Triagehandboken – ett viktigt triageinstrument i Region Skåne

En presentation över ämnet: "Triagehandboken – ett viktigt triageinstrument i Region Skåne"— Presentationens avskrift:

1 Triagehandboken – ett viktigt triageinstrument i Region Skåne
Lund Mikael Karlson Triagehandboksgruppen

2 Triagehandboken – principer/funktion Utbildning/utveckling
Kort historik Triage i Skåne Triagehandboken – principer/funktion Utbildning/utveckling Mikael Karlson

3 Triage i ett historiskt perspektiv
Ursprungligen franskt uttryck - trier – vilket ungefär betyder ”sortera/prioritera” Utvecklades på 1700-talet för att prioritera vårdbehovet för skadade soldater på slagfälten Sporadiskt förekommande på sjukhusens Akutenheter i början på 1900-talet men först under senare hälften av 1900-talet mera utbrett Mikael Karlson

4 Vad betyder triage idag?
Triage sker vid alla möten mellan hälso- och sjukvårdspersonal och de som kontaktar sjukvården för råd eller hjälp. Syfte: snabbt och säkert bedöma vårdbehov, vårdnivå och prioriterings-grad. OBS! Syftet är alltså inte att ställa diagnos primärt!! Via telefon eller personligt möte Mikael Karlson

5 Uppdrag triage i Region Skåne
Syfte: ”Skapa en samsyn och samverkan för medicinskt omhändertagande i Region Skåne för att öka kvalitet, tillgänglighet, patientsäkerhet och trygghet för medborgarna i Region Skåne.” Mål: Rätt vård på rätt vårdnivå. Konkret: Utarbeta ett beslutsstöd för detta. Ger förhoppningsvis också en förbättrad arbetsmiljö. På uppdrag av Rita Jedlert bitr hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Karlson

6 Socialstyrelsens synpunkter 2007
Telefonrådgivning generellt har brister, ffa saknas: strukturerade riktlinjer kompetensutveckling Dessa synpunkter styrks av sjuksköterskan Katarina Göranssons avhandling om triage (nov 2006) Mikael Karlson

7 Arbetsgrupp för triageprocessen
Uppdrag: ta fram process/beslutsstöd för att tillgodose detta behov Specialistläkare och sjuksköterskor från primärvård och sjukhus med erfarenhet av ”triagearbete” Matz Widerström sjukhuschef Ystad lasarett är medicinskt ansvarig för handboken Mikael Karlson

8 vid akuta sjukvårdskontakter
Primär triagering vid akuta sjukvårdskontakter Telefon/besök Symtombeskrivning Vitalhistoria SVR/PV/Akutmottagning/Kamber/ (Kommunal hemsjukvård) Akut: akutverksamhet som kräver akutsjukhusets resurser (med ambulans eller på annat rimligt säkert sätt så snart som möjligt). Innefattar såväl somatisk akutmottagning som psykiatrisk akutmottagning inklusive barn- och ungdomspsykiatrins akutmottagning. Under vårdnivåanvisningar i handboken anges särskilt när de båda senare avses. Somatisk akutmottagning innefattar olika somatiska specialiteter som ofta är samlokali­serade i en gemensam större akutmottagning men kan i vissa fall representera en enskild specialitets akutmottagning. Psykiatrisk akutmottagning (inkl. BUP) har oftast separat lokalisation. ÖVakut (Öppenvård akut): akutverksamhet i öppenvård som inte kräver akutsjukhusets resurser. Senast inom 24 timmar, i första hand dagtid om ingen annan tidsangivelse anges (som t ex snarast möjligt, inom 12 timmar etc). Inne­fattar ackrediterad vårdenhet, familjeläkarmottagning, jourcentral eller motsvarande samt närakut och privat mottagning med motsvarande akutverksamhet. Möjlighet till hembesök där organisation för detta finns. ÖV (Öppenvård icke-akut): icke-akut verksamhet i öppenvård utanför sjukhus. Kontakt med ackrediterad vårdenhet, familjeläkarmottagning, privat mottagning eller motsvarande, där vidare prioritering vad gäller tid för besök hos läkare, distriktssköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykosocialt team, eller annan tillgänglig resurs görs. Innefattar även mödravårdscentral (MVC), barnavårdscentral (BVC), ungdomsmottagning, etc[.1] . Möjlighet till hembesök där organisation för detta finns[.2] .  [.1]Här kan man förstås fundera på hur mkt som ska räknas upp och hur man undviker att trampa på ömma tår. Tycker själv att denna skrivning är acceptabel  [.2]Vet egentligen inte om skriva om hembesök under denna vårdnivå, det blir ju enheten själv som gör en prioritering och bedömning av vilken resurs som ska utnyttjas. Tycker själv att det är viktigare att denna mening finns med under nivån ÖV-akut, där det kanske kan vara av stööre vikt. Synpunkter? Akut (akutsjukhus, inkl psykakut) PVakut (VC/JLC motsv) PV/Psyk (icke-akut) Egenvård 112 Sekundär= vidare/fördjupad triagering - ADAPT Mikael Karlson

9 Sekundärtriage Primärtriage Egenvårdsguide RGS 1177 ADAPT
Triage-handbok Primärtriage Mikael Karlson

10 ”What’s in it for me??” Mikael Karlson

11 Förväntade/potentiella vinster
Patientperspektiv: Medicinsk kvalitet Tillgänglighet/service Enhetliga råd – ökad egen kunskap  trygghet/säkerhet Verksamhetsperspektiv Medicinsk kvalitet/ säkerhet Resursutnyttjande/ kostnadseffektivitet Enhetlighet Arbetsmiljö Ger förhoppningsvis också en förbättrad arbetsmiljö. På uppdrag av Rita Jedlert bitr hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Karlson

12 För den enskilde medarbetaren
Tydliga och enhetliga riktlinjer för triagearbetet  underlättar arbetet Stöd för de beslut om råd/åtgärder som triagesjuksköterska fattar  trygghet/säkerhet Nöjda patienter  bättre arbetsmiljö Betona att det är ett stöd/hjälpmedle som förutsätter egen erfarenhet och kompetens som alla besitter. Vad gäller svårigheter/nackdelar – se även Ann-Kristins o Marias bilder från TOS-gruppen. Mikael Karlson

13 Framgångsfaktorer - förutsättningar
Samsyn och tydlighet på alla vårdnivåer och inom varje enhet väsentligt för optimalt triagearbete (dra åt samma håll) Grunderna för detta triagearbete måste därför vara kända av alla på varje enhet (vem/var/hur etc) Rätt förutsättningar för genomförande krävs inom organisationen (koncern vårdnivåenskild enhetenskild medarbetare). Mikael Karlson

14 Men hur funkar det då????? Adapt Mikael Karlson

15 Framtagen av arbetsgruppen, första version 2006, reviderad 2007.
Triagehandboken Underlag: reviderat beslutsstöd som användes på Sjukvårdsrådgivningen I Skåne (utarbetat av olika specialistläkare i Skåne) samt befintliga prio-handböcker/triagedokument Framtagen av arbetsgruppen, första version 2006, reviderad 2007. OBS ADAPT eller Adapt?? Utvecklas så att det även kan användas prehospitalt (KAMBER/PV) Mikael Karlson

16 Enkla bedömningsprinciper
Vitala funktioner centrala för att fånga allvarliga tillstånd –vitalhistoria (speglar allmäntillståndet) Symtombaserad och vårdnivåinriktad Vitalhistoria + symtombeskrivning  lämplig vårdnivå Mikael Karlson

17 Vad är ofta första tanken vid akuta sjukvårdskontakter?
Kan det vara nåt’ farligt?! Mikael Karlson

18 Vitalhistoria Bedömning av patientens vitala funktioner (allmäntillstånd) utifrån strukturerade frågor enligt ABCDE. Centralt begrepp som vid varje triage måste värderas för att bedöma allvarlighetsgrad. Kan här nämna att detta i det sekundära triagesystemet kompletteras med mätning och registrering av mätbara vitala parametrar. OBS påtala att påverkade vitala funktioner ger högre prioritet Mikael Karlson

19 Vad kännetecknar en allmänpåverkad patient (påverkad vitalhistoria)?
Påverkat medvetande Påverkad cirkulation Påverkad andning Begränsningar i vardagsfunktioner Arbete Fritidsaktiviteter Kommunikation Elimination Sömn Nutrition Mikael Karlson

20 Vitala Sekundärt Triagehandboken Parametrar Triage A Airway
- luftvägar Ofri luftväg Stridor Tecken till luftvägshinder är förekomst av biljud på ut- eller inandning. (så kallade stridor) eller om talförmågan försämras och helt upphör. Om personen blir medvetslös finns stor risk för luftvägsobstruktion. B Breathing - andning Andn.frekv. Saturation Tecken till andningspåverkan är andfåddhet vid samtal eller att patienten inte orkar tala i hela meningar vilket talar för ett ökat andningsarbete oavsett orsak och behov av snabb hjälp. Personen kan snabbt bli utmattad, förvirrad och medvetandesänkt. C Circulation - cirkulation Puls Blodtryck Tecken på sviktande cirkulation föreligger om personen beskriver hjärtklappning, kallsvettning, svimning, blekhet, kyla och förvirring. D Disability - medvetande Medvetslös Somnolent Oklar Vaken Tecken på grumlat medvetande är förvirring, amnesi, desorientering, oklart tal och sluddrighet under samtalet. E Exposure - inspektion Feber, EKG Feber, frossa, svettningar, blödningar, sår, felställningar osv. Mikael Karlson

21 Exempel på kompletterande frågor
Är det du själv som är sjuk? Om inte be att få tala med den sjuke om möjligt? Kan du vara uppe och röra dig som vanligt? Äter och dricker du som vanligt? Kan du sköta ditt jobb trots att du inte mår bra? Får du normal kontakt med barnet? Äter och dricker barnet som vanligt? Kissar och bajsar barnet som vanligt? Leker barnet som vanligt någon stund på dagen? Vad gör barnet just nu? Mikael Karlson

22 intensitet (smärtgrad etc) och debuttyp duration (hur länge)
Symtombeskrivning Systematisk genomgång av symtom + faktorer som kan påverka vårdbehovet: intensitet (smärtgrad etc) och debuttyp duration (hur länge) andra samtidiga symtom andra faktorer (ålder, komplicerande sjd, medicinering etc) OBS ”Pattern recognition” – fokus alarmerande tecken Mikael Karlson

23 Vårdnivå Vitalhistoria och symtombeskrivning  lämplig vårdnivå (112 – egenvård). Allvarliga tillstånd identifieras först. Påverkade vitala funktioner ”alltid” 112/Akut ”Flexibel” instruktion inom vissa ramar = ofta mer än ett vårdnivåalternativ med tilläggsinstruktion för att underlätta valet av vårdnivå Mikael Karlson

24 Exempel Mikael Karlson

25 Utbildning och certifiering
Basutbildning – 2 heldagar (fallbaserad interaktiv användarutbildning + samtalsmetodik) Fördjupningskurs (motsv 5p) för lokala resurspersoner (nätverk för imple-mentering/ kompetensutveckling etc) Nätbaserad certifiering (fallbaserad) Användning  fortbildning Mikael Karlson

26 Exempel på utbildnings/certifieringsfall
Erik 63 år, bor med mor på lantgård Fumlig/dålig styrsel höger hand. Inget säkert trauma. Tablettbehandlad DM+ hypertoni (”Trombyl, Enala-nånting, Salures, å en för blodsockret”). Inga andra mediciner. Sluddrar något. Mikael Karlson

27 Samtidig svaghet höger ben? Samtidig yrsel? Samtidig synpåverkan?
Vilken kompletterande fråga har störst betydelse för valet av vårdnivå? Samtidig svaghet höger ben? Samtidig yrsel? Samtidig synpåverkan? När började symtomen? Kontrollerat blodtrycket nyligen? Mikael Karlson

28 Kompletterande anamnesuppgifter, fall 16
Samtidig svaghet höger ben? - nej Samtidig yrsel? – nej, bara lite ostadig Samtidig synpåverkan? - nej När började symtomen? – 1 timme sedan Kontrollerat blodtrycket nyligen? - ja, 1 månad sedan (”lite högt”) Mikael Karlson

29 Vilken vårdnivå tycker du nu är lämpligast?
112 Akut PVakut PV Egenvård Mikael Karlson

30 Trombyl/Plavix/Persantin etc räknas inte som antikoagulantia.
Kommentarer, fall 16 Vårdnivå: 112 Tidpunkten väsentlig – avgör vårdnivå. Ev. trombolys måste påbörjas inom 3 h vid stroke Trombyl/Plavix/Persantin etc räknas inte som antikoagulantia. Mikael Karlson

31 Framtidsutsikter? Nämna Katarinas arbete ev hänvisa till hennes länk
Mikael Karlson

32 Forts implementering (även kommunalt?) Årlig revision av handboken
Utvärdering (patient-, verksamhets- och användarperspektiv) – Ulf Ekelund Forts implementering (även kommunalt?) Årlig revision av handboken Nätbaserad utbildning (och certifiering) ”Digitalisering” av handboken Integrering rådgivningsstödet (1177)? Mikael Karlson

33 Frågor? Mikael Karlson