Styrel Intensivkurs Varmt välkomna!.

Styrel Intensivkurs Varmt välkomna!

Syfte och mål Utbildningens upplägg Grunder för Styrel
Introduktion Syfte och mål Utbildningens upplägg Grunder för Styrel

Syfte och mål med utbildning och information om Styrel
Utbildningen och informationen syftar till att stödja införandet av Styrel-processen i hela landet Målet är att berörda aktörer ska ges förutsättningar att genomföra Styrels planeringsprocess från 2011 och framåt och/eller få information om och en förståelse för Styrel Regeringens ambition är att en första planeringsomgång ska genomföras Arbetet ska alltså vara klart senast i december Men det är möjligt för alla att redan nu 2010 förbereda arbetet genom att organisera och sätta upp projektet. Copyright: Energimyndigheten/fotograf Per Westergård

Agenda Introduktion Det svenska krisberedskapssystemet
Elnät, elproduktion och elanvändning Styrels planeringsprocess Sekretess Information och kommunikation Sammanfattning Lämpligt tidschema Introduktion Det svenska krisberedskapssystemet Elnät, elproduktion och elanvändning Kaffepaus Styrels planeringsprocess Sekretess Information och kommunikation Sammanfattning

Obalans ger elbrist El är en färskvara som inte kan lagras storskaligt
Den produceras i exakt samma mängd och sekund som den förbrukas Därför måste det alltid vara fullständig balans mellan användning och produktion Om produktionen inte räcker till får vi elbrist Elbrist kan också uppstå om det blir fel på nätet, dvs i överföringen av el till kunderna, även om det finns tillräckligt med produktionsresurser (kraftverk). Om tillgång och efterfrågan är i balans har växelströmmen en frekvens på 50 Hz. Denna frekvens måste alltid hållas och det är Svenska kraftnät som har den uppgiften. Om produktionen är för liten minskar frekvensen och vid en frekvens mindre än 49,8 Hz riskerar elnätet att kollapsa. Normalt löser SvK balanshållningen genom att på minutbasis beordra ökning eller minskning av produktionen, främst vid vattenkraftverken. Men SvK har också andra reserver – en störningsreserv bestående av egna stora gasturbiner som kan gå igång inom minuter och en upphandlad effektreserv som kan gå igång inom timmar (upp till 16 timmars förvarning krävs). Dessa effektreserver utgörs t.ex. av kolkraftverket i Västerås och oljekraftverket i Karlshamn. Dessutom kan Svenska kraftnät beordra manuell frånkoppling av elanvändare (MFK). Det finns också frekvensstyrd automatisk frånkoppling (AFK) som går in på sekunder om frekvensen oväntat understiger 49,8 Hz. Mer om detta under avsnittet om elnät, produktion och användning.

Frånkoppling – en sista åtgärd
Vid elbrist kan elsystemet kollapsa Svenska Kraftnät kan, som en sista åtgärd, beordra frånkoppling av delar av elnäten för att minska förbrukningen Alla elanvändare inom stora geografiska områden drabbas då av elavbrott Sjukhus och vitala anläggningar för elektronisk kommunikation står inför samma risk att bli bortkopplade som till exempel vanliga hushåll eller obebodda sommarstugor Kasta ut frågan i publiken – hur nära har vi varit? Vintern , kärnkraftsblock står stilla, vargavinter… Möjligheten till frånkoppling infördes under 80-talet och nu måste systemet moderniseras för att möta samhällets utveckling – elberoendet har ökat markant.

”Nära ögat” Tre kärnreaktorer stod stilla
Svenska Kraftnät (SvK) har inte beordrat frånkoppling på grund av elbrist – men det har varit nära Om det är torrår (som 1996 och 2003) och ett par kärnkraftsblock är avstängda samtidigt som det är kallt kan vi få elbrist Tre gånger under 00-talet har SvK anmodat regionnätsföretagen att ta fram planerna för manuell frånkoppling. Köldknäppen jul-nyår var kritisk Ett kärnkraftsblock = ett aggregat (Ringhals innehåller tex fyra block). Förra året var tillgängligheten inom kärnkraften 63%, i Finland 96% Köldknäppen 2009/2010: Tre kärnreaktorer stod stilla Effektreserven ansträngd 8 jan 2010 Andra ”sista reserver” startades Extrainsatser på lokala kraftverk Om en importkabel fallit från… Se: Artiklar: DN , SvD och SVT Play/Rapport Artiklar: BLT.se , DN , SvD och SVT Play/Rapport

Före och efter Styrel I dag sker frånkoppling på regionnätsnivå och alla drabbas inom stora områden Med Styrel kan frånkoppling ske på lokalnätsnivå och elen styras till de som är viktigast När frånkopplingssystemet skapades under 80-talet bedömdes samhället klara roterande frånkoppling av hela lokalnät. Dvs man kopplade bort hela lokalnät under några timmar förr därefter ge dem ström några timmar, osv. Nu vill regeringen att samhällsviktiga verksamheter ska kunna få el hela tiden och då måste man gå ner på lokalnätsnivå och koppla bort enstaka ledningar i näten. Bild: Svensk Energi

Regeringen gav Energi-myndigheten uppdraget…
…att belysa frågan tekniskt och juridiskt 2004… …och ge ett förslag för att skapa möjligheter till prioriteringar 2007… …testa tidigare framtagna förslag praktiskt i kommunförsök 2008 och länsförsök 2009… … att utbilda län, kommuner och elnätsföretag samt genomföra övriga förberedelser 2010… …att metodmässigt stödja och följa upp den första planeringsomgången 2011… Styrels utvecklingsprocess Frågan om ett nytt system för frånkoppling är tekniskt och juridiskt komplicerad. Därför har Regeringen och Energimyndigheten gått stegvis fram, tagit god tid på sig och genomfört allt arbete i nära samverkan med alla berörda parter – elföretagen, kommuner, myndigheter, elanvändare, etc. Olika delar och rapporter har också varit föremål för bred remissbehandling. Förslag till nytt system förelåg 2007. Försök i åtta kommuner – Malå, Norsjö, Skellefteå; Malmö; Karlskrona; Ludvika, Ljusnarsberg, Smedjebacken (2008) Försök i tre län - Blekinge, Dalarna och Skåne - (2009) Försöksrapport till regeringen 1 december 2009 Utveckling av utbildning och info (2009) Inriktningsdokument, ändringar i ellagen och relevanta förordningar etc. (2010) för att… …kommunerna ska kunna leda det lokala arbetet och lämna förslag till länsstyrelsen …länsstyrelserna ska kunna leda det regionala arbetet och fatta beslut om prioritering av elanvändare …elnätsföretagen ska få rätt att besluta om frånkoppling Utbildning för kommuner, län och elnätsföretag (2010) Införande av systemet (2011)

Under försöken 2008 och 2009 har…
Elnätsföretag, kommuner och länsstyrelser genomfört planeringsprocessen Klargjort: Oklarheter och problem som kan uppstå Behov av kompetens och kunskap hos inblandade aktörer Behov av inriktning och metodstöd från central och regional nivå Processens kostnader Resultatet är en enkel och effektiv planeringsprocess till en låg kostnad 2008 genomfördes fyra kommunförsök: Malå/Norsjö/Skellefteå Karlskrona Ludvika/Ljusnarsberg/Smedjebacken Malmö 2009 genomfördes tre länsförsök: Dalarna – del av länet. Blekinge – hela länet fullt ut. Skåne – fokus på storstadsproblematik (Malmö med kranskommuner)

Elnät, elproduktion och elanvändning Styrels planeringsprocess Sekretess Information och kommunikation Sammanfattning

Det svenska krisberedskapssystemet
Krisberedskapssystemets uppbyggnad Metoder inom krisberedskapen

Målen för vår säkerhet ”[A]tt värna befolkningens liv och hälsa,
att värna samhällets funktionalitet och att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.” Säkerhet är ett vidare begrepp än skydd av det egna fysiska territoriet. Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att garantera landets politiska oberoende och självständighet. Hävdandet av vårt lands suveränitet är en förutsättning för att Sverige ska kunna uppnå målen för vår säkerhet. Sverige har sedan några år tillbaka en av riksdagen antagen säkerhetsstrategi, detta mål ingår i strategin. Källa: Regeringens proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar

Målen för krisberedskapen
Minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser samt olyckor Trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män Hindra eller begränsa skador på egendom och miljö Det är av yttersta vikt att samhällsviktig verksamhet fungerar även under störda förhållanden Sverige har sedan några år tillbaka en av riksdagen antagen säkerhetsstrategi, detta mål ingår i strategin. Källa: Proposition PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Upprätthållande av samhällets funktionalitet
Det finns funktioner i samhället som måste fungera för att inte samhället eller medborgarna ska ta skada Vi måste se till att de kan fungera även under en kris Vi måste ha förmåga att förutse och förhindra händelser som orsakar störningar i samhället Vi måste veta vilka funktioner i samhället som måste fungera, för att inte samhället eller medborgarna ska ta skada och se till att de kan fungera även under en kris. I Styrel identifieras vilka funktioner som är samhällsviktiga, oavsett scenario.

Samhällsviktig verksamhet (MSB april 2010)
Verksamhet av sådan betydelse för medborgarnas liv och hälsa samt samhällets funktionalitet att den måste kunna bedrivas även vid extraordinära händelser och kriser. Den samhällsviktiga verksamheten bör/ska dessutom: …ha den förmåga att motstå allvarliga störningar som behövs för att kunna upprätthålla en grundläggande funktionalitet även vid extraordinära händelser och kriser. Detta enkla villkor om verksamhetens betydelse för medborgarnas liv och hälsa samt samhällets funktionalitet möjliggör en identifiering av samhällsviktig verksamhet. Villkoret har dels ett förebyggande- och förberedandeperspektiv; verksamheten måste redan i normalläget ha en sådan robusthet att den kan bedrivas även vid allvarliga eller extraordinära händelser. Dels finns också ett krishanterande perspektiv genom att den ska kunna bedrivas även under en kris. Regeringens proposition 2005/06:133 (och senare propositioner) stämmer väl med MSB:s nya begreppsförklaring. Regeringen säger: ”Verksamhet som har stor betydelse för befolkningens liv, hälsa och samhällets funktionalitet samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter.”…. En stor del av de samhällsviktiga verksamheterna ägs och drivs av privata aktörer på en marknad präglad av avreglering. En väl fungerande privat-offentlig samverkan är därför nödvändig för arbetet med att skydda dessa verksamheters funktionalitet” Vissa verksamheter är av särskild betydelse för befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionalitet och är därför nödvändiga eller mycket väsentliga för samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera extraordinära händelser och kriser. Varje sådan samhällsviktig verksamhet bör därför vara så robust att den alltid kan fortgå, åtminstone på en miniminivå, oavsett händelser eller tillstånd i samhället. Eftersom ingen på förhand vet var, när eller hur en oönskad extraordinär händelse inträffar så bör viktiga samhällsfunktioner alltid ha en beredskap och en i någon form fastställd minsta förmåga att förebygga och hantera sådana händelser. När en sådan händelse inträffar måste samhället på olika nivåer aktivera de funktioner som är särskilt viktiga vid hanteringen av just den händelsen för att ett tillstånd av kris ska undvikas. Vilka verksamheter som blir utsatta vid en allvarlig störning kommer att variera beroende på aktuell händelse eller händelseutveckling. Inför och under en pandemi exempelvis är givetvis hälso- och sjukvården särskilt viktiga verksamheter medan en IT-attack mot centrala finansiella system innebär att andra viktiga funktioner och verksamheter kan drabbas av allvarliga störningar. De verksamheter som vid en viss extraordinär händelse inte utsätts för påfrestningar är trots det inte mindre samhällsviktiga. Dessa kan i stället drabbas vid nästa allvarliga händelse. Detta synsätt innebär att samhället måste planera för att ha en bred beredskap och förmåga att motstå olika typer av allvarliga händelser som annars skulle kunna leda till en kris. MSB:s inriktningsdokument, förslagsutgåva

Privat-offentlig samverkan (POS)
”POS bör vara en i krishanteringssystemet integrerad process på såväl central som regional och lokal nivå” Huvuddelen av den samhällsviktiga verksamheten bedrivs av privata aktörer – ibland på uppdrag av offentlig sektor. Vare sig kommunen eller de privata aktörerna klarar att hantera en kris på egen hand - de behöver stödja varandra Internationell erfarenhet visar på goda resultat Internationella standarder för är på väg - ISO Public/Privat Partnership Kommunens geografiska områdesansvar ”kräver” POS – annars kan man inte lösa sin samordningsuppgift Källa: Regeringens proposition 2005/06:133 Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle

Underifrånperspektiv
”……perspektivet på hot och risker skall anläggas underifrån. Krishanteringsförmågan skall byggas upp från lokal nivå via regional nivå till nationell nivå.” Planering och åtgärder på lokal nivå är grunden för samhällets krisberedskap De lokala åtgärderna ska kunna kompletteras med åtgärder på regional och central nivå Planering och åtgärder vid en elbrist ska därför hanteras så lokalt som möjligt Bedömningen av vilka elanvändare som är viktigast för samhället och därför har störst behov av el görs enklast och mest framgångsrikt på lokal nivå Planeringen baseras på användarnas behov och samhällets normala verksamhet Källa: Regeringens proposition 2005/06:133 Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle. Copyright: Energimyndigheten/fotograf Per Westergård

Varför är just ni här? Grundprinciper
Ansvarsprincipen Likhetsprincipen Närhetsprincipen Regeringen betonar att samhällets krisberedskap främst bör baseras på ansvarsprincipen och det geografiska områdesansvaret. (Prop Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull (2007/08:92) ) Ansvarsprincipen (grönfärgad eftersom den är den viktigaste av de tre principerna) innebär att den som har ansvar för en viss verksamhet under normala förhållanden fortsätter att ha samma ansvar under en kris eller krigssituation. Det innebär exempelvis att det är den vanliga sjukvården som ansvarar för att vården fungerar i tillräcklig omfattning även i en kris och elbolaget för elförsörjningen samt kommunen för hemtjänsten. Ansvarsprincipen innebär också att berörda aktörer har ansvar för att samverka före, under och efter en kris. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt det är möjligt ska vara densamma såväl under fredstida förhållanden som under kris eller krig. Förändringar ska alltså inte göras mer omfattande än vad som krävs och verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden. Närhetsprincipen innebär att krisen ska hanteras så nära de berörda som möjligt. Det vill säga, där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Den instans som är närmast ansvarig ska svara för ledning av de åtgärder som krävs för att kunna hantera händelsen på ett effektivt sätt.

Geografiskt områdesansvar
Det finns ett organ på varje nivå som ansvarar för att inrikta, prioritera och samordna tvärsektoriella åtgärder som behövs före, under och efter en kris Regeringen (med de centrala myndigheterna), länsstyrelsen och kommunen har detta ansvar på nationell, regional respektive lokal nivå Källa: Regeringens proposition 2007/08:92 Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull

Kommunens geografiska områdesansvar
”7 § Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas.” Förutom på lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, baseras kommunernas ansvar på avtalet mellan staten och Svenska kommunförbundet från Där sägs bla: Källa: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Länsstyrelsens geografiska områdesansvar
”54 § Länsstyrelsen ska avseende krisberedskap vara sammanhållande inom sitt geografiska område och före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas.” Förordning 2006:942 om krisberedskap och höjd beredskap ”7 § […] vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån, samt verka för att: - regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs, - nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt, - under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter, - informationen till allmänheten och företrädare för massmedia under sådana förhållanden samordnas, och - efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande.” Länsstyrelsens geografiska områdesansvar gäller särskilt ”§9 […] 1. situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå, 2. situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, 3. att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, och 4. förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde.” Källa: Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion.

Scenariobaserade risk och sårbarhetsanalyser (RSA)
Ett systematiskt sätt att identifiera risker och värdera dem med avseende på sannolikhet och konsekvenser samt att utvärdera och bestämma sårbarhet Risk- och sårbarhetsanalyser är en sammansättning av två typer av analyser, nämligen riskanalys och sårbarhetsanalys. Syftet med analyserna är att stärka egen och samhällets krisberedskap genom: - att minska sårbarheten i verksamheten och öka förmågan att hantera kriser - att vara en viktig informationskälla för invånarna och de anställda - att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om risker och sårbarhet som finns inom det egna verksamhetsområdet - att fungera som underlag för Planering och genomförande av åtgärder, som minskar riskerna och sårbarheten MSB tar under 2010 fram föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser. Syftet är att de risk- och sårbarhetsanalyser som genomförs av kommuner, landsting och myndigheter ska hålla en god kvalitet och vara jämförbara och enhetliga. Källa: Lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser, Ellag 1997:857, Lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Kontinuitetshantering
En modern scenariooberoende metod Fokuserar på att identifiera och säkerställa att verksamhetskritiska funktioner kan: Fungera på en acceptabel nivå, eller Återställas inom en acceptabel tid, oavsett hot och risker Blir internationell standard (ISO/TC 223 Societal Security) MSB leder den internationella utvecklingen Kontinuitetshantering fokuserar på konsekvenserna, vad händer om våra viktigaste tjänster ligger nere? => Gå bakåt/inåt och identifiera de underliggande processerna => Vilka resurser (IT, el, tele, personal, lokaler osv) är det som stödjer dessa processer? Ett modernt sätt att få viktiga verksamheter att fungera vid svåra störningar Fungera på en acceptabel nivå eller Återställas inom en acceptabel tid Oavsett hot och risker Lägger ansvaret för åtgärder på den som ”äger” den verksamhetskritiska resursen Hotoberoende metod som förenklar och effektiviserar beredskapsarbetet Statens ”samverkansområden”, identifiering av samhällsviktig verksamhet och grundläggande säkerhetsnivåer är kontinuitetsplanering Tryck på koppling till pandemiplanering, vilket har varit aktuellt för de flesta deltagare MSB leder den internationella ISO kommittén TC 223 Societal security, där man tar fram riktledningar och krav inom området samhällssäkerhet. Inom denna ram pågår ett arbete kring Preparedness & continuity management systems där man tar fram en internationell ledningsstandard som omfattar kontinuitetsplanering. MSB pekar på betydelsen av att utveckla metoder för kontinuitetshantering. MSB skriver på sin hemsida att arbetet med kontinuitetsplanering utgör en delmängd i utvecklingen av samhällets krisberedskapsarbete och att området är under uppbyggnad. Vunna erfarenheter bland annat från MSB:s arbete i ISO/TC 223 Societal Security ska omsättas på det nationella planet, där arbetet med kontinuitetsplanering tar bäring på att stödja arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet. Metoden har kopplingar till arbetet med grundläggande säkerhetsnivåer och bedöms passa teknisk infrastruktur bra. Utvecklingen av kontinuitetshantering, baserad på MSB:s nuvarande arbete, bedöms bli en viktig del av metodutvecklingen inom krisberedskapen kommande år.

RSA och kontinuitetshantering – goda komplement
Risk- och sårbarhetsanalyser Kontinuitetshantering Fokus på hot, risker och sårbarheter Fokus på kontinuitet i verksamheten Identifierar risker och sårbarheter Klarlägger vad som måste fungera Baseras på scenarier Ger beredskap som kan användas i många scenarier Baseras på lagar och förordningar Ursprung i näringslivet, stöds av internationellt standardiseringsarbete som MSB leder Be deltagarna själva ge konkreta exempel på arbetet med risk- & sårbarhetsarbete. Vad har de behandlat rent konkret i deras område? Effekter av klimatförändringar? Översvämningar? Annat? Styrel introducerar kontinuitetshantering: Samhällskonsekvensanalys för att prioritera de viktigaste processerna i samhällsviktiga verksamheter Riskanalys och riskvärdering för att identifiera risker för dessa processer Strategier för hur processerna ska säkras Åtgärder för att möta riskerna Planer för vad som ska göras före, under och efter svåra driftstörningar

Elnät, elproduktion och elanvändning
Elnätets och elmarknadens uppbyggnad Produktion och användning Styrel och trygg elförsörjning

Elnätet 52 800 mil långt (mer än 13 varv runt jorden), en integrerad del av det nordiska elnätet Ca 170 elnätsföretag Svenska Kraftnät äger stamnätet, E.ON, Fortum och Vattenfall äger huvuddelen av regionnäten och hälften av lokalnäten Elnätsföretagen har monopol i sitt område Leveranssäkerheten är 99,99 % Elektriciteten transporteras genom det km långa stamnätet för att sedan ledas vidare i regionnäten. Det finns cirka regionnät. Regionnät är nät där regionnätägare har koncession (tillstånd) för kraftledningar på kV. När elen förs in i regionnätet passerar den någon av 150 transformator- och kopplingsstationer, där den omvandlas till regionnätens spänningsnivå. Elintensiva industrier, som smältverk och pappersbruk, får ofta sin el direkt från regionnätet. De lokala elnäten tar vid efter regionnäten, och distribuerar elektriciteten vidare till industrier, hushåll och övriga användare. Lokalnät är nätområden med kraftledningar på upp till cirka 40 kV spänning – vanligen uppgår de till 20 kV – och har till uppgift att distribuera elenergin från regionnät till elanvändarna. Innan elen når våra vägguttag har den stegvis transformerats till 230 Volt (0,23 kV), den spänning vi har i våra hem. Antal elledningar från fördelningsstation per lokalt elnät: Ludvika – ca 40 stk. Malmö – ca 400 stk. Ronneby – ca stk. Antal kunder per ellinje från fördelningsstation: stk. Nätverksamheten bedrivs inom naturliga monopol där koncessionen ger nätägare rätt att uppföra och nyttja ledningar upp till den spänningsnivå som tillståndet avser. För linjenät (stam- och regionnät) beviljas tillstånd i perioder om 40 år, och för områden (lokalnät) i perioder om 25 år. Ca 20 regionala elnät och drygt 200 lokala elnät. Varje företag har inom sitt geografiska område ensamrätt att tillhandahålla elnät till kunderna. Stamnätet har bara en ägare, det statliga affärsverket och myndigheten Svenska Kraftnät Tre elnätsföretag - E.ON, Fortum och Vattenfall - äger större delen av de svenska regionnäten och stora delar av lokalnäten. Övriga delar av lokalnäten är privata eller kommunalt ägda och har alltid varit så. 99,98 % är byggt på historiska data, och speglar när kunderna inte får el. Vi har i snitt två timmars elavbrott per elanvändare och år. Det svenska stamnätet är en del av det större nordiska elsystemet, där Sverige, Norge, Finland samt Själland är sammankopplade. Det nordiska elsystemet har även förbindelser med de ryska och europeiska systemen. Copyright: Svensk Energi

Den svenska elmarknaden
Elmarknaden består av många självständiga aktörer: Elproducenter Elhandelsföretag Elåterförsäljare Balansansvariga Elbörs Elnätägare Elanvändare Systemansvarig Bilden ovan visar hela kedjan. Det nedre flödet illustrerar den fysiska transporten av el och det övre flödet den finansiella relationen där el köps in och säljs vidare. Produktionsanläggningarna ägs av elproducenter. I Sverige är ungefär hälften av elen som produceras vattenkraft och hälften kärnkraft. Elhandelsföretaget är den aktör som handlar med el och kan ha flera roller; dels som elåterförsäljare (elleverantör), dels som balansansvarig. Elåterförsäljaren är den som har leveransavtalet med elanvändaren. Balansansvar innebär att elhandelsföretaget har ett ekonomiskt ansvar för att produktion och förbrukning av el alltid är i balans inom företagets åtagande. För att få balansansvar krävs att företaget har ett avtal om balansansvar med Svenska Kraftnät. Elhandelsföretaget köper el på elbörsen Nord Pool - den nordiska elbörsen, eller direkt från en elproducent. Terminskontrakt för el handlas på en särskild terminsbörs på Nasdaq OMX. Elnätägare ansvarar för att elenergin transporteras från produktionsanläggningarna till elanvändarna. Detta sker via stamnät, regionnät och lokalnät. De har olika spänningsnivåer och ägs av olika nätföretag. Stamnätet ägs av Svenska Kraftnät och transporterar el från elproducenter till regionnäten. Regionnäten transporterar elen vidare till lokalnät och ibland till elanvändare med stor förbrukning, till exempel industrier. Lokalnäten distribuerar elen till hushåll, affärer, industrier m.m. inom ett visst område. Samtliga nätägare rapporterar mätvärden för förbrukning och elproduktion till elhandelsföretagen och till Svenska Kraftnät. Elanvändare, allt ifrån industrier till hushåll, är de som tar ut el från elnätet och konsumerar den. Elanvändaren köper el från en elhandlare genom ett avtal (om elanvändaren inte aktivt väljer elhandlare levererar elnätsföretagets elhandlare el). Svenska Kraftnät driver och förvaltar stamnätet och har rollen som systemansvarig. Det innebär att vi ser till att produktion/import motsvarar förbrukning/export i hela landet . Vi ser också till att det svenska elsystemet samverkar på ett säkert sätt. Energimarknadsinspektionen Energimarknadsinspektionen (EI) utövar tillsyn över elmarknaden och har en expertroll för elhandelsfrågor. Källa och bild: Svenska Kraftnät

Elanvändning Vi använder i genomsnitt kWh per invånare/år (fjärde mest i världen efter Norge, Kanada och Island) Elbehovet är som störst kalla vardagar på vintern Elbehovet varierar även under veckan och är som störst måndagsförmiddagar Elsystemet måste vara dimensionerat och marknadsmässigt organiserat så att det klarar toppbelastningarna. Det innebär att vi måste ha produktions- och importmöjligheter som klarar topparna (de kallaste vinterdagarna under en högkonjunktur), men också en priskänslighet som gör att elanvändarna drar ner på användningen när priset blir högt, dvs när det finns risk för elbrist.

65 TWh Vatten 70 TWh Kärnkraft 15 TWh Övrigt Total svensk produktion Elproduktion Ett normalår produceras och förbrukas ca 150 TWh i Sverige och ca 405 TWh i Norden 2009: nettoimport på cirka 4,7 TWh 2008: nettoexport på 2,0 TWh Vattenkraft och kärnkraft svarar tillsammans för omkring 90 procent av elproduktionen Resten produceras främst i kondenskraftverk (olja/kol) kraftvärmeverk (biobränsle) eller industrin (”mottryck”) En liten men ökande del av vår el kommer från vindkraft 150 TWh i Sverige (150 miljarder kWh - kilowattimmar) En villa förbrukar ca kWh/år Standbyfunktioner drar 1 TWh per år En liten men ökande del av vår el kommer från vindkraft (1,8 TWh/år). En nackdel är att vindkraft kräver snabb reglerkraft (= vattenkraft) för att kunna användas, eftersom den varierar så starkt. Den kräver också att det finns reservproduktion i beredskap om det inte blåser när elen behövs som bäst, eller att elanvändarna drar ner på sin förbrukning. Det pågår en ständig handel med el mellan Sverige och grannländerna. Med ett gemensamt elförsörjningssystem i Norden kan resurserna användas på ett optimalt sätt med avseende på ekonomi och miljö

Årlig förbrukning per användarsektor, totalt 150 TWh
Nätförluster uppstår vid överföring av växelström eftersom ledningarna värms upp. Förlusten är cirka 8 %. Överföring med likström ger inga förluster, men är dyrt. Passar idag bara för överföring av el över hav eller för korta sträckor. En okänd andel består av elstölder.

Årlig förbrukning… Villa: 25 000 kWh Vattensäng: 675 kWh
Tvättmaskin: 430 kWh Spisplatta: 365 kWh TV: 204 kWh Brödrost: 30 kWh Total förbrukning av stand-by funktioner per år: 1,5 TWh – motsvarar 1% av årlig förbrukning 1 tWh = 1 miljard kWh Elanvändning i hemmet mäts i enheten kilowattimmar (kWh). Vi har räknat med att en kWh kostar 1,20 kr. Hur mycket är egentligen en kWh? En bra jämförelse är att trampa på en motionscykel. Om man trampar och alstrar 100 W så blir man rejält svettig efter ett tag. För att få ihop 1 kWh måste man trampa i tio timmar! En kWh kostar totalt normalt ca 1 kr – 1,2 kr. Elförbrukningsmått: 1 TWh = kWh Kostnad: 1 kWh kostar cirka 1-1,3kr (Källa: Energimarknadsinspektionen)

Vad är effektbrist och vad är energibrist
Effekt är ett mått på styrkan i systemet. Om en bil inte orkar köra upp för en backe är motorn för svag. Den ger inte tillräcklig effekt. Energibrist Energin är systemets uthållighet. Om bensinen inte räcker till nästa bensinstation stannar bilen, den behöver mer energi. Elbrist kan uppstå om behovet av el inte kan tillgodoses av elproduktionen. Den kan delas upp i elenergibrist och eleffektbrist. Elenergibrist är konsekvensen av en långsiktig brist på ”bränsle” till elproduktionen eller brist på produktionsresurser. Elenergibrist kan till exempel uppstå vid torrår på grund av brist på vatten till vattenkraftverken, vid störningar i kärnkraftverk eller vid störningar i importen av el. Energimyndigheten ska verka för att förebygga och hantera elenergibrist. De åtgärder som kan sättas in mot elenergibrist är förbrukningsdämpande åtgärder, till exempel ransonering, vädjan till allmänheten eller höjning av energiskatten. Om åtgärderna inte är tillräckliga finns risk för att eleffektbrist uppstår. Eleffektbrist är konsekvensen av en akut brist på ”ström”. Eleffektbrist uppstår när efterfrågan på el tillfälligt överstiger tillgången. Eleffektbrist kan uppstå som ett resultat av en elenergibrist eller på grund av ett akut problem i exempelvis distributionsnätet eller elproduktionen. En omfattande eleffektbrist leder till att elförsörjningen kollapsar och det blir elavbrott. Om en eleffektbrist skulle uppstå har Svenska Kraftnät ansvaret för att hantera denna tillsammans med Energimarknadsinspektionen i egenskap av tillsynsmyndighet. Källa: Svensk Energi

Svenska Kraftnät ansvarar för balansen
Tekniska och avtalsmässiga mekanismer för att hålla balansen och undvika effektbrist: Störningsreserv (1000 MW) Effektreserv (max MW) System för automatisk frånkoppling (AFK) av elanvändning Om dessa inte räcker till - manuell frånkoppling (MFK) Vilka är Svenska Kraftnät? ” Vår huvuduppgift är att driva och förvalta stamnätet samt övervaka landets elsystem. Vi ser till att det alltid är balans mellan produktionen och förbrukningen av el. Vi är myndighet för den svenska elberedskapen och arbetar för att stärka landets elförsörjning för att klara olika kritiska situationer. Vi har också systemansvaret för naturgas i Sverige och samordnar landets dammsäkerhet.” Källa: Störningsreserven består av Svenska Kraftnäts samt andra speciellt kontrakterade aktörers gasturbiner. Störningsreserven kan startas på några minuter och är avsedd att användas vid plötsliga fel i produktionsanläggningar eller kraftledningar. Störningsreserven uppgår till cirka 1000 MW. Störningsreserven används regelbundet för att justera obalanser i elnätet. Effektreserven upphandlas av Svenska Kraftnät, som idag är ålagda enligt lag att hålla en effektreserv på högst 2000 MW. Detta görs genom att Svenska Kraftnät ingår avtal med elproducenter och stora elanvändare (SvK betalar för detta). Dessa aktörer ställer i en bristsituation antingen produktionskapacitet till förfogande eller förbinder sig att minska sin förbrukning. Elproducenter i effektreserven är exempelvis Karlshamns oljekraftverk och Västerås kolkraftverk. 16 h timmar uppstartstid. Stora elanvändare som kan dra ner på elförbrukningen är till exempel processindustrier som Stora Enso AB och Holmen AB. Effektreserven används för att möta oförutsedda plötsliga ökade behov av el. I december 2009 och januari 2010, då flera kärnkraftsblock stod stilla samtidigt som kyla drabbade Sverige, användes en stor del av effektreserven under de mest kritiska dagarna. Därutöver importerades stora mängder kolkraft från Europa och det gamla oljekraftverket i Stenungsund startades upp. Effektreserven kommer att avskaffas i etapper from 2011, bygger på en större flexibilitet i elsystemet, tex att elanvändarna förbrukar mer el när det finns mer att tillgå (smarta elnätet…) frånkoppling av elanvändare genomförs om Svenska Kraftnäts störnings- och effektreserver inte räcker till för att undvika en kollaps av elförsörjningen. frånkoppling är en viktig metod för att klara det akuta läget. frånkoppling kan antingen göras genom automatisk förbrukningsfrånkoppling (AFK) eller manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK). Automatisk förbrukningsfrånkoppling (AFK) kan snabbt träda i kraft om det plötsligt uppstår en brist i elförsörjningen, t.ex. på grund av ett fel som leder till att flera stora kraftverk måste kopplas bort. Sådana förlopp sker sekundsnabbt, vilket gör det omöjligt att använda manuella åtgärder av typ MFK. Obalansen mellan elproduktion och förbrukning leder då till att frekvensen snabbt sänks i nätet. Om frekvensen sjunker under 48,8 Hz så utlöses AFK. Elnät direkt anslutna till stamnätsstation i södra Sverige (söder om 61 grader nordlig bredd) ska ha utrustning för AFK. Den ska kunna koppla bort 30 procent av aktuell elöverföring i fem steg – när nätfrekvensen understiger vissa angivna värden. Även elpannor och värmepumpar, med lägst 5 MW effekt, som finns i södra Sverige, ska ha utrustning för AFK. Den ska kunna koppla bort el i fyra steg, beroende på effektstorlek, när frekvensen understiger vissa värden. AFK har behövt användas vid flera tillfällen. MFK ska på order av Svenska Kraftnät kunna genomföras ägare av elnät som är direkt anslutna till stamnätsstation. Före Styrel var tanken att MFK skulle genomföras genom så kallad roterande frånkoppling i regionnäten (hela lokalnät kopplas bort). Detta innebär att elöverföringen till ett visst område bryts under en bestämd tidsperiod för att sedan övergå till ett annat område. Vilka delar av nätet som ska bortkopplas och takten på eventuell rotation bestäms helt och hållet av nätägaren. Detta innebär att stora delar av elnäten riskerar att kopplas bort i sin helhet vilket skulle kunna få som resultat att hela regioner drabbas. Det nya systemet för frånkoppling, Styrel, utgår istället från att MFK sker genom frånkoppling på lokalnätsnivå.

MFK Före Styrel var tanken att MFK skulle genomföras genom roterande frånkoppling av hela eller delar av lokalnät Genom Styrel införs ett komplement till den roterande frånkopplingen MFK enligt gammalt system: Regionnätsföretag kopplar från inom 15 min MFK enligt Styrel: De lokalnätsföretag som kan kopplar från inom 15 min. Lokalnät som inte hinner inom 15 min kopplas först från i sin helhet och så snart som möjligt därefter kopplas prioriterade ledningar in Om möjligt bör MFK enligt Styrel genomföras direkt

Ny reglering i ellagen fr.o.m. 1 juli 2011
Grunderna för frånkoppling regleras i 8 kap. 2 § ellagen (1997:857) 1 ): ”Den systemansvariga myndigheten får, i den utsträckning det behövs för att kunna utöva systemansvaret, beordra elproducenter att, mot marknadsmässig ersättning, öka eller minska produktionen av el. Om systemansvaret inte kan utövas genom åtgärder som nämns i första stycket, får den systemansvariga myndigheten, i den utsträckning det behövs för att kunna utöva systemansvaret, beordra innehavare av nätkoncession att begränsa eller avbryta överföring av el till elanvändare. I den utsträckning systemansvaret så medger ska begränsning och avbrytande av överföringen genomföras så att samhällsviktiga elanvändare prioriteras.” Energimyndigheten föreslår regeringen: Att föreslå riksdagen ändringar i ellagen 8 kap 1 § och 8 kap 2 § för att möjliggöra att planering för prioritering vid elbrist kan ske samt att innehavare av nätkoncession ges rätt att besluta om frånkoppling Att genomföra ändringar i förordning (2002:864) med länsstyrelseinstruktion och förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap innebärande att länsstyrelserna ska leda planeringen på regional nivå och fatta beslut om vilka elanvändare som ska prioriteras vid elbrist Att i regleringsbrev för Statens energimyndighet ge myndigheten i uppdrag att under år 2010 fortsätta förberedelserna för införande av systemet och därvid bland annat genomföra nödvändiga utbildningar och informationsaktiviteter samt tillhandahålla genomförandestöd i övrigt Att i regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ge myndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens energimyndighet och andra berörda aktörer utarbeta ett inriktningsdokument för länsstyrelsers, kommuners och elnätsföretags planering under 2011.

Föreskrifter från Svenska Kraftnät
Svenska Kraftnät uppdaterar under våren/hösten 2011 sina föreskrifter och driftsinstruktioner för MFK i enlighet med den nya regleringen i ellagen Energimyndigheten föreslår regeringen: Att föreslå riksdagen ändringar i ellagen 8 kap 1 § och 8 kap 2 § för att möjliggöra att planering för prioritering vid elbrist kan ske samt att innehavare av nätkoncession ges rätt att besluta om frånkoppling Att genomföra ändringar i förordning (2002:864) med länsstyrelseinstruktion och förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap innebärande att länsstyrelserna ska leda planeringen på regional nivå och fatta beslut om vilka elanvändare som ska prioriteras vid elbrist Att i regleringsbrev för Statens energimyndighet ge myndigheten i uppdrag att under år 2010 fortsätta förberedelserna för införande av systemet och därvid bland annat genomföra nödvändiga utbildningar och informationsaktiviteter samt tillhandahålla genomförandestöd i övrigt Att i regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ge myndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens energimyndighet och andra berörda aktörer utarbeta ett inriktningsdokument för länsstyrelsers, kommuners och elnätsföretags planering under 2011.

Vad är ”elbrist” i Styrel?
En situation då elanvändarnas kortsiktiga behov av el - timmar upp till en vecka - inte kan tillgodoses = effektbrist Kan bero på begränsningar i produktion eller distribution och kan göra att elförsörjningen kollapsar Normalläge Effektbrist Elbrist handlar i Styrel-sammanhang om effektbrist under timmar till dagar och är inte detsamma som elenergibrist. Styrels planering kan också vara grund för ransonering vid energibrist eftersom man i Styrel identifierar vilka elanvändare som är viktigast ur ett samhälleligt perspektiv. Styrel kan tillämpas skarpt först när alla andra åtgärder redan vidtagits och elsystemet hotar att kollapsa. T.ex. ska effektreserven redan vara insatt. Störningsreserv Effektreserv AFK och/eller MFK/Styrel

Styrels planeringsprocess
Planeringsprocessens 8 steg

Styrelprocessen steg 1-4
Centrala myndigheter initierar och inriktar planeringen samt lämnar underlag för arbetet till länsstyrelserna Länsstyrelsen initierar, samordnar och leder arbetet i länet Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter

Styrelprocessen steg 5-8
Kommunerna tar fram och lämnar ett planeringsunderlag till länsstyrelsen Länsstyrelsen sammanställer efter samverkan ett länsövergripande planeringsunderlag Elnätsföretagen genomför planering och lämnar ett beslutsunderlag till Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät beslutar vid elbrist om effektuering av frånkoppling i enlighet med beslutsunderlaget

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1. Centrala myndigheter initierar och inriktar planeringen samt lämnar underlag för arbetet till länsstyrelserna Centrala myndigheter tar vart fjärde år initiativ till en fullständig översyn MSB och Energimyndigheten stödjer och följer upp planeringen Centrala myndigheter med ett särskilt ansvar för krisberedskapen lämna underlag till länsstyrelsen över elanvändare av internationell och nationell karaktär som bör prioriteras Verksamhet av nationell eller internationell betydelse kan vara järnvägar, det militära försvaret och teleoperatörer m.fl. Dessa verksamheter har kommunerna och länsstyrelserna ofta begränsad kunskap om. Underlag om dessa verksamheter, såsom prioriteringar och effektbehov, behöver därför berörda centrala myndigheter lämna till respektive länsstyrelse i särskild ordning. Underlag ska lämnas till länsstyrelserna senast , enligt en hemställan ( ) från Energimyndigheten till dessa myndigheter.

2. Länsstyrelsen initierar, samordnar och leder arbetet i länet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 2. Länsstyrelsen initierar, samordnar och leder arbetet i länet Analyserar underlagen från centrala myndigheter och förbereder planeringsprocessen Samlar kommuner och elnätsföretag till ett startmöte Fortsätter arbetet med regionala prioriteringar och stödjer kommunernas och elnätsföretagens arbete

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 3. Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera Inledningsvis klarlägger kommunen vilka typer av verksamheter som är samhällsviktiga och bör prioriteras Här skall inte enskilda objekt, utan verksamheter, vägas mot varandra - t.ex. akutsjukvård mot livsmedelsförsörjning Resultatet stäms av med den politiska ledningen Beroendeförhållanden upplevdes som ”lite undanstoppat”. Dessa diskussioner har kommit fram i bl a pandemisammanhanget. I Malmö framkom t ex beroendet till pumpstationerna/-platserna i avloppssystemet. Ett annat växande behov är kyla, t ex av stora datacentraler. I detta fall får t ex telekombolag anskaffa egen reservkraft för detta. Andra exempel är betalningssystemet där det inte spelar någon roll om vi säkrar livsmedelsförsörjningen om inte korten och bankerna fungerar. Ett annat exempel är Apotekens beroende till högkostnadssystemet som ligger i en databas. Resan handlar om att höja kunskapen om vad som finns som hur elberoendet ser ut. Viktigt att inte grotta ner sig för mycket i detta. Låt inte det bästa bli det godas fiende!

Samhällsviktig verksamhet enligt MSB:s inriktningsdokument
”Verksamhet av sådan betydelse för medborgarnas liv och hälsa samt samhällets funktionalitet att den måste kunna bedrivas även vid extraordinära händelser och kriser” Detta enkla villkor om verksamhetens betydelse för medborgarnas liv och hälsa samt samhällets funktionalitet möjliggör en identifiering av samhällsviktig verksamhet. Villkoret har dels ett förebyggande- och förberedandeperspektiv; verksamheten måste redan i normalläget ha en sådan robusthet att den kan bedrivas även vid allvarliga eller extraordinära händelser. Dels finns också ett krishanterande perspektiv genom att den ska kunna bedrivas även under en kris. Regeringens proposition 2005/06:133 (och senare propositioner) stämmer väl med MSB:s nya begreppsförklaring. Regeringen säger: ”Verksamhet som har stor betydelse för befolkningens liv, hälsa och samhällets funktionalitet samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter.”…. En stor del av de samhällsviktiga verksamheterna ägs och drivs av privata aktörer på en marknad präglad av avreglering. En väl fungerande privat-offentlig samverkan är därför nödvändig för arbetet med att skydda dessa verksamheters funktionalitet” Vissa verksamheter är av särskild betydelse för befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionalitet och är därför nödvändiga eller mycket väsentliga för samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera extraordinära händelser och kriser. Varje sådan samhällsviktig verksamhet bör därför vara så robust att den alltid kan fortgå, åtminstone på en miniminivå, oavsett händelser eller tillstånd i samhället. Eftersom ingen på förhand vet var, när eller hur en oönskad extraordinär händelse inträffar så bör viktiga samhällsfunktioner alltid ha en beredskap och en i någon form fastställd minsta förmåga att förebygga och hantera sådana händelser. När en sådan händelse inträffar måste samhället på olika nivåer aktivera de funktioner som är särskilt viktiga vid hanteringen av just den händelsen för att ett tillstånd av kris ska undvikas. Vilka verksamheter som blir utsatta vid en allvarlig störning kommer att variera beroende på aktuell händelse eller händelseutveckling. Inför och under en pandemi exempelvis är givetvis hälso- och sjukvården särskilt viktiga verksamheter medan en IT-attack mot centrala finansiella system innebär att andra viktiga funktioner och verksamheter kan drabbas av allvarliga störningar. De verksamheter som vid en viss extraordinär händelse inte utsätts för påfrestningar är trots det inte mindre samhällsviktiga. Dessa kan i stället drabbas vid nästa allvarliga händelse. Detta synsätt innebär att samhället måste planera för att ha en bred beredskap och förmåga att motstå olika typer av allvarliga händelser som annars skulle kunna leda till en kris.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 3. Kommunerna klarlägger vilka typer av verksamheter och vilka enskilda elanvändare de vill prioritera (forts.) … Därefter identifieras vilka enskilda objekt (elanvändare) som finns inom de prioriterade verksamheter i prioklass 1-7 De enskilda objekten ska här inte viktas mot varandra – detta görs i steg 4 Om möjligt bör kommunen också analysera beroendeförhållanden Här kan frågan tas upp om samhällsviktiga elanvändare som har egen reservkraft (= nödkraft) ska ges prioritet. Styrels ställning i frågan är att reservkraft inte ska påverka prioriteringen. Detta eftersom vi inte vill ta bort incitamenten för att stärka den enskilda beredskapen genom generatorer och andra redundanslösningar. Låt inte det bästa bli det godas fiende. Det finns mallar på Energimyndighetens hemsida som kan användas

Prioritetsklasser 0. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Anläggningar av mycket stor betydelse för elförsörjningen Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Elanvändare som representerar mycket stora ekonomiska värden (inklusive stora elanvändare med avtal om förbrukningsreduktion) Elanvändare som har mycket stor betydelse för miljön Elanvändare som har mycket stor betydelse för sociala och kulturella värden Övriga elanvändare

Elförsörjningen ska alltid prioriteras högst
Kraftvärmeverk, driftcentraler, m.m. ska alltid få el i första hand för att säkerställa att elförsörjningen inte kollapsar eller att elbristen inte blir värre Elnätsföretagen identifierar dessa objekt! Om dessa inte prioriteras kommer elbristen att förvärras och ännu fler elanvändare för kopplas bort. Copyright: Energimyndigheten/fotograf Per Westergård

Exempel: Identifiering av objekt
I Dalarnas länsförsök användes SNI-koder (Svensk Näringslivsindex) för att identifiera verksamheter och objekt Malmö stad identifierade samhällsviktiga objekt inom näringslivet med hjälp av: SNI-koder Diskussioner med Näringslivskontoret, Miljöförvaltningen och länsstyrelsen Sammanställningar över företag som bedriver miljöfarlig respektive farlig verksamhet enligt miljöbalken och lagen om skydd mot olyckor Källa: Styrel-länsförsöksprocessen i Skåne , Styrel: Länsförsök Dalarna 09 – Slutrapport

Exempel: Unika identiteter
Elnätsföretag kan identifiera kunder/objekt med hjälp av EAN-/GS1-kod (även kallat anläggningsid), som finns på varje elmätare och elräkning Den lista med samtliga samhällsviktiga objekt som togs fram i Malmö stad kompletterades med unika identiteter så som EAN-/GS1-kod, fysisk adress, koordinat och kundnummer hos elnätsföretag GS1-koder står i normala fall men inte alltid på mätaren. De står dock alltid i nätavtalet/fakturan. Diskutera vilket sätt som är lämpligast med elnätsföretagen. Källa: Styrel-länsförsöksprocessen i Skåne , Styrel: Länsförsök Dalarna 09 – Slutrapport

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 4. Kommunerna och elnätsföretagen klarlägger praktiska prioriteringsmöjligheter Kommunen lämnar en förteckning till elnätsföretagen över vilka enskilda elanvändare (objekt) som kommunen vill prioritera Elnätsföretagen lägger in objekten i sina driftssystem Utgående ledningar från en station i elnätet där fjärrstyrning kan ske rangordnas De utgående ledningar som innehåller flest högprioriterade samhällsviktiga elanvändare rangordnas högst En konsekvensanalys för olika frånkopplingsnivåer bör göras Det finns mallar på Energimyndighetens hemsida som kan användas. Den förteckning som kommunen lämnar över till elnätsföretagen ska vara av den standardtyp som tas fram av Energimyndigheten i samarbete med elnätsföretagen under 2010.

Exempel på elnätskarta med prioriterade ledningar
1 5 2 3 4 Hus = lågprioritet Hus med kors = sjukvård Fabrik = Industri Bandvagn = säkerhet Lok = infrastruktur

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 5. Kommunerna tar fram och lämnar ett planeringsunderlag till länsstyrelsen Kommunerna sammanställer med stöd från de lokala elnätsföretagen ett förslag till planeringsunderlag per elnätsföretag enligt riktlinjer från länsstyrelsen Kommunens tjänstemannaledning beslutar och därefter överlämnas underlaget till länsstyrelsen Det finns mallar på Energimyndighetens hemsida som kan användas

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 6. Länsstyrelsen sammanställer efter samverkan ett länsövergripande planeringsunderlag Analyserar och sammanställer planeringsunderlagen från kommunerna och resultaten av sitt eget arbete på regional nivå till ett länsövergripande planeringsunderlag Överlämnar underlagen till respektive elnätsföretag Sammanställningen behöver samordnas i detalj med övriga berörda län.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 7. Elnätsföretagen genomför planering och lämnar ett beslutsunderlag till Svenska Kraftnät Utarbetar konkreta frånkopplingsplaner baserat på länsstyrelsens planeringsunderlag samt gör de övriga förberedelser som krävs för att de ska kunna genomföra frånkoppling Planerar för effektreduktion hos stora elanvändare Överlämnar ett beslutsunderlag till Svenska Kraftnät i enlighet med Svenska Kraftnäts föreskrifter Utifrån beslutsunderlaget fattar länsstyrelsen myndighetsbeslut om i vilken ordning som elledningar inom länet ska kopplas bort Samordnas med samtliga berörda länsstyrelser (gemensamt beslutsunderlag) Varje länsstyrelse fattar enbart beslut om i frånkopplingsordning av elledningar inom eget län Beslutet är en allmän handling som omfattas av offentlighetsprincipen Detaljerna i beslutet bör finnas i en sekretessmarkerad bilaga

Stora elanvändare Har mycket stor elförbrukning och skulle lida mycket stor ekonomisk skada om de frånkopplades direkt vid en elbristsituation Vissa av dessa kan dra ner elförbrukningen tämligen snabbt (inom timmar) och bidra till att lätta elbristsituationen Massa- och pappersindustrin, gruvor samt järn- och stålindustrin Dessa elanvändare kan komma att undantas från direkt frånkoppling vid elbrist Elnätsföretagen identifierar, informerar och tar in underlag från stora elanvändare samt informerar länsstyrelse och kommun Svenska Kraftnäts föreskrift förklarar tillvägagångssätt Avtal med stora elanvändare är till för att frigöra el utan att dessa drabbas av de förödande ekonomiska förluster som en direkt och total frånkoppling skulle innebära. Stora elanvändare: Har mycket stor relativ elförbrukning i kommunen/länet (stor betydelse för att klara en lokal/regional elbrist) Kan dra ned på sin elförbrukningen relativt snabbt vid en frånkopplingssituation (inom några timmar, inte dygn) Kan inte prioriteras som samhällsviktiga, men skulle lida mycket stor ekonomisk skada om de kopplades bort direkt Genom avtal om frivillig effektreduktion skulle de kunna få behålla sin elförsörjning initialt, om de inom några timmar drar ner elförbrukningen till ett minimum Avtal ska bara tecknas om regionen härigenom kan få fram så pass mycket extra effekt att mer omfattande störningar för prioriterade elanvändare kan undvikas Dialog och eventuellt avtal vid effektuttag om MW Avtal vid effektuttag om mer än 50 MW Copyright: Energimyndigheten/fotograf Per Westergård

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 8. Svenska Kraftnät beslutar vid elbrist om effektuering av frånkoppling i enlighet med beslutsunderlaget Beordrar elnätsföretagen att frånkoppla med utgångspunkt i beslutsunderlaget från Styrels planeringsprocess i den mån det är tekniskt möjligt Elnätsföretagen tillkopplar även med utgångspunkt i beslutsunderlaget från Styrel i den mån det är tekniskt möjligt

Sekretess Varför är sekretess en viktig fråga?
Begrepp och lagstiftning Erfarenhet er från försöken

Känslig information hanteras i Styrel
Känsliga fakta om samhällsviktig verksamhet sammanställs i Styrel Beslutsunderlagen kan innehålla Uppgifter om samhällsviktiga verksamheter och anläggningar som rör rikets säkerhet Känsliga uppgifter om elnäten och affärshemligheter Vanan att hantera sekretess varierar Grunder för sekretesshantering finns i MSB:s inriktningsdokument Sekretess är en del av informationssäkerheten. Omfattande sekretess försvårar samverkan varför största möjliga öppenhet bör eftersträvas. Deltagande aktörer bör därför, så långt möjligt, undvika att föra in sådan information i allmänna handlingar att de behöver sekretessbeläggas. Men planeringen innebär att fakta om samhällsviktiga verksamheter sammanställs och att såväl arbetsmaterial som allmänna handlingar kan innehålla känsliga uppgifter om samhällsviktig verksamhet, anläggningar som rör rikets säkerhet, elnäten och affärshemligheter. Informationssäkerheten behöver därför säkerställas bl.a. genom att ge arbetsmaterial och beslutsunderlag en begränsad spridning och hantera det som om det vore sekretessbelagt. För att undvika att känsliga uppgifter från Styrelarbetet sprids på ett olämpligt sätt behövs en genomtänkt informations- och sekretesshantering under planeringsprocessen. Länsstyrelsen bör därför, tillsammans med alla deltagande aktörer inom länet, tidigt genomföra en riskanalys med informationsklassning av planeringsprocessen. Varje myndighet ansvarar själv för att bedöma om uppgifter i en allmän handling kan lämnas ut. När detta görs måste utlämningen prövas mot gällande sekretesslagstiftning. Kontakt med upprättande organisation bör eftersträvas i denna process. Begreppsförklaringar och hänvisningar till tillämplig lagstiftning återfinns i MSB:s inriktningsdokument bilaga 2. Utdrag ur tillämplig lagstiftning återfinns i bilaga 3.

Informationssäkerhetsflödet
Informationssäkerhet Sekretess Sekretess Handling inkommer till myndighet Arbetsmaterial Upprättas Allmän handling Sekretessmarkering (”varningstriangel”) Begärs ut Sekretessen prövas Inkommen (från privat entitet eller Kn utanför projekt) eller upprättad (från Lst/myndighet själv eller Kn inom projekt) handling kan bli allmän genom att den begärs ut. Det är vid utlämnandet som det behöver finnas en sekretessmarkering och signalerar till handläggaren att en sekretessprövning bör göras. Bedöms uppgifterna vara sekreta lämnas handlingen inte ut, alternativt kan handlingen lämnas ut med sekreta stycken överstrukna. Bedöms uppgifterna inte vara sekreta lämnas handlingen ut. Oftast är bara enstaka uppgifter i en handling sekretessbelagda Informationssäkerhet omfattar hela flödet under Styrels planeringsprocess, både arbetsdokument och beslutade handlingar Sekretess är en del av informationssäkerhet som kan tillämpas på allmänna handlingar Sekretess omfattar normalt bara enstaka uppgifter i en allmän handling Sekretessbeläggning inte alls, delvis eller helt Offentlig handling

Offentlighetsprincipen
En handling som upprättats på en myndighet eller en handling som inkommit på en myndighet blir en allmän handling (Tryckfrihetsförordningen 2 kap. §3) En allmän handling kan enligt lag begäras ut av en svensk medborgare; offentlighetsprincipen (Tryckfrihetsförordningen 2 kap. §1) Ur DN 26/8: För att garantera insyn i myndigheternas arbete har Sverige en stark offentlighetsprincip. Den innebär att vem som helst kan begära att få ta del av handlingar på myndigheter – utan att behöva tala om varför eller vem man är. Lagen är en av hörnstenarna i vår demokrati och den svenska modellen. Alla handlingar som kommer in till eller skickas ut från myndigheter, exempelvis brev, beslut och utredningar är i princip allmänna och normalt offentliga. Det gäller även mejl, sms och faxmeddelanden. En begäran som skickas in – exempelvis från en privatperson – ska hanteras ”skyndsamt”. Det innebär normalt samma dag eller någon arbetsdag senare. Stor arbetsbelastning eller semester är inget giltigt skäl till fördröjning. Insynen ska skapa garantier mot maktmissbruk och är ett viktigt redskap för medier att granska myndigheter.

Sekretess Sekretess = begränsning att ta del av allmänna handlingar
I sekretesslagen föreskrivs vilka uppgifter det är förbjudet att lämna ut och som därför ska sekretessbeläggas Om sådana uppgifter finns i allmänna handlingar ska de sekretessbeläggas Sekretessen gäller för uppgifterna och inte för handlingen i sig (Tryckfrihetsförordningen 2 kap. §2, Offentlighets- och sekretesslagen) Sekretess innebär en begränsning i allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar Ordet sekretess betyder enligt sekretesslagen förbud mot att lämna ut en uppgift I sekretesslagen och andra lagar föreskrivs vilka uppgifter det är förbjudet att lämna ut och som därför ska sekretessbeläggas Om sådana uppgifter finns i allmänna handlingar ska de sekretessbeläggas Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 2 §, Offentlighets- och sekretesslagen Observera att sekretessen gäller för uppgifterna och inte för handlingen i sig Därför är det i de flesta fall inte hela dokument som omfattas av sekretess utan istället vissa stycken eller meningar Rent praktiskt kan en kopia av dokumentet lämnas ut där de sekretessbelagda uppgifterna är raderade

Sekretessmarkering För att markera att en allmän handling innehåller sekretessbelagda uppgifter får den sekretessmarkeras Sekretessen måste ändå prövas om handlingen begärs ut Sekretessmarkering fungerar med andra ord bara som en varningssignal (Offentlighets- och sekretesslagen 5 kap. §5) För att markera att en allmän handling innehåller sekretessbelagda uppgifter får den sekretessmarkeras Sekretessmarkering befriar inte myndigheten att pröva sekretessen om handlingen begärs ut Vice versa måste myndigheten pröva om en handling innehåller sekretessbelagda uppgifter även om den inte är sekretessmarkerad Sekretessmarkering fungerar med andra ord bara som en varningssignal Vid sekretessmarkering måste hänvisning ske till tillämpligt lagrum Offentlighets- och sekretesslagen 5 kap. 5 §

”Arbetsmaterial” En handling anses upprättad då den expedierats, justerats eller på annat färdigställts Märkningen ”Arbetsmaterial” signalerar att handlingen ännu inte upprättats Arbetsmaterial som skickas mellan myndigheter kan under vissa förutsättningar anses varken upprättade eller inkomna och blir därför inte allmänna handlingar (Tryckfrihetsförordningen 2 kap. §7 och §9) Handlingar som tas fram på myndigheter blir allmänna handlingar först då de upprättas En handling anses upprättad då den expedierats, justerats eller på annat färdigställts eller om ärendet som handlingen hänför sig till slutbehandlats Märkningen ”Arbetsmaterial” signalerar att handlingen ännu inte upprättats. Om handlingen begärs ut måste ändå prövas huruvida den har upprättats och därigenom blivit allmän handling Arbetsmaterial som skickas mellan myndigheter kan under vissa förutsättningar anses varken upprättade eller inkomna och blir därför inte allmänna handlingar, t.ex. gemensamma projekt, beredningsförfaranden etc. Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 7 § och 9 §

Om en handling begärs ut
Varje gång en allmän handling begärs ut prövas om den innehåller uppgifter som bör sekretessbeläggas I Styrelprojektet kan bl.a. följande bestämmelser medföra att uppgifter blir sekretessbelagda: SekrL 15 kapitel §2 - Försvarssekretess SekrL 18 kapitel §13 - Risk- och sårbarhetsanalyser SekrL 30 kapitel §23 - Kommersiell sekretess i en statlig myndighets verksamhet SekrL 38 kapitel §7 - Kommersiell sekretess hos kommuner och landsting Varje gång en allmän handling begärs ut prövas om den innehåller sekretessbelagda uppgifter. I Styrelprojektet kan bl.a. följande bestämmelser medföra att uppgifter blir sekretessbelagda: Försvarssekretess - Offentlighets- och sekretesslagen 10 kap. 14 § Ex. Om projektet har uppgifter som rör totalförsvarets verksamhet Risk- och sårbarhetsanalyser - Offentlighets- och sekretesslagen 18 kap. 13 § Ex. Handlingar länkade till prioritering av samhällsviktiga verksamheter Kommersiell sekretess i en statlig myndighets verksamhet- möjligheter till begränsning - Offentlighets- och sekretesslagen 30 kap. 23 § Ex. Uppgifter om elnätsföretagens driftförhållanden Kommersiell sekretess hos kommuner och landsting Offentlighets- och sekretesslagen 38 kap. 7 §

Ansvar - informationssäkerhet
Den som deltagit i en kommuns eller landstings krishanteringsarbete har tystnadsplikt (Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 7 kap. 1 §) Det finns möjlighet att göra registerkontroll av deltagarna i projektet (Säkerhetsskyddslagen §§) Det finns möjlighet att säkerhetsklassa (1,2 eller 3) personer som innehar befattningar där känsliga uppgifter hanteras (Säkerhetsskyddslagen 17 §§) Känslig information (företagshemligheter) om företags affärs- eller driftsförhållanden får inte föras vidare (Lag om skydd för företagshemligheter) Sekretess Såväl myndigheten som den enskilde personen ska iaktta sekretess enligt gällande lagstiftning. Ansvaret gäller även personer som utför uppdrag åt myndigheten (t.ex. konsulter). Offentlighets- och sekretesslagen 2 kap. 1 §

Gör en informationssäkerhetsanalys!
För att undvika att känsliga uppgifter från Styrel-arbetet sprids på ett olämpligt sätt behövs en genomtänkt informationssäkerhet och sekretesshantering för hela informationsflödet Genomför en informationssäkerhetsanalys och informationsklassning Det är svårt att garantera sekretessen – gör därför en informationssäkerhetsplan Tänk efter: vad i vårat arbete med Styrel kan betraktas som sekret? Gör denna plan på enklaste sätt

Information och kommunikation
Vem behöver information och utbildning om Styrel? Vilken information behövs och vem informerar? Stöd från Energimyndigheten

Vem behöver information om Styrel?
Personal hos länsstyrelser, kommuner och elnätsföretag Näringsliv, allmänhet och media (i viss mån) Informationsbehoven skiljer sig åt beroende på målgrupp, roll och individ Målgrupperna återfinns både på central, regional, och lokal nivå. Behoven skiljer sig åt beroende på målgrupp, roll och individ. Vissa behöver enbart övergripande information om Styrel medan andra behöver genomgå en mer omfattande utbildning. Copyright: Energimyndigheten/fotograf Per Westergård

Utmaningar ”Nationellt systembyte” ”Kan elbrist uppstå?”
Ny syn på elförsörjningen – elanvändaren mer i fokus, inte bara elsystemet ”Kan elbrist uppstå?” Ja, vi har varit nära tre gånger under 00-talet ”Måste vi kunna hantera det här?” Insikt om sårbarheten i samhället ”Varför lyser det hos grannen och inte hos mig?” Vissa kommer att prioriteras och andra inte Vid införandet av Styrel kan det uppstå ett antal kommunikativa utmaningar. Dessa utmaningar måste Energimyndigheten och andra aktörer hantera och ta hänsyn till vid utveckling och kommunikation av utbildning och information. Styrel omfattar i sin helhet vad som kan beskrivas som ett ”nationellt systembyte” inom ett område som berör i stort sett alla delar av vårt samhälle och varje enskild medborgare; nämligen hela den svenska elförsörjningen. Det är en stor utmaning att uppnå dels förståelse dels förändring hos individer och grupper generellt och en ännu större för ett helt samhälle. Ytterligare en utmaning är att frånvaro av el hos enskilda elanvändare, i olika omfattning och spridning, hittills har uppkommit främst vid elavbrott. Det kan därför vara svårt att se behovet av att kunna hantera en situation då vi måste prioritera tilldelning av en historiskt så lättillgänglig och ofta billig, resurs som el. Det kan även innebära utmaningar att genom Styrel behöva inse sårbarheten i samhället samt besluta om bästa möjliga hantering av en faktisk (svår) situation. Det är också viktigt att tänka på att Styrel är formulerat kring beslut om vilka användare som ska kopplas bort. Det praktiska arbetet är däremot fokuserat på vilka elanvändare som ska prioriteras och inte kopplas bort. Slutligen är kanske den bästa sammanfattningen av Styrels kommunikativa utmaningar ”Varför har grannen ljus men inte jag?” - vissa kommer att prioriteras och andra inte. Lyser hos grannen – Den dag då Styrel används i praktiken kommer frågorna. T ex ”varför lyser det hos grannen och inte hos mig?” Sådant måste kommuniceras tidigt, menade Mats Persson, och fyllde i: – ”Glöm inte att alternativet är att det blir kolsvart. Blekingeprojektets lärdomar är att det handlar minst lika mycket om människor i samarbete som om teknik”

Viktiga budskap Nytt och bättre system som utgår ifrån samhällets behov Enkelhet Underifrånperspektiv Geografiskt områdesansvar Systemet avser elbristsituationer Positiva följdeffekter Nytt och bättre system Dagens system för frånkoppling skyddar elnätet från kollaps, men ingen hänsyn tas till elanvändarnas behov Styrel ger en mer nyanserad och rättssäker frånkoppling än idag Större nytta och samhälleligt värde än dagens system för frånkoppling 2. Enkelhet Bygger på aktuella tekniska förutsättningar i elnäten Inga krav på investeringar Kräver inte organisatoriska förändringar Utretts och därefter testats i syfte att få fram enklast möjliga planeringsprocess Utbildning och information kommer att bidra till en effektiv planeringsprocess 3. Underifrånperspektiv ”Det nya systemet innebär […] att perspektivet på hot och risker skall anläggas underifrån. Krishanterings-förmågan skall byggas upp från lokal nivå via regional nivå till nationell nivå.” 4. Geografiskt områdesansvar Ett organ på varje nivå som ansvarar för att inrikta, prioritera och samordna tvärsektoriella åtgärder som behövs före, under och efter en kris Regeringen (med de centrala myndigheterna), länsstyrelsen och kommunen har detta ansvar på nationell, regional respektive lokal nivå 5. Systemet avser elbristsituationer Ska skydda viktiga verksamheter i samhället vid elbristsituationer då elanvändarnas kortsiktiga behov av el inte kan tillgodoses Inte avsett för ransonering vid långvarig energibrist 6. Positiva följdeffekter Försöken visar på positiva följdeffekter för andra delar av krisberedskapen Underlag för prioritering av reservkraft Konkret användning för risk- och sårbarhetsanalyser Handfast hantering av frågor som rör samhällsviktig verksamhet Bidrar till eftertänksamhet och noggrannare analyser när det gäller kommunernas planarbete

Vem informerar om vad? Kommunen har en skyldighet att informera sina medborgare om kommunens verksamhet och bör ge information om att den planerar för frånkoppling vid elbrist Länsstyrelsen bör ge allmän information om planeringen och att det fattats ett prioriteringsbeslut Elnätsföretagen bör ge allmän information till sina kunder om att det finns en planering och kunderna kan påverkas av beslutet

Information i skarpt läge Längre varsel
Frånkoppling kan komma att ske med längre varsel (uppemot ett dygn) – främst vid nationell elbrist Svenska Kraftnät informerar bland annat via vanlig media

Information i skarpt läge Kort varsel
Frånkoppling kan komma att ske med mycket kort varsel (inom 15 minuter) Svenska Kraftnät och/eller elnätsföretagen VMA (nivå: informationsmeddelande) Myndighetsmeddelande Kommunen Kompletterande info till medborgarna Klargör som en del av planeringsprocessen hur larmkedjan ska se ut för er VMA, Viktigt Meddelande till Allmänheten, är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. VMA kan nu användas också vid andra allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Sedan tidigare är VMA ett viktigt hjälpmedel i samband med olyckor och risken för olyckor, med räddningstjänst och polis som de vanligaste brukarna av systemet. Det finns två nivåer på meddelanden: varning och information. Varningsmeddelande sänds genast när det är omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Behörighet för begäran av informationsmeddelande Regeringen med Regeringskansliet Vid extraordinära händelser Alla myndigheter med ansvar och skyldigheter för krishantering (myndigheter med tjänsteman i beredskap (TiB) Vid extraordinära händelser Kommuner och landsting Vid extraordinära händelser Svenska kraftnät och de största el-distributörerna Vid elavbrott 15-talet teleoperatörer med egna nät Vid avbrott i telekommunikationerna Myndigheter och företag som får begära sändning av varningsmeddelande Vid händelser som tidigare föranlett varningsmeddelande *Extraordinär händelse En Extraordinär händelse är "… sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser…” I krispropositionen 2005/06:133 Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle slår regeringen fast att radio och television även i fortsättningen är de bästa kanalerna för att varna och informera allmänheten vid olyckor och andra allvarliga händelser. Den översyn av VMA-systemet som Räddningsverket gjort på regeringens uppdrag innebär att systemet utvidgats och fått fler aktörer med behörighet att begära sändning av meddelanden. Överenskommelser med etermedieföretagen Följande radio- och TV-företag har överenskommelse med MSB om villkoren att finnas med som aktör i VMA-systemet Sveriges Radios FM-kanaler Sveriges Television Sveriges Utbildningsradio TV4 Kanal 5 Kanal 9

Utbildnings- och informationsstöd
Hemsida: Handbok Webbaserad utbildning Mallar och exempel Intensivkurs Nyhetsbrev Nätverk

Nätverk För att stödja arbetsgruppernas praktiska arbete
Ett antal kunniga personer från kommun- och länsförsöken Varje län tilldelas nätverksrepresentant från länsstyrelse, kommun respektive elnätsföretag Nätverksrepresentanterna ersätts för 2 dagars stöd via mail eller telefon under 2011 För information om vilka nätverksrepresentanter Ni har, kontakta er länsstyrelse

Sammanfattning

Vad har vi gått igenom? Grunder för Styrel
Det svenska krisberedskapssystemet Elnät, elproduktion och elanvändning Styrels planeringsprocess Sekretess Information och kommunikation Rekapitulera punkt för punkt kortfattat vad ni gått igenom. Copyright: Energimyndigheten/fotograf Per Westergård

Positiva effekter Individen Organisationen Krisberedskapen
Ökad insikt om samhällsviktig verksamhet Nya kunskaper om kontinuitetshantering Utvecklad förmåga att driva effektiva processer och projekt Organisationen Överblick över samhällsviktiga verksamheter som behöver medverka i krisberedskapen Ökad kunskap om olika verksamheters behov av elförsörjning och reservkraft Utvecklad privatoffentlig samverkan mellan elnätsföretag, kommuner och länsstyrelser Krisberedskapen Underlag från Styrel kan användas för t.ex. risk- och sårbarhetsanalyser Metodutveckling för pandemiplanering m.m. Underlag för stadsplanering och utbyggnad av elnäten, m.m. En av de viktigaste effekterna av Styrel är att man får många positiva spinnoff-effekter för fortsatta arbete inom krisberedskap och andra områden.

Nästa steg Utarbetas av den som håller i utbildningen

Styrel Intensivkurs Varmt välkomna!.

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Styrel Intensivkurs Varmt välkomna!."— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Styrel Intensivkurs Varmt välkomna!.

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Styrel Intensivkurs Varmt välkomna!."— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss