Grupparbete Mätsystem, provtagnings- och mätteknik

En presentation över ämnet: "Grupparbete Mätsystem, provtagnings- och mätteknik"— Presentationens avskrift:

1 Grupparbete Mätsystem, provtagnings- och mätteknik
Annette Lövefors Daun Ringhals AB Grupparbete Mätsystem, provtagnings- och mätteknik Hälsa välkomna Dagens program (skriva på blädderblock innan) Först prata kort om vilken detektor som lämpar sig bäst till vad, vikten av att mäta rätt Lite info om utrustning på ringhals Sedan kommer vi till själva diskussionen, har ett antal punkter att börja med men hoppas med er hjälp att vi ska få fram ännu fler. Ari och jag har beslut att ta diskussionen tillsammans eftersom våra ämnen är så lika

2 Att välja instrument Vad ska mätas?
Vilket energiområde ska instrumentet klara? Vet man vad som ska mätas? Var ska instrumentet användas? Som alla vet gäller det att vid mätning av aktivitet att ha ett antal saker man måste tänka på vid val av instrument för att man ska erhålla ett resultat som överensstämmer så mycket som möjligt med verkligheten, finns oftast inget instrument som är perfekt för alla mätsituationer utan ofta blir valet av instrument en kompromiss(OH 1) Till OH 1 – dos, dosrat, aktivitet, relativa mätningar? Fotoner, alfa- eller betapartiklar, kanske n? Energiberoende – betyder mycket för mätutslaget Ska man leta efter något? Vem ska använda instrumentet? Handinstrument alltid kompromiss mellan utförande, hanterlighet, mätprincip och pris Detektorns placering (mätpunkten) är en viktig uppgift, veta vad man mäter (jämför jonkammare (medeljonisationen i en volym) och GM-rör (punkt))

3 EDGAR på Ringhals 1 Denna mätning är en del av projektet för minskning/mätning av partikulära utsläpp via skorsten. Ett test för att se om vi kan se spikar och då hur stora och när de inträffar vad för och vad är orsaken (Projekt partielfilter på frånluften R-hallen) Den är placerad i skorstensfoten på Ringhals 1 Partikelmontor Merlin Gerin Edgar med fyra kanaler, alfa, beta, gamma och radon, två stycken detetkorer halveledare radonkompenserad - med detta menas att alfa strålningen från radon inte syns på alfakanalen utan bara på sin egen kanal gammakanalen - gammabakgrund mikorGy/h

4 Mätning av partikulär luftburen aktivitet i skorstenen, reaktorbyggnadens inlopp
Såg beta !

5 OLA- ett verktyg att styra med

6

7 DOS OLA Idag har vi 30 st punkter (instrument), varav 10 reaktorbyggnad, 10 PS, 10 turbin. I dagsläget går scannas de tre tiogrupperna var 20:e sekunds. Värden sparas varannan timme i PIS. Vid transienter kan vi spara värden var 4:e sekund. Vi kommer att utöka till att mäta on-line på 50 st enheter. Informationen går in i vårt PIS (processinformationssystem) där vi kan följa upp det mesta Trådlös dosrat koppling Visa instrument

8 Dosratsövervakning REKO
Larm erhålls utanför REKO. Vid larm kontaktas skyddsenheten omgående. Övervakningen sker via en ”AD-L box” med anslutna GM detektorer för allmändosrater och ytdosrat REKO T11/T12. REKO T11/T12. Övervakningen sker via en ”AD-L box” med anslutna GM detektorer för allmändosrater och ytdosrat REKO T11/T12. Larm erhålls utanför REKO Allmändosrat Vid larm kontaktas skyddsenheten omgående för verifiering av larm/gasläckage Mycket höga allmändosrater (2-10 mSv/h) förekommer under drift av REKO !

9 Mätning av dosrat Mätpunkten ger allmändosraten i 1-B 1.50, bidrag från system med en AD-15 probe. Dosraten vid avställning är ca 0,4 mSv/h, vid R- eff 110 % ca 10 mSv/h (HWC) som referens. Avläsning sker i lågdosmiljö vid skogräns i 1-B 1.43.

10 Övervakning luftaktivitet
Vid larm kontaktas skyddsenheten omgående. Övervakning sker via en ”jodmonitor” som suger provtagningsluft från ejektorrum alt. REKO T11/T12. REKO/ejektorrum Övervakningen sker via en jod mintor som suger upp provtagningsluft från ejektrorummen alternativt REKO T11/T12 Anslutning provuttag Larm erhålls i 1-DO1 eller samt utanför REKO-rummet Vid larm kontaktas skyddsenheten omgående för verifiering av larm/gasläckage Mycket höga gasaktivitetskoncentrationer kan förekomma vid läckage DAC

11 Kameraövervakning Denna PAN-tilt försedda kamera möjliggör övervakning kontroll i 1-B1.59 system och av området runt E001/E002 från lågdosmiljö Allmändosrat 1-3 mSv/h 110% Området klassat som röd Zon >1mSv/h Placering av monitor 1-B1.40 Övervakning av områden med höga dosrater utförs från lågdosmiljö m.h.a. av kameror.

12 Grupparbete Exempel från andra verk liknande Edgar skorstensfoten R1?
Undervattensmätningar Hur gör vi? Rammonitorer/Quick Scan Känslighet beta och gamma? Avsökningsboxar Hur används dessa? Begränsningar? Avsökning material (ex ställningsrör) Begränsningar? Behov? Undervattensmätningar - val av detektor, energiberoende rammonitorer BKAB och Ringhals Quick Scan plastscintillatorer, känsliga för fotoner, inre ram (beta), frågor när man fastnar i Quick Scan men inte i finmonitorn, dags att ha gammakänsliga även inne på verket? Problem att upptäcka Cr-51, problem med nuklider som har svag beta, kan inte upptäcka dessa om de tex sitter i skon Hur stor roll spelar ekonomin? - vi har ett behov att följa upp dosrat, använder vi de mest lämpliga detektorerna? Vad har de senaste årens besparingar betytt för inköp/utveckling/kalibrering? Dosratsinstrument - känsliga för elektromagnetisk strålning, har vi ett problem här , erfarenheter?