Något om global och lokal energi och trender inom Akademiska Hus

En presentation över ämnet: "Något om global och lokal energi och trender inom Akademiska Hus"— Presentationens avskrift:

1 Något om global och lokal energi och trender inom Akademiska Hus
Akademiska Hus Något om global och lokal energi och trender inom Akademiska Hus Tomas Hallén

2 Detta är Akademiska Hus
Sveriges största(?) fastighetsbolag (~ 3.7 milj. m2 BRA ) Ledande på kreativa miljöer för högre utbildning och forskning Största kundgrupp universitet och högskolor Finns i 6 regioner på 26 orter, från Kiruna till Malmö

3 Akademiska Hus 2011 3,3 miljoner kvm LOA 4,2 miljoner kvm BTA
5 miljarder kronor hyresintäkter/år miljarder i marknadsvärde 20 miljarder i ”pipen” 2-4 miljarder i fastighetsinvesteringar/år 700 miljoner i energikostnad per år

4 Energimått 1 TWh = 1 miljard kWh (~ 50 000 villor) VÄRME:
1TWh = m3 olja 1TWh = m3 gas (metan) 1TWh = ca ton flis

5 Det finns fyra grundläggande energikällor av betydelse för jorden:
Solen Geotermi Gravitation/rotation (tidvatten) Mänskligt styrd kärnkraft av olika slag

6 Några energisiffror Från solen mot jorden: ~ 1 500 000 000 TWh/år
Geotermi: ~ TWh/år Världens totala förbrukning ~ TWh/år 2) Kärnkraft (i drift): ~ TWh/år Sverige totalt: ~ TWh/år varav el: (kärnkraft 50 %) ~ TWh/år Tidvatten (i drift) ~ TWh/år 1) Akademiska Hus ~ TWh/år 1) uppskattat längs Storbritanniens kust ~ 35 TWh/år 2) E=mc2 ger ~ 4,5 ton massa/år

7 Vindkraft Intermittent - komplementär - kubiskt vindeffektförhållande - viss geografisk utjämning - kräver kraftigt utbyggt elnät - kräver reglerkraft TWh i Sverige ej orimlig kostnadsbild

8 Solel i Sverige: C:a 1000 kWh/m2,år strålad energi till markytan
Dagens solceller har % verkningsgrad 150 m2 takyta ger: 1000*0.13*150 = kWh/år prima el! Kostnad idag ~ 2000 kr/m2 vilket ger c:a 2 kr/kWh ! (exkl. lagring) Sveriges totala elenergibehov klaras med c:a 1000 km2. (3*3 mil, 0.2 %)= = miljarder kr. Sveriges BNP är c:a 2000 miljarder kr/år. HUR KAN DET BLI BILLIGARE OCH HUR LAGRA EL?

9

10

11 Bioenergi Koldioxidneutral? - risk för monokulturer och utarmning - tillgång? - reservera bränslen för specialområden - gör el i största möjliga utsträckning - tämligen lågt pris

12 Mycket CO2 - begränsad tillgång - peak oil?
Olja Mycket CO2 - begränsad tillgång - peak oil?

13 Finns i stora mängder – stora CO2utsläpp – CCS ett måste
KOL (fossil kol) Finns i stora mängder – stora CO2utsläpp – CCS ett måste

14 NATURGAS Finns i relativ stor omfattning (skiffergas) – effektivare processer – förrädiskt på sikt

15 Koldioxidfri produktion – lokal påverkan – stor potential
VATTENKRAFT Koldioxidfri produktion – lokal påverkan – stor potential

16 Koldioxidfri produktion – domedagsrisker – ev nya processer?
NUKLEÄRT Koldioxidfri produktion – domedagsrisker – ev nya processer?

17 Ej egen energikälla – möjliggör lagring – koldioxidfri omsättning
VÄTGAS Ej egen energikälla – möjliggör lagring – koldioxidfri omsättning

18 Vad är energiproblemet idag?
Växthuseffekten - koldioxid (270 ppm år 1900, 390 ppm idag!) - övriga växthusgaser (kanske främst metan) Energiråvarubrist - traditionella bränslebaser sinar - traditionella bränslebaser finns i politiskt oroliga delar av världen - biobaserad energiproduktion kommer inte att räcka

19 Koldioxidalstring vid förbränning av olika bränslen
Toltalt utsläpp inklusive utsläpp från transporter, bearbetning etc Utsläpp av koldioxid kg CO2 / MWh 500 400 300 200 100 340 270 200 13 11 Kol Tung Natur Pellets Flis eldningsolja gas EO5

20 Hur löser Sverige problemen?
Sverige har i hög grad gått från fossil uppvärmning till biobränslebaserad; fjärrvärme. Värmepumptillämpning ökar starkt och ersätter både fossileldning och direktel (motståndsel). Industrin måste effektiviseras och klimatisering av byggnadbeståndet måste ske effektivare. Elgenerering i Sverige är nästan uteslutande baserad på vatten- och kärnkraft. (”koldioxidfritt”) Transporter står för den stora delen kvarvarande koldioxidutsläpp i Sverige. Transportsidan måste lösas globalt. (Hybrid- och plug-in-hybridteknik på frammarsch liksom elektrifiering. Batteriforskning!) Vindel: idag 6-8 TWh/år av totalt c:a 150.

21 Hur löser världen problemen?
Användning av främst kol och olja (och naturgas?) måste inom rimlig tid (10-30 år?) nära nog helt upphöra. Eventuell fortsättning med CCS. Världens behov av el ökar. Transporter med eldrift (plug-in-hybridteknik) ökar? (Bio)drivbränsle måste reserveras för särskilda ändamål. Industriproduktion måste effektiviseras. Klimatisering av byggnader måste ske effektivare.

22 LÖSNINGSSCENARIER? Elgenerering
- på kortare sikt: kärnkraft (utvecklade tekniker) ev koldioxidfri kol- och gaseldning - på längre sikt: solel av något slag (lagringstekniker?) Bränslen - biobaserade drivbränslen och/eller elomvandlade bränslen (vätgas?). GÖR EL AV ALLT (specialundantag) OCH TILLÄMPA CCS

23 40 % reduktion 2000-2025 inkl hyresgästenergi
AH ENERGIDATA Värme 430 GWh ~ 250 Mkr/år 1) bruttoförbrukningar El 450 GWh ~ 450 Mkr/år 1) AH mål: 40 % reduktion inkl hyresgästenergi 2010 nådde vi en bit över 20 % !! ~ 175 Mkr/år

24 Hur gör vi ? Upprätthåller och utvecklar egen kompetens
Mäter och utvärderar Löpande åtgärder i den dagliga förvaltningen Målsätter/belönar? Utvecklar verktyg (processtöd t ex ”Paletten”) Teknikutvecklar (effektivisering/tillförsel) Systematiserar effektiviseringsarbetet- miljöcertifierar Handlar och förhandlar - incitament mot kund Påverkar/kravställer mot energileverantörer Lönsamhetsberäknar (LCC) Vi har kommit en bit på väg: mål för 2010 nåddes 2006! Mycket finns kvar att göra: 25 till 50 % reducering är ekonomiskt möjligt att nå inom år.

25 Akademiska Hus energiarbete 2000-2010 Koncernen, inklusive hyresgäst
El: 112 kWh/m2 Värme: 106 kWh/m2 År 2000 El: 130 kWh/m2 Värme: 146 kWh/m2 El kWh/m2 År 2004 År 2002 År 2005 År 2006 År 2001 År 2008 År 2003 År 2008 År 2000 150 140 130 120 110 100 kWh/m2 150 140 130 120 110 100 2000 2010 14 % 27 % >20% besparing Värme kWh/m2 El Värme Akademiska Hus energiarbete Koncernen, inklusive hyresgäst

26 Ombyggda hus, Akademiska Hus
Boverkets standard 110 Nybyggda hus, Akademiska Hus Green Building 82,5 Academicum 2300 m2 54 Naturvetar huset m2 51 Vänern m2 49 Samvetet 9800 m2 45 Standarder och driftsatta byggnader hos AH, Energi exkl hyresgästel, kWh/m2

27 Snitt för kontorslokaler
150 100 50 Standarder,driftsatta byggnader hos AH samt genomsnitt. Energi exkl hyresgästel, kWh/m2

28

29

30 Nytt ”Kårhus” Frescati: 20-25 kWh/m2 (~10 värme+kyla + ~10 fst-el)
Ny byggnad uppförd i Mellansverige enligt AHs måldokument ”lätt” skärpt: Värme: kWh/m2 Kyla: kWh/m2 Fastighetsel: kWh/m2 TOTALT: kWh/m2 Med geoenergi: Nytt ”Kårhus” Frescati: kWh/m2 (~10 värme+kyla + ~10 fst-el) + verksamhetsel: kWh/m2 Går det och/eller är det rimligt att nå lägre i enskilda byggnader?

31 EXEMPEL Fixa/generera all energi inom fastigheten
”Kapa” alla energiförbindelser Vindturbin/solceller + vätgas/batterier/bränslecell Kostnad per reducerad kWh : kr Kostnad per producerad kWh : kr? Mycket forskning och utveckling torde krävas innan byggnadsindividuella heltäckande energisystem (sanna Nollenergibyggnader) är lönsamma.

32 Utveckling: Behovanpassning; VAV, belysning, pumpar, avskärmning/solinsläpp etc….. Bättre byggnadsprestanda; Mtrl-utveckling + AH Riktlinjer för E-mål Effektivare installationssystem Effektivare ÅV-system; (vätskebaserade > 70 %) Utökat samarbete med kunder/hyresgäster Forskningsintressant; fördelade pumpar och fläktar, nya isolermaterial, smarta fönster, nya byggmetoder och system, effektivare ÅV-system mm Mycket potent framtidsteknik: BIM

33 BIM (ByggnadsInformationsModell)
Är i sin linda men har mycket stor potential: Enklare/effektivare projektering; mer är standardiserat såväl system- som komponentmässigt Medger tidig visualisering Successiv energiuppföljning Lättare/säkrare samordning mellan olika teknikdiscipliner Säkrare mängdning och kalkylering Effektivare dokumenthantering Bättre överlämnandeprocess Effektivare förvaltning På lite sikt: Effektivare byggprocess Möjliggör industriellt byggande (från ”ritbord” direkt till fabrik) Reducerar materialåtgången Borde leda till en totalt sett betydligt effektivare byggprocess med säkrad kvalité, mycket god miljöprestanda och lägre projektkostnader!?