Bakterier som kan orsaka sårinfektioner

En presentation över ämnet: "Bakterier som kan orsaka sårinfektioner"— Presentationens avskrift:

1 Bakterier som kan orsaka sårinfektioner
Åsa Melhus IMV/Sektionen för klinisk bakteriologi

2 Vår kropp är som ett rör

3 Hud- och mjukdelsinfektioner
Huden är en välfungerande barriär: normalflora hudflagning smörjande körtlar antimikrobiella substanser lite surt Skadas av: Hudskador, främmande kroppar, maceration (uppluckring via vätska), hudsjukdomar, dålig cirkulation, dålig lymfdränage, undernäring

4 Patogenes Primär Sekundär Tertiär Via hårsäckskanaler/körtelutgångar
Via minimala hudskador Sekundär Hudsjukdomar, t.ex. eksem Virusförändringar, hudsår Tertiär Omvänt förlopp. Via blodet slår sig bakterier ner i hudvävnader och leder till vävnadsskador

5 Tidens påverkan Akuta sår Kroniska sår
Primära hudpatogener: betahemolytiska/ pyogena streptokocker, S.aureus, P.aeruginosa Kroniska sår Sekundära patogener: tarmflora ”Röret vänder sig ut och in” ju längre tiden går

6 Bra begrepp att kunna Kontamination (förorening): bakterier gör ett tillfälligt besök på en kroppsyta. Går att tvätta bort Kolonisering: bakterier vidhäftar och förökar sig på plats. Går ej att tvätta bort. Kan vara första steget i en infektionsprocess Infektion: bakterierna invaderar vävnader eller åstadkommer skador

7 Hur odlar man sår? Rengör såret Ta provet från djupet/i sårkanten
Ange alltid på remissen var såret sitter Biopsier ger en bättre bild än pinnprover

8 Grupp A streptokocker (GAS)= S.pyogenes
Bärarskap i svalget vanligt Infektioner i huden: Impetigo Lymfangit, erysipelas, cellulit Nekrotiserande fasciit Sepsis, toxiskt chocksyndrom

9 Komplikationer i huden
Guttat psoriasis Förvärrad psoriasis Erytema nodosum (knölros) Diagnos fastställs med odling eller serologi (vid senkomplikationer)

10 Andra betahemolytiska streptokocker
Grupp C och G streptokocker kan ge liknande infektioner (sårinfektioner, tonsilliter), men medför sällan några komplikationer Grupp B streptokocker är mer involverade i sår, och ses relativt ofta hos diabetiker

11 Impetigo = svinkoppor

12 Erysipelas = rosfeber

13 Lymfangit = lymfkärlsinflammation

14

15 Staphylococcus aureus
Infektioner i hud, mjukdelar, inkl. sårinf Osteomyeliter (benröta) Pneumonier (lunginflammation) Endokarditer (hjärtklaffsinflammation) Sepsis (blodförgiftning) Vårdrelaterat problem: “sjukhussjukan”

16 Vad kan S.aureus? Adhesiner Kan vara kapslad
Protein A (binder upp IgG) Överföra gener på olika sätt - blir lätt resistent

17 Enzymer Bryter ner hudens vävnader (spridning lokalt)
Koagulas (avstängning och maskering) Katalas (försämrad avdödning) Serinproteas (ökar influensans infektionskapacitet)

18 Toxiner Kan producera > 40 olika toxiner
Membranskadande (hemolysiner, leukocidiner, hudnekrotiserande, neurotoxiska) Pyrogena (feberframkallande) Epidermolytiska (hudens yttersta lager lossnar, blåsbildning)

19 Panton-Valentine leukocidin (PVL)
Slutet av 1990-talet i Frankrike: Samhällsförvärvad pneumoni hos friska barn och unga vuxna med normala lungor. Mortalitet 50% Obduktion: Diffus bilateral, nekrotisk och hemorrhagisk pneumoni. Rikligt med G+ kocker i klasar

20 Karakteristika Predisponerande viral infektion Leukopeni
Blododling: S.aureus, PVL+ Lungrtg: spridda förtätningar <5% av alla stammar bär på PVL, finns bland MRSA

21 Pyrogena exotoxiner Enterotoxin A-E, G-J, K-M
Matförgiftning Toxic shock syndrome Stafylokockorsakad scharlakansfeber Enterotoxin F (=toxic shock syndrome toxin-1) Infektioner i benvävnader

22 Toxic shock syndrome Beskrevs första gången 1978 - “tampongsjukan”
Hög feber, huvudvärk, förvirring, “röda ögon”, rodnad, ödem, diarré, uttalad chock Hos svåra fall även akut njursvikt, DIC, perifera gangrän, död Scarlatiniforma hudutslag, fin fjällning på händer och fötter

23 Epidermolytiska toxiner
Exfoliatin A/B Bind till proteiner i huden Antikroppar skyddar Exfoliativa sjukdomar: impetigo (krustaformad/bullös) Staphylococcal scalded skin syndrome (SSSS). Drabbar ffa nyfödda, små barn, patienter med immunosuppression/njursvikt/AIDS

24 SSSS Beskrevs första gången 1878 (Ritter’s disease)
Akut debut med generaliserat erytem (rodnad). Inom 1-2 dagar börjar huden skrynkla ihop sig. Stora blåsor dykter upp, och utbredda hudområden kan lossa; akut toxemi, död Toxinerna verkar på distans. Ingen S.aureus i blåsorna om ej sekundärt infekterade Bakterierna återfinns vid ingångsporten, navelstump, ansikte)

25 SSSS

26 Om du har en Akilleshäl, så kommer S.aureus att hitta den
Defekter i leukocyter rörelseförmåga (diabetes, reumatoid artrit, Downs syndrom) Defekter i opsonisering (hypogammaglobelinemi) Defekter i intracellulär avdödning (kroniska granulomatösa sjukdomar) Kroniska underliggande sjukdomar (maligniteter, alkoholism, hjärtsjukdom) Hudskador Främmande kroppar Infektioner med andra mikroorganismer, ffa virus Antibiotikabehandling

27 Follikulit

28 Furunkel och karbunkel

29 Typisk klinik - går direkt att avgöra etiologi
Impetigo Follikulit Paronychi Furunkel, karbunkel Hidroadenit Erysipelas, cellulit Flegmone Hematogen spridning

30 Infektioner efter bett
Insekter Betahemolytiska streptokocker S.aureus Borrelia

31 Infektioner efter bett
Djurslag (tandstruktur, munflora) Infektionsfrekvens 2-50% Händer, armar Pasteurella multocida Capnocytophaga canimorsus Staphylococcus pseudintermedius, (MRSP)/aureus DF-2, EF-4 m.m. Vanlig munflora, tarmflora, luftvägspatogener