Bättre företagsklimat

En presentation över ämnet: "Bättre företagsklimat"— Presentationens avskrift:

1 Bättre företagsklimat
26 november Renée Berglund, Sveriges kommuner och landsting

2 Företagsklimatet påverkas bl.a. av…
Kapital Kvalitativ livsmiljö Kompetensförsörjning Kommunikationer Kontakter (myndighets) Krångel (lagar och regler) Kommunens attityder, service och tillgänglighet

3 Bättre företagsklimat – en prioriterad fråga Tre spår:
”Bäst i test” Analysera och göra jämförelser/rankningar av företagsklimatet ”Raka puckar” Identifiera och sprida framgångsexempel för att minska regelkrångel för företag service och tillgänglighet Mötesplatser Tillhandahålla mötesplatser för kunskaps- och erfarenhetsutbyte

4 Bäst i test! (2009 och framåt)
Fördjupad kunskap om olika mått på företagsklimat – dialog med Svenskt Näringsliv Rapport om olika undersökningar – hur värdera resultat? Klar dec Ny modell? Pilotstudie 2009 Undersökning Info till företag Webb Telefon och E-post Första delen av året har gått åt till att bygga upp en kunskap kring olika mått och mätmetoder för att titta på företagsklimat. Janne kommer strax att gå djupare in på de resultat som vi kommit fram till, framförallt vad gäller Svenskt Näringslivs undersökning. Den kritik som våra medlemmar och vi har mot undersökningen har också framförts till Urban Bäckström och SN ledning. Det här arbetet kommer också att utmynna i en rapport som förklarar vad de olika undersökningarna mäter och hur medlemmarna kan tolka och förhålla sig till olika undersökningar. Klar i dec. Önskemål från medlemmarna att SKL ska ta fram en egen modell. Vi undersöker nu möjligheterna att skala upp den undersökning som SBA och nu även BRG genomför vartannat år. I de undersökningarna mäter man faktorer som kommunerna direkt kan påverka. Man fokuserar på servicen till företagen inom fem olika myndighetsområden (brand, livsmedel, bygglov, serveringstillstånd) Det vi kommer att göra i början av nästa år är att genomföra en pilotstudie med 5 kommuner i Småland för att också testa denna undersökning på ett antal mindre kommuner som inte ligger i storstadsområde. En nationell undersökning som vi redan dragit igång är en jämförelse av samtliga kommuners hemsidor - vilken information man har utifrån ett företagsperspektiv. Efter årsskiftet också en tillgänglighetsmätning där vi tittat på tillgängligheten och informationen via officiella e- posten samt via telefonväxeln.

5 Raka Puckar (2009 och framåt)
Kunskapsunderlag – företagsservice, regelkrångel Kommunchefsenkät Kommunen gör skillnad Goda exempel Idébank på SKL:s webb Inspirationsskrift Hur gör framgångsrika kommuner? (samarbete Tillväxtverket) Bemötande och attityder Sektorsövergripande arbete Tjänstemannens roll Effektivare ärendehantering mm Utbildningspaket enligt konceptet ”Den företagsamma förvaltningen” ? Det andra området som handlar om vad medlemmarna själva gör för att minska regelkrånglet till företagen så behövde vi även här skapa oss en bättre bild. Kommunchefsenkät Kommunen gör skillnad. Frågor som rör både hur man ser på rankningar och hur man arbetar för att öka tillgängligheten och servicen till företagen inom förvaltningarna. 80% använder rankningar som stöd i arbetet- Svenskt näringsliv!! Undersökningen visar att en hel del arbete pågår i kommunerna. T ex 84% arbetar med bemötande och attityder och många olika sätt för att korta handläggningstider och effektivisera ärendehanteringen. Tjänstegarantier och liknande verkar också komma alltmer. Förbättringsområden; -Hemsidorna -Sektorsövergripande arbetet- inte bara näringslivchefens frågor. -E-tjänster- tjänstedirektivet kommer ställa ytterligare krav på elektronisk kommunikation. Uppdraget handlade om att sprida goda exempel på kommuner som arbetar med ökad tillgänglighet och service. IDEBANK INSPIRATIONSSKRIFT Hur gör framgångsrika kommuner? Samarbete med Tillväxtverket som arbetar med att minska regelbördan för företagen. Tilllämpningen ligger hos kommunerna som då blir viktiga. Intervjuer med kommun/regionföreträdare som lyfter fram olika aspekter på detta. Politiker, handläggare, kommunchefer, företagare. Frågor som bemötande, hur man kan arbeta bättre över förvaltningarna, kompetensfrågor och sätt att effektivisera ärendehanteringen. Klar i dec! Nästa steg! När vi nu arbetar för att ge samtliga kommuner möjlighet att jämföra sig med andra i en nationell undersökning vill vi också kunna visa på metoder och arbetssätt som leder till praktiska förbättringar på hemmaplan och göra att de kan förbättra sina resultat. Det vi har gjort är att vi har tittat på konceptet ”den företagsamma förvaltningen” .

6 Enkätundersökning till kommuncheferna
Genomfört en enkätundersökning – till samtliga kommundirektörer – för att få ett kunskapsunderlag. Totalt 26 frågor med fokus på kommunens tillgänglighet och service till företagen. Ca 61 procents svarsfrekvens. Kommuner kan själva göra relativt mycket för att förbättra företagsklimatet. Det handlar till stor del om kommunens tillgänglighet och service t.ex. om hur man hanterar bygglov och miljötillstånd på ett effektivt och samordnat sätt i kombination med ett professionellt bemötande. Här ställer även tjänste-direktivet krav på medlemsstaterna och därmed också kommunerna. För att undersöka hur kommunerna arbetar mot företagen har SKL under våren genomfört en enkätundersökning som riktat sig till kommundirektörer (Huvudsyftet har varit att kartlägga hur det ser ut och ge en deskriptiv bild, för att sedan gå vidare genom att t.ex. göra djupintervjuer och sprida goda exempel på kommuner som arbetar bra med frågorna på olika områden). Total 178 svarande vilket motsvarar en svarsfrekvens på ca 61 procent. Resultatet kommer bland annat användas till att lyfta goda exempel, nätverk, seminarier och kompetensuppbyggnad hos SKL och hos medlemmarna.

7 Vad är viktigast i kommunens arbete med tillgänglighet och service till företagen?

8 Företagsklimatundersökningarnas betydelse i kommunerna
Kommentar: Här kan vi se att de flesta kommunerna lägger stor vikt vid företagsklimatunder-sökningar. Här vet vi sedan länge att Svenskt Näringslivs undersökning är den som fått mest uppmärksamhet både i media och hos våra medlemmar. Detta bekräftas i vår undersökning. Den har både för och nackdelar och SKL ser också nu över olika rankingars relevans. Resultatet sänder ändå en tydlig signal om att kommunerna anser att det är bra med en översikt av det egna företagsklimatet och jämförelser med andra. Mer bakgrund: Det finns i dag ett antal undersökningar som på olika sätt mäter företagsklimatet i de svenska kommun-erna. En återkommande fråga är vilken funktion dessa undersökningar fyller i praktiken. SKL:s under-sökning visar dock att ca 81 procent av dem som deltagit i enkäten anser att dessa undersökningar generellt fungerar som ett stöd i arbetet med företagsklimatet i den egna kommunen. Endast drygt 11 procent är av motsatt åsikt. Den undersökning som tillmäts störst vikt av de svarande i denna enkätundersökning är Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. Näst störst vikt tillmäts Företagsbarometern som ge-nomförs av Jobs and Society Nyföretagarcentrum, och tredje viktigast är undersökningen Företagarna om kommunen som genomförs av Statistiska centralbyrån(SCB). Det mediala genomslaget som under-sökningarna i flera fall har, gör att kommunerna också många gånger är tvungna att förhålla sig till de resultat som rankningarna och jämförelserna ger. Kommunerna genomför också egna undersökningar och utvärderingar av sitt arbete gentemot före-tagen. Ungefär hälften av kommunerna har angett att de själva utvärderar sin service till företagen. Detta sker enskilt men ofta också i samarbete med andra kommuner. En sådan undersökning är den som görs inom ramen av Stockholm Business Alliance samarbete där 47 kommuner i Stockholm och Mälardalen deltar. Ett annat exempel är nätverket ”Väl mätt” som inom ramen för Jämförelseprojektet genomfört en jämförelse av kommunernas näringslivsservice ur ett medborgarperspektiv. Svenskt Näringslivs undersökning anses vara viktigast

9 Näringslivsstrategier, policys och garantier
Har kommunen en näringslivsstrategi/policy eller policy för konkurrens? Kommentar: Över 70 procent anger att de har en näringslivsstrategi. Det behöver inte innebära att 30 procent inte arbetar med frågorna utan näringslivsfrågorna kan ligga i en större övergripande strategi eller plan. Det har blivit allt vanligare att konkurrensutsätta verksamheter och ca 43 procent av de svarande anger att de har en policy. Ungefär lika många anger att de inte har en sådan policy. Regeringen genomför nu en översyn av konkurrenslagstiftning i syfte att bl.a. hindra kommunerna från att bedriva näringsverksamhet som kon-kurrerar med näringslivet. Detta kan komma att sätta press på kommu-nerna att se över vilka verksamheter som kan konkurrensutsättas.

10 Bemötande och attityder
Kommentar: Mycket av de regler som kommunen har att hantera och som riktar sig till företagarna går inte att förändra så mycket, men om handläggarna har ett positivt bemötande och en bra attityd kan ändå samarbetet och förståelsen för varandra fungera bättre. Inte minst därför är arbetet med attityder viktigt. Det tycker också nästan 85 procent. Mer bakgrund: De förvaltningar som enligt undersökningen främst aktivt arbetar med bemötande och attityder är plan och bygg, industri och näringsliv, teknisk verksamhet och miljöförvaltningen. Förvaltningar där det enligt undersökningen arbetas lite med bemötande och attityder med koppling till företag är vård och omsorg, barnomsorg och kultur och fritid, vilka av naturliga skäl oftast inte har direktkontakt med företagen.

11 Effektivare ärendehantering och kortare handläggningstider
Kommentar: Tittar vi specifikt på hur många som har infört maxtider stämmer det ganska väl med föregående bild (den om servicegarantier). Ett annat sätt att snabba på handläggningstider är att införa beslut på delegation. Ungefär hälften har eller planerar att göra det. Mer bakgrund: En knapp minoritet, nära 46 procent av de svarande, anger att de har infört beslut på delegation i syfte att öka företagsservicen. Ca 3 procent anger att de planerar att införa beslut på delegation och 44 procent anger att de inte har infört beslut på delegation med syfte att öka företagsservicen. Naturligtvis kan fler beslut på delegation ha införts men där huvudsyftet inte primärt har varit att förenkla för företagen utan för medborgare som helhet, något som ändå kan komma företagen tillgodo i olika beslut.

12 Tjänstegaranti, kvalitetsdeklarationer

13 Tillväxt och företagsklimat – en fråga för hela förvaltningen
Kommentar: Företagens ärenden spänner som vi alla vet i många fall över flera förvalt-ningar. För att öka servicen och tillgängligheten är det viktigt att förvaltningar-na samarbetar då företagen t.ex. kan behöva tillstånd från flera olika förvaltningar. Därför är det häpnadsväckande att närstan hälften av kommunerna inte arbetar sektorsövergripande! Här finns mer att göra. Mer Bakgrund: Arbetet med att arbeta sektorsövergripande med tillväxt- och utvecklings-frågorna har många kommuner redan påbörjat. En knapp majoritet av de svarande kommunerna anger att de aktivt arbetar sektorsövergripande för att främja tillgänglighet och service till företagen. Arbetet tar sig bland annat uttryck i förvaltningsövergripande arbetsgru.per, utvecklandet av e-tjänster och utbildningar i bemötande. Undersökningen visar dock att det finns en del arbete kvar på området. I en gradering av de kommunala förvaltningarnas relevans för företagen graderas infrastruktur och trafik som viktigast. Näst viktigast är plan och bygg och tredje viktigast är industri och näringsliv. Detta stämmer väl överens med den bild som olika företagsföreträdare ofta lyfter fram. Infrastruktursatsningar, tillstånd och tillsyn är de områden inom kommunen som direkt påverkar företagens verksamhet.

14 Effektivare ärendehantering och kortare handläggningstider
Kommentar: E-tjänster är ett brett område som handlar om allt ifrån att ha en bra hemsida med information och möjligheter till att ladda ner, följa och avsluta ett ärende. Utvecklingen på detta område är av största vikt. Inte minst tjänstedirektivet driver på detta. 70 procent är kanske godkänt, men ambitionsnivån måste öka för att man ska hänga med. Mer bakgrund: Relationen mellan kommunen och företagen handlar även om situationer där företagaren inte alltid möter en person utan kanske via webben vill få tillgång till information, t.ex. om vart i processen ett specifikt ärende befinner sig. I det arbetet är det viktigt att kommunerna arbetar med olika typer av e-tjänster dels för att underlätta kommunikationen med företagen, men även för att effektivisera ärendehanteringen.

15 Dialogen med företagen
Kommentar: Vi kan se att personliga möten med företag är oerhört viktiga, men att man kanske också måste fundera över att nå fler genom att öka användande av andra former av kommunikation t.ex. nyhetsbrev alternativt webben. Mer bakgrund: Det absolut vanligaste sättet att föra en dialog med företagen är enligt undersökningen företagsbesök. Näst viktigas är frukostmöten, lunchmöten eller liknande och tredje viktigast är dialogen med företagarföreningar. Sammantaget beskriver det en bild av dialogen där personliga möten spelar en viktig roll. Undersökningen visar att kommunerna arbetar relativt traditionellt med näringslivsfrågor och det är förmodligen ett område där personliga relationer är viktiga för att de olika parterna ska få förståelse för varandras arbete. Det är dock inte säkert att alla nås via t.ex. frukostmöten och det kan därför även vara bra att använda andra former av kommunikation t.ex. nyhetsbrev alternativt webben för att tydligt kommunicera hur kommunen arbetar med frågorna.

16 Kommunens webbplats Har kommunen på sin hemsida:
Mycket av informationen ut till medborgare och till företagen sker via kommunernas hemsidor. En viktig del i kommunens service till företagen är att göra relevant företagsinformation lättillgänglig. Genom tydlig och lättillgänglig information på hemsidan kan kommunen minska belastningen på förvaltningarna när företagen själva kan hitta stora delar av nödvändig information och kontaktuppgifter. Informationen kan också bidra till att kommunens företagare får en bättre förståelse för kommunens arbete, för den demokratiska processen och för det regelverk som i många fall påverkar kommunens beslut. Den generella bilden av kommunens informationsutbud till företagen via kommunens hemsida är att tillgången är relativt god. Den generella bilden är att det finns ett relativt stort utbud av information och uppgifter på kommunernas hemsidor som berör företagen. Det är naturligtvis viktigt att denna information inte kommer osorterad och utspridd utan är lätt för företagen att hitta. Det är dock endast två tredjedelar av kommunerna som anger att de har en samlad beskrivning/portal där företagen kan få en bild av vilken service kommunen kan erbjuda dem. De tre områden som det enligt undersökningen finns störst tillgång till information om via kommunens hemsida är bygglov, kontaktuppgifter till personer/förvaltningar med relevans för företagen samt information om aktuella upphandlingar. Ungefär hälften av kommunerna informerar via sin hemsida om hur offentlig upphandling går till, samtidigt som över 80 procent anger att det via hemsidan är möjligt att få information om aktuella upphandlingar. Ett tydligt område för förbättring är information till företagare om nya lagar och regler som berör företagare. Endast 11 procent av kommunerna svarar att de har den typen av information på sin hemsida. Över 21 procent av de svarande anger att de inte vet om denna information går att få via kommunens hemsida. Två andra områden där det finns luckor att fylla är möjligheten till att ladda ned kommunens näringslivspolicy och kommunens detaljplaner. Ca 70 procent har i en tidigare fråga angett att man har en näringslivsstrategi vilket torde innebära att fler har möjlighet att lägga ut sin strategi på hemsidan. Det är även en möjlighet att kommunicera kommunens arbete till det lokala näringslivet så att de exempelvis kan få en tydlig bild av kommunens strategi och ambition m.m. 16 16

17 Slutsatser/iakttagelser
Kommunerna arbetar alltså en del med dessa frågor. Attityder oerhört viktiga. Liksom samarbetet mellan förvaltningarna. Men, det finns mera att göra och ledar-skapet är avgörande. Inte minst tjänstedirektivet ställer krav, liksom en allt mer konkurrensutsatt värld.

18 Varför ett Tjänstedirektiv? – en del av EU:s tillväxtstrategi
Huvudsyfte: Öka tjänstehandeln inom EU för ökad tillväxt och sysselsättning (en av fyra friheter, 1957, 2004, 2006 …2009!) Ett instrument för att nå målen i Lissabonstrategin: Världens mest konkurrenskraftiga ekonomi 2010! Ligger i linje med regelförenklingsarbetet: – 25% EU 2012, - 25% Sverige 2010

19 Tjänstedirektivet – en del av EU:s tillväxtstrategi
Tjänstesektorn 75–80 % av produktionsvärdet – men endast procent av handeln Stor potential, ökad konkurrens kan ge fler företag, ökad sysselsättning, förbättrade tjänster och lägre kostnader Hinder finns kvar i medlemsländerna: olika tillståndskrav, osäkerhet hur systemet är uppbyggt m.m. bristande förtroende för utländska leverantörer

20 Vad innebär TD i korthet?
Syftet: enklare för tjänsteföretag att: - etablera sig - utföra tillfälliga tjänster (obs: skilj på dessa två!) Hur? 1. Ta bort onödiga regler, otillåtna krav, förenkla den administrativa processen (t.ex. kortare handläggningstider, mottagningsbevis) 2. Anslutning till GKP – Gemensam kontaktpunkt 3. Anslutning till IMI – Internal Market information System När? 28 december 2009…

21 Vad betyder tjänstedirektivet för kommuner och landsting?
Kommunala föreskrifter och riktlinjer för tillstånd får inte innehålla något som strider mot art. 9 – 15 (etableringsfrihet) eller art. 16 (fri rörlighet för tjänster) Kommuner och landsting ska vara anslutna till en gemensam kontaktpunkt ”GKP” i Sverige att användas av leverantörer och tjänstemottagare Kommuner och landsting ska vara anslutna till Internal Market Information System (IMI) hos kommissionen. Nås via Internet.

22 Endast tillståndskrav som är:
Icke-diskriminerande (varken direkt eller indirekt diskriminering p.g.a. nationalitet) Motiverade av allmänintresset (bl.a. allmän säkerhet, folkhälsa och miljöskydd) Proportionerliga (det eftersträvade målet kan inte uppnås med en mindre begränsande åtgärd)

23 Tjänstedirektivet och elektroniskt förfarande GKP och IMI
Gemensam kontaktpunkt Kommuner Information Tjänsteleverantör Ansökan/tillstånd Anmälan Länsstyrelser Identifiering ? identifiering Pengar från staten? Förhållandet till marknaden Nyttja det som redan görs Statliga myndigheter Behörig myndighet Internal Market Information system - IMI – Kontrollsystem mellan Behöriga Myndigheter 23