”Digital” IC konstruktion

En presentation över ämnet: "”Digital” IC konstruktion"— Presentationens avskrift:

1 ”Digital” IC konstruktion
Viktor Öwall

2 Transistorn: en förstärkare
Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Energin måste tillföras från t.ex. ett spänningsaggregat. Ground

3 Transistorn: en förstärkare
Power Supply gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Energin måste tillföras från t.ex. ett spänningsaggregat. Ground

4 Analogt kontra digitalt
få komponenter låg effekt ”verkliga” signaler Digitalt Hög precision Komplexare algoritmer Lagringskapacitet CD/DVD, MP3, Digitalkamera, GSM, datorer, etc, etc

5 CMOS symboler NMOS PMOS drain gate source Vanligast Digitalt
Bulken/Substratet förutsätts kopplat till GND/VDD om inget annat anges

6 Vad är en transistor? drain source gate Halvledarkomponent
N-Channel Gate Drain Source n+ Halvledarkomponent I d I D V [V] V DS GS Elektriska förhållanden Digitalt - Switchar drain source gate Småsignalmodell

7 NMOS som switch vin=“hög” a sluten vin vin=“låg” a öppen D G S V =5V V
DS [V] 1 2 3 4 5

8 PMOS transistor as a switch
vin=“hög” a “öppen” V [V] DS VDD S vin vin=“låg” a “sluten” V G GS D V GS V GS I D

9 Digitala kretsar CMOS Inverteraren

10 CMOS Inverteraren med transistorn som switch
DD “hög” in a NMOS sluten PMOS öppen Ut kopplad till GND a “låg” GND

11 CMOS Inverteraren med transistorn som switch
DD I D GND

12 CMOS Inverteraren med transistorn som switch
DD “låg” in a NMOS öppen PMOS sluten Ut kopplad till VDD a “hög” GND

13 CMOS Inverteraren med transistorn som switch
DD GND

14 CMOS Inverteraren Ideal ”Verklig”

15 N-Well N-Channel P-Channel P-Substrate

16 Logiska grindar, NAND V DD A B GND Truth Table A B OUT OUT 1 1 1 1

17 Logiska grindar, NAND Sanningstabell A B 1 1 1 1 1 A B V GND OUT OUT
DD A B GND Sanningstabell A B OUT OUT 1 1 1 1 1

18 Logiska grindar, NAND Sanningstabell A B 1 1 1 1 1 1 1 A B A B V GND
DD Sanningstabell A B A B UT UT 1 A 1 1 1 1 1 1 B GND

19 Logiska grindar, NAND Sanningstabell A B 1 1 1 1 1 1 1 A B A B V GND
DD Sanningstabell A B A B UT UT 1 A 1 1 1 1 1 1 B GND

20 Logiska grindar, NAND Sanningstabell A B 1 1 1 1 1 1 1 A B A B V GND
DD Sanningstabell A B A B UT UT 1 A 1 1 1 1 1 1 B GND

21 Logiska grindar, NAND Sanningstabell A B 1 1 1 1 1 1 1 A B A B V GND
DD Sanningstabell A B A B UT UT 1 A 1 1 1 1 1 1 B GND

22 Logiska grindar NAND + Inverter a AND A B 1 1 1 & 1 1 1 1 1 A B A B f
DD A B f f AND A NAND B GND NAND + Inverter a AND A B NAND AND Amerikansk 1 1 1 & 1 1 1 1 1 Europeisk

23 Two Input NAND/ AND 0.8 m CMOS
Inverter

24 Logisk Funktion? Sanningstabell V DD A B UT A 1 1 B 1 1 UT A B GND

25 Logisk Funktion: NOR Sanningstabell A B 1 1 1 1 1 ≥ 1 A B A B
V DD A B UT A 1 1 1 B 1 1 UT A B ≥ 1 GND Amerikansk Europeisk

26 ...och nu en adderare A B Cin S Cout 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 a b a b a
msb = most signifcant bit lsb = least signifcant bit msb a msb b i+1 a i+1 b a b i i A B Cin S Cout 1 cin cin msb i 1 couti msb cout Smsb Si+1 Si 1 1 minnessiffra eller carry 1 1 1 1 1 1 1 1

27 ...och nu en adderare A B Cin S Cout 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 a b a b a
msb = most signifcant bit lsb = least signifcant bit msb a msb b i+1 a i+1 b a b i i A B Cin S Cout 1 cin cin msb i 1 couti msb cout Smsb Si+1 Si 1 1 minnessiffra eller carry 1 1 1 1 1 1 1 1

28 ...och nu en adderare A B Cin S Cout 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
msb = most signifcant bit lsb = least signifcant bit msb a msb b i+1 a i+1 b a b i i A B Cin S Cout 1 cin cin 1 msb i 1 couti 1 msb cout Smsb Si+1 Si 1 1 1 minnessiffra eller carry 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

29 Heladderare i CMOS, 1 bit A B Cin S Cout 1 1 1 1 A B XOR 1 1 1 1 1 1 1
1 1 1 1 A B UT XOR 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

30 Exempel på Heladderare i CMOS, 1 bit
V DD C o B A S V DD V DD C S o V DD Mer i Digitaltekniken!

31 14 bitars adderare

32 Integrerade kretsar av olika komplexitet
Filter Transistorer AND-Gate 6 Transistorer FFT - 1 Million Transistorer

33 Och sen går vi bara vidare!
Intel Pentium 4 (2000) 42 million transistors 0.18mm / 1.5GHz

34 Moores Lag Antalet transistorer per chip dubbleras var år. (1965)
Ändrar 1975 till vartannat år. Gordon Moore En av Intels grundare

35 Moores lag 2007 ca 5 milliarder transistor idag

36 Så vad är problemet? Fysiken Hastigheten Effektförbrukningen
Det är L som anger processen, t.ex. 45nm

37 Hastigheten om Minskad kapacitans ger snabbare krets vilket kommer med ny process. Högre matningsspänning ger snabbare kretsar men transistorerna brinner upp och...

38 Effektförbrukningen (dynamisk)
V DD Charge Discharge Kvadraten gör att vi speciellt vill sänka VDD a långsammare kretsar

39 Så vad är problemet? Mer i Digitaltekniken!
Fysiken Hastigheten Effektförbrukningen Det är L som anger processen, t.ex. 45nm Mer i Digitaltekniken!

40 Klockning av processorer!
Intel Pentium 4 (2000) 42 million transistors 0.18mm / 1.5GHz Hur ser den ut här? Om jag skickar in en klocka här. Kanske så här. Och hur bra funkar datorn då? Ofta mer än 50% av effekten i att ”fixa till” klockan.

41 CPU power consumption Pentium IV chip area (i 130 nm technology)
1.3 cm2 Detta ger ca. 100 W/cm2 som måste transporteras bort, dvs säga kylning. Jämförelse: Den här ger ca 10 W/cm2.

42 Klockfrekvensen ökar inte längre
Vad gör vi? Vi går till multipla kärnor!

43 From Intel presentation ISSCC, Feb´09
2008 1985 From: The New Era of Scaling in an SoC World, ISSCC 2009 Mark Bohr, Senior Fellow, Intel, Hillsboro, OR

44 Några Multi-core processorer
Intel SandyBridge Ca 5000M trans. IBM/Sony/Toshiba Cell ISSCC 05, 234M trans. Fujitsu FR-V, 2005, 83M trans. Multi-core processorer där vi ökar beräkningskapaciteten utan att öka klockfrekvensen.

45 ? Och så lite om minnen. SSD - Solid State Drives drive/disc/disk
Oerhört viktig del i de flesta applikationer! Stora minne blir långsamma a I “datorer” har vi ofta en minneshirarki som möjliggör både Stor lagringsvolymm och Snabb access SSD - Solid State Drives Snabbare Större ? CPU Registers + Cache L1 Main memory RAM Cache L2 Hard drive/disc/disk Vanligtvis flera nivåer cache Transistor minnen ETI Föreläsning 11

46 Utvecklingen av massminnen
ETI Föreläsning 11

47 Utvecklingen av massminnen
5GB-1997 Siffror från 2006 4GB US$199 120 GB US$179 170MB-1990 ETI Föreläsning 11

48 Vad är ett Flashminne? Halvledarminnen: ROM – Read Only Memory
RAM – Random Access Memory FLASH

49 Vad är ett Flashminne? Halvledarminnen: ROM – Read Only Memory
data är statisk finns kvar när strömmen slås ifrån RAM – Random Access Memory data kan både läsas och skrivas försvinner när strömmen slås ifrån FLASH

50 Placeringen av transistorer bestämmer minnesinnehållet!
ROM V DD Pull Up word0 GND word1 word2 word3 bit0 bit1 bit2 bit3 Placeringen av transistorer bestämmer minnesinnehållet!

51 ESS010 - Konsumentelektronik: Överblick
MOS transistorn Gate Source Drain Gate-oxid (isolerande) n + n + p - substrat WAFER ESS010 - Konsumentelektronik: Överblick

52 Flash minnen– floating gate transistors
WL BL Control gate Floating gate n + n + I ett Flash-minne har vi en speciell transistor. Alla platser i minnet har en transistor men vi kan elektriskt kontrollera funktionaliteten av minnescellen. EPROM, EEPROM och Flash har olika sätt att styra transistorn. ESS010 - Konsumentelektronik: Överblick

53 ROM V 2N words Pull Up Address- avkodning word0 word1 word2 word3
GND word1 word2 word3 addr0 addr1 bit0 bit1 bit2 bit3 N address bits

54 ROM V DD Pull Up Address- avkodning GND 1 1 ? ? ? ?

55 ROM V DD Pull Up “1” “1” “1” “1” Address- avkodning GND 1 1 ? ? ? ?

56 ROM V DD Pull Up “1” “1” “1” “1” Address- avkodning GND 1 1 1 1

57 Flash minnen – Floating gate transistors
WL BL Control gate Floating gate n + n + Floating gate är inte kontakterda Om vi laddar floating gate mycket negativt a Ingen kanal a Ingen transistor Om ingen laddning a Kanal a Transistor

58 Floating gate transistors everywhere!
FLASH stucture V DD Pull Up word0 GND word1 word2 GND word3 Floating gate transistors everywhere!

59 FLASH write, e.g. trap charge
V DD Pull Up word0 GND word1 word2 GND word3 = trapped charge. Transitor is always off a Same content as ROM.

60 Så vart är vi på väg?

61 Wrap-Gate FETs Drain Wrap-gate Source Wrap-gates Device layout
Nanowire Transistor 1 μm Drain Source Wrap-gate

62 Mer om allt detta i EIT020 Digitalteknik och senare i ETI130 Digital IC konstruktion