Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
Fonologi Analys av ett okänt språk
2
Översikt Fonologins rol Hur gör man?
3
Fonologins rol I talskedjan bron mellan talets och/eller språkets fysiska delar och grammatiken grammatiken: språkindividueller regler som styr kombination av sprkliga enheter grammatik: fonologi, morfologi, syntax, semantik
4
Fonologins rol (ff) i språkbeskrivning: vilka är de minsta betydelseskiljande enheter? Hur får man fram dessa? Sökning efter minimal kontrast: minimalparanalys/kommutationsprov Komplementär distribution Fri variation Artikulatoriska likheter
5
Fonem Minsta betydelseskiljande enheten
Om man byter ut ett fonem mot ett annat i ett ord, ändras ordets betydelse Detta gäller olika ställningar i ett ord, t o m inom en stavelse tam/dam, låta/låda, röt/röd Det är fråga om uttal, inte i skriften!
6
Minimala par och kommutation
Ordpar, där orden skiljs av ett enda fonem kallas minimala par Minimalparanalys är den första metoden för en fonem analys Språkljud som uppfattas prövas mot varandra parvis --> kommutationsprov Om utbytet medför ändrad betydelse, tillhör språkljuden olika fonem
7
Minimala par och kommutation (ff)
Ljuden bildar en fonematisk kontrast Om utbytet inte medför ändrad betydelse, tillhör språkljuden samma fonem Dessa ljud är varianter eller allofoner av samma fonem Varianter/allofoner av samma fonem bör har artikulatoriska likheter
8
Minimala par och kommutation (3)
Minimalparanalys meningsfull mellan [pa:r], [ba:r], [fa:r] och [va:r] men inte [ra:r]
9
Komplementär distribution
Vi hittar inga minimala par I språk som tillåter många stavelse i ett ord är det mindre sannolikt att stötta på minimala par Man tittar på ljuden brevid Finns det en systematisk förekommst av vissa ljud tillsammans med ett annat ljud?
10
Komplementär distribution (ff)
I svenskan: inga minimala par för orundade främre halvöppna vokaler, som skiljer sig i öppningsgraden Men: den mer öppna varianten förekommer bara ett efterföljandet /r/- fonem
11
Komplementär distribution (3)
den mer öppna varianten är bunden till ett efterföljandet /r/ Medan den andre orundade främre halvöppna vokalen förekommer framför de övriga konsonanterna Dessa vokaler står i komplementär distribution de är kombinatoriska varianter och därför allofoner av samma fonem
12
Komplementär distribution (4)
Ljud står i komplementär distribution, om: - den ena varianten förekommer bara stavelseinitial (i början), medan den andra varianten förekommer bara stavelsefinal (i slutet) - den ena varianten förekommer bara tillsammans medan vissa ljud brevid, medan den andra varianten före- kommer tillsammans med andra ljud
13
Komplementär distribution (5)
Ljud står i komplementär distribution, om: - den ena varianten förekommer bara i öppna stavelser, medan den andra varianten förekommer i slutna stavelser - den ena varianten förekommer bara i lätta stavelser, medan den andra varianten förekommer i tunga stavelser
14
Fri variation Olika ljud förekommer vid samma ställe i ett ord eller en stavelse Dessa ljud liknar varandra i uttalet Dessa ljud är inte betydelseskiljande --> fria variationer av samma fonem --> allofoner av samma fonem
15
Artikuklatoriska likheter
Allofoner i en fonemklass bör likna varandra på fonetisk sätt [h] och [ng] står i komplementär distribution i svenskan, och kunde därför antas tillhör samma fonem Men: [h] är tonlös glottal frikativa [N] är tonande velar nasal
16
Artikuklatoriska likheter (ff)
Fonetiska skillnaden mellan [h] och[N] är för stor och därför tillhör dessa ljud olika fonem
17
Sammanfattning Minimala par visar fonematisk kontrast: ljud som skiljer betydelse mellan ord representerar olika fonem Två ljud som aldrig förekommer i samma ljudkontext står i komplementär distribution och tillhör samma fonem
18
Sammanfattning (ff) Olika ljud som förekommer i samma ljudkontext och som inte skiljer betydelse är fria varianter av samma fonem Allofoner av ett fonem skall liknar varandra
Liknande presentationer
