Fysik, genus och lärande – resultat från en studie

En presentation över ämnet: "Fysik, genus och lärande – resultat från en studie"— Presentationens avskrift:

1 Fysik, genus och lärande – resultat från en studie
Karin Due Institutionen för fysik/Genusforskarskolan Umeå universitet Fysik, genus och lärande – resultat från en studie av gymnasieelevers gruppdiskussioner i fysik.

2 Resultat Genusrelationer har betydelse för lärande
Jämställda grupper ger bättre lärande

3 Föreställningar om fysik? Socialt samspel och genusrelationer i grupperna? 8 gruppdiskussioner 3-5 elever löser fysikuppgifter tillsammans 15 enskilda elevintervjuer Lärande i fysik?

4 Disposition Elevernas bilder av fysiken och den fysikkunniga
Genusrelationer i grupperna Lärande i fysik i grupperna Genus och lärande i fysik i grupperna

5 Bilder av fysikämnet Fysik som logik, tillämpad matematik och formler!
Ja i grunden skulle jag svara att det är logik (Sune) Alltså det är i grunden matte med formler och att räkna och så…. (Anna) Ja, formler… Mycket formler. Sätta in… och förstå hur man ska använda formlerna. Det är i stort sett det, det handlar om. (John) Om man inte har ett formelhäfte med sig är det kört. Då är… man blir död på en gång (Rickard) Fysik som logik, tillämpad matematik och formler!

6 Bilder av fysikämnet Det är nog svårare än andra ämnen. (Anna) Liksom mycket mer räknande och tänkande än i alla andra ämnen (Anders) Det är svårare med fysik än med matte och kemi. (Maria) Alltså du kan inte bara sitta och trycka i dig allting och… utan du måste förstå I alla fall vad formlerna betyder och sånt. Annars… annars går det utför. (Per) Sen är det ju svårt att förstå. Det är ju så… Det är mer förståelse i fysik än i matte. (John) ? Fysik som svårt och som något som måste förstås!

7 Bilder av den fysikkunniga
Man måste vara duktig från början, man kan inte bli det. (Rickard) Man måste väl ha det där logiska tänkandet (Petra) Du behöver inte vara jätteduktig i matte heller… Så det behöver inte vara annorlunda på något sätt… för att vara duktig i det inte. (Sune) Duktig på matte och så där. (Christina) Ja, jag tycker man måste vara smart (Anders) Alla kan ju bli bra på fysik. Det är ju så. (Åsa) Den fysikkunniga - ett område under förhandling!

8 Den fysikkunniga som en man eller en kvinna?
Kan killar och tjejer klara av precis lika bra (Måns) Fysiken är nog manlig. Om man tänker på fysik så tänker man på Einstein. (Maria) Tänker lite grann att killar kan som… en del tänker som… dom tänker som så djupt… Just nu är det bara vår klass, men att tjejer inte tänker så djupt (Anders) Jag vet inte varför det har blivit så här men inte tycker jag att det är ett mer manligt ämne (John) Också ett område under förhandling!

9 Genusrelationer i grupperna
Talutrymme och tolkningsföreträde Positionen som ansvarstagande respektive ansvarslös Tävlingsinriktade grupper och grupper inriktade mot att komma överens Talet om att förstå

10 Elevernas talutrymme i grupperna
Laban Lisa Niklas Hanna Agneta Pontus Carl Fredrik Johanna Olov Oscar Gunnar Ivar Birger % av antal repliker Christina Anna Maria Sanna Sune Per Måns John Rickard Julia Petter Anders Simon Petra Åsa Erik % av antal repliker

11 Talutrymme och tolkningsföreträde i grupperna
I genomsnitt har flickor och pojkar lika många repliker i diskussionerna I genomsnitt får pojkarna i de könsblandade grupperna ta emot 40 stöduttalanden per person. Motsvarande siffra för flickorna är 22. I genomsnitt motsägs flickornas uttalanden om fysik och uppgifterna 8 ggr per person. Motsvarande siffra för pojkarna är 4. I alla de könsblandade grupperna utom en är det en pojke som positioneras som den mest fysikkunniga.

12 Positionen som ansvarstagande respektive ansvarslös
Både flickor och pojkar positionerar sig som ansvarstagande i grupperna. Det är bara pojkar som intar positionen som ansvarslös och med ett avståndstagande till skolarbetet. Det är i de två pojkgrupperna som detta framträder.

13 Tävling eller konflikträdsla
Spänningar i gruppen och strid om tolkningsföreträde förekommer i de två pojkgrupperna Jag tycker om att argumentera… och försöka få de andra mindre trovärdiga och på så sätt… vinna diskussionen. Ja, ja, vi gick ut fyra killar och så bara… ta greppet… Om det varit ett par tjejer med så hade man kanske… sett mera seriöst…(Måns) Man måste nästan slå sig fram för att få sin åsikt hörd. (Per) I gruppen med bara flickor och i en av de könsblandade grupperna ifrågasätts mycket sällan gruppmedlemmarnas uttalanden om fysik och uppgifterna

14 Talet om att förstå Flickorna talar mer om förståelse både i grupperna och i intervjuerna. Flickorna ställer fler frågor än pojkarna.

15 Olika aspekter av genus i elevernas samtal (Harding 1986)
Genussymbolism: Det rationella fysiken. Genusstrukturer: Positionen som kunnig och ledande i gruppen. Individuellt genus: Tillgängliga positioner Kunnig – okunnig Ansvarsfull, ambitiös – ansvarslös Tävlingsinriktad – konflikträdd Uttalat inriktad mot att förstå

16 Lärande i fysik i grupperna
Hur eleverna utvecklar fysikinnehållet i sina samtal Karaktären av samtalen (Mercer 2004) ”Cumulative talk” ”Exploratory talk” ”Disputational talk”

17 Diskussionsuppgift 1 Varför kan det vara smart att ta med sig ett par högklackade skor med spetsiga klackar när du ska inhandla en plast- eller linoleummatta till ditt nya köksgolv? Varför duger inte dina vanliga skor? Utred!

18 Cumulative talk Olov: (läser) ”…varför duger inte dina vanliga skor till det?” Fredrik: Jag antar att när du har spetsiga klackar blir trycket högre. Olov: Mm Johanna: Alltså, jag tror att det är samma sak som det här med snöskor. Att det… Fredrik: Jamen, det är ju så. Johanna: Och man brukar ju säga att om man är ute på en is så ska man lägga sig ner. Fredrik: Ja, exakt. Johanna: Trycket blir ju mindre om man breder ut sig. Fredrik: Ju större area som trycket breder ut sig på… Olov: Jo, precis. Fredrik: … ju mindre blir ju trycket. Johanna: Alltså skulle det här vara ett sätt att testa att golvet är bra…. att det inte blir märken på det, att det tål tryck. Fredrik: Så vi skriver… Johanna: Jag skriver det. Olov: Kan vi stödja det med formeln P = F/A kanske? Johanna: Ja, det gör vi. Fredrik: För där ser man ju hur trycket beror av arean. Johanna: Mmm Fredrik: Och då när arean är liten blir trycket större. Utvecklar fysikinnehållet genom att anknyta till relevanta fenomen, ta upp relevanta begrepp och samband och anknyta till en formel.

19 Diskussionsuppgift 2 Det är den 9 oktober år Du har just flyttat hemifrån för första gången eftersom du har blivit antagen till grundutbildningen för kosmiska mätningar. Den är förlagd till en vetenskaplig basstation på månen, så du har flyttat en bra bit bort. Du packar upp ditt bohag, som av släktsentimentala skäl bl.a. innehåller din farfars mormors farmors mosters gamla väggklocka, en pendyl. Du fäster den på väggen i ditt studentrum, ställer den, drar upp den och puttar igång pendeln. Efter att ha packat upp resten av dina grejor så ser du på klockan att det är dags att bege sig till den första föreläsningen. Men när du kommer till föreläsningslokalen så inser du att något blivit fel. Vadå? Varför?

20 Exploratory talk Anders: Jag menar att… att pendeln svängt för fort eller för långsamt så klockan har blivit... eller tiden har blivit försent. Simon: Eller att det är typ friktion i den så att klockan har stannat. Åsa: Nämen, det beror på att det är på månen. Det handlar inte om friktion. Nä, nä! Erik: Skulle han upp till månen? Åsa: Ja, han åkte ju till månen.(bläddrar i formelsamlingen) Erik: Och bo där? Simon: Ja, just det, det är därför! Det är gravitationen! När det blir lägre gravitation kommer den att svänga låååångsammare. Anders: Jaha, är han på månen. Åsa: Ja Anders: Det fattade inte jag. Petra: (bläddrar i formelsamlingen) Vars är dom här formlerna? Erik: När det blir lägre gravitation då svänger den snabbare. Åsa: Nej, då svänger den långsammare. (Eleverna letar reda på formeln för pendelsvängning i formelsamlingen.) Simon: Du delar med g. Petra: Ja, delar med g. Simon: Och minskar då g så kommer själva talet bli större. (pekar i Petras formelsamling) Då kommer tiden bli längre. Utvecklar fysikinnehållet genom att ta upp relevanta omständigheter, knyter dem till fysikbegrepp, diskuterar vad som händer när aktuell storhet ändras, anknyter till en formel.

21 Diskussionsuppgift 3 Dina grannar, Ulf och Miriam, ska köpa ny bil. Ulf vill ha en liten, behändig, bensinsnål Nissan Micra medan Miriam vill satsa på en större Saab 9.5 som hon anser säkrare därför att den är tyngre. Men Ulf säger att den inte alls är säkrare för den får ju längre bromssträcka än den lättare bilen. Hjälp dem att reda ut argumenten. Vem har rätt? OBS däcken har samma friktionskoefficient.

22 Disputational talk Utvecklingen av fysikinnehållet stoppas upp.
Lisa: Men vad är det... alltså formeln för bromssträckan? Niklas: Det är ju… Laban: Det är ju friktion… va… det är ju friktion som avgör bromssträckan. Laban: Friktionen tar du ju ut genom att ta massan gånger... gånger friktionstalet. Lisa: Ja men... men är det massan eller är det gravitationskraften? (Lisa tittar på Laban) Laban: Det är massan. Jag vet det. Niklas: Det måste va massan. (Lisa tittar ner i sina papper) Laban: Jaa. Utvecklingen av fysikinnehållet stoppas upp. Laban slår fast ett påstående och lämnar ingen öppning för vidare diskussion.

23 En analys av alla diskussionerna visar:
Det är främst i de samtalssekvenser som kan betecknas som ”cumulative” och ”exploratory talk” som talet i fysik utvecklas. De grupper där genus har starkt genomslag med hierarkier eller kamp om hierarkier har låg andel ”cumulative” och ”exploratory talk” och utvecklar inte heller fysikinnehållet i sina samtal. Den mest jämställda gruppen har störst andel ”cumulative” och ”exploratory talk”. Den minst jämställda gruppen har minst andel. Men… Genuskonstruktioner kan också vara positivt för lärandet. Ambition, ansvarstagande, frågande och en inriktning mot att vilja förstå.

24 Alltså… Genusrelationer har betydelse för lärande
Jämställda grupper ger bättre lärande Traditionella genusmönster - men också omförhandlingar och brytningar

25 Tack för uppmärksamheten!
Jag tycker proton är ett coolt ord. Får man ringa en vän? Då ringer jag mamma. Och dom jag träffat som är duktiga i fysik dom har ganska mycket humor. Dom är ganska roliga… En rolig, filosofisk person… Nån som är lite flummig ibland. Alltså teknik och alla naturvetenskapliga ämnen är ju otroligt teoretiska och sköna … nördiga alltså. Tack för uppmärksamheten!