Anna Forsberg- professor

En presentation över ämnet: "Anna Forsberg- professor"— Presentationens avskrift:

1 Anna Forsberg- professor
Vad är profession? Anna Forsberg- professor

2 Yrkesidentitet och profession
En profession är en yrkesgrupp som utför vissa specifika arbetsuppgifter och har en viss kontroll över dessa arbetsuppgifter (Wikstrand, 2011).

3 Professionella yrken “ Professionella yrken är i något avseende organiserade, relativt autonoma bärare och förmedlare av samhälleligt sanktionerade, abstrakta kunskapssystem som ger dem förmågan att utföra handlingar som uppfattas som svåra, skickliga och värdefulla av allmänheten/klienten”( Brante, 2009 s.28)

4 Professionskriterier
Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk kod Autonomi Klassiska professioner: läkare, jurister, militärer Semiprofessioner: sjuksköterskor och lärare

5 Professionell yrkesverksamhet
Samhällsnytta – man har en kunskap som är viktig för samhället och som medborgarna inte själva behärskar Kunskapen bygger på värderingar och ideologier och manifesteras i lagstiftning och offentliga dokument. Arbetet och utbildningen är reglerad.

6 Förutsättningar för en profession
En bärande förutsättning är kunskapsbasen Att den är efterfrågad Att den anses viktig Att den är esoterisk d.v.s. att gruppen har kontroll över kunskapsområdet (Abbott 1988; Berntsson 2006; Brante 2009; Svensson 2003) Att kunskapsbasen ska vila på vetenskaplig grund legitimerar det professionella arbetet genom att det kodas som rationellt, logiskt och vetenskapligt.

7 Vetenskaplig grund Yrket kräver lång, högre utbildning
Tydligt avgränsat kompetensområde relaterat till behörighet och legitimation Yrkeskunskapen bygger på vetenskapliga studier av verksamheten Kunskapen är framtagen enligt rådande vetenskapliga ideal Utbildningen förmedlar den teoretiska kunskapen.

8 Vad händer inom professionen?
Inom varje profession finns det ett glapp mellan den teoretiska, forskningsanknutna kunskapsutvecklingen och den praktiska professionsutövningen (Abbott 1988; Brante 2009). Den distinktion kopplingen till vetenskapen ger i relation till andra angränsande yrkesgrupper jmf. till exempel ssk vs. usk eller ssk.vs läkare, kan skapa distinktion inom den egna professionella gruppen.

9 Konsekvens Praktikern Forskaren
Praktiker förstår inte nyttan med den forskning som bedrivs Uppdelning mellan praktiserande och forskande sjuksköterskor Praktikern Forskaren

10 Professionell identitet
En central del i professionell identitet är att agera professionellt gentemot klienterna/patienterna (Jonnergård & Erlingsdottir, 2008). Att arbeta under speciellt utvecklad yrkeskodex. Viss professionell etik.

11 Etisk kod Hur professionens medlemmar förhåller sig till sina klienter och till varandra. Bygger på en ideologi. En överenskommelse om vad som är rätt och fel, vilka uppgifter man har. Att vara kritiskt medveten, reflekterad och kunnig. ICN:s etisk kod.

12 Professionsetik Möten med människor ansikte mot ansikte
Situationer där vi måste göra något tillsammans med en annan människa

13 Vad är grunden för ett vårdande möte?
En människa kan aldrig komma i beröring med en annan människa utan att det på något sätt påverkar den andras liv. Det kan handla om något så obetydligt som ett kortvarigt stämningsläge, att väcka känslor. Med det kan också innebära något oerhört betydelsefullt, så att den andres liv faktiskt vilar i den enskildes hand. (Lögstrup, 1989)

14 Vad innebär ett gott bemötande?
Det goda bemötandet i vården kännetecknas av att vårdpersonal möter vårdsökande människor på ett sätt som värnar om deras integritet och autonomi och svarar mot det behov av förståelse och trygghet som uppstår i kontakt med vården. Dessutom framstår förväntningarna om tid och delaktighet, tillsammans med önskemål om glädje, som aspekter som inte kan förbises. (Croona, 2003)

15 Förhållningssätt ”Den silverne regeln”
Komma ihåg att andra människor kan vara helt annorlunda än vi och vilja bli bemötta på ett helt annat vis.

16 Professionsetik Mötet med den andre är handlingsorienterat.
Sjuksköterskan ska inte bara reflektera utan också handla. Mötet med den andre kräver att något görs. Ett val måste göras.

17 Professionsetik Mötet med den andre är sakligt och yrkesmässigt förmedlat. Yrkesutövarens professionella kompetens ligger till grund för mötet. Professionsutövaren har en makt som den andre inte har.

18 Autonomi Att styra över sin verksamhet Inte vara underställd andra
Teoretisk kunskap Vetenskaplig argumentation för arbetet Tolkningsföreträde

19 VÄRDEGRUNDEN Vilken är vår människosyn? Har alla människor lika värde?
Hur främjar vi integritet? Vad är omvårdnad för oss? Vad betyder vårdrelationen? Hur blir patienten delaktig?

20 Paradigm Att ha ett yrke innebär att omfattas av och behärska ett specifikt paradigm med dess ideal. Man lär sig vad som är värt att veta, hur ämnet har utvecklats, vilka metoder som används i forskning och arbete, förhållandet till andra, men även vad man inte studerar och arbetar med. (Törnebom 1983, 1989)

21 Paradigm Intresse – vad man vill och vad man kan göra
Vetenskapssyn- forskningsområdet med dess ideal Kompetens- hur teorier, tekniker, språk och begrepp används Världsbild- uppfattningen om yrkesrollen och relationen till avnämarna

22 Modell för professionell kompetens
Det tänkta Det givna Det tysta Professionell kompetens Det möjliga Bentling, 2010

23 Professionell kompetens
Det givna – offentlig nivå, samhällsnivå som återspeglas i lagstiftningen. Kan inte ifrågasättas utan starka argument eller politisk påtryckning. Det tänkta – det som utvecklas i forskningen och ger en vetenskaplig grund för praktik, utbildning och kunskapsutveckling. Här ligger kraven på att vara uppdaterad och på att inta ett kritiskt förhållningssätt.

24 Professionell kompetens
Det tysta – hur olika arbetsplatser tolkar och tillämpar lagstiftningens honnörsbegrepp. En outtalad arbetsplatskultur som handlar om regler, rutiner, reflekterade och oreflekterade handlingar, delade erfarenhetskunskaper, föreställningar, ideal och arbetsmetoder Det möjliga – den egna världsbilden och det egna livsparadigmet. Hur man använder och utvecklar sin kompetens. Om man kan, vill och vågar stå för sina handlingar.

25 Hur konstrueras yrkesidentitet?
Vi definierar oss själva genom att särskilja oss från andra (Bordieu, 1984). Distinktion innebär att tillskriva vissa handlingar och arbetsuppgifter större värde än andra. Genom att inte själv utföra arbetsuppgiften särskiljer man sig från gruppen med lägre statusarbete. Ex: Läkare som inte vill arbeta med direkt omvårdnad då detta anses vara sjuksköterskors/undersköterskor arbete.

26 Symboliskt våld Individer utövar så kallat symboliskt våld för att upprätthålla samhällets maktstrukturer. Makt och maktutövning är en normalitet. Det är genom att de som blir dominerade accepterar och genom sina handlingar legitimerar, makten som den reproduceras och får utrymme för maktutövande (Bordieu, 2000).

27 Exempel ” Annars brukar jag försöka stå på mig och ta allting. Det gör jag oftast, annars förstör det ju för patienten och det blir ju oftast att någon får ligga en extra dag och så där… för vissa [läkare] finns det inget utrymme att diskutera liksom, utan så är det bara och då är det ju dom som bestämmer vilka av ens punkter dom tycker är viktiga och vilka som kan vänta. Och då har man inte så där mycket att säga till om till slut ändå”. (Citat från studie om avdelningsronden av J.Petersen, Sahlgrenska akademin, )

28 Exempel ” Alltså, det är ju inte så bra med sådana personer [läkare] som man känner att man inte riktigt vågar fråga saker utan då blir dom irriterade…. alltså vågar… att man kanske inte vågar ta upp vissa saker för att man är rädd för att få en avhyvling eller vad man ska säga… Det känns ju ändå hela tiden att dom är överordnade, det gör det ju hela tiden”. (Citat från studie om avdelningsronden av J.Petersen, Sahlgrenska akademin, 2012)

29 Social skam Symboliskt våld ger upphov till en känsla av social skam.
Social skam innebär att individen inser att hon eller han saknar de resurser och/eller det kapital som krävs för att bli en del av den dominerande gruppen och den världsbild gruppen symboliserar. Social skam kan innebära att individen känner skuld över att inte kunna göra något på det sätt som den dominerande gruppen gör.

30 Yrkesidentitet Respektabilitet är ett centralt begrepp
Omvårdnad är starkt kodad som feminint Genom att ta hand om andra investerar man i respektabel femininitet. Man blir ett ansvarstagande subjekt Man tar avstånd från det teoretiska och tillskriver det ett lägre värde Det är det omvårdande, praktiska arbetet som visar att man är ansvarstagande och respektabel (Skeggs, 2000).

31 Yrkesidentitet Konstruktion av yrkesidentitet och det egna jaget vävs samman. Genom att se sig själv som ett omvårdnadssubjekt blir man respektabel. Mötet med patienter/klienter stärker känslan av att vara behövd och ansvarstagande. Man gör en tydlig skillnad på praktik och teori.

32 Etik och moral Att vara etiskt medveten. Att agera.
Att bidra till reflektion. Vem ska definiera den goda vården?

33 Erfarenhet Upplevelse är det vi tar in här och nu.
Upplevelse kräver reflektion och förståelse för att bli en erfarenhet. Erfarenhet är en upplevelse som vi har tänkt igenom och tagit till oss.

34 På vilket sätt uppfyller du kriterierna för en profession?
På vilket sätt arbetar du utifrån ICN:s etiska kod i ditt dagliga arbete? På vilket sätt är du bli kritiskt medveten, reflekterad och kunnig? Hur utvecklar du en vetenskaplig argumentation för ditt arbete? Hur förhåller du dig till det givna, det tänkta, det tysta och det möjliga?

35