LSS 20 år. Vem bryr sig om LSS värdegrund idag

En presentation över ämnet: "LSS 20 år. Vem bryr sig om LSS värdegrund idag"— Presentationens avskrift:

1 LSS 20 år. Vem bryr sig om LSS värdegrund idag
LSS 20 år. Vem bryr sig om LSS värdegrund idag? FOMS: Möjlighet till verklighet – fokus på delaktighet, självbestämmande och relationer! Med dr Barbro Lewin, funktionshinderforskare, anknuten till nätverket Centrum för forskning om funktionshinder, Uppsala universitet Lewin 2015

2 Konstnär: Debbie Glover 2011 Självporträtt Lewin 2015

3 Mina olika ”hattar” Anhörig Medlem i FUB
Ledamot i ALA. (Arvfondsansökningar) Idépolitiskt aktiv i RiksFUB som funktionshinderforskare Socialstyrelsens etiska råd Lewin 15

4 Temat för seminariet - Vitsen med LSS i ett nötskal
Temat för seminariet - Vitsen med LSS i ett nötskal! Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Delaktighet Självbestämmande Relationer – möjlighet att leva ett liv som andra Lewin 2015

5 Förutsättning att LSS funkar
Oro för urholkning av LSS-tanken – både vid handläggning och i utförandet Har LSS blivit SoL? Konsekvensen i korthet – önskemål blir rutinmässigt hanterade: ”Det här erbjuder vi”, ”Så här gör vi” Begränsat liv Lewin 2015

6 Med de tre värdegrundsorden i LSS
Delaktigheten i samhällslivet – inte bara i det lilla livet kring säng, toalett och matplats Självbestämmandet – över sitt liv? Inflytandet över det stöd man har rätt till Relationerna – bara med personal i boende, daglig verksamhet och med anhöriga? Målet: Att leva ett liv som andra Lewin 2015

7 Några aktuella diskussionspunkter
Ledsagarservice, kontaktperson svårare att få Välgörenhet eller offentlig verksamhet Volontärer Samverkan mellan huvudmän – funkar det? Hälsofrågan – en jämlik vård Lewin 2015

8 Bakgrunden till projektet Att få och få behålla LSS-insatser
Kalla fakta Avslag till varje pris i TV4 10 november 2013 blev den tändande gnistan (för mig) Idépolitiskt arbete i RiksFUB och i Uppsala FUB Frustrerande kontakter efter min bok För din skull, för min skull eller för skams skull? Om LSS och bemötande (2011) Utredningar och avslagsbeslut som verkade ha olika brister i rättssäkerheten LSS 20 år –hur ser myndighetsutövningen ut? Lewin 2015

9 Uppföljning av tidig utvärdering
Uppföljning av Funktionshinder och medborgarskap (Avhandling 1998). Fokus på politik och reformförverkligande Slutsats då: Kommunpolitiker vill inte Handläggarna förstår inte vitsen Medborgarna kan inte bevaka sina rättigheter Lewin 2015

10 De politiska intentionerna bakom LSS
Ur SOU 1991:46 Handikapp Välfärd Rättvisa: Ideologin bakom LSS “Våra förslag handlar inte om förmåner eller välgörenhet. De beskriver i stället nödvändiga och självklara verktyg för att göra målen om full delaktighet och jämlikhet möjliga att förverkliga. När enskildas utgångslägen är olika till följd av funktionsnedsättningar måste skillnader i förhållande till andra människors villkor kunna beskrivas. Men det behövs också en kunskap om hur skillnader kan överbryggas, utjämnas och/eller kompenseras. Viktigast är dock den målmedvetenhet som omsätter kunskapen i praktisk och solidarisk handling.” Lewin 15

11 Kortversionen av LSS: LSS är en ”hyperindividualistisk möjlighetslag”
Rätten att leva ett liv som andra med delaktighet i samhällslivet efter sina egna förutsättningar Rätten till inflytande vid både behovsbedömningen och utförande har svenska folket genom riksdagsbeslut tillerkänt människor med svåra funktionshinder Lewin 14

12 Dagens verklighet LSS fyllde 20 år 2014 – ros och ris
Mycket är bra Hälsan tiger still – bra personal, det mesta funkar Men kompetensutveckling behövs – inga regeringspengar till LSS-personal Lagändringar – uppdateringar, förtydliganden Lewin 14

13 En hel del skrivet Intra LSS – målsättningen som försvann.
Om hur kommunerna, Försäkringskassan och förvaltningsdomstolarna tolkar och tillämpar LSS (Akademikerförbundet SSR och Handikappförbunden 2014) Rapport 2013 om utvecklingen från Riksförbundet FUBs LSS-kommitté Bygger främst på Socialstyrelsens rapporter FUB – rapporter om förvaltningsdomstolar Lewin 2015

14 Några exempel på resultat från kommunerna: Verkställigheten
Neddragning av kostnader för insatser Samlokalisering med äldreboenden, även samma personal Ökat antal boenden i bostad med särskild service Den funktionshinderpolitiska principen om den lilla gruppen upprätthålls inte Lewin 14

15 Några exempel på resultat från kommunerna: Myndighetsutövningen
Gemensamma värdegrunder för LSS och SoL Begränsande riktlinjer Handläggare följer inte upp beslut Gynnande beslut ändras utan att behov ändras Minskning av insatsen ledsagarservice Den funktionshinderpolitiska principen att man inte ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning upprätthålls inte T ex resor till daglig verksamhet, omkostnader för ledsagare Lewin 14

16 Hur ser det ut idag när ideologin möter verkligheten?
Redskapet finns Mycket kunskap finns om livssituationen Mycket kunskap finns om tillämpningen under 20 år Men – hur är det med målmedvetenheten? Lewin 15

17 Det verkar finnas en misstro och bristande tillit till myndigheterna
Kalla Fakta 10 november 2013 väckte insikten hos många att det finns stora problem i myndighetsutövningen Lewin 15

18 Vi väntar på rapport från Socialstyrelsen
Regeringsbeslut : Uppdrag att kartlägga och analysera vissa insatser i LSS Ledsagarservice, avlösarservice, korttidsvistelse, bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt LSS Regionala skillnader i utformningen? Riktlinjer? Lewin 15

19 ”Tidigare var vi snällare” Vad är det som har hänt efter 20 år med LSS?
Föreläsning vid jubileumskonferens 10 april 2014 i riksdagens förstakammarsal Avslutande fråga: Vilka aktörer kan vi hoppas på? Handläggarna? Kommunpolitikerna? Rikspolitikerna? Medborgarna själva? Min inställning: I väntan på (eventuella) initiativ till återupprättande av LSS måste funktionshindrade främst lita till sig själva Lewin 15

20 Myndighetsutövning handlar om makt och beroende i det offentligas bemötande av enskilda medborgare
Rättigheter enligt LSS förmedlas genom kommunala handläggare på delegation eller av grupp politiker LSS ger rätt till ett personligt, individuellt anpassat stöd för att möta sociala behov och önskemål Lewin 2015

21 Det verkar finnas problem när LSS rättigheter ska förmedlas till enskilda av kommuner och Försäkringskassan LSS-reformens förverkligande förutsätter att det är LSS som styr myndighetsutövningen (den parlamentariska styrningskedjan) Myndighetsutövningen måste vara rättssäker: Att medborgarna uppfattar hela handläggningsprocessen som rättfärdig och korrekt (legitim) oberoende av om beslutet är gynnande eller ej Lewin 2015

22 LSS ställer inte bara formella krav på myndighetsutövningen
Välfärdsstatliga mål, värden och principer ska också styra arbetssättet (materiell rättssäkerhet): T ex FN-konventionen, Förvaltningslagen om service- och informationsskyldighet (FLs ”hjälpande hand”) De står inte om i LSS I Socialstyrelsens Handbok för dokumentation och handläggning står om Allmänna förvaltningsrättsliga regler och principer Lewin 2015

23 Preliminära resultat. Några exempel på olika rättssäkerhetsproblem
LSS-ärenden handläggs enligt SoL Begreppet Goda levnadsvillkor används på fel sätt Gynnande beslut får inte ändras om lag eller andra omständigheter inte ändras (Den förvaltningsrättsliga principen om gynnande besluts negativa rättskraft) Lewin 15

24 Om att LSS-ärenden handläggs enligt SoL. Hur kan det uppmärksammas?
Väldigt svårt för den enskilde att uppmärksamma Behövs kanske en forskarfalk med rättssäkerhetsglasögon  Kan ni spela en roll i att uppmärksamma detta? Att funka som lots till LSS-stöd? Lewin 2015 har

25 Utgångspunkten är den politiska avsikten: LSS är en pluslag till SoL
Större inflytande för individen både vid handläggningen och vid utförandet Både behov och önskemål Kommunens intresse får stå tillbaka om rätt till stöd finns enligt LSS Höga ambitionsnivån – goda levnadsvillkor genom LSS Lewin 2015

26 Steg 1: Personkretsbedömning
För FUB: Personkretsarna 1 och 2 Diagnosstyrda Personkretsbedömning (oftast) efter professionella utlåtanden Lewin 2015

27 Steg 2: Att ha behov av sådan hjälp
Vem äger behovet? Den enskilde beskriver behov och önskemål Handläggaren bedömer om behovet är sådant att en LSS-insats skulle vara ändamålsenlig för att möta behovet Beaktas den enskildes inflytande enligt LSS 6 § LSS? Samt många uttalanden om önskemål i Prop 1992/93:159? Er roll: Att stötta, puffa, ge argument för behov av LSS? Lewin 2015

28 Steg 3: Förutsättning för LSS-insats att behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt
Innebörden enligt ett LSS-tänk, till skillnad från SoL-tänk: att behov och önskemål faktiskt är tillgodosedda så att den enskilde kan förvänta sig att uppleva goda levnadsvillkor genom insatsen Er roll: Bekräfta att så är fallet? Lewin 2015

29 Om inte lag eller andra omständigheter ändras kan inte heller ett gynnande beslut ändras
Den förvaltningsrättsliga principen om gynnande besluts negativa rättskraft Preliminärt resultat: Det verkar vara en tendens att personer efter många års ledsagarservice och kontaktperson förlorar dessa insatser utan att lag eller omständigheter ändras Det kanske kan löna sig att söka på nytt. Framgång i kammarrätten Lewin 2015

30 Begreppet Goda levnadsvillkor är ett individbaserat kvalitetsbegrepp
Goda levnadsvillkor enligt LSS är ett kvalitetsbegrepp som skiljer sig från en skälig levnadsnivå enligt SoL Det är relaterat till den enskildes upplevelse av stödet (7 § Avsnittet Rätten till insatser): Rätten att man genom stödet upplever sig kunna leva som andra med delaktighet i samhällslivet (individmålen) Huvudmannen kan inte garantera att den enskilde faktiskt upplever goda levnadsvillkor genom stödet, men har skyldighet att skapa förutsättningar för goda levnadsvillkor genom verksamhet av god kvalitet (6 §) så att individmålen uppnås (5 §) Lewin 2015

31 Felaktig användning av kvalitetsbegreppet goda levnadsvillkor
Preliminärt resultat: Bedömningar att behov tillgodoses av givet stöd Ord står mot ord Att goda levnadsvillkor uppnås utan stöd Er roll: Att beskriva att behov och önskemål inte tillgodoses så att den enskilde upplever LSS Goda levnadsvillkor? Lewin 2015

32 En preliminär slutsats: LSS verkar inte vara en levande lag för handläggarna (främst)
Vattentäta skott mellan behovsredovisning och bedömning Lagtext och utdrag ur LSS-propositionen redovisas men verkar inte användas vid bedömningen av behov och rätt till insats Förutsebarheten saknas också i de fall där motiveringen inte utgår från bedömningen Lewin 2015

33 En preliminär slutsats: Rättslösa rättighetsbärare när LSS inte styr myndighetsutövningen
För att kunna förverkliga reformen måste handläggarna ha kunskap om och förståelse för LSS värdegrund och vad Förvaltningslagen kräver av service- och informationsskyldighet men även vilja och förmåga (genom styrning från högre tjänstemän och politiker) att lyda LSS Lewin 2015

34 Idag finns risk för ett begränsat liv i en kollektiv miljö
Man erbjuds insatser, kan inte kräva efter sina egna önskemål Om man tackar ner, uppfattas det som om man inte vill ha den aktiviteten Etisk problematik: Den svårfångade viljan Lewin 2015

35 Offentliga initiativ eller välgörenhet?
Förlita sig på lokala initiativ? Förenligt med LSS? Välgörenhet eller offentligt? Professionalismen? Förenligheten med LSS värdegrund? Personals bemötande De övergripande värdena Humanistisk människosyn och Goda levnadsvillkor för att förverkliga delaktighet och självständighet, möjlighet att leva som andra Bemötande med respekt för självbestämmande och integritet, frivillighet Lewin 2015

36 Några länkar till mer av Barbro Lewin
Intervju om boken För din skull, för min skull eller för skams skull. Om LSS och bemötande: Unt-artikel: Underlag föreläsning 10 april LSS20: Hela konferensen: Almedalen år med personlig assistans. Blev det som vi tänkte oss? RBU-konferens: På nätet också en hel del intervjuer om t ex personlig assistans Lewin 2015