Välfärdens utmaningar

En presentation över ämnet: "Välfärdens utmaningar"— Presentationens avskrift:

1 Välfärdens utmaningar
Temadag om eHälsa Björn Sundström

2 Utmaningarna nu och framöver?
Vi lever allt längre demografisk obalans Vi blir allt rikare kraven ökar Alla ska ha samma standard 150 av 290 kommuner krymper För många kan personal- och kompetensförsörjningen bli ett problem Kommun- och landstingsstrukturen är inte riggad för att klara alla utmaningar Ej heller gällande lagstiftning

3 Den demografiska obalansen
Andel invånare över 65 år

4 Befolkningsförändringar i Sverige

5

6 Varför kostnadsutjämning? Kommunernas årskostnad per person

7 Boendeformer enligt IBF (institutet för bostads- och urbanforskning)
Exbo Gambo Kombo Mambo Vedbo Delsbo Fågelbo Förbo Gråbo Krylbo Närbo Sambo Svärbo Särbo Turbo Gravbo

8 Landstingens årskostnad per person beträffande hälso- och sjukvården

9 Problemet med att vi blir rikare

10 Bruttonationalprodukten (BNP) 1950- Miljoner kr, 2000 års priser

11 Demografiskt tryck och offentlig konsumtionsökning per år 1950-2000

12 Den kommunala skattesatsen 1930–2004

13 Kostnaderna har ökat mer än demografins krav
Kommunala välfärdstjänster, årlig procentuell förändring i fasta priser Demografins krav 0,3 0,6 0,4 Kostnader 2,2 0,7 1,3 1,8 Utveckling utöver demografin 1,9 0,1 0,9 1,2

14 Demografin och verksamhetsutvecklingen
Skolan Äldreomsorgen

15 Demografin och den faktiska utvecklingen
Hälso- och sjukvård

16 Kommunernas och landstingens sammantagna kostnadsutveckling i fasta priser åren 2010–2035, index 2010=100 1,7% per år Trendutveckling Demografins krav 0,7% per år

17 Personal- och kompetensförsörjningen

18 Kampen om befolkningen Befolknings- och sysselsättningsutvecklingen
Sambandet mellan arbetsmarknadernas storlek och antalet växande kommuner

19 Demografiska och regionala obalanser
Befolkningsutveckling i lokala arbetsmarknader Andel sysselsatta inom äldreomsorgen Källa: SCB samt Svenska Kommunförbundets långtidsutredning

20 Bättre hälsa bland äldre

21 Kostnader per capita - sista levnadsåret

22 Försörjarkvoten (procent) dvs 20–64 år/totalbefolkningen Källa: eurostat 2011

23 Andelen 80+ Källa: eurostat 2011

24 Den demografiska utmaningen

25 Det kommer att fattas arbetskraft i många kommuner

26 Specialiseringstrycket på kommunerna

27 Hur klara det framtida välfärduppdraget?
Fler i arbete Begränsad skattehöjning Alternativ finansiering En effektivare verksamhet Utjämning Se upp med reformer och rättigheter! Ett minskat välfärdsåtagande Kommunal samverkan/sammanläggningar Ett boende anpassat för äldres behov Stort fokus på personal och kompetensförsörjningen eHemtjänst 27

28 Kommunal samverkan Informell samverkan är vanligast Kommunalförbund
Gemensam nämnd Interkommunala avtal Kommunala samverkansorgan Obligatoriska områden med särskilt lagstöd -Socialtjänst - LSS - Skolan - Tillsyn - Räddningstjänst - Serveringstillstånd - Parkeringsövervakning - Plan- och byggområdet

29 De kommunala driftskostnadernas fördelning på konsumtionsavstånd från bostaden

30 Kommunsammanläggningar löser inte rekryteringsproblemen i små kommuner på vikande marknader

31 Årligt tillskott av bostäder och befolkningsökning i Stockholms län 1975– Källa: Stockholms läns landsting (2012).

32 Tobins q = kvoten marknadsvärde/produktions- kostnad
När vi talar om områden där marknadsvärdet ligger under produktionskostnaden så är det egentligen alla röds och gula områden här. Tobins q – exempel! Tobins q under 1 203 kommuner, drygt 3,7 miljoner invånare (totalt i Sv drygt 9,1 milj, dvs 41 % bor i områden med tobins q under 1) Tobins q under 0,5 75 kommuner, drygt invånare Om frågor: Baserat på Tobins investeringsteori Kvoten mellan marknadsvärdet för ett hus och produktionskostnaden för att bygga ett nytt likvärdigt hus Om kvoten är större än 1 är det teoretiskt sett lönsamt att bygga. Vid det omvända så är det risk för förlust då kostnad för produktion är högre än marknadsvärdet. Ett stort problem vid tolkning av dessa siffror är att det vore mer intressant att titta på mindre geografiska områden, exempelvis bostadsområden. I en kommun kan stora skillnader föreligga mellan olika bostadsområden. Årliga siffror tas fram av Tommy Berger, tidigare Institutet för bostadsforskning (IBF). Dessa baseras på statistik av köpesummor som korrigeras med hänsyn till byggnadernas storlek och ålder samt regionala produktionskostnader. Källa: IBF, avser 2006

33 Lösningar som ger omedelbar samhällsnytta
Ett boende anpassat efter äldres behov

34 Årlig ökad driftkostnad för äldreomsorg vid olika utbyggnadsalternativ (mkr)

35 Ny lagstiftning sätter fokus på problemen
NY LAG OM ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG: KRAV PÅ AFFÄRSMÄSSIGHET, HÖJDA AVKASTNINGSKRAV, BORGENSAVGIFTER = än mer betydande ekonomiska problem Om inget görs = otillåtet statsstöd

36 eHemtjänst Användningsområden Tillsyn dagtid Social samvaro
Tillsyn nattetid Påminnelse Uppmuntran Svar på tysta larm Sociala nätverk Hemtjänstkunder med annat modersmål Tekniska lösningar Ippi (sms, mms, e-post) Artic Touch (videosamtal) Giraff (bildtelefon på hjul) Nattfrid (kamera med mörkerseende) Robotar (mat och dusch)

37 Trots allt – hyfsat bra förutsättningar fram till 2020