Hållbara biodrivmedel i flygsektorn

En presentation över ämnet: "Hållbara biodrivmedel i flygsektorn"— Presentationens avskrift:

1 Hållbara biodrivmedel i flygsektorn
Energimyndigheten Enheten för hållbara bränslen Sebastian Carbonari

2 FoI och marknadsförutsättningar
Ingen specifik forskning Delvist fokus: Biosyngascenter, SunCarbon …i Sverige Biodrivmedel till flyg skiljer sig inte nämnvärt från ”vanliga” biodrivmedel Högre köldbeständighet… HEFA/HVO, F-T bränslen ASTM-standarder Biosyngascenter: Biosyngascenter ligger i Piteå och ägs och drivs av Luleå tekniska universitet. Den forskning som bedrivs inom LTU Biosyngas center är relevant för alla typer av biodrivmedel och kemikalier som kan framställas via syntesgas. I princip kan alla typer av kolväten som vi idag får från råolja och även alkoholer som metanol, etanol etc. framställas syntetiskt via förgasning, men energieffektivitet och utbyte i processerna varierar kraftigt. Idag är forskningen kring omvandling av syntesgas till drivmedel fokuserad på DME och metanol, som tillsammans med metan är de drivmedel som förväntas kunna framställas med högst energieffektivitet. Den anläggning som kommer att användas kan kompletteras med utrustning för att omvandla syntesgasen till andra drivmedel som t.ex Fischer-Tropsch produkter som kan användas som bensin, diesel, flygbränsle etc. I det avseendet är forskningen relevant för att få fram effektiva tillverkningsprocesser för fömybara drivmedel till både vägfordon, sjöfart och flyg. Samarbetar med LTU Green Fuels KB, har hittills fokuserat på DME. SunCarbon är en teknisk förstudie. Mest relevanta bränslen är sannolikt HEFA/HVO-bränslen. HEFA: Hydroprocessed Esters and Fatty Acids/Vätebehandling av estrar och fettsyror HVO: Hydrotreated Vegetable Oil F-T, syntetisk jetbränsle: Fischer-Tropsch-processen är en metod att utvinna syntetiska, kolvätebaserade drivmedel och kemikalier ur andra råvaror än olja. Processen omvandlar syntesgas (även kallat syngas), som fås genom förgasning av råvara som innehåller grundämnena kol och väte, till längre kolväten.

3 Råvaruproblematik? Ännu inte den mest stabila marknaden
Delade meningar om tillgänglighet Fluktueringar Styrmedel ändras, iLUC, statsstödreglerna… (UCO inte helt oproblematisk)

4 Hållbarhetskriterier i Sverige
Förnybartdirektivet (RED) Hållbarhetslagen (HBL) Hållbarhetskriterier gällandes Växthusgasminskning Markkriterier Spårbarhetskrav/massbalanssystem Kraven ställs på rapporteringsskyldiga enligt HBL

5 Varför hållbarhetskriterier
Juridiskt hållbart Villkor för stöd enligt RED 17 (1) Endast hållbara biobränslen får ”zero-rating”

6 Uppfyllande av kriterierna
Nationellt system Granskning Hållbarhetsbesked Frivillig certifiering Erkända av EU-kommissionen Verifiering i utsläppshandelssystemet Verifierare kontrollerar HBB och att bränslena omfattas av det

7 Läs mer eller kontakta oss
Energimyndigheten.se/hbk