Allmän info Sista tentamen flyttad pga efterfrågan. Tendagarna är: må 19.5 kl 10-12, fre 23.5 kl 11-15 (allmän tentamensdag) och 28.6 kl 12-16 (sommartentamen,

En presentation över ämnet: "Allmän info Sista tentamen flyttad pga efterfrågan. Tendagarna är: må 19.5 kl 10-12, fre 23.5 kl 11-15 (allmän tentamensdag) och 28.6 kl 12-16 (sommartentamen,"— Presentationens avskrift:

1 Allmän info Sista tentamen flyttad pga efterfrågan. Tendagarna är: må 19.5 kl 10-12, fre 23.5 kl (allmän tentamensdag) och 28.6 kl (sommartentamen, sista anmälnings-dagen för sommartentamen är ). De som inte tenterar kursen då, måste antingen gå kursen på nytt eller anmäla sig till ett nytt tentamens-tillfälle och då beaktas ej längre kursdeltagandet, utan då tenterar examinanden all den litteratur (Nyman & Bartfai + delar av Lezak: Neuropsychological Assessment) som anges i Studiehandboken.

2 Neuropsykologins grunder
De som deltog på Neuropsykologins grunder (R725.1) kan ännu tenta kursen på allmänna tentamensdagen 11.4 så att kursdeltagandet (20 h) räknas in i studieveckoantalet. De som inte tenterar kursen då, måste antingen gå kursen på nytt eller anmäla sig till ett nytt tentamenstillfälle och då beaktas ej längre kursdeltagandet, utan då tenterar examinanden all den litteratur som anges i Studiehandboken. I klartext betyder detta att tenten är svårare.

3 Allmän info Demenstestningarna kan utföras på Runosbackens åldringshem, de har en inva-avdelning där ca 40 åldringar behöver demensscreening (7 st svenskspråkiga). Närmare info om testningarna anges när tidpunkten närmar sig. Förbered att göra testning vecka

4 Degenerativa sjukdomar och demens

5 Åldrande innebär subtila förändringar i kognitiva funktioner, men i princip borde en frisk människa även upp till hög ålder vara lika intelligent som i sin ungdom “Normala” ålderseffekterna syns främst inom reaktionstiden, den kognitiva processeringshastigheten och nyinlärningsförmågan

6 Ca 10% av personer över 65-år lider av demens och hos 85-åriga och äldre stiger prevalensen upp till 20-30%. Finland: antalet demenspatienter kommer att stiga från ca (1995) till över (2010). Av dessa demenspatienter kommer ca 2/3 att behöva vård och uppsyn dygnet runt, vilken i sin tur innebär en stor ekonomisk utgift för samhället i framtiden.

7 Prevalens av medelsvår och svår demens

8 ORSAKEN BAKOM KOGNITIVA FÖRÄNDRINGAR I ÅLDERDOMEN BÖR ALLTID UTREDAS
DET FINNS INGEN OFARLIG “VANHUUDENHÖPPÄNYYS”

9 Psykologens roll i demensdiagnostik
Många demenspatienter kan ganska långt in i sjukdomsprocessen vara adekvata på läkarmottagningen Läkaren har kort tid, gör högst ett 5-minuters screeningtest Demens kan ofta ej mätas med blodprov, reflexer o.dyl. traditionellt medicinska test Allmänläkare känner ej alltid till demenssjukdomars kognitiva symtom Bara psykologer, med adekvat kännedom om demens, kan få fast tidiga demenssymtom!!!

10 Varför är demensdiagnostik viktigt?
Vissa demenstillstånd är reversibla Det finns symtomlindrande medicinering för många demenssjukdomar Tidig diagnos minskar risken för olyckor i hemmet Tidig diagnos ger anpassningstid åt patienten och anhöriga

11 Demens (DSM-IV) A Nedsättning på flera kognitiva domäner OCH
1) minnesstörning 2) + minst ett av följande : a) afasi b) apraxi c) agnosi d) dysexekutiv störning OCH B De kognitiva förändringarna förorsakar märkbar nedsättning i sociala och yrkesmässiga färdigheter från en tidigare bättre funktionsnivå

12 ORSAKER TILL DEMENS Reversibla tillstånd som kan behandlas (sekundär demens): Pseudodemens (depression) Hjärntumörer Infektioner Näringsbrist Toxiska tillstånd Irreversibla, progredierande tillstånd (primär demens): Degenerativa hjärnsjukdomar (Hjärnskador)

13 Degenerativa hjärnsjukdomar
Alzheimers demens (ca 50%) Vaskulär demens/multi-infarkt demens (ca 20 %) Frontotemporal demens (ca 10%) Lewy body-demens (ca 15-20%) Subkortikal demens (främst Parkinsons sjukdom)

14 Demensens svårighetsgrad
Lindrig - kan klara sig självständigt, behöver hjälp och uppsyn ibland Medelsvår – behöver för det mesta hjälp och uppsyn Svår – behöver hjälp och uppsyn dygnet runt

15 Clinical dementia rating scale - CDR
Delområden som evalueras av läkare Minne, Orientation, Omdöme, Sociala aktiviteter, Hem och hobby , Förmåga att sköta om sig själv Varje delområde evalueras skilt (0-3) Minnet är den viktigaste CDR 0, ingen demens; CDR 0.5, möjlig demens, CDR 1, lindrig demens; CDR 2, medelsvår demens; CDR 3, svår demens

16 Global deterioration scale - GDS
1. Ei subjektiivista muistihäiriötä - toimintakyky normaali 2. Hyvin lievä subjektiivinen muistihäiriö - ei toimintakyvyn heikkenemistä, subjektiivisia vaikeuksia työelämässä 3. Vähäinen kognitiivinen häiriö - vähäinen toimintakyvyn heikkeneminen, objektiivisia vaikeuksia työelämässä 4. Kohtalainen kognitiivinen häiriö - kohtalainen toimintakyvyn heikkeneminen, ilmenee monimutkaisissa arkitoimissa 5. Kohtalaisen vaikea kognitiivinen häiriö - kohtalaisen vaikea toimintakyvyn heikkeneminen, ei selviydy itsenäisesti arkitoimista 6. Vaikea kognitiivinen häiriö - vaikea toimintakyvyn heikkeneminen, tarvitsee yleensä apua päivittäistoimissa 7. Hyvin vaikea kognitiivinen häiriö - hyvin vaikea toimintakyvyn heikkeneminen, päivittäistoimissa täysin autettava Global Deterioration Scale (Reisberg et al 1982) 1. Ei tutkimuksessa havaittavaa muistihäiriötä 2. Valittaa esineiden katoamista, unohtaa tuttuja nimiä, subjektiivisia vaikeuksia työelämässä. Ei objektiivisesti havaittavaa toimintakyvyn laskua. Asianmukaisesti huolissaan oireistaan. 3. Objektiivisia vaikeuksia työelämässä, unohtelua ja oppimisen vaikeut-ta, sanojen hakemista, arvoesineiden katoamista, saattaa esiintyä eksymistä vieraassa ympäristössä, ahdistuneisuutta. Organisointikyky heikentynyt. Taipumusta oireiden kieltämiseen. Häiriöt tulevat esiin vain perusteellisessa haastattelussa ja tutkimuksessa. 4. Kyvyttömyyttä monimutkaisissa arkitoimissa kuten reha- ja kauppa-asioiden hoitamisessa tai matkustamisessa vieraalle paikkakunnalle. Saattaa olla muistiaukkoja henkilöhistoriassa. Ei kykene kunnolla seuraamaan ajankohtaisia asioita. Oireiden kieltäminen yleistä, vetäytyy haasteista. Tunne-elämän latistumista. 5. Ei enää selviydy itsenäisesti arkitoimista. Tarvitsee apua asianmukaisten vaatteiden valinnassa (suhteessa säähän, tilaisuuden luonteeseen, tms), mutta muut päivittäistoimet yleensä itsenäiset. Ei kykenen palauttamaan mieleen tärkeitä elämään liittyviä asioita, kuten osoitettaan, lastenlasten nimiä tms. Ajan ja paikan taju on hämärtynyt. 6. Tarvitsee yleensä apua päivittäistoimissa. On enimmäkseen tietämätön lähiajan tapahtumista ja omista kokemuksistaan. Vuorokausirytmi usein häiriytynyt. Harhaluuloja, pakko-oireita ja ahdistuneisuutta voi esiintyä. 7. Päivittäisissä toimissa täysin autettava.

17 Mini-Mental State Examination
Kort ”kognitionstest” Används alltid 24 används ofta som cut-off för demens

18 Grundutredning av demens och minnesstörningar Suomen lääkärilehti, 29/96;51
Kliinisk anamnes, intervju av patient och anhöriga Evaluering av kognitiv funktionsförmåga (helst remiss till neuropsykolog) Emotionella aspekter Social situation Status Laboratiorieundersökningar (hypothyreos, vitaminbrist) Hjärnavbildning (MRI) MMSE

19 Alzheimers demens (AD)
Incidensen ökar med åldern Senil AD (börjar efter 60-års åldern): 1/3 har AD-patienter i släkten (mutation i apolipoprotein e4 ökar risken för insjuknande) Presenil AD (börjar före 50-års åldern) är direkt nedärvd (mutationer i presenilin och apolipoprotein gener), denna grupp är dock bara 5-10% av alla AD-fall

20 AD: Riskfaktorer Säkert: Sannolikt: Möjligtvis: hög ålder
demens i släkten Downs syndrom Apolipoprotein E4-allele (ett plasmaprotein) genmutation (presenilin 1 och 2 i kromosom 1, APP-gen i kromosom 21) Sannolikt: tidigare hjärnskada låg utbildningsnivå tidigare depression Möjligtvis: hypothyreos modern fött i hög ålder

21 ALZHEIMERIN TAUDIN VAIHEET
AD RISKISSÄ MMSE LIEVÄ KOGNITIIVINEN HEIKENTYMINEN 2 28 30 26 22 20 24 12 14 16 18 4 6 8 10 VARHAINEN AD PREDEMENTIA LIEVÄ AD MCI - MILD COGNITIVE DECLINE KESKI- VAIKEA AD VAIKEA AD VUOSIA Timo Erkinjuntti - MRU 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 9

22 AD: den prekliniska fasen
Den patologiska processen har börjat i mediala temporalloben, men patienten verkar för en utomstående helt normal Ingen hjärnatrofi syns på MRI, EEG ofta normalt PET kan påvisa nedsatt glukosämnesomsättning och blodflöde i temporal- och parietalloberna Neurokemiska förändringar i kolinergiska systemet (transmittorämnet acetylkolin)

23 AD: den prekliniska fasen
Kallas även MCI (mild cognitive impairment) Patienten är i samtalssituationen helt adekvat, small talk flyter, orienterad i tid och rum Ofta välvårdade Mycket lindriga kognitiva symtom; episodiska minnet nedsatt och ibland benämnings-svårigheter De kognitiva svårigheterna kan märkas i neuropsykologiska test (t.ex. CERAD)

24 Lindrig kognitiv nedsättning (MCI)
Kognitivt kontinuum Normal Lindrig kognitiv nedsättning (MCI) Demens

25 Lindrig kognitiv nedsättning (MCI)
MCI är ett tillstånd, där personen har mera kognitiva svårigheter än friska lika gamla personer, men mindre svårigheter än en demenspatient minnet lindrigare nedatt än i demens Activities of daily living (ADL) normalt möjligtvis svårigheter med komplicerade handlingar (ex. Arbete) Flicker ym

26 MCI - Mayo klinikens kriterier
Kognition Subjektiv minnessvårighet - memory complaint Objektiiv minnessvårighet (1.5 SD sämre testprestation än ålders- och utbildningsmatchade kontroller) Allmän kognitiv nivå OK (IQ) MMSE normalt Funktionsförmåga CDR 0.5 Normala ADL Ej demens -Lievä kognitiivinen heikentyminen, MCI, on uusi tuleva diagnoosiryhmä, -kyse on AT riskiryhmästä, joista 10-15% etenee vuositasolla kliiniseen varhaiseen AT:iin -potilailla on muistivalituksia.. -olemme aloittamassa täällä Helsingissä ensimmäistä maailmanlaajuista tutkimusta kolinesteraasin estäjien vaikutuksesta tilan etenemiseen ja mm. hippokampuksen volyymin vähenemiseen. Petersen ym

27 MCI CDR 0.5 GDS 2 3 MCI - vaikeusaste Dementia Normaali
Petersen et al., Arch Neurol, 2001

28 MCI MCI MCI Alzheimers demens Alzheimers demens Normalt åldrande(???)
Amnestisk MCI Lindrig nedsättning på flera kognitiva domäner Alzheimers demens Normalt åldrande(???) Vaskulär demens Frontotemporaldemens Lewy body - demens Parkinsons sjukdom Alzheimers demens MCI Nedsättning på ett område (ej minnet)

29 Preklinisk Alzheimers demens
Gränsen mellan normalt åldrande och demens svår att definiera utan adekvat kunskap och utbildning (NEUROPSYKOLOGER!) Inlärning och konsolidering av minnen nedsatt Långsamhet, osäkerhet och misstag i komplexa kognitiva uppgifter Utmattning och depression Är ofta medveten om förändringarna Anhöriga kan märka problemen, men de antas ofta höra till normalt åldrande 11

30 Psykologiska test – preklinisk AD
Oeffektiv inlärning och konsolidering Minnesspåren försvinner vid fördröjd retention Icke-specifika svårigheter vid uppgifter som är kognitivt komplexa och kräver snabbhet Ibland benämningssvårigheter 12

31 AD: den lindriga fasen Minnessvårigheterna ökar, även andra kognitiva funktioner försvagas (anomi, tänkandet konkretiseras, semantisk kunskap börjar förtvina) Patienten försöker dölja sina kognitiva svårigheter, men de börjar vara klara för omgivingen Atrofi i hippocampus och temporalloberna (syns i MRI)

32 Psykologiska test – lindrig AD
Anamnes – patienten har svårigheter med att berätta när saker hänt Orientation i tid och rum osäkert Inlärning och minnesretention klart försämrat, intrusioner (råddar mellan olika uppgifter), tips och stöd hjälper ej Fösämring i språkliga funktioner, tänkandet konkretiserat (benämning, språklig ledighet, similarities…) Svårigheter i uppgifter som mäter problemlösningsförmåga (kuber, Complex Figure Test, artimetik, digit symbol ….) 15

33 AD: den medelsvåra fasen
Påfallande kognitiva problem Desorienterad i tid och rum Patienten går vilse i bekanta miljöer Medvetenheten om symtomen mycket bristfällig (anosognosi) Hallucinationer, delusioner, dygnsrytmen störs

34 AD: den svåra fasen Grav amnesi och desorientering
Patienten känner ej igen sina anhöriga Verbal kommunikation omöjlig Inkontinens Patienten helt beroende av andra 24 h i dygnet

35 Diagnostisering av AD Diagnosen ställs ofta ganska sent, i den lindriga-medelsvåra fasen Kunskapen om preklinisk och mild AD tyvärr bristfällig på hälsovårdscentraler På hälsovårdscentraler finns tillgång enbart till CT, inte tillräckligt noggrannt instrument för diagnos av tidig AD Remiss till specialist viktig (neurologisk utredning, neuropsykologisk utredning, MRI, laboratorieundersökningar, PET)

36 Diagnostisering av AD Stora forskningsinsatser görs för att kunna ställa diagnosen i ett så tidigt skede som möjligt (helst den prekliniska fasen) Tidig diagnos viktig för att ge patienten och anhöriga tid att anpassa sig till de förändringar en AD-diagnos innebär den kolinergiska medicinering som finns för att förlångsamma sjukdomens framfart skall ha största möjliga effekt

37 Slutgiltig och säker AD-diagnos kan ställas först post mortem...
Då finner man typiska förändringar i hjärnan: cortikal atrofi neurofibrilläriska snärjningar neurala plakker

38 AD är en sjukdom som i det tidiga skedet är mycket tung för både patienten och hans/hennes anhöriga, patienten är ännu medveten om sina symtom och vad som kommer att ske när AD progredierar i ett senare skede är AD mest de anhörigas sjukdom, en nära människa tynar bort och förändras, ett långt avsked

39 ALZHEIMERIN TAUDIN VAIHEET
TRANS- ENTORHINAL LIMBINEN NEO- KORTIKAALINEN LYHYTKESTOINEN MUISTI SEMANTTINEN MUISTI EKSEKUTIIVINEN SÄÄTELY Timo Erkinjuntti - MRU EPISODINEN MUISTI PREKLIININEN VARHAINEN MMSE 30-25 LIEVÄ MMSE 24-20 10

40

41 Lewy body-demens Insjukningsålder ofta över 65 år
Namnet härstammar från att man på cortex och i hjärnstammen finner patologiska förändringar (Lewy bodies) Insjukningsålder ofta över 65 år Kännetecknas av kognitiv nedsättning (attention och vigilans), samt återkommande visuella hallucinationer Rigiditet, hypokinesi, gångstörningar (liknar Parkinsons sjukdom)

42 Lewy body demens Inga minnesproblem i ett tidigt stadium, minnet försämras när sjukdomen progredierar Problem med uppmärksamhet och visuospatial gestaltning Testprestationerna varierar interindividuellt mera än vid AD 17

43 Psykologiska test - LBD
Svårigheter i visuokonstruktiva uppgifter och planering (teckningar, kopiering, kuber …) Inlärning oeffektivt, men fördröjd retention bättre än hos AD-patienter 18

44 Frontotemporal demens
Relativt vanlig (ca 10%), men underdiagnostiserad Börjar ofta före 65-års åldern 50% av patienterna har FT-demens i släkten Neuropatologiskt kännetecknas FT av grav atrofi i frontalloberna Neuropsykologiska tecken är frontal-personlighetsdrag, disinhibition, stereotypt beteende, perseveration Språk, minne och gestaltningsförmåga kan vara väl bibehållna

45 Vaskulär demens (kallas även multi-infarkt demens, MID)
Incidensen ökar med åldern Lite vanligare hos män Förorsakas av olika typers blodomloppsstörningar i hjärnan (hjärninfarkt eller -blödning, ischemiska förändringar i vita massan, lakunarinfarkter) Demensens svårighetsgrad beror på mängden och läget av infarkter, samt deras volym

46 Vaskulär demens: riskfaktorer
Förhöjt blodtryck, hjärtinfarkt, koronärsjukdom, ateroskleros, rökning Ålder, utbildningsnivå Genetik

47 Vaskulär demens: kliniska drag
Den kognitiva nedsättningen börjar relativt snabbt (dagar-veckor) Den kognitiva nedsättningen framskrider i ryck Vanligt med fokala neurologiska symtom Gångproblem i ett tidigt stadium (“töpöttelyä”), balanssvårigheter Initiativlöshet, depression, personlighetsförändringar Motoriken förlångsammas, dysexekutiva svårigheter

48 Vaskulär demens Symtombilden är heterogen och beror på infarkternas läge och omfattning Minnet och symtominsikt ofta bättre än i t.ex. Alzheimer 23

49 VAKAVA MASENNUSTILA DSM-IV
MIELIALAOIREET 1. Masentunut mieliala 2. Vähentynyt mielenkiinto ja mieli- hyvä FYYSISET OIREET 3. Poikkeava ruokahalu 4. Poikkeava unen laatu 5. Väsyneisyys, uupumus ja energian vähyys 6. Kiihtyneisyys tai hidastuneisuus KOGNITIIVISET OIREET 7. Kohtuuttomia itsesyytöksiä ja arvottomuuden tunteita 8. Keskittymiskyvyttömyyttä ja päättämättömyyttä, unohtelua 9. Toistuva kuoleman ajattelu, itsetuhoajatukset

50 NEUROPSYKOLOGISIA MUUTOKSIA VAKAVASSA DEPRESSIOSSA
KOGNITIIVISTEN MUUTOSTEN VAIHTELEVUUS: - depression monimuotoisuus: - oireiden lukumäärä, laatu ja vaikeus - unipolaarinen vs. bipolaarinen - primaarinen vs. sekundaarinen depressio - lääkitty vs. ei lääkitty - psykoottinen vs. ei-psykoottinen - ikääntyneiden depressiota tutkittu paljon somaattisesti sairailla, erityisesti neurologisilla potilasryhmillä - kaikilla vakavasta masennustilasta kärsivillä ei välttämättä ole kognitiivisia häiriöitä DEPRESSION MONIMUOTOISUUS: VAKAVA DEPRESSIO SISÄLTÄÄ MONENLAISIA ERILAISIA OIREITA EI VAIN MIELIALAN LASKUA (KUVITTELEN KAI ETTÄ DEPRESSION KLIININEN MÄÄRITTELY EI OLE KOVIN TUTTUA (EHKÄ OLEN TÄSSÄ VÄÄRÄSSÄ). ELI DEPRESSIO ON MONIOIREINEN ILMIÖ JA > DEPRESSIOPOTILAAT VOIVAT PALJONKIN EROTA SEN SUHTEEN MILLAISIA OIREITA > HEILLÄ ON JA SE MILLAISIA OIREITA HEILLÄ ON VOI VAIKUTTAA HEIDÄN > KOGNTIIVISEEN SUORIUTMISEENSA. SIKSI DEPP:N KOGNITIIVISTEN SEURAUSTEN SELVITTELY VOI OLLA VAIKEAA, KUN EI SAADA YHTENÄISIÄ RYHMIÄ JOTEN TULOKSETKIN ON HETEROGEENISIÄ. : SIIS ETTÄ VAKAVAN MASENNUSTILAAN (SINÄNSÄ) LIITTYEVIEN TIEDONKÄSITTELYONGELMIEN MÄÄRITTÄMIEN VOI OLLA VAIKEAA KOSKA ON NIIN MONTA MUUTA ERILAISTA SEIKKAA JOTKA VOIVAT MYÖS TIEDONKÄSITTELYYN VAIKUTTAA, KUTEN ESIM (JOITA EI MAINITTU) DEPRESSIOON HYVIN USEIN OHEISILMIÖINÄ LIITTYVÄT AHDISTUNEISUUS JA PÄIHTEIDEN KÄYTTÖKIN. JA TUO VIIMEINEN KOHTA: IKÄÄNTYNEIDEN KOHDALLA JA NEUROLOGISET SAIRAUDET > KAI TAAS VAIN OSOITTAA ETTÄ ON VAIKEA EROTTAA MIKÄ ON NEUROLOGISEN SAIRAUDEN MUKAISTA KOGN MUUTOSTA JA MIKÄ DEPP LIITTYVÄÄ. YLEISIN JOHTOPÄÄTÖS KAI ON ETTÄ DEPP PAHENTAA KUHUNKIN NEUROL SAIRAUTEEN LIITTYVÄÄ KOGNI ONGELMAA.

51 NEUROPSYKOLOGISIA MUUTOKSIA VAKAVASSA DEPRESSIOSSA
MIKÄ SÄILYY? - lyhytkestoinen muisti - omaelämänkerrallinen muisti (varsinkin negatiiviset muistot) - semanttinen muisti - tunnistava muisti paremmin kuin vapaa palautus - viivästetty muistaminen (paremmin kuin neurologisissa amnesioissa ja Alzheimerin taudissa) - erityishäiriöt (afasia, apraksia, agnosia) harvinaisia

52 NEUROPSYKOLOGISIA MUUTOKSIA VAKAVASSA DEPRESSIOSSA
MIKÄ HEIKENTYY? - kognitiivinen prosessointinopeus ja joustavuus (toiminnanohjaus) - strateginen, ponnisteleva mieleen painaminen - ongelmanratkaisutaidot (toiminnanohjaus) - psykomotoriikka - visuaalinen muisti, visuospatiaalinen päättely

53 NEUROPSYKOLOGISIA MUUTOKSIA VAKAVASSA DEPRESSIOSSA
OSALLA VANHUUSIÄN DEPRESSIOPOTILAISTA HUOMATTAVAT TOIMINNANOHJAUKSEN HÄIRIÖT (DYSEKSEKUTIIVINEN OIREYHTYMÄ): Alentunut sanatuotteliaisuus Psykomotorinen hidastuminen Mielenkiinnon menettäminen / aloitteettomuus Itsenäisen selviytymisen heikentyminen Aivojen toiminnallisessa kuvantamisessa havaittavissa etuotsalohkojen hypometaboliaa Mayberg 2001, Kiosses et al. 2001, Alexopoulos et al. 2002

54 Sammanfattning Differentialdiagnostik av tidig demens kräver att en utbredd neuropsykologisk utredning görs Centrala drag i tidig (preklinisk) demens: den kognitiva prestationsprofilen – bra och dåliga prestationer minne, exekutiva funktioner, uppmärksamhet, tal intervju med anhörig om tidiga symtom och deras utveckling Minnesstörningens relativa svårighetsgrad och typ (jämfört med resten av prestationerna) är avgörande Vissa demensjukdomar börjar ej nödvändigtvis med kognitiva symtom frontotemporal demens, Lewy body-demens

55 Neuropsykologisk differentialdiagnostik av minnesstörningar: Vad grundar den sig på?
INTERVJU MED PATIENTEN INTERVJU MED ANHÖRIG TESTPRESTATIONER OCH KVALITATIVA OBSERVATIONER

56 Vad skall man lägga märke till vid differentialdiagnos av demens?
1. Hurudana var de första symtomen? informationsprocessering, kognition personlighet sinnesstämning 2. Hur har symtomen utvecklats? långsamt / plötsligt 3. Den neuropsykologiska prestationsprofilen relationen mellan nedsatta och bibehållna kognitiva funktioner hur följdriktig är symtombilden och prestationer i liknande och olika svåra uppgifter MUISTIOIREET TAVALLISIMPIA, MUTTA MUISTIN VALITTAMISEN TAUSTALLA VOI OLLA MONIA MUITA TEIDONKÄSITTELYN MUUTOKSIA JOTKA VAIN ILMENEVÄT POTILAALLE ITSELLEEN TAI LÄHEISELLE MUISTIN HEIKENTYMISENÄ: - KESKITTYMISEN JA TARKAAVAISUUDEN ONGELMAT, AIHEUTTAVAT TOISSIJAISESTI MYÖS MUISTAMISEN TEHOTTOMUUTTA - SANALÖYTÄMISEN VAIKEUDET ILMENEVÄT MYÖS MUISTIN ONGELMINA KUN TARVITTAVAA ASIAA/SANAA EI LÖYDY - MASENNUSTILA VOI AIHEUTTAA KESKITTYMSIEN KAUTTA TOISSIJAISIA MUSITIN ONGELMIA, TOISAALTA DEPRESSIOON LIITTY KOKEMUS OMASTA HEIKENTYMISESTÄ JOKA SUHTEESSA MYÖS MUISTIN SUHTEWN - TIETYSTI MYÖS MUISTIN ONGELMA AIHEUTTA MUISTAMISEN ONGELMIA

57 FTD: Frontotemporaalinen dementia
Dementioiden neuropsykologisen erotusdiagnostiikan piirteitä alkuoireiden mukaan Luonteen muuttuminen Kognition muuttuminen FTD: Frontotemporaalinen dementia Muu kognition alue kuin muisti Muisti Toiminnanohjaus EPISODINEN MUISTI Visuaalinen häiriö Nimeäminen Puhetuotto Vaskulaariset dementiat Depressio Lewyn kappale dementia FTD: semanttinen dementia FTD: etenevä sujumaton afasia Alzheimer

58 Differentialdiagnos - några tumregler
Pseudodemens (depression): Symtomen har börjat plötsligt Symtomen har progredierat snabbt Patienten har tidigare psykiatrisk anamnes Organisk demens: Symtomen har börjat så småningom Symtomen har progredierat långsamt Patienten har ej tidigare psykiatrisk anamnes

59 Differentialdiagnos (forts)
Pseudodemens: Patienten har många subjektiva kognitiva symtom och kan beskriva dem i detalj Patienten framhäver sina symtom Patienten framhäver misslyckande i kognitiva test Organisk demens: Patienten upplever själv få kognitiva problem och kan ej beskriva dem i detalj Patienten försöker dölja sina kognitiva problem Patienten är nöjd av att lyckas i kognitiva test

60 Differentialdiagnos (forts.)
Pseudodemens: Patienten svarar ofta “vet ej” i kognitiva test Patienten uppvisar lika stora svårigheter i både korttids- och långtidsminnet Organisk demens: Patientens svar i kognitiva test är nära det rätta Patientens långtidsminne är normalt, emedan korttidsminnet är försämrat

61 Differentiering av pseudodemens och organisk demens
Psykisk problematik är inte ett skydd mot organisk demens! Depression i MCI är en adekvat psykisk reaktion

62 Differentiering mellan olika organiska demenssjukdomar på basen av neuropsykologiska symtom
Vaskulär demens: Ofta socialt adekvat Ofta fokala neuropsykologiska symtom (afasi, agnosi, neglect etc) Tidig AD: Socialt adekvat, samarbetar väl i test-situationen Kognitiv nedsättning, främst korttidsminnet och benämning FT: Socialt inadekvat, disinhiberad, “frontaldrag” Kognitiva funktioner väl bibehållna

63 Nästa vecka Neuropsykologisk utredning
Kopiera upp och bekanta dig med de testprotokoll som finns i mappen utanför Wappus rum!