Förstudie: Hållbar konsumtion

En presentation över ämnet: "Förstudie: Hållbar konsumtion"— Presentationens avskrift:

1 Förstudie: Hållbar konsumtion
Samarbete mellan Länsstyrelsen Dalarna och Gotland Förstudie: Hållbar konsumtion LEKS

2 Syfte med förstudien Vilka uppdrag och vad är länsstyrelsens roll?
Kartlägga hur länsstyrelserna arbetar med offentlig och privat konsumtion idag Beskriva befintliga visualiserings-, beräknings- och uppföljningsverktyg Ge förslag på utvecklingsmöjligheter för fortsatt arbete Slutprodukt en rapport Målgrupp - länsstyrelserna

3 Arbetsgrupp Länsstyrelsen i Dalarna Veronica Moraeus (projektledare)
Maria Saxe Anita Lundmark Länsstyrelsen i Gotlands län Emilie Vejlens

4 Styrgrupp Länsstyrelsen i Dalarna Per Erik Sandberg
Länsstyrelsen i Gotlands län Karin Fager RUS Magnus Eriksson LEKS Stefan Lundvall (Erik Särnholm)

5 Referensgrupp Stockholm – Lisa Rehnström Jämtland – Jimmy Nilsson Blekinge – Anna-Karin Bilén Halland – Jennie Thronee Västra Götaland – Sofie Halsius Västerbotten – Marie Vallin Skåne – Susanne Åberg

6 Status i projektet På gång utöver rapporten Kompetensutveckling FU15
Information om projektet och referenslista utlagt på RUS och LEKS hemsidor Deltagande på seminarium om Kollaborativ konsumtion Träffar med nätverksgrupper i respektive län Kompetensutveckling Föreläsning via lync med Ethel Forsberg 19 nov för att lyfta kemikaliefrågorna inom hållbar konsumtion FU15 Förstudien deltar i två; textil och kollaborativ konsumtion och har en egen text på 2-3 sidor, Emilie sammanhållande, klar till 1 dec Kort information om projektet och referenslista utlagt på RUS och LEKS hemsidor Deltagande på seminarium om Kollaborativ konsumtion Kollaborativ konsumtion – gemensamt ägande tex bilpool eller en verktygs pool i Malmö där man kan långa gratis. Inspelning från seminariet finns och kan spridas via LEKS o RUS hemsidor. Bra om det sprids ansåg referensgruppen. Lst Gotland - nätverksgrupper Workshop med studenter om miljömässigt hållbar konsumtion, hinder och framgångsfaktorer Besöksnäringen – nätverksträff med hållbarhetsutbildning finansierad genom Landsbygdsprogrammet Lst Dalarna – Nätverksgrupper Möte med projektet handel och besöksnäring. Möte med ansvariga för serviceprogrammet Planerar möte med nytt nätverk gällande hållbar konsumtion i samarbete med folkbildningen. Konsumtion som tema på 2015 års energi- och klimatseminarium skapar delaktighet i nätverket Energiintelligent Dalarna (EID).

7 Huvudindelning av rapport
Inledning Kort om konsumtion Länsstyrelsens roll – rådighet och möjlighet Insatser och åtgärder Att belysa och beräkna konsumtionens miljöpåverkan Diskussion och slutsats Förslag på länsstyrelsernas fortsatta arbete Om projektet Syfte och målgrupp Genomförande Andra aktiviteter under projektets gång Avgränsning Konsumtion Hållbar konsumtion Tyngdpunkt Länsstyrelsen Dialog med nätverk och kommuner Nationellt och internationellt arbete inom området konsumtion Konsumtionens miljöpåverkan och ett konsumtionsperspektiv Konsumtionsperspektiv och produktionsperspektiv Vilken konsumtion orsakar mest miljöpåverkan? Konsumtion, livskvalitet och tillväxt Länsstyrelsens uppdrag verka för att nationella mål får genomslag i länet verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitets-mål som riksdagen har fastställt nås Berörda sakområden Miljö, Energi och klimat, samhällsplanering, näringsliv och lansdbygd. Länsstyrelsens verktyg och styrmedel Information och rådgivning Samhällsplanering: översikts- och detaljplaner Bidrag: näringsliv, landsbygd, energi m.m. Underlag och stöd till kommuner: planeringsunderlag m.m. Nätverk: EID, miljömålsnätverk, avfallsförebyggande, handelsdialog m.fl. Offentlig upphandling Lagstiftning (MB, PBL m.fl): tillsynsvägledning, tillsyn, prövning m.m. Insamling av exempel från länsstyrelserna Ytterligare några exempel och utförligare beskrivningar har kommit in Resultat Nästan alla länsstyrelser har meddelat att de arbetat med hållbar konsumtion 25 exempel på aktiviteter från olika län efter kompletteringsfrågor Stöder sig på uppdragen för Energi och klimat samt Miljömål-generationsmålet Länsstyrelserna har arbetat med alla konsumtionsslagen (shopping, resor, boende, mat, offentlig verksamhet) Målgrupper är allmänhet och offentlig verksamhet Förväntad effekt; kunskapshöjning och direkta miljöeffekter Framgångsfaktorer är t.ex. samverkan med andra, utnyttjandet av befintliga nätverk, eldsjälar Analys – Pågår! Vilka likheter och olikheter finns, vad saknas, vilka är framgångsfaktorerna etc. Beskrivning av några olika exempel på genomförda insatser/åtgärder från Länsstyrelserna. Förslag på åtgärder/insatser som passar länsstyrelsernas verksamhet/uppdrag. Utifrån exempel men med tillägg av ytterligare åtgärder som bedöms relevanta Exempel på regionala/lokala beräkningar som gjorts: Göteborg stad har tillsammans med Mistra Urban Futures, SP och Chalmers inom ramen för projektet Klimatomställning 2.0 tagit fram en egen metod för beräkning av konsumtionens klimatpåverkan per person. I Sollentuna kommun har man med hjälp av miljökonsulten Giraff beräknat klimatpåverkan från kommunens konsumtion utifrån kommunens faktiska inköp. Eskilstuna, Haparanda och Huddinge har beräknat sina ekologiska fotavtryck (2010, 2011 respektive alla beräknades med REAP). Vilka verktyg och metoder finns? Ekologiska fotavtryck (WWFs metod) Rättvist miljöutrymme (Jordens vänner) SCBs beräkning av konsumtionsens klimatpåverkan REAP (konsumtionsens klimatpåverkan och ekologisk fotavtryck) Göteborg, Chalmers och SPI (Metod som baseras på beräkningar i Excel) Analys - Jämförelse av verktyg SWOT-analys Slutsatser/fortsatt arbete: REAP går att använda för at få fram regionala siffror direkt, men har något gamla data. En mer noggrann jämförelse mellan REAP och SCBs sätt att räkna skulle behövas! En gemensam finansiering av en uppdatering av REAP och/eller en gemensam önskan om att SCB nycklar ut sina beräkningar regionalt?

8 Arbetsplanering Kommande steg:
Rapport skickas ut 14 januari till referensgrupp och styrgrupp Lync möte med resultat presentation 22 januari för alla länsstyrelser Synpunkter in senast 28 januari Rapport klar 28 februari (som input till nationella arbetet, FU15 ) Presenteras för länsrådsgrupp 6 under våren Presentation på LEKS och RUS möten under våren