Sjuksköterskeledd mottagning

En presentation över ämnet: "Sjuksköterskeledd mottagning"— Presentationens avskrift:

1 Sjuksköterskeledd mottagning
Lina Behm

2 De vanligaste Sjuksköterskeledda mottagningarna är:
• Astma/KOL, allergi • Rökavvänjning • Diabetes • Blodtryck • Hjärtsvikt • Infektion • Inkontinens • Livsstil: kost, övervikt, fysisk aktivitet, tobak, • Alkohol, stress • BVC • DSK

3 Föredelar med Sjuksköterskeledd mottagning:
• Bättre informerad patient • Bättre tillgänglighet • Bättre omhändertagande av patienten • Ökad patientsäkerhet • Ökad tillfredställelse hos patienten • Effektivare vårdprocess på rätt nivå • Kompetensutveckling hos sjuksköterska • Bättre uppföljning av vårdresultaten Källa:

4 En specialmottagning ska kunna uppfylla följande kriterier:
Distriktssköterska/ sjuksköterska med minst 15 hp inom ämnesområdet Läkare med kontinuerlig fortbildning inom området Nödvändig medicinsk utrustning Samverkan med andra professioner skall kunna erbjudas ex sjukgymnast, dietist, arbetsterapeut och kurator/psykolog

5 Mottagningen skall kunna erbjuda:
Strukturerade utredningar Undervisning Egenvårdsundervisning Stöd för förändring av levnadsvanor med kontinuerlig uppföljning Tidsbeställning Telefontid

6 Patient utbildning Information för att kunna ta kontroll över sin sjukdom Individuellt Grupp

7 Individuell hälsovägledning
Kan individanpassas Kan beröra känsliga ämnen

8 Hälsovägledning i grupp
Gruppmedlemmar kan lära av varandra Gruppmedlemmarna kan ge stöd åt varandra Gruppmedlemmarna kan inspirera varandra Kostnadseffektivt

9 Patientutbildningen bör innehålla:
Anatomi och fysiologi Försämrande faktorer och hur försämringar hanteras och förebyggs Läkemedel och dess effekter och hur de administreras Livsstilsfaktorer exempelvis rökning, kost, fysisk aktivitet Vaccinationer Patientföreningar och litteraturtips Personlig vård och behandlingsplan

10 Riktlinjer Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Lagen 1998:531 om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Socialstyrelsens nationella riktlinjer SBU:s sammanfattningar och slutsatser Läkemedelsverkets riktlinjer SoSFS 2008:1 Sjuksköterskors möjlighet till förskrivning SoSFS 2009:5 Distriktssköterskors möjlighet till förskrivning vissa läkemedel

11 Astma/KOL mottaging • Bättre omhändertagande av patienter • Ökat välbefinnande • Minskat antal akutbesök pga bättre kunskap hos patienterna

12 Astma • Fördubblats de senaste tjugo åren • Sjukdagar och mortalitet har minskat • En kronisk, inflammatorisk rubbning med ökad känslighet i luftvägarna för olika stimuli

13 Orsaker • Allergi • Infektioner • Ansträngning • Stress • Hereditet

14 Diagnostik • Anamnes • Lungauskultation • Spirometri • PEF-mätning • Variabilitet av lungfunktion • Små barn har särskilda diagnos kriterier • RS-virus är ofta en utlösande orsak hos små barn

15 Behandling • Farmakologisk behandling • Utbildning

16 Målsättning med behandling
• Symtomkontroll • Förhindra försämringsperioder • Bibehålla normal aktivitetsnivå • Behålla normal lungfunktion • Förebygga irreversibel lungsjukdom • Uppföljning och monitorering regelbundet

17 Forskning har visat att patient utbilding vid astma:
• Förbättrar för patienten • Astmaanfall minskade • Compliance, medicinering ökade • Inhalationstekniken förbättrades • Läkarbesök minskade • Psykiska välbefinnandet förbättrades • Endast information, begränsad effekt

18 KOL • Kronisk långsamt progredierande sjukdom • Andnöd, hosta och slem • Intresset väcktes 1952 • Cigarettrökning • Miljö • > 50 år (svensk befolkning) ca 8 % KOL • År 2020, tredje vanligaste dödsorsaken

19 Diagnos • Anamnes • Spirometri • Lungröntgen • Svårighetsgradering, bedömning prognos och behandling • Differentialdiagnos: astma och cirkulationsrubbning • Tidig diagnos kan förhindra försämring

20 Riskfaktorer • Hypoxi • Cirkulationspåverkan • Låg kroppsvikt • Osteoporos • Luftvägsinfektion kan ge exacerbation av KOL sjukdomen

21 Behandling • Rökstopp • Utbildning • Farmakologisk behandling • Ej samma effekt som vid astma • Regelbunden uppföljning • Vaccinationer: Influensa, Pneumoni

22 Patient utbildning vid KOL har visat att:
• Förbättrad inhalationsteknik • Compliance till medicinering ökade • Mer forskning behövs

23 Besök på en astma/KOL mottagning
• Anamnes • ACT test, astmatiker • KOL-register (kvalitetesregister) • Luftvägsregister • Rökning, rökstopp • Akutbesök eller försämringsperioder • Aktivitetsnivå • Livskvalitet

24 Undersökningar • Längd och vikt • Mätning syremättnaden, pulsoximetri
• Spirometri • PEF-mätning • Auskultation lungor • Allergitest • Ekg • Röntgen lungor

25 Behandling • Läkemedel, inhalationsutrustning och Inhalationsteknik • Ev biverkningar läkemedel • Följsamhet till behandling (compliance) • Undvikande av utlösande faktorer • Ev allergidiagnostik • KOL-rehabilitering • Utbildning • Rökavvänjning • Osteoporosprofylax • Uppföljning

26 Fallbeskriving KOL Lena 71 år bor med sin make i en villa i ett litet samhälle. Lena har arbetat som förskolelärare i hela sitt yrkesliv. När hon var 16 år började hon att röka och röker fortfarande. Lena brukade tycka om att promenera i skogen och vara ute på olika småresor med maken nu när de var pensionärer. De är med i PRO och försöker vara aktiva där. Lena har dock haft upprepade lunginflammationer på senare tid och haft väldiga problem med andningen. Mellan lunginflammationerna är det också svårt. Läkarna gav henne diagnosen KOL sist hon var inne på sjukhuset. Sedan hemkomsten har Lena har blivit allt mer passiv. Hon har inte gått utanför huset för orken tryter mer och mer. Nu börjar hon på KOL mottagningen på Vårdcentralen. Vad kan vi göra för Lena?

27 Hjärtsviktsmottagning
Hjärtsvit är ett tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa runt den mängd blod som behövs för att tillgodose kroppens behov. Orsaken kan vara Ischemisk hjärtsjukdom och eller hypertoni.

28 Hjärtsvikt 2-3% av befolkningen lider av hjärtsvikt och 2/3 av dessa är över 75 år 30% dödlighet 1 år, 50 % 5 år Symtom är andfåddhet, trötthet, ödem

29 Diagnos och behandling
Diagnos sätts efter symtom, EKG, NT-proBNP (blodprov) samt UKG (ultraljud av hjärta) Behandlingen är farmakologisk & icke farmakologisk

30 Hjärtsviktsmottagningen kan bidra till:
Tidig korrekt diagnos Optimerad behandling God omvårdnad. Förbättra prognos och överlevnad Förbättra livskvaliteten Minska återinläggningar i sluten vård.

31 På hjärtsviktsmottagningen
Tas prover Klassificeras patienten enligt NYHA Får patienten undervisning Gås mediciner igenom Lär man ut egenvård

32 Egenvård vid hjärtsvikt
Viktkontroller Kunskap sjukdom och symtom Fysisk aktivitet Kost Hudvård Vätskereduktion Saltreduktion Tobak Alkohol Influensavaccination

33 Fallbeskrivning Hjärtsvikt
Åke är 53 år. Han arbetar som vaktmästare på en skola. Han är ensamstående sedan tre år. Åke har alltid varit glad för god mat men sedan Åke blev ensam har det blivit lite si så där med maten. Ofta äter han färdigmat till lunch och beställer ”hämtmat” till middagen. Han dricker gärna öl. Någon kväll i veckan blir det en öl och på helgerna några fler. Åke tycker om att titta på fotboll och följer matcherna på tvn. Annars har han inte så många intressen. För en månad sedan drabbades Åke av en hjärtinfarkt. Den kom som en blixt från en klar himmel. Han fick ont i bröstet och blev kallsvettig. Hans kollega hjälpte honom till vårdcentralen där de skickade honom till sjukhuset. Han fick göra en kranskärlsröntgen och en ballongdillatation där man öppnade två kranskärl som var tilltäppta. Läkarna meddelade Åke att hans hjärtmuskel blivit skadad av hjärtinfarkten och att han skulle gå på hjärtsviktsmottaging efter utskrivning. Vad kan vi göra för Åke på hjärtsviktsmottagningen??

34 Frågor????

35 Tack för att Ni lyssnat!