Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SORTERA SOPOR Varför och hur

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SORTERA SOPOR Varför och hur"— Presentationens avskrift:

1 SORTERA SOPOR Varför och hur
SORTERA SOPOR Varför och hur? Miljöombudsutbildning 22 oktober 2012 Göran Henriksson Renhållning 070 –

2 ”…tar liten plats, väger mindre, är lätta att kyla och sist men inte minst – ingen pant och inga tomflaskor med hem... Ett litet extra tips, gör ett hål i botten på den tomma burken så sjunker den fortare.” Ja, varför; när man kan göra så här! Annonsen är från 1961 Men det vet vi ju nu att det där funkar ju inte.

3 Vi har minskat sopbergen
1989: ton 2009: ton För la vi alla sopor på "tippen"; även giftiga ämnen hamnade där. Det blev ett stort sopberg som växte för varje år och som läckte gifter till mark och vattendrag. En av de högsta höjderna inom Östersunds kommun är Gräfsåsen - vår gamla soptipp. För 20 år sedan; 1989 lade vi i Östersund ton sopor där. Sen började vi sortera våra sopor och 2009 la vi ton sopor på den nya tippen på Gräfsåsen. Gamla tippen avslutades 2008.

4 Men alltför mycket hamnar fortfarande i soppåsen
70 % felsorterat Men alltför mycket hamnar fortfarande i soppåsen.

5 …och det åker till Sundsvall
377 långtradarlass/år Den soppåse som du knyter ihop och slänger i soptunnan; den som vi förut la på en soptipp, den lastar vi nu på långtradare och kör den till Sundsvalls kraftvärmeverk. 377 långtradarlass på ett år Men vad innehåller den? 70 % skulle kunna gå till återvinning: Materialåtervinning. 70 % är matavfall och förpackningar

6 Allting brinner! Det är bara en fråga om temperatur…
Det har vi alla hört; eller hur? Det är det vanligaste argumentet att inte sortera sopor. Men vad gör vi när vi resonerar så?

7 Allting brinner! Det är bara en fråga om temperatur…
Jo, vi eldar upp den jord vi lever på

8 1 kg hårda plastförpackningar kan bli 84 blomkrukor
Spara råvaror 1 kg hårda plastförpackningar kan bli 84 blomkrukor Plast tillverkas i huvudsak av råolja och den ska vi inte slösa med

9 Spara energi Foto: Vattenfall
Det går åt mycket energi att ta fram och förädla råvaror och framställa produkter av papper, plast och glas Och det går åt enorma mängder energi för att utvinna metaller; speciellt aluminium. Foto: Vattenfall

10 95 % av energin sparas vid återvinning
Då kan vi också spara mycket energi genom att återvinna metaller! Att återvinna aluminium sparar 95% av den energi som nyproduktion hade krävt. Att återvinna stål sparar motsvarande 75%.

11 Spara energi = 38 koppar kaffe Tål att tänkas på vid nästa fikarast:
En återvunnen tidning sparar lika mycket energi som går åt till att koka 38 koppar kaffe 38 koppar kaffe

12 Allting brinner! Det är bara en fråga om temperatur…
Som sagt; det här har vi alla hört; eller hur? Och vad gör vi mer när vi resonerar så?

13 Allting brinner! Det är bara en fråga om temperatur…
Vi eldar upp pengar också

14 Det handlar om din plånbok
Sophämtningsavgift - taxan Behovsanpassad sophämtning Förpackning: betald återvinning Privatpersoner: Återvinningscentralerna är gratis – för verksamheter kostar det att lämna sopor Alla som har en fastighet i Östersunds kommun måste ha ett sophämtningsabonnemang. Renhållning finansierar hela verksamheten med sophämtningsavgifterna: de kostnader som drabbar verksamheten läggs på avgifterna. Bor du i villa i Östersunds kommun har du numera Behovsanpassad sophämtning. Det ger dig möjlighet att sänka din sophämtningsavgift om du sorterar dina sopor. När du köper en chokladask betalar du några ören för att kartongen ska återvinnas. Om du sen slänger den i soppåsen kostar det att transportera den och elda upp den i Sundsvall – en onödig kostnad som belastar din sophämtningsavgift. Privatpersoner får lämna sopor gratis på våra återvinningscentraler (det ingår i abonnemanget) samt även på återvinningsstationerna (där du lämnar förpackningar och tidningar). För verksamheter kostar det att bli av med sopor. Då är det dumt att ta med sig sopor hemifrån och slänga dem på jobbet.

15 Alla som bor och verkar i Östersund ska sortera sina sopor
Renhållningsordningen säger att alla som bor och/eller verkar i Östersunds ska sortera sina sopor

16 Vi som jobbar i kommunen:
EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning ISO är en internationell standard hur man styr och kvalitetssäkrar miljöarbetet inom en verksamhet Vi som jobbar i kommunen har dessutom en miljöcertifiering att leva upp till.

17 Det är här som du kommer in!
Chefens bästa stöd Renhållnings bästa ambassadörer! Det är här som miljöombuden kommer in. Du är din chefs bästa stöd Du är mitt bästa stöd: Min uppgift som informatör på Renhållning är att tala om för folk hur och varför de ska sortera sina sopor.

18 Vi kan göra skillnad! 59 000 invånare Nästan 200 miljöombud
Ca kommunanställda Ca brukare Vi når en tredjedel! Östersund har invånare Inom kommunen finns närmare 200 miljöombud Vi är cirka anställda inom kommunen Vi har i runda slängar brukare av kommunal service Vi kan alltså nå en tredjedel av kommunens befolkning med vårt budskap Sortera. – Det känns rätt! Om sen alla anställda och brukare tar med sig den attityden och det beteendet hem till sina familjer så har vi gjort skillnad!

19 - Men jag sorterar ju! Om man frågar tio personer på stan så kommer nio av dom säga att dom sorterar. Men gör dom verkligen det?

20 Men det mesta hamnar fortfarande i soppåsen
70 % felsorterat Men det mesta hamnar fortfarande i soppåsen.

21 SOPSORTERINGSSKOLA

22 Miljöfarligt Det viktigaste vi sorterar ut är det miljöfarliga avfallet. Det känns inte bra att dricka ett glas vatten med ett batteri i och för att slippa det så är det viktigt att allt miljöfarligt hamnar rätt.

23 Miljöfarligt: Elektronik
Allt med sladd eller batteri…

24 ”Komposten” Alla matrester
Matavfall ”Komposten” Alla matrester Hur man sorterar? Matavfall är det inget krux med. Rester från middagen, alla sorters fruktskal och även hushållspapper och servetterläggs i ”komposten”

25 Papper Papper är lite klurigt av sig när det gäller sortering.
Det finns fyra olika sorter som skall skiljas åt. Dessa är: Kontorspapper – Tidningar – Pappersförpackningar och Wellpapp Angående papper så skiljer det sig lite mellan Hushåll och arbetsplats. Kontorsjobb och nästan alla jobb använder mycket mer kontorspapper så därför finns det ofta ett kärl för ”papper” i deras lokaler. Medan det i hushållen inte förekommer allt för stora mängder papper och därför kan sorteras med tidningar. Pappersförpackningar är bland det vanligaste du kan hitta i ditt skafferi så kom inte och säg att du inte behöver sortera pappersförpackningar Wellpapp är även det vanligare på arbetsplatsen och känns igen på den vågiga kärnan av materialet. Sen har vi hushållspapper, bakplåtspapper etc som inte ska gå till materialåtervinning

26 Plast Plast är största boven i din soppåse. Det är ganska lätt hänt då all plast som inte är en förpackning ska vara där. Men ofta och åter ofta så hamnar det väldigt mycket plast i soppåsen som går till förbränning. Fryspåsar, godispapper och chipspåsen är plastförpackning, eller Plast som det kan stå på kärlet ute i soprummet. Sorteras enkelt ut med en plastkasse i köket

27 Metall Metall är lite som plast med att det bara finns två olika sorteringsmöjligheter. Metallförpackning eller metallskrot. Kapsyler, värmeljus och folie är metallförpackningar. I hemmet så är spik, trasiga verktyg och häftapparaten metallskrot. Sorterar du ut metall?

28 Glas Alla glasförpackningar är viktiga att sortera efter färg.
Dricksglas, spegelglas och fönsterglas ska sorteras som Sopor till soptipp Vi är duktiga på att sortera ut glas. Men ibland kan man tro att även dricksglas ska sorteras som glas. Det är dock inte så. För vissa dricksglas innehåller tungmetaller och är inte av samma kvallite som en glasförpackning, därför skiljs dricksglas åt från övrigt glas.

29 Fällor Godis- och glasspapper Engångsartiklar – till mat
Kuvert och post-it Dricksglas och porslin Hur många har inte slängt ett godispapper i soppåsen? Jo alla. Men det är en plastförpackning. Engångsartiklar så som papperstallrikar, pappersmuggar, plastmuggar och plastbestick ska sorteras som pappers- respektive plastförpackning. Kuvert och post-it har lim på sig: Limmet försvinner inte vid framställning av ny pappermassa och det klistrar ihop det nya papperet vid framställningen. Återigen dricksglas är ej en glasförpackning utan trasigt glas ska till soptippen.

30 Sorterar du? I början sa du att du sorterade…

31 … eller sorterar du? …Men sorterar du verkligen?
Det här kallar vi att sopsortera!

32 Klicka på bilden: här har du en checklista för er sopsortering

33

34 Vår kampanjsajt ”Allting brinner”
Gå in på Renhållnings kampanjsida och vässa dina argument för sopsortering


Ladda ner ppt "SORTERA SOPOR Varför och hur"

Liknande presentationer


Google-annonser