Lära sig läsa mellan raderna

En presentation över ämnet: "Lära sig läsa mellan raderna"— Presentationens avskrift:

1 Lära sig läsa mellan raderna
Christina Olin-Scheller Professor i pedagogiskt arbete Karlstads universitet

2 Lärande i formella och informella lärmiljöer
Barn och barndom i Nätskugga Läsa lätt? Läsa mellan raderna

3

4 ”Critical literacy” (McCormick 1994) ”High literacy” (Langer 1999) ”Kreativ läsning” (Persson 2007) ”Avancerad läsförmåga” (Roe 2011) Att det är komplext visar den mängd begrepp som är i svang för att beskriva en tolkande lässtrategi

5 Textrörlighet ”/…/berör den relation eleven har till en text och visar sådant som hur eleven kan sammanfatta huvudpunkter i texten, förklara oklara avsnitt eller göra generaliseringar. Det handlar också om hur man kan diskutera innehållet i en text i relation till sådant man har varit med om tidigare, och hur man kan prata om en texts form och funktion samt om man kan diskutera varför man skriver en text eller vem som kan läsa texten.” (Liberg et al 2010) Några forskare i Uppsala har beskrivit läsprocessen så här. Inte lätt att undervisa om eller att mäta. Det digitala landskapet och förändrade sätt att se på text och läsning komplicarar bilden ytterligare. Och förändringen börjar tidigt…

6 Dialogisk strategiundervisning
DSU Dialogisk strategiundervisning Lässtrategier Litteratur-samtal Utökade skrivuppgifter/res-ponsskrivande

7 Skönlitteratur i studien
Ajvide Lindqvist, J. (2006), ”Pappersväggar”, i: Pappersväggar: tio berättelser. Stockholm: Ordfront Andersson, G. (1998), ”Vågen”, i: Torrsimmaren: berättelser från ett ungt 50-tal. Stockholm: En bok för alla Axelsson M. (2002), ”Över spåret”, i: Färdlektyr, Stockholm: Svenska lokaltrafikföreningen Frame, J. (2002), ”Dossy”, i: Lagunen och andra berättelser. Stockholm: Bonnier Gardell, J. (1992), utdrag ur En komikers uppväxt. Stockholm: Norstedt Lagerkvist, P. (1924/1965), ”Far och jag”, i: Onda sagor, Stockholm: Aldus/Bonniers Nauman, C. (2009), ”Mörkret”, i: Kulor i hjärtat. Stockholm: Alfabeta. Nesser, H. (2000), ”Om någonting händer”, i: Färdlektyr, Stockholm: Svenska lokaltrafikföreningen Nesser, H. (2002), utdrag ur Kära Agnes!. Stockholm: Bonnier.

8 Dec Aug Nov Okt Sep Jun Jan
Eftertest Förtest Dec Aug Nov Okt Sep Intervention Möten med lärare Uppföljning Jun Jan Interventionsgruppen: 9 lärare och 177 elever i årskurs 7 Kontrollgruppen: 12 lärare och 190 elever i årskurs 7 (tester, observationer, intervjuer, inspelningar, elevtexter)

9 Lässtrategier Summera Göra förutsägelser Hitta luckor och
göra inferenser Lässtrategier Värdera och ta ställning Jämföra med andra texter Visualisera Ställa frågor till texten

10 Teacher and/or student modeling of the strategy in action
An explicit description of the strategy and when and how it should be used Teacher and/or student modeling of the strategy in action Collaborative use of the strategy in action Guided practice using the strategy with gradual release of responsibility Independent use of the strategy Duke & Pearson (2002)

11 Resultat, skönlitterär text
Förändring för elever med lägst resultat på förtest Förtest Eftertest Förändring för alla elever Förtest Eftertest

12 Eget ställn. (explicit)
Studie 1 Novelläsning Resultat fråga 8 Analys av elevsvaren Slutsats: Efter interventionen är eleverna konsekvent bättre på att argumentera för sin tolkning, dvs. genom att hitta stöd i texten. Arg. för lycklig (explicit) Arg. för olycklig Eget ställn. (explicit) Arg. för eget ställn. Förtest 76% 42% 68% 47% 30% 20% Eftertest 81% 59%* 80% 69%** 41% 34%*

13 Elevernas uppfattningar
”Lässtrategierna är olika sätt att läsa på. Istället för att bara läsa på och inte fatta.” ”…hjälpmedel för att få igång hjärnan när man läser…” ”Att använda lässtrategier är bra i vissa tillfällen när man vill komma in i boken mera. Och då brukar jag summera eller visualisera boken.”

14 Lärarnas uppfattningar
”Tidigare har jag knappt arbetat med läsförståelse; det är något jag har räknat med att de kan när de kommer till mig i sjuan. Detta trots att jag genom åren märkt att så inte är fallet. Problemet för mig har varit att jag inte haft några verktyg för att lära eleverna att förstå när de läser, men det känner jag att jag har nu.” (ur intervju med lärare)

15 Critical literacy – läsning av argumenterande text
Viktigt i styrdokumenten ”Eleven kan utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.” Läroplan svenska, kunskapskrav, åk 9, C Studier visar att elever vanligtvis inte är duktiga på att urskilja argumenterande textstrukturer Undervisning är ganska sällsynt på alla stadier explicit intstruction is rare that students at both secondary and college level are generally not very skilled at identifying key components of argumentative structures in texts, and that students often conflate provided arguments with cases they build themselves while reading, especially when reading arguments with controversial content (Chambliss, 1994, 1995; Haria, MacArthur & Edwards Santoro, 2010; Larson et al., 2004; Newell et al., 2011)

16 En pedagogisk argumentationsmodell
Bevis för… (exempel, detaljer) Svar på motargu-mentet Argument för… Motargument Tes/påstående/åsikt

17 Lässtrategier Identifiera Värdera och Summera ta ställning
I vår studie har vi därför gjort ett urval av strategier som bidrar till att aktivera bakgrundskunskap – alltså att bygga broar till vad man redan vet och har tidigare erfarenheter av – före, under och efter läsningen. Detta har visat sig vara en viktig aspekt av att förstå en text. Poängen är helt enkelt att låta strategierna bli de verktyg med vilka eleverna aktiverar bakgrundskunskap eller hjälps åt för att fördjupa sin förståelse av en texts handling, betydelse, mening, värde och funktion i ett specifikt sammanhang.

18 Argumenterande texter i studien
”Flumvänstern stänger Lundsberg”, William Hahne & Dennis Dioukarev, SDU ”Ett plagg för okunniga”, Oskar Engdahl ”Hjälp oss att bli av med vargen”, Magnus Bohman ”När ska statsministern ta vargfrågan på allvar?, Björn Engdahl ”22 flator som inte kan spela fotboll”, Martin Eriksson ”Du är inte ni med mig”, Jan Guillou ”Låt kändisarna betala extraskatt”, Sara Skyttedal Systembolagets antilangningskampanj

19 Dec Aug Nov Okt Sep Jan - Mars
Interventionen Eftertest Förberedelser Enkät Förtest Fördröjt eftertest Uppföljning Jan - Mars Deltagare: 5 lärare och 74 elever i åk 9 (tester, enkät, observationer, inspelningar, fokusgruppsintervjuer)

20 Material - Enkät - För- och eftertestdesign - Fördröjd eftertest - Observationer - Inspelningar av lektioner (ljud och video) - Insamlade skrivna elevsvar - Intervjuer i fokusgrupper Here the result on the pre and posttests are presented. The last material is reported on in another presentation here at ECER.

21 För- och eftertest Förmåga att identifiera tesen
Förmåga att identifiera argument Förmåga att hålla isär sakargument och värdeargument Förmåga att värdera argumentens relevans och hållbarhet Förmåga att skriva ett självständigt svar och ta ställning i sakfrågan

22 Resultat, argumenterande text
Test Medelresultat Förtest 8,99 Eftertest 13,00 Signifikans p=0.000 Effektstorlek e2=0,27 74 elever svarade 8 frågor Max: 38 p 0,01 = liten effekt 0,06 = medelstor effekt 0,14 = stor effekt

23 Fördröjt test Har deras förmåga att läsa argumenterande text, i enlighet med nationella provens definition, förbättrats? Fråga 13, 14, 15, 16 och 17 på NP 2014, läsdelen 4 interventionsklasser 4 kontrollklasser (från samma skolor) Max: 16 p Test Medelresultat Interventionsklasser 10,44 Kontrollklasser 9,10 Signifikans p=0.01

24 Sammanfattande resultat – arg. text (kvant.)
Stor effekt för alla deltagare Särskilt stor effekt för svaga läsare Ingen skillnad i förmågan att urskilja tes Stor skillnad i förmågan att identifiera argument och göra en självständigt ställningstagande baserat på textens tes och argument

25 Resultat Dialogbaserad strategiundervisning gynnar de svagaste läsarna mest. Svårt att på statistisk väg visa att DSU är generellt mer effektiv än andra undervisningssätt när det gäller skönlitterär text. Starkt förbättrade resultat när det gäller argumenterande text. Svårt att avgöra om någon del i DSU har större genomslag än övriga delar. Deltagande i forskningsprojekt av denna typ ger bra fortbildning och tillfälle för pedagogisk reflexion enligt lärarna. Ger både lärare och elever ett metaspråk för att tala om och förstå texter.

26