Disposition 4. Lärare 1. Introduktion Det egna läsandet

Attityden till barnbokskatalogen
Resultatet från en kvalitativ undersökning riktad mot barnbibliotekarier, förskolelärare, lärare och föräldrar Stockholm den 9 mars 2006 Lotta Tunved och Katarina Holst Westin

Disposition 4. Lärare 1. Introduktion Det egna läsandet
2. Barnbibliotekarier Det egna läsandet Barn och ungdomars läsande Utbudet av barn- och ungdomslitteratur Bibliotekens aktiviteter för att öka läslusten Attityden till barnbokskatalogen Attityden till barnensbibliotek.se 3. Förskolelärare Barnens intresse för att läsa Utbudet av barnböcker Förskolans aktiviteter för att öka läslusten Attityden till barnbokskatalogenkatalogen 4. Lärare Det egna läsandet Barn och ungdomars läsande Konkurrenter till boken Utbudet av barn- och ungdomslitteratur Lärares ansvar för att öka läslusten Lärares aktiviteter för att öka läslusten i årskurs F-5 Lärares aktiviteter för att öka läslusten i årskurs 6-9 Lärares aktiviteter för att öka läslusten hos invandrarbarn Attityden till barnbokskatalogen Attityden till barnensbibliotek.se 5. Föräldrar Föräldrars olika förhållningssätt till läsandet 6. Avslutande kommentarer och rekommendationer

1. Introduktion

Bakgrund Statens Kulturråd har regeringens uppdrag att öka intresset för läsning, framförallt hos barn och ungdomar Som ett led i detta ger Statens Kulturråd, en gång om året, ut en barnbokskatalog med barn- och ungdomsböcker En mångfald av litteratur, från många olika förlag, ska visa bredden i utgivningen En grupp inom Statens Kulturråd utvärderar och bestämmer vilka böcker som ska finnas representerade i katalogen Katalogen kan beställas utan kostnad till bl a bibliotek, förskolor och skolor Privatpersoner kan hämta gratisexemplar på biblioteken Biblioteken står för cirka 70 % av de totala beställningarna och skolorna för cirka 30 % och katalogen har en upplaga på 400 000 exemplar. Bibliotekarier, förskolelärare, lärare och föräldrar ses som förmedlare och är de grupper som, genom bl a katalogen, ska inspirera barn och ungdomar till ökat läsintresse För att få en uppfattning om dessa förmedlares syn på katalogen och för att få kunskap om hur katalogen används har Statens Kulturråd genomfört en kvalitativ undersökning med hjälp av Augur Marknadsanalys AB

Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga:
Barnbibliotekariers, förskolelärares, lärares och föräldrars syn på katalogen och dess förmåga att fungera som inspiration till ökat läsintresse hos barn och ungdomar Resultatet från undersökningen ska användas för att utveckla katalogen ytterligare utifrån förmedlarnas attityder och behov

Har beställt katalogen
Metod och urval Undersökningen genomfördes med hjälp av 40 telefonintervjuer 10 intervjuer med barnbibliotekarier 10 intervjuer med förskolelärare 10 intervjuer med lärare 10 intervjuer med föräldrar Målgrupper Kön Ålder Har beställt katalogen Ort Barnbibliotekarier Samtliga kvinnor 29-32: 5 st. 48-61: 5 st. JA: Totalt 6 st. NEJ: Totalt 4 st. Malmö, Göteborg, Avesta, Arvidsjaur, Stockholm, Dalsjöfors, Rydaholm, Falkenberg Förskolelärare 35-39: 2 st. 48-52: 5 st. 53-56: 3 st. JA: Totalt 5 st. NEJ: Totalt 5 st. Stockholm, Göteborg, Umeå, Växjö, Värnamo, Ellös, Grundsund, Munka Ljungby Lärare Män: 2 Kvinnor: 8 30-37: 5 st. 43-58: 5 st. JA: Totalt 6 st. NEJ: Totalt 4 st. Stockholm, Hemse, Umeå, Malmö, Ryd, Kristinehamn, Skanör, Dikanäs Föräldrar Män: 1 Kvinnor: 9 30-35: 5 st. 39-44: 5 st. JA: Totalt 4 st. NEJ: Totalt 6 st. Norrköping, Malmö, Stockholm, Staffanstorp, Göteborg

2. Barnbibliotekarier

Det egna läsandet ”Jag älskar att läsa och det har jag gjort ända sedan jag var liten. Mamma och pappa läste mycket och vi gick ofta på biblioteket. Jag älskade att vara där och ända fram till jag var 10 år ville jag bli bibliotekarie. Intresset för yrket bleknade väl bort lite grand men jag läste mycket språk och litteraturvetenskap på universitetet och när biblioteksutbildningen fick ett uppsving sökte jag den.” Barnbibliotekarie, 49 år ”Jag tycker väldigt mycket om böcker och jag tycker om att jobba på bibliotek. Man får träffa många olika typer av människor och det är en stor del detektivarbete som jag gillar” Barnbibliotekarie, 32 år ”Jag har vuxit upp med böcker. De har alltid funnits hemma. Mina föräldrar har alltid läst. I dag tittar föräldrarna på Big Brother i stället och det finns inte en bok eller en dagstidning hemma. Ser man inte böcker hemma då får barnen inte heller något intresse av att läsa” Barnbibliotekarie, 53 år Flertalet intervjupersoner kommer från familjer där läsandet har varit en självklarhet Böcker har funnits med som ett naturligt inslag under hela uppväxttiden Föräldrarna har själva läst Föräldrarna har läst för barnen Biblioteket har besökts regelbundet Intresset för litteratur har för flertalet varit en drivkraft i val av utbildning och arbete Ett stort antal böcker läses varje månad Många timmar läggs ner på att hålla sig uppdaterad när det gäller barn- och ungdomslitteratur …men man försöker ”klämma in” romaner och faktaböcker Flera har tid avsatt i sitt arbete för att läsa men denna räcker sällan till Mycket av fritiden går åt till att hålla sig ajour med det nya inom barn- och ungdomslitteraturen

Barn och ungdomars läsande
”Det är verkligen en fröjd för ögat när man ser alla barn som sitter här och läser” Barnbibliotekarie, 60 år ”Att få barn att läsa är något som jag själv känner är jätte viktigt. Barn behöver läsa för att utveckla fantasin och för att kunna skapa sina egna bilder. Genom att läsa lär de sig mycket, de utvecklar ett rikt ordförråd och de utvecklar sin kreativitet” Barnbibliotekarie, 32 år ”Trots att barn i dag har så många intressen och är så utåtriktade så är det ändå datorspelen som är mest intressanta” Barnbibliotekarie, 48 år ”Alla hänger över datorerna här på biblioteket. Killarna tror att det är deras egen manick och rusar direkt dit och tränger undran flickorna” Barnbibliotekarie, 49 år Samtliga tillfrågade ser läsandet, hos barn och ungdomar, som något mycket viktigt För fantasin För lärandet För ett rikt språk För kreativiteten För att få upplevelser utanför sig själva Många upplever i dag en nedgång i intresset för att läsa böcker bland barn och ungdomar Det finns idag mycket som konkurrerar med läsandet Datorer Spel Chatt TV TV-spel Filmer, såpor Kompisar En större efterfrågan på lättlästa böcker talar för en växande grupp barn och ungdomar med läs svårigheter …vilket i sig också minskar intresset för läsandet Läsandet är viktigt för att klara sig bra i livet

Föräldrarna är de som skapar grunden för ett intresse för böcker Böcker måste introduceras tidigt Böcker måste finnas runt barnen Föräldrarna måste läsa för barnet/barnen Många föräldrar läser inte själva och läser inte för sina barn Är inte intresserade Har inte tid Har många andra aktiviteter För att skapa ett läsintresse är det viktigt med rätt böcker – ”att hitta barnets värld” Böcker som knyter an till barnets personlighet Böcker som knyter an till barnets intressen Intresset för att läsa varierar stort mellan barnen som besöker biblioteket Intresset upplevs, av bibliotekarierna, vara som störst i mellanstadieåldern och avtar sedan i tonåren Är dock grunden lagd så menar de tillfrågade att läsintresset kommer tillbaka ”Läsintresset avtar i tonåren. Det beror mycket på om det är en engagerad läraren om detta intresse ska stanna kvar. Är det engagerade lärare då får vi fler ungdomar på biblioteket. Jag ser skillnaden på de lärare som går hit för att de måste och de lärare som vet att det är viktigt för barnen att läsa och som sätter barnen i centrum. Det känner barnen och då tycker också de att det blir så mycket roligare att läsa” Barnbibliotekarie, 49 år ”Att ge fel bok till ett barn är som att ge fel medicin. När jag var liten fick jag fel böcker. Jag tyckte livet var allvarligt och ville läsa om allvarliga saker. Men min mamma gav mig böcker om små lyckliga möss istället” Barnbibliotekarie, 32 år

”Lärarna är oerhört viktiga. Man märker när det kommer en klass med en lärare som tycker att det är viktigt att eleverna läser. Då lånas det mycket böcker” Barnbibliotekarie, 48 år Lärarna har en stor betydelse för barnens intresse för böcker under skolåren Framförallt när barnen kommer upp i tonåren Intresset hos lärarna varierar stort vilket blir uppenbart på biblioteket Det finns lärare som går till biblioteket för att de måste Det finns lärare som går med eleverna till biblioteket för att de är genuint intresserade av att skapa ett intresse för läsande hos barnen Eleverna känner av lärarnas intresse och agerar därefter Större okoncentration hos barnen om lärarens intresse är ljumt Lite lån, flamsigt och stökigt Större koncentration om lärarens intresse är stort Lånar mycket, är ordnat och eleverna visar på intresse Det finns, enligt de tillfrågade, ett behov av samarbete mellan skolan och biblioteken Läraren kan eleverna Barnbibliotekarien kan böcker Flickor och pojkars bokintresse varierar Flickor mer intresserade än pojkar Barnen pratar mycket sinsemellan om vilka böcker som är bra Man vet på så sätt vilka böcker det är ”som gäller”

Barnbibliotekarierna möter inte många invandrarbarn Hittar inte till biblioteket I många kulturer finns inte intresset för böcker Ett par av de tillfrågade upplever att det finns skillnader mellan olika invandrargrupper när det gäller läsintresse Spansktalande är de med störst intresse De tillfrågade upplever sig inte ha resurser att arbeta specifikt mot invandrargrupperna Ansvaret överlåts på skolan

Utbudet av barn- och ungdomslitteratur
”Utbudet i dag täcker det mesta. Det är ett bra varierat utbud, bättre än tidigare Barnbibliotekarie, 60 år Utbudet av barn- och ungdomslitteratur upplevs som bra - stort och varierande Finns något för alla För alla typer av barn För alla åldrar För alla intressen Bra barnböcker är böcker som: Tar barn på allvar och ”inte bara fjäskar med barnens intresse” Vågar behandla svåra ämnen Innehåller både humor och allvar ”inte bara ytligt dravel” Förhöjer livskänslan Fängslar Har fart i berättelsen Lever kvar och roar inte bara för stunden Kan vara svårt att plocka ut ”pärlorna” Lite av en djungel Mycket massproduktion Barnbibliotekarierna är de som bestämmer över och köper in bibliotekets barnböcker Stor makt över bibliotekets utbud Köper inte in böcker som man inte själv gillar Pratar inte om och förmedlar inte böcker som man själv inte gillar

Till hjälp har barnbibliotekarierna framförallt Bibliotekstjänsts sambindningslistor som kommer var fjortonde dag Visar alla nya barn och ungdomsböcker Recenserar alla nya barn och ungdomsböcker Ibland flera recensioner om det finns en oenighet bland recensenterna Övriga påverkansfaktorer är Inköpsförslag från barn och föräldrar Kollegor TV Internet Mailinglistor Bokhandlarnas kataloger Bokjury affischen Barnbokskatalogen

Bibliotekens aktiviteter för att öka läslusten
”Som bibliotekarie blir man den sista handen för att få barn att läsa mer. Vi har inte den regelbundna kontakten och därmed inte heller någon stor påverkansmöjlighet när det gäller att skapa intresse för böcker. Vi kan bara påverka de som kommer hit och det är en mycket begränsad grupp” Barnbibliotekarie, 32 år ”Vår arbetssituation är inte som förut. Tidigare hade vi tid att sitta ner med barnen. Nu är det mer av ett snabbköp och man har inte tid att engagera sig i barnen” Barnbibliotekarie, 61 år Flera av bibliotekarierna ser sig som den sista länken i kedjan när det gäller att få barn och ungdomar att läsa böcker Till biblioteket kommer de som redan utvecklat ett intresse En viss uppgivenhet finns kopplad till möjligheterna att skapa intresse för läsande hos ”de inte redan frälsta” Det finns idag inga resurser att arbeta utåt mot de olika grupper som man vet inte läser Skolan blir den viktigaste länken mellan dessa barn och biblioteket Det är via skolan barnbibliotekarierna kan möta de barn som inte är läsintresserade Flertalet intervjupersoner upplever sig arbeta inom hårt pressade ramar… Ekonomiskt Tidsmässigt …vilket påverkar bibliotekets aktiviteter Vill mer än man mäktar med Finns inte utrymme för något utöver det gängse Överlag så arbetar barnbibliotekarierna relativt traditionellt

Barnbibliotekarierna arbetar gentemot olika målgrupper med olika typer av aktiviteter BVC Biblioteket medverkar i föräldrautbildningen Talar om vikten av barns läsande Presentkort vid 4-års kontrollen Får hämta en bok gratis på biblioteket Förskolan Teater Sagostunder 6-åringarna bjuds in till biblioteket Får lånekort Får lära sig hur biblioteket är organiserat Får lära sig hur man lånar Bokpåsen Biblioteket köper in ett antal böcker som lämnas i en bokpåse till förskolorna Föräldrarna lånar hem denna under en begränsad tid och sedan går den mellan föräldrarna och mellan förskolorna Föräldrarna får skiva ner vad de tycker om böckerna Barnen ritar teckningar Utställning med vernissage

Skolan Bokprat för framförallt mellanstadiet – åker ut till skolorna eller låter barnen komma till biblioteket Läser för barnen ur olika böcker och diskuterar det som lästs Vissa skolor har läsprojekt Barnen får läsa 30 minuter om dagen Barnbibliotekarierna arbetar även med aktiviteter som inte lika tydligt vänder sig till en specifik målgrupp Bokjuryn Barnen läser böcker, får sedan rösta på den bok de tycker är bäst Flertalet nämner bokjuryn som en aktivitet som tidigare har haft en påverkan på barnens läslust …men intresset för denna har avtagit på flera håll, enligt bibliotekarierna Bokjuryaffischerna skapar stor efterfrågan - så fort den kommit köper biblioteket in böckerna Barnboksvecka Extra aktiviteter på biblioteket Tipsrundor, utlottning av böcker, kunskapssökning o s v Sportlovsaktiviteter Olika aktiviteter Skyltning på biblioteket Bokjuryaffischen/barnbokskatalogen Nya böcker ”När man bokpratar med åringar så får man ett enormt gensvar. Helt plötsligt tycker de att det är jätte kul” Barnbibliotekarie, 32 år ”Jag väljer själv vilka böcker jag ska bokprata om. Strävar efter att få en blandning av lättläst, tyngre, för flickor, för pojkar. Läser alltid själv alla böcker först. Pratar bara om böcker jag själv gillar” Barnbibliotekarie, 49 år ”Bokpraten tror jag ger resultat. Jag har börjat fundera på att vända det och låta barnen ha bokpraten istället så att de lär sig framträda” Barnbibliotekarie, 48 år

Övergripande attityder till katalogen
””Vi har alltid haft katalogen. Den var borta något år och då saknade jag den. Den är trevlig att ha att dela ut och lätt att ha liggande ute i biblioteket väl synligt för alla att ta” Barnbibliotekarie, 49 år ”Alla barnbibliotekarier väntar på katalogen. Den är kul att få för då kan man läsa om alla nya böcker. Att man har satsat så mycket på omslaget tycker jag är kul. Den har bra artiklar. Att läsa om sport och läsning känns spännande och ovanligt” Barnbibliotekarie, 32 år ”Ser inte något tydligt syfte med katalogen. Jag lägger fram den och sätter upp en lapp som talar om att den är gratis. Folk tar den för den försvinner ju” Barnbibliotekarie, 48 år ”Man går ju inte under om katalogen tas bort. Men det är trevligt att den finns” Barnbibliotekarie, 60 år Samtliga barnbibliotekarier, som medverkar i undersökningen, har barnbokskatalogen på sina bibliotek …även om de inte beställt den Huvudkontoret har beställt och skickat ut till sina filialer Katalogen väcker överlag positiva kommentarer – ”trevlig att ha” Snygg Tilltalande Informativ Exponerar böckerna på ett intresseväckande sätt Inspirerar Hittar de nya böckerna Trots de positiva kommentarerna kan vi notera ett relativt lågt engagemang kring katalogen …men man väntar ändå på den varje år ”hör till att få den” Vant sig vid att den kommer

Syftet med katalogen Det låga engagemanget beror till viss del på ett oklart syfte med katalogen Inköpskatalog för barnboksbibliotekarien? En katalog för att öka läsintresset hos barn och ungdomar …men i så fall hur? Katalogen är ett komplement till sambindningslistorna vid inköp av böcker Ytterligare hjälp vid val av böcker Katalogen är ett komplement till bokjuryn Presenterar böcker att läsa och rösta på Katalogen är en kanal för att föra ut böcker till barn och ungdomar Barnen tittar i och inspireras av ”Jag har svårt att se något konkret syfte med katalogen. Jag lägger fram den, skriver att den är gratis och så sätter jag upp affischer. För det mesta ligger den bara där i högar men folk tar den för jag kan se att det försvinner ex. Om någon frågar om böcker så lämnar jag en katalog och talar om att här kan man få tips på nya böcker. Mer än så använder jag den inte. Visst skulle jag kunna arbeta mer aktivt med katalogen men jag har fullt upp med annat och sitter inte och tänker på vad jag skulle kunna använda den till” Barnbibliotekarie, 60 år ”Det är intressant att titta i den när den kommer. Man ser vad som är nytt och vad som är på gång. Den hjälper mig att hålla mig uppdaterad. Gentemot barnen ser jag inget syfte. Det är få som tittar i den” Barnbibliotekarie, 48 åt ”Den vill rikta sig till barn och ungdomar men jag tror den blir mer av en inköpskatalog för bibliotekarierna” Bibliotekarie, 30 år ”Genom katalogen får man veta vad som är nytt. Här får man tips på vad man kan köpa in. Den ligger också ute i biblioteket. Barnen tar den och kommer till mig och pekar och säger att de vill ha en viss bok” Barnbibliotekarie, 32 år ”Katalogen är inte för mig utan den riktar sig till barn och inte vuxna. Men jag tycker också att den är intressant att titta i” Barnbibliotekarie, 29 år

Användandet av katalogen
”Katalogen ligger framme här hos oss. Barnen tar den och så kommer de och viftar med den och undrar över om vi har böckerna” Barnbibliotekarie, 30 år ”Katalogen ligger vid utlåningsdisken och på strategiska platser. Jag tror också att vi vikt upp uppslag och satt upp på anslagstavlan. Inför olika utställningar kan vi också lägga upp ett uppslag. Eleverna får också katalogen i skolan. Barnbibliotekarie, 49 år Om intresset för katalogen ska öka då måste jag prata mer om den. Det gör jag inte idag. Jag viftar med den lite ibland men jag gör ingenting genomtänkt med den” Barnbibliotekarie, 32 år Hur katalogen används varierar mellan biblioteken Få arbetar aktivt med katalogen som ett redskap för att öka läslusten bland barn och ungdomar Har sitt inarbetade arbetssätt Svårt att få tiden att räcka till för mer än det man klarar i dag Vanligast är att barnbibliotekarien lägger ut katalogen på strategiska ställen i biblioteket På vissa bibliotek uppmanar man mer aktivt besökare att ta den På andra ligger den enbart där och de som ser den och vill ha den får ta ett ex På flertalet bibliotek kan de tillfrågade se att högen minskar… Bevis på att besökarna tar den med sig …medan på andra ligger den kvar Slänger den så småningom De tillfrågade kan se den ligga uppslagen lite här och var på biblioteket Bevis på att den används

”Det händer att barnen kommer med katalogen och har prickat för de böcker de vill läsa” Barnbibliotekarie, 49 år ”Jag upplever att katalogen inte är lika viktig som tidigare. Lärarna hämtar den inte i samma utsträckning som tidigare och jag har minskat ner beställningarna. Förut så fick man en affisch till katalogen och den lockade. Tycker att man ska satsa på det igen. Nu ligger bara katalogen där med sitt fina omslag. Ser ingen som tar den och jag delar inte aktivt ut den. Den ligger till den blir inaktuell och sedan slänger vi den” Barnbibliotekarie, 61 år ”Jag får en bunt som jag lägger ut. Det är inte många som tar den. Bara de trogna läsarna. De som blir kvar slänger jag. Som jag jobbar idag så ser jag inget direkt behov av den” ”Om jag jobbade medvetet med att sätta den i händerna på barnen då tror jag nog att de skulle läsa den. Men det blir inte av” Barnbibliotekarie, 48 år ”Jag tror mer på att bjuda in författare, levande människor, som pratar. Det kommer både barn och föräldrar ihåg. Man kan t ex ha författardagar där man får möta olika författare. Det tror jag är mer effektivt än katalogen” Barnen kommer med katalogen och pekar på böcker som de vill läsa Bevis på att den skapar intresse hos barnen Katalogen används av några barnbibliotekarier vid bokprat Visar upp urvalet av böcker Läser texten till vissa böcker Delar ut katalogen Katalogen delas, av ett bibliotek, ut till alla elever i årskurs 1-6 Några skolor har bokråd där barnbibliotekarien och representanter för varje klass finns med Utifrån bl a katalogen bestäms vilka böcker som ska köpas in

Målgrupp för katalogen
Det upplevs av flertalet som svårt att identifiera en klar och tydlig målgrupp för katalogen… Försöker med sitt innehåll och sin utformning att locka alla Barn Ungdomar Lärare Bibliotekarier Föräldrar …men omslaget signalerar yngre barn, rubriker, reportage signalerar äldre barn eller vuxna och böckerna vänder sig till alla åldrar

Omslaget tilltalar Omslaget väcker hos samtliga positiva känslor
”Omslaget bjuder inte in tonåringarna. Det är alldeles för barnsligt för det. Det signalerar lärare på lågstadiet” Barnbibliotekarie, 32 år Omslaget väcker hos samtliga positiva känslor Snyggt Vackert Tilltalande Spännande Orientaliskt Fantasifullt Lockande Intressanta rubriker Omslaget signalerar att katalogen vänder sig till lite mindre barn Snäll framsida utesluter tonåringarna Framgår tydligt att den är gratis Viktigt för att man ska våga ta den med sig

Artiklarna är intressanta men kan skrämma bort
Artiklarna uppskattas av flertalet intervjuade Läser inte allt men ögnar igenom Skapar ett intresse hos framförallt de lite äldre barnen men även hos bibliotekarierna själva Lättar upp innehållet Intressant Spännande Bra val av intervjupersoner Unga kända personer som är föredömen för ungdomarna Intressant innehåll med koppling till läsande Finns en tanke bakom artiklarna ”inte skrivande bara för skrivandets skull” Artiklarna är, trots intressant innehåll, det i katalogen som intresserar minst Katalogen står och faller inte med artiklarna utan det är de nya böckerna man vill åt Finns det några nya och bra böcker? ”Inslaget med idrottsstjärnor kan vara inspirerande för dem som är mer sportintresserade än läsintresserade. Kan ge en kick för att läsa mer” Barnbibliotekarie, 30 år ”Lite roligt med artiklarna. Det är bra för barn att se att även deras idoler läser. Jag märker på barnen att de tittar i katalogen och att de hittar saker de tycker är intressanta” Barnbibliotekarie, 32 år Man ska kanske inte skriva så mycket utan mer pang på rödbetan. Finns det några nya bra böcker, det är det jag snabbt vill veta” Barnbibliotekarie, 61 år

Artiklarna är intressanta men kan skrämma bort
Några ser en risk med artiklarna, när det gäller barn och ungdomar – kan skrämma mer än de lockar… Kräver tid och engagemang Förmedlar en bild av en för avancerad och seriös tidning …men artiklarna bör dock finnas kvar för att särskilja katalogen från vanlig förlagsreklam ”Jag tror inte att barnen läser de här artiklarna. De är för sådana som mig. Det ger mig information om vad som är intressant för ungdomar idag. För barnen skulle det räcka med enbart en presentation av böckerna. Men tar man bort artiklarna så skulle det här lika gärna kunna vara bokreklam eller bokreakatalogen”” Barnbibliotekarie, 32 år ”Om det bara hade varit en reakatalog så hade den blivit tråkig. Det är bra att det är en mix. Det lockar ungdomarna” Barnbibliotekarie, 29 år

Bokuppslagen det mest intressanta
Presentationen av barn och ungdomsböckerna är det som intresserar mest i katalogen , både för egen del och för barnens del Man vill snabbt se vilka de nya böckerna är Samtliga uppskattar det sätt som böckerna i katalogen presenteras på Bokomslagen i färg tilltalar och väcker intresse hos barnen Den korta sammanfattningen beskriver vad böckerna handlar om och gör att man snabbt och enkelt kan hitta intressanta böcker Lagom mycket om varje bok Bokurvalet upplevs som högkvalitativt men man saknar klar och tydlig information om vem som väljer ut böckerna och hur urvalet görs Informationen är viktig för att det kommersiella inte ska ta över Statens Kulturråd står dock för seriositet och trovärdighet Katalogens indelning är för flera intervjupersoner svårtolkad Svårt att hitta böcker för olika åldersgrupper Underlättar om det klart och tydligt står vilken åldersgrupp böckerna vänder sig till ”De som börjar titta i katalogen tittar efter böckerna. Det är det som är intressant. Orkar man så läser man sedan artiklarna” Barnbibliotekarie, 32 år ”Jag undrar vem som skriver ihop texterna till böckerna. Har funderat över det. Läser med en nypa salt. Jag vill hellre ha recensioner. Men är det på Kulturrådet man skriver och läser då börjar jag läsa på ett annat sätt. Då känns det trovärdigt” Barnbibliotekarie, 49 år ”Barnen går mycket på hur böckerna ser ut när de väljer vad de vill läsa. Därför är det bra att man visar framsidorna på böckerna”

Böcker på annat språk behövs
”Böcker på andra språk än svenska söker man ju ibland. Bra att det finns här. Jag har inte sett det förut i katalogen utan upptäckte det nu. Det här kan man ha glädje av men jag tror att det kom en annan separat katalog förut. Lätt att missa det här avsnittet. Det står ju ingenting på utsidan om att det finns med” Barnbibliotekarie, 61 år Intresset varierar mellan biblioteken beroende på antalet besökande invandrare Överlag så upplever de tillfrågade att de har få invandrare som besöker biblioteket Antingen p g a att kommunen i sig inte har många invandrare… …eller p g a att invandrarna inte söker sig till biblioteket Upplevs som positivt att information om böcker på andra språk finns med i katalogen Underlättar Inspirerar Information om böcker på andra språk upplevs överlag som svårt att få tag på Internationella biblioteket Inköpsförslag från barn och föräldrar De bibliotek som har många invandrare anser att det är för lite med endast två uppslag Finns så många fler språk Några saknar den katalog som fanns tidigare med enbart böcker på andra språk Ett par av intervjupersonerna har överhuvudtaget inte lagt märke till detta avsnitt i katalogen

Tävlingen missas lätt Få har noterat tävlingen på baksidan av katalogen Sista sidan missas lätt Tävlingar är alltid något som barnen gillar… Aktivitet Spänning …men det här tar för lång tid Barnen hinner glömma bort att de deltagit Få ser att detta är något som barnbibliotekarien skulle genomföra med barnen Tiden finns inte En aktivitet som passar bra i skolan

Luftig och lätt layout ”Katalogen är snyggt formgiven och den är tilltalande att titta i. Här hittar jag många nya böcker som jag inte känner till” Barnbibliotekarie, 32 år Layouten upplevs av flertalet som luftig och lätt Färger och bilder är tilltalande Läckert med färgomslaget - ”ungarna gillar det” Påpekas dock av några att layouten försämrats sedan tidigare år Nu lite blekare Ser mindre påkostad ut än tidigare Betonar vikten av att katalogen ser ”flashig” ut Ett måste för att många ska tilltalas av katalogen och läsa den Uppslagen har lagom mycket text Man orkar ta sig igenom det mesta Språket upplevs som enkelt Lätt att förstå och ta till sig

Förbättringar och komplement till katalogen
Katalogen är en lågengagemang produkt vilket i sig påverkar de tillfrågades förmåga att komma med förslag till förbättringar och för utveckling av katalogen Nedan följer dock en sammanställning av alla de förslag som lämnades: Syftet med katalogen bör tydligare klargöras Böckerna på andra språk kan komma lite längre bak De svenska barnen kan tappa intresset Större urval av böcker Nu lite för litet och för begränsat Topplista som talar om mest utlånade bok Som video och DVD toppen Låta fler barn komma till tals Låt dem tycka och tänka kring böcker Listor över lågprisböcker känns ointressant och kan tas bort Ingen läser Tydliggöra kategorierna utifrån ålder så att man direkt hittar sin egen kategori Affischer kopplad till katalogen Vykort med nya böcker från katalogen Försök hitta nya vägar för katalogen Barnbibliotekarierna möter en begränsad grupp barn och ungdomar

Attityden till barnensbibliotek.se

Barnensbibliotek.se okänd
Flertalet känner till barnensbibliotek.se men få har varit inne på sajten Pratas om sajten i bibliotekskretsar När de tillfrågade väl går in (på Augurs uppmaning) upplevs sajten som positiv Hittade mer än de förväntade sig …men intresset är ljumt Precis som när det gäller katalogen har man svårt att se användningsområden Flertalet tror inte att de kommer att använda sig av sajten Vare sig för egen del eller tillsammans med barnen Kan fungera för informationssökning både för barn och bibliotekarierna Söka nya böcker Länkar Bokjuryn Information om olika författare Få ser sajten som ett alternativ till katalogen Flertalet läser inte på nätet Katalogen kan man ta med sig och titta i när och var man vill Katalogen är mer lättillgänglig Jag har varit inne någon gång tidigare men efter det ni ringde gick jag igenom sajten ordentligt. Det var bra information. Det fanns länkar för oss som arbetar på biblioteket och länkar för barnen. Här kunde man hitta information om olika författare, barnen kunde spela spel. Det här är absolut en sida jag skulle kunna visa för barnen. När barnen söker information kommer jag att tipsa dom om att gå in här. Ute på skolorna skulle jag också kunna tänka mig att hänvisa hit för information” Barnbibliotekarie, 32 år ”Barnen bryr sig inte om en sådan här sajt. De vill bara spela spel” Barnbibliotekarie, 61 år ”Vet inte om barnen skulle använda en sådan här sida. Dom söker nog mer chatt och spel. De är inte ute efter att söka information. Men egentligen har man ju ingen koll alls på vad de gör när de sitter framför våra datorer” Barnbibliotekarie, 60 år ”Jag vet att sajten finns men vet inte vad jag kan använda den till. Jag tror inte att jag kommer att använda den här sajten. Jag tycker att jag har andra källor. Jag använder aldrig datorerna tillsammans med barnen så där ser jag inte heller något användningsområde”

Många tror att detta är en sajt som inte lockar barn och ungdomar – de söker annat på Internet När dessa målgrupper sitter framför datorn är det spel och chatt som är intressant Layouten beskrivs av någon som tråkig, omodern och barnslig Barn och ungdomar idag är bortskämda med flashig och uppseendeväckande layout Få aktiviteter görs kring barnensbibliotek.se för att öka användandet hos barnen På vissa biblioteken har man vid datorerna satt upp information om barnensbibliotek.se Länken finns med på bibliotekens hemsida Ett av biblioteken har sajten som starsida på sin publika dator

3. Förskolelärare

Barnens intresse för att läsa
”Barnen är verkligen sugna på ord och bokstäver. De vill hela tiden lära mer. Deras intresse beror på hur aktiva vi vuxna är på att stimulera barnens naturliga intresse. Om vi gör läsandet till härliga upplevelser så kommer de ihåg dem och söker sig till att läsa igen och igen och igen”” Förskolelärare, 35 år ”Vi har en jätteuppgift när det gäller att väcka intresset för böcker hos barnen” Förskolelärare, 53 år ”Vi har alltid läsvila 30 minuter efter maten. Vissa barn kan inte alls koncentrera sig och kan inte följa med i handlingen. Andra lyssnar som små ljus och kan återberätta hela historien dagen efter. Barn behöver mycket tid med böcker för att lära sig koncentration. Föräldrarna måste ta sig den tiden men vi får inte glömma att vi också kan påverka. Man kan ta ett barn i knät själv och börja på en enklare nivå och hela tiden se och höra efter att barnet hänger med” Förskolelärare, 39 år ”De mindre barnen älskar när man läser för dem. Vi förskolelärare försöker ta tillvara det. Vi försöker använda boken och hålla datorerna borta. Jag märker en stor skillnad mot tidigare när det gäller barnens förmåga till koncentration. Tidigare kunde barn sitta längre stunder och lyssna. Nu måste vi överbearbeta läsandet och på olika sätt arbeta för att kunna hålla deras intresse vid liv längre stunder” Förskolelärare, 52 år Förskollärarna upplever ett stort intresse hos barnen för att läsa Barnens intresse för att läsa böcker är beroende av intresserade föräldrar och förskolepersonal Flertalet pekar på barns behov av att ha böcker omkring sig och höra böcker för att ett intresse ska skapas för läsande Det går att identifiera de barn som inte har böcker omkring sig och som inte har föräldrar som läser De med läsvana har oftast hunnit längre i sin språkutveckling och kan oftast sitta still och avskärma sig De med mindre läsvana kan inte sitta still och koncentrera sig Barnet måste sitta bredvid, följa med i boken, titta på bilderna Många barn behöver bilden för att kunna hålla kvar sin koncentration Har svårt att hitta sina egna bilder Tappar snabbt tråden i berättelsen Medvetenheten om vikten av barns läsande är större idag än tidigare, menar de tillfrågade Flertalet upplever att de är engagerade och följer med i utvecklingen Poängterar att det är en av de viktigaste saker en förskolelärare håller på med Som förskolelärare har man ett stort ansvar för barns språkutveckling Ingår i uppdraget som förskolelärare

”Ett barn måste ha språket, ordförståelsen och sinnesupplevelserna. Det är nyckeln till skolan och ett fortsatt bra liv. Idag pratar barn inte om annat än dataspel och det är det som konkurrerar med läsandet. Vi på förskolan behöver därför inte ha den biten. På måndagsmorgonen är det ½ av barnen som inte har varit utanför dörren på hela helgen. Vi måste se till att barnen får alla bitar” Förskolelärare, 53 år Läsandet hos barn är viktigt För att utveckla språket För att hitta satsmelodin För att utveckla en kreativitet För att stimulera fantasin För att kunna reflektera För att förhindra läs- och skrivsvårigheter För att utveckla empati Det finns dock mycket som konkurrerar med läsandet, TV Film TV - spel Dataspel Ofta hör förskolelärarna barnen säga att de ska gå hem och titta på film eller spela TV-spel Det gäller även de riktigt små barnen Det finns dock de förskolelärare som inte anser att ovanstående konkurrerar med läsandet utan snarare med lekandet Om familjen läser eller inte läser böcker är snarare en klassfråga, menar man

När det gäller invandrarbarn så upplever de tillfrågade att läsintresset är lägre hos många av dessa Läsandet av böcker ingår inte i kulturen Finns det böcker hemma menar man att det handlar om en eller två böcker

Utbudet av barnböcker Utbudet av barnböcker upplevs som bra – brett och varierat Dock svårt att hitta bra böcker för de minsta barnen Flertalet förskolelärare läser alltid nya böcker innan de används i barngruppen Val av böcker kräver kunskap om barngruppen Vad tycker de olika individerna i gruppen om för böcker Många barngrupper är väldigt heterogena vilket försvårar val av litteratur Svårt att hitta en bok som passar alla Tiden räcker inte till för att läsa olika böcker för olika barn Valet av böcker baserar sig på Vad man själv läst för sina barn Vad barnen är intresserade av Information genom Internet Tips och råd från biblioteket Tips från kollegor Information från bokhandeln Barnbokskatalogen Lärarförbundets tidning Förskolan Barnbokklubbar ”Jag har mina böcker som jag använt i många år. Har jag en konflikt i gruppen vet jag vad jag ska ta för bok för att kunna prata om det som händer. Sådana temaböcker är bra att kunna ta till. Man har som ett register av böcker inom sig. Jag har haft 5-åringar så länge så jag ser deras behov och barnen utvecklas i samma ordningsföljd” Förskolelärare, 53 år

Förskolans aktiviteter för att öka läslusten
”Tiden finns inte idag för att läsa med barnen. Man hinner inte ta upp ett barn i soffan och läsa” Förskolelärare, 53 år ”Vi ska vara modeller. Vi ska visa att vi tycker att det är intressant med böcker. Då kommer barnen också att tycka det” Förskolelärare, 48 år ”Tidigare kunde man sitta och berätta en historia och de lyssnade. Nu måste det hända saker hela tiden annars tappar de uppmärksamheten på det man berättar. Nu måste man vara en clown som hela tiden överraskar för att ha barnen med sig” Förskolelärare, 39 år ”Man märker skillnad mot tidigare. Då kunde barnen sitta längre stunder. Nu måste man överbearbeta läsandet och föra in olika föremål i sagan för att kunna hålla barnens koncentration” Förskolelärare, 52 år Språket finns med i det mesta av det förskoleläraren gör i sitt arbete Tidsbrist och personalbrist gör dock att man inte kan arbeta med språket i den utsträckning som man skulle önska Tiden räcker inte till för att i lugn och ro sitta med barnen i mindre grupper eller ensamma Många barn har svårt att koncentrera sig och följa med i en bok eller i en berättelses handling Det krävs stor fantasi hos personalen för att fånga intresset Många barn ställer krav på att det ska hända saker hela tiden – en generation av ”lustbarn” För mycket att välja på Kontroll över allt runt omkring för att inte missa någonting roligt Vana vid att bli roade Vana vid ett högt tempo i allt de gör Invandrarbarnen kräver mer än svenska barn Måste läsa och tala mycket med dem Måste ta det lugnt och ta sig tid när man läser Själv använda ett rikt och målande språk

”Ingen förskolelärare kan välja bort läsandet. Det ligger i vår utbildning att vi ska arbeta med barnens språkutveckling. Alla vet att det är jätte viktigt” Förskolelärare, 56 år ”När någon får vredesbrott så tar jag en hög böcker och sätter mig med barnet. Då slappnar barnen av och man kan varva ner med en skön och lugn stund” Förskolelärare, 39 år ”Man kan göra hur mycket som helst kring just läsandet. Det är bara upp till de vuxna att göra” Förskolelärare, 52 år ”Vi har en jätte uppgift när det gäller att väcka intresset för böcker även hos invandrarbarnen. Böcker finns ofta inte med i deras kultur” Förskolelärare, 53 år Förskolan arbetar med olika typer av aktiviteter för att främja läslusten hos barnen Läsutmaning Finns boklådor på förskolan där barnen plockar ut, läser och röstar fram den bästa boken Läsvila varje dag – läser för gruppen cirka 30 minuter varje dag Aktiviteter utifrån olika böcker Målar Ritar Gestaltar Pratar om innehållet Barnen får återberätta handlingen Teman utifrån olika böcker Aktiviteter runt specifika teman Barnen tar med sig sin bästa bok hemifrån Får sedan berätta för de andra barnen om vad den handlar om Läser spontant för barnen Ett sätt att lugna Ett sätt att komma nära Förskolans personal tränar läsning Lär sig använda rösten för att skapa intresse hos barnen

”När jag ser att barn har svårt med koncentrationen och hör att de har ett dåligt språk så tar jag upp det med föräldrarna och betonar vikten av att deras barn läser. Ofta handlar det om barn från andra kulturer där det inte är självklart med en godnattsaga. Många barn har bara sett Disney Channel” Förskolelärare, 39 år På de förskolor där det finns många invandrarbarn försöker man ha böcker på barnens hemspråk Beställs från biblioteket Förskolelärarna arbetar även mot föräldragruppen för att skapa en medvetenhet kring betydelsen av att läsa för barnen Tas upp vid utvecklingssamtal Tas upp på föräldramöten Flertalet tillfrågade upplever att de ganska snabbt ser resultat hos barnen på grund av sina ansträngningar Kan sitta stilla en längre tid och lyssna på en berättelse Kan förstå handling och ord på ett bättre sätt Flertalet förskolor går på biblioteket och lånar böcker I stor eller mindre grupp Lär sig hur man beter sig på biblioteket Barnen bestämmer vad de vill låna Flertalet tillfrågade upplever att kontakten med biblioteken har blivit sämre på senare år Barnbiblitekarierna har inte längre tid

På de förskolor där en nära kontakt finns med biblioteket är man mycket tacksamma Medverkar på föräldramöten Presenterar nya böcker Väljer ut och tipsar om bra böcker Besöker förskolan och pratar med barnen kring böcker Bjuder in till biblioteket Visar teater Har sagostunder

”Biblioteksansvarig beställer katalogen sedan finns den överallt i klassrummen, i lärarrummet och på skolbiblioteket. Är alltid nyfiken på den när den kommer. Katalogen har oftast en spännande framsida. Känner alltid att det här måste jag titta på. Här kan jag få bra tips”” Förskolelärare, 56 år ”Jag har inte beställt katalogen. Visste inte att man kunde beställa den. Jag har aldrig sett den på biblioteket. När jag väl fick den läste jag om var och varannan bok. Böckerna såg intressanta ut. Hela katalogen var färgglad och tilltalande” Förskolelärare, 39 år ”Jag var ute på nätet och sökte information om böcker på andra språk när jag stötte på katalogen. Det var bara en slump” Förskolelärare, 52 år ”Jag har sett katalogen på biblioteket men aldrig bläddrat i den. Jag har visat den för flera här på jobbet och ingen har känt till att den finns. Fortsättningsvis kommer vi att beställa den” Förskolelärare, 53 år Sex av de intervjuade förskolelärarna har katalogen på sin förskola Skolbibliotekarien beställer och delar ut Barnbibliotekarien har delat ut i samband med bokjuryn Boktorgsgruppen beställer katalogen och delar ut Hittade och beställde katalogen när man surfade på nätet och sökte information om böcker på andra språk Övriga fyra har överhuvudtaget ej känt till att katalogen går att beställa Har aldrig sett den Tror att de sett den på biblioteket Oavsett om de tillfrågade har beställt katalogen eller inte så är de spontana attityderna till katalogen positiva Förmedlar information om nya böcker Böckerna presenteras på ett tilltalande och intresseväckande sätt Inbjudande Färgglad Rolig att bläddra i Roliga reportage Trevlig Bra mix Bra upplägg Mycket bilder Lagom mycket innehåll

Flertalet upplever att det finns ett behov av katalogen Ger förskolelärarna information om nya böcker Väcker intresse hos barnen …men katalogen bör nå även föräldrarna Vid utvecklingssamtal Vid föräldramöten De som idag inte har beställt katalogen uppger att de fortsättningsvis kommer att beställa den

Syftet med katalogen Flera efterfrågar syftet med katalogen
Behöver en vägledning för att veta hur katalogen ska användas Syftet med katalogen upplevs olika beroende på vilken åldersgrupp de tillfrågade arbetar med För förskolelärare som arbetar med de mindre barnen blir katalogen ett uppslagsverk som möjliggör att de kan hålla sig uppdaterade kring nya barnböcker Katalogen är enligt flertalet inget som barnen själva kan använda sig av då de är för små För de förskolelärare som arbetar med de lite äldre barnen ser man också ett syfte för barnen Kan användas för att skapa intresse för olika böcker och inspirera barnen till att läsa ”Det skulle vara bra att veta syftet med katalogen. Bara det att man ser att avsändaren är kulturrådet säger ju något om syftet men jag skulle vilja veta hur de tänker. Kanske skulle man kunna berätta om det först i katalogen” Förskolelärare, 35 år

”Jag får bra information genom katalogen. Sedan kan jag sitta med barnen också och titta i den. Vi kan sitta i smågrupper och läsa vad böckerna handlar om och diskutera kring detta” Förskolelärare, 56 år ”Här kan jag hitta nyutkommen litteratur och se vad varje bok handlar om. Jag har inte prövat att ge den till föräldrarna men det är en bra idé som jag bara inte har tänkt på. Framförallt kan den vara bra för föräldrar med annat hemspråk. De känner bara till att biblioteket har utländsk litteratur” Förskolelärare, 52 år ”Jag beställer katalogen och ger den till varje barn att ta med hem” Förskolelärare, 50 år ”Om vi arbetar med ett tema så kan jag gå in i katalogen och se om det finns något där som passar och som handlar om just det vi håller på med. När vi jobbade mycket med mobbning så hittade jag en bok i en annan katalog” Förskolelärare, 39 år Hur katalogen används varierar mellan förskolelärarna Några av förskolelärarna använder katalogen mer aktivt gentemot barnen Alla barn får den För att läsa i skolan För att ta med hem till föräldrarna Läser den tillsammans med barnen Barnen får ur katalogen välja böcker som de vill läsa Används i samband med bokjuryn Ju större barn man har i gruppen desto lättare är det att utöka användningsområdet till att inbegripa barnen Andra, framförallt de i småbarnsgrupperna, använder den enbart som en katalog att inspireras av när det gäller nya barnböcker Svårt att se hur barnen skulle kunna ha glädje av katalogen Man delar gärna med sig av katalogens innehåll till kollegor Pushar för att även de ska titta i den I en av förskolorna delas katalogen ut till föräldrarna vid ett föräldramöte Barnbibliotekarien är med och talar om vikten av böcker och visar upp de nya barnböckerna för året

”Om jag undrar över vilken/vilka böcker jag kan använda mig av när vi har ett specifikt tema då kan jag gå till katalogen och få tips. Jag använder den som ett litet uppslagsverk och tittar och ser om det finns något här jag kan använda mig av” Förskolelärare, 56 år När det gäller de förskolor som inte har katalogen så har man tankar om hur denna kan användas Delas ut till föräldrar vid utvecklingssamtal eller vid föräldramöten Användas för att hålla sig ajour med det nya inom barnbokslitteraturen Hålla sig ajour med trender Flertalet poängterar att bara en katalog räcker inte för att stimulera till ökat läsande Kan vara en viktigt instrument tillsammans med annan stimulans

”Ja, föräldrarna skulle absolut kunna ha glädje av katalogen. Man skulle kunna skicka med den hem med veckobrevet och anknyta till något man gjort i veckan. Föräldrar i dag är så stressade så man skulle behöva ställa några frågor för att se att de verkligen tittat i den. Många är så jäktade så att de inte hinner med böcker. Jag säger alltid till föräldrarna att det är viktigt. Jag brukar fråga barnen vem som läst för dem och då märker jag att föräldrarna sällan läser med barnen” Förskolelärare, 54 år ”Jag ser vuxna både föräldrar och personal, som målgrupp. Ja, alla de som arbetar med barn…men inte barnen. Så mycket text som snarare avskräcker än skapar intresse hos de mindre barnen” Förskolelärare, 39 år ”Det känns som om katalogen vänder sig till oss vuxna och inte till barnen. Det är först när de kan börja läsa som den kan inspirera dem” Förskolelärare, 35 år Även när det gäller synen på målgrupp så varierar den utifrån vilken åldersgrupp man som förskolelärare arbetar med Arbetar man med yngre barn upplever man de som arbetar med barn som målgrupp Arbetar man med lite äldre barn kan dessa också innefattas i målgruppen På en direkt fråga ser man även föräldrarna som målgrupp Många har inte tänkt på ett detta kan vara en intressant grupp för katalogen men den känns självklar då man väl fått upp ögonen Kräver dock en introduktion så att föräldrarna förstår varför de ska titta i den Flera tror också att tonåringar kan få ut mycket av katalogen Mycket för ungdomar att läsa Poängterar att katalogen vänder sig till redan ”frälsta” Om man inte är intresserad av läsning så läser man inte heller katalogen

Omslaget tilltalar de större barnen
”Det känns lite trist. Mörkt och svart. Roligare när det är lite färgglatt och det finns något som fångar ögat Jag vet att barnen vill ha större bilder, lite mer färgglatt och klara färger” Förskolelärare, 52 år Omslaget väcker positiva känslor hos de som arbetar med lite större barn Spännande Läckert Väcker nyfikenhet Väcker fantasier Mycket att titta på Omslaget ifrågasätts mer hos dem som arbetar med de mindre barnen Mörkt Svart Otäckt Dystert Trist Omslaget signalerar att katalogen vänder sig till yngre barn och inte till ungdomar Snäll framsida utesluter tonåringarna

En bra blandning – nya böcker varvat med reportage
Presentationen av barn- och ungdomsböckerna är det som intresserar mest i katalogen Man vill snabbt se vilka de nya böckerna är …men många läser allt Artiklarna kan bli ett sätt att hålla sig uppdaterad när det gäller ungdomars intressen T ex Manga Blandningen av reportage och presentationen av nya böcker tilltalar Man hittar hela tiden något nytt att läsa Reportagen skapar en seriös känsla Förmedlar att det inte bara är ett reklamutskick Samtliga uppskattar det sätt som böckerna i katalogen presenteras på Bokomslagen i färg tilltalar och väcker intresse Den korta sammanfattningen beskriver på ett bra sätt vad böckerna handlar om Flertalet ser bokurvalet som tillräckligt och tilltalande Finns något för alla åldersgrupper ”Jag läser nog allt i katalogen men det är klart att man tittar extra mycket på de böcker som presenteras. Det är en bra blandning. Tycker om att det kommer lite smått och gott. Bara presentation av böckerna skulle bli lite torrt” Förskolelärare, 54 år ”Först när jag fick katalogen hem var jag bara ute efter böckerna. Men nu hittar jag alltid något nytt när jag öppnar den. Roliga reportage, nätadresser, tips och idéer” Förskolelärare, 52 år ”Det är roligt med blandningen. Det gör att katalogen blir mer som en veckotidning” Förskolelärare, 53 år

En bra blandning – nya böcker varvat med reportage
Många saknar en tydligare åldersindelning av böckerna Som det ser ut idag så är det svårt att veta vilken ålder de olika böckerna vänder sig till Flera saknar också en indelning av böckerna utifrån olika teman Många av förskolelärarna använder böcker som ett sätt att bearbeta och diskutera kring olika händelser och fenomen i barngruppen Det skulle då vara bra att kunna se vilka böcker som behandlar vilket tema Det mest logiska anses också vara om böcker för små barn kommer först i katalogen Det finns annars en risk för att man tror att det inte finns böcker för mindre barn presenterade i katalogen För att följa den logiska linjen menar man att de svenska böckerna ska komma först och böckerna på andra språk ska komma sist ”Kanske skulle man skriva tydligare vilken ålder böckerna vänder sig till. Jag vill direkt kunna se vilka böcker som är intressanta för just min barngrupp. Jag tycker också att man ska börja med böckerna för de mindre barnen. Känns ologiskt att de ska komma längst bak. Jag tror att man slutar bläddra innan man kommer dit. Förväntar sig att hitta dem först och risken är att man tror att de inte finns med böcker för de små barnen” Förskolelärare, 39 år

Böcker på annat språk behövs
”Böcker på andra språk är det svåra att hitta. Nu har jag fått en ny källa. Jätte bra” Förskolelärare, 53 år Information om böcker på annat språk uppskattas mycket av de förskolelärare som har många invandrarbarn på förskolan Underlättar Inspirerar Upplevs som svårt att idag veta var man ska hitta information om böcker på barnens olika hemspråk Biblioteket är den kanal som man känner till De som har många invandrarbarn på sin förskola önskar ett större utbud av språk Ett par av intervjupersonerna har överhuvudtaget inte lagt märke till detta avsnitt i katalogen

Layouten tilltalar Layouten upplevs av flertalet som positiv
”Layouten är jätte fin. Det är inte för mycket och den är inte steril och tråkig utan snarare tvärtom” Förskolelärare, 54 år Layouten upplevs av flertalet som positiv Bra struktur Rent Mycket bilder Tilltalande färger Lagom mycket text på varje uppslag Lätt språk Enkelt och lätt att läsa Katalogen ser enligt många ut om en tidning och inte som en katalog Skapar ett större läsintresse Väcker en större nyfikenhet Innehållsförteckningen upplevs av några som rörig och den bör ligga först i katalogen De många färgerna förvillar Vana vid att den ligger först

Positiv attityd till tävlingen
”Det är jättekul med tävlingar. Ingen förskola jag har arbetat på har varit med i en tävling. Mina barn är för små men för de större är det ju jätte kul” Förskolelärare. 52 år ”Det är kul med tävlingar. Det här kan vara något för oss. Kanske kan vi göra det här på eftermiddagen. Alla barn gillar tävlingar” Förskolelärare, 53 år Det finns bland de tillfrågade överlag en positiv attityd till tävlingar Kul med knep & knåp Barn tycker om att vara ”duktiga” Det här är en tävling man skulle kunna tänka sig att göra med barnen …men inte med de minsta Några uppger att den ständiga tidsbristen medför att detta är en tävling man inte skulle medverka i

Förbättringar och komplement
”Lågprisböckerna längst bak känns inte intressant för mig. De skapar inget intresse utan bild. Det här skulle jag bara bläddra förbi. Ger mig ingenting” Förskolelärare, 39 år De mindre barnens böcker bör komma först för att det ska bli logiskt Presentera även böckerna utifrån tema Gör förskolelärarna uppmärksamma på att katalogen finns Gör förskolelärarna uppmärksamma på hur katalogen kan användas Fundera över om registren längst bak kan tas bort Väcker inget intresse och de tillfrågade har svårt att se behovet Innehållsförteckningen upplevs som rörig Färgerna förvillar

”Jag tycker att det är trevligt att det finns någonting annat än datorer. Därför är det bra med en katalog. Är mycket roligare” Förskolelärare, 54 år ”Jag har aldrig hört talas om barnensbibliotek.se men jag gick ju in nu p g a undersökningen. Minns inte så mycket av vad jag hittade. Tycker inte att den gav mig någonting. Jag är ingen nät människa. Jag vill ha en katalog i handen, något jag kan ta med mig och sätta mig och läsa” Förskolelärare, 52 år ”Ingen gillar att söka information på nätet. Jag gillar inte att läsa på skärm. Jag föredrar katalogen framför det här. Det kanske är en generationsfråga. Barn kanske gillar det här. Vi har datorer men våra barn klarar inte av att söka information. De sitter vid datorn och spelar spel. För mig ser jag inget användningsområde” Förskolelärare, 48 år ”Det var himla roligt att se nya böcker. Jag håller på och lär mig data så det här var bra. Visste inte att den fanns innan. Kan tipsa föräldrarna om att de kan hitta ny litteratur här” Förskolelärare, 53 år ”Jag är ingen datamänniska men det här var trevligt. Nog kan jag lära mig lite här. Kan ju titta och se vad det har kommit för nya böcker. När det gäller barnen så har vi inga datorer här på förskolan” Förskolelärare, 35 år Få känner till barnensbibliotek.se Flertalet uppger att de sällan är ute på Internet Är ingen välanvänd kanal bland förskolelärarna Flertalet har varit inne på sajten p g a deltagandet i undersökningen Flertalet har svårt att se något klart och tydligt användningsområde Eventuellt för att söka information om nya barnböcker Eventuellt tipsa föräldrar om att sajten finns Sajten ses definitivt inte som ett alternativ till katalogen Vill kunna hålla en katalog i handen Så mycket Internet ändå bland barnen

3. Lärare

Det egna läsandet De tillfrågade talar om läsandet som ett sätt att:
”Jag läser dagligen som lärare, men kan tycka att jag för egen del inte hinner eller orkar läsa så mycket som jag skulle önska” Lärare klass 4-9 ”Jag önskar att jag kunde läsa mig till sömns, men jag somnar innan jag hinner komma til boken. Jag har en stor trave olästa böcker vid min säng”. Lärare på högstadiet ”Under terminerna blir det lite tunnare böcker med det typiska ramverket: mord och hämnd. Böcker som inte kräver den minsta ansträngning” ”Jag älskar att läsa. Det är som ett kärleksförhållande, mamma, pappa, boken! Jag berättar för mina barn att med bokens hjälp kan ni ta er vart som helst. Helt i lugn och ro, ingen är där och stör, du får ta till dig i din egen takt”. Lärare på lågstadiet ”Det är inte lätt att motivera en vuxen lärare som inte ser nyttan av att läsa”. Lärare klass 4-9 ”Jag har tyckt om att läsa, men sedan jag blev litteraturvetare har intresset försvunnit. Det var så otroligt analyserande. Jag blev irriterad på författare när jag såg att de var politiskt korrekta. Läsglädjen försvann med hjälp av dålig kurslitteratur” De tillfrågade talar om läsandet som ett sätt att: Upptäcka nya världar Utveckla sitt språk Få förståelse Få ny kunskap Få underhållning Få kultur Samtliga lärare läser, men intensiteten i intresset varierar Definitionen av sitt intresse sträcker sig från att vara ett ”kärleksförhållande” till att tycka att lärarutbildningen ”stal läslusten” Samtliga lärare önskar mer tid över till den ”egna” läsningen Brist på både tid och ork Läser ingen tyngre litteratur under terminerna utan läser enbart för avkopplings skull Litteratur som inte kräver ansträngning

”De smarta eleverna kommer att läsa förr eller senare. Men det blir fler och fler som aldrig kommer att läsa”. Lärare på lågstadiet ”Jag kan få elever, speciellt killar, som inte har läst en bok, som inte har positiva erfarenheter av att läsa”. ”I deras ålder hade jag till exempel läst Sagan om Ringen. Idag finns allting otroligt bra filmatiserat”. Lärare på högstadiet Hemmet har en stor betydelse för elevernas attityd till läsandet Läsandet är en ”färdighet” inte en kunskap, som grundläggs i tidiga år Att kunna sitta still och lyssn Att titta på andra och härma dem (föräldrar som läser) Det är lätt att urskilja elever som läser och de som inte läser Det finns barn som lever i hem utan böcker och som aldrig varit på ett bibliotek ”Bra litteratur” kan vara Kalle Anka för en elev som har svårt att läsa Elevernas läserfarenheter varierar kraftigt när de kommer till högstadiet Måste arbeta långsiktigt, med stort tålamod, för att väcka intresset om det inte finns Flertalet elever är ovana läsare (villaområde, inga invandrare) Stark grupp på nationella prov men läshastigheten saknas Socialt arv och umgänge avgör intresset för att läsa hos framförallt högstadieelever Har det med sig hemifrån Umgås med vänner som läser

Konkurrenter till boken
Datorn och i viss mån TV:n är de starkaste konkurrenterna till läsandet Det lättsmälta och lättillgängliga attraherar - varför anstränga sig med en bok? ”Skärmen” ger omedelbar feedback Att läsa är initialt mer ansträngande än att ta del av det ”skärmen” har att erbjuda Eleverna får sällan uppleva känslan av ”flow” när de läser, det vill säga belöningen efter ansträngningen Genom att inte läsa missar eleverna det nyanserade språket och möjligheten att kunna uttrycka sig på en mängd olika sätt Användandet av datorn är enligt de tillfrågade många gånger mer skadligt än nyttigt Erbjuder inte kvaliteter som djup, distans och känsla Internet kan bli ett substitut för relationer som inte ”har tid”, menar man Datorn och chatten har alltid tid Datorn och TV:n är i sig är inget hot under förutsättning att man som lärare och andra vuxna kan bryta inställningen att det är tråkigt , påtvingat och jobbigt att läsa ”Det finns ett obegränsat antal TV-apparater som sänder ungdomsinriktat dygnet runt, för att inte tala om nätet, chatten och TV- och Dataspel”. Lärare på högstadiet ”Många ungar sitter inne på sina rum vid datorn och chattar. Språket de använder är fattigt, helt utan synonymer. Om de i stället läser, lär de sig att uttrycka sig på en mängd olika sätt”. Lärare på lågstadiet ”Jag har föräldrar som blir tokiga på att deras barn inte släpper datorn”. ”Det är något magnetiskt över den, men jag tror tyvärr att ungarna använder datorn till mer dåliga än nyttiga saker”.

Konkurrenter till boken
Den stora mängden information som träffar barn och ungdomar idag konkurrerar om läsandet Orkar inte ta in allt Avskärmar sig snarare än öppnar upp ”De utsätts för en helt annan mängd information idag än tidigare. Många av dem har svårt att finna ro och sitta och läsa.” Lärare på lågstadiet ”En riktigt duktig elev är bättre än för 20 år sedan på grund av all ny information. Men snittet var bättre förr”. Lärare på högstadiet ”Barnen har blivit ovana läsare för att det är för mycket som konkurrerar om deras uppmärksamhet. Idag är allt så lättsmält och så lättillgängligt.” ”Det finns ett sådant otroligt flöde kring ungdomar idag. De har brist på dötid, som har ett värde i sig”.

Det upplevs som relativt lätt att hålla sig uppdaterad när det gäller barn- och ungdomslitteratur och det finns många källor att ”gräva” ur: Kollegor Ämnesträffar Skolbibliotekarie som är duktiga på att hitta på nätet Förslag från elever Facktidningar Radio Web Åker till bibliotekstjänsts visningar i närmaste stora stad Bokkataloger med rubriker som exempelvis ”lättläst” (Opal) Kulturrådets katalog Katalogen är en självklar del i arbetet med att hålla sig uppdaterad En självklar källa bland alla de andra Bra böcker, är enligt de tillfrågade, böcker som fångar elevernas intresse Kan vara Kalle Anka för en elev som annars vägrar läsa, det viktigaste är att de läser ”Jag tycker att det finns boktips i alla möjliga former, hör på TV, i radio, på webben i facktidningar av kollegor”. Lärare årskurs 4-9 ”Vi har en underbar bibliotekarie. Vi jobbar alltid på ett speciellt tema, just nu om medeltiden. Då kommer vår bibliotekarie med en kasse bra böcker som handlar om just det vi läser för stunden”. Lärare på Mellanstadiet

På ett par av skolorna träffas svensklärarna en gång per termin och har då läst nya böcker som bibliotekarien tipsat om Diskuterar böckerna tillsammans Beslutar om vilka böcker man ska använda sig av i undervisningen En av de tillfrågade lågstadielärare har en portfolio av böcker för varje årskurs Elsa Beskow, Tove Jeansson och Astrid Lindgrens Bullerbyn i klass 1 Medmänsklighet, rätt att göra bort sig Gösta Knutsson och Astrid Lindgrens Mio min Mio i klass 2 Mobbning, allas lika värde Mathildaböckerna och Astrid Lindgrens Lejonhjärta i klass 3 Tuff mobbning, övergivenhet, nazityskland Förmedla insikten om att man måste jobba på att vara en bra människa om vi ska leva i grupp ”Alla svenskalärare träffas varje termin och läser nya böcker som bibliotekarien funderar på att köpa in. Vi tar var sin och diskuterar dem tillsammans”. Lärare på högstadiet ”Så fort jag sätter klorna i dem så har de inte en chans! Den kunskap de hämtar på nätet är mycket grund. Det är bara yta. Det är viktigt att man kommer in på filosofiska samtal” Lärare på lågstadiet

Lärares ansvar för att öka läslusten
Det finns en skillnad i attityd till vikten av att stimulera elevernas läsande Flertalet betonar vikten av att skapa ”läsande” elever och anser sig ha ett stort ansvar i frågan Att få sina elever till ”läsande elever” är lärarens största och viktigaste uppgift Ett bra språk är en nyckel till framgång Språket är en förutsättning för delaktighet i samhället Ett fåtal lärare ser det inte som sin roll att stimulera läslusten Man kan inte ”tvinga på” eleverna ett läsande Det är inte lärarens uppgift att göra det Tiden räcker inte till, det är så mycket annat som ska ”läras in” Har slutat med läsning under lektionstid – de elever som inte läser blir rastlösa och stör Andra lärare kan ha gett upp Invandrartäta områden utan ”bokkultur” Bristen på koncentration och konkurrensen från det lättsmälta och lättillgängliga är för stark Finns inte utrymme för det lugn och den ro som är läsandets utgångspunkt och förutsättning ”Vårt språk är nyckeln till framgång. Det gör att man blir levandegjord i en demokrati” Lärare på lågstadiet ”Jag har avsvurit mig ansvaret för deras läsning. Jag kan ge tips och så, men det är svårt att avvara lektionstid för läsning. De läser ju vilket ämne de än har”. Lärare på högstadiet ”Vi har inte den schemalagda tysta läsningen längre. Det är svårt att genomföra rent praktiskt, för de som inte hittar läsron blir frustrerade när de andra hittar den”.

Lärares aktiviteter för att öka läslusten i årskurs F-5
”Lusar” alla barnböcker Lägger böcker i olika svårighetsgrad/lådor, så barnen kan ”trigga” sig själva Utvärderar barns olika läsförmåga Uppmuntrar genom att genast tipsa på en liknade bok som de tyckt om Gott samarbete med bibliotekarien Boktips, bokprat, boksamtal utifrån olika teman, exemplevis ”Spöktema” Får välja en egen bok när de läst tio böcker Välja ”vad de vill” och ha som sin egen bok Skapar tillsammans med barnen en ny ordbank Arbetar undersökande i andra ämnen - erhåller ”nya ord” som underlättar läsningen/ökar läslusten Biblioteksbesök var tredje vecka Sätter som läsmål tio sidor per dag Högläsning av både lärare och elever ”Med hjälp av LUS triggar de sig själva och får erfara hur de växer. Plötsligt en dag: Jag förstår! Då blir de roligt och de kan gå över till kapitelböcker”. Lärare på lågstadiet ”När vi jobbar undersökande så får de en helt ny ordbank, exempelvis ”balansbräda, jämnvikt och mittpunkt” från naturkunskapen”. ”Så fort någon elev uppskattat en bok: ”Då ska vi hitta en liknande till dig.” Lärare årskurs F-5

Lärares aktiviteter för att öka läslusten i årskurs 6-9
Tålamod och långsiktighet anses av, de tillfrågade, vara viktigast i dessa årskurser Lärarna måste lära känna eleverna, dess spärrar och intressen Som mål har lärarna att bredda perspektivet, inte värdera vad eleverna läser Att visa dem att boken kan vara en väg till det egna livet En liten novell kan vara början till stora läsupplevelser Lärarnas uppgift är att visa på det lustfyllda i läsningen, bredda läsningen, handlar mer om hur de läser än vad de läser Hitta annan litteratur än en antologi från 70-talet Läsning kan också vara Metro eller en Motortidning Kan göra ”kringarbeten” runt det lästa Läraren besöker biblioteket med en elev i taget och fokuserar på just den eleven Vad intresserar just den här eleven? ”Vad skulle du vilja att det handlar om”? Lärarna introducerar böcker kring olika teman som relaterar till det egna livet och deras erfarenheter Exempelvis våld och olycklig kärlek Lärarna bedriver olika läsprojekt Hel läsvecka per år Läsmål, visst antal sidor per termin ”Man får tvinga dem och hoppas att polletten trillar ner”. Lärare på högstadiet ”Om man får dem i 6:an kan man jobba långsiktigt med lugn och tålamod, och verkligen känna in personen, både deras intressen och deras spärrar.” Lärare på Högstadiet

Lärares aktiviteter för att öka läslusten i årskurs 6-9
Läraren sitter tillsammans med eleverna i små grupper och diskuterar vad de har läst Ovana att reflektera över vad de läser Lärarna integrerar skönlitterär läsning med andra ämnen WW II - Anne Franks dagbok På en skola är man på väg att skapa ett mediatek där ”allt är samlat” Böcker, filmer, tidskrifter , cd-böcker, internet

Lärares aktiviteter för att öka läslusten - invandrarbarn
Flertalet lärare poängterar vikten av att invandrarbarn lär sig svenska, Det är nyckeln till framgång En stor uppgift är för läraren är att ”bringa ordning i deras kaos” Arbetar med ”ljudning” Coacha hela tiden Förmedla strategier Det finns inga givna självklara sätt att arbeta med invandrarbarn och läsning Situationsbundet Invandrarbarnen behöver generellt mer tid än andra barn Arbetar med dem utan tidspress Blir på så sätt medvetna om kvalitet, istället för att ”bara bli färdiga” Många invandrarbarn kan varken läsa på svenska eller på sitt eget språk Svårt att få dem att ”knäcka koden” De blir glada om de får böcker på det egna hemspråket, känner sig stolta över sitt land Med 65% invandrare vill det till att vi svenskar står stadigt i myllan och implementerar vårt språk som är nyckeln till framgång. Det är vägen till att bli levandegjord i en demokrati”. Lärare på lågstadiet ”Man måste börja med att bringa ordning i deras kaos. Det går! Man måste coacha hela tiden, ge dem strategier hela tiden. Plötsligt stiger de fram: Jag kan!” ”Invandrarbarnen behöver mer tid. Vi arbetar med en och samma sak tills arbetet blir riktigt bra, inte tills det är klart en specifik vecka”. Lärare på högstadiet

Flertalet tillfrågade lärare är positiva till katalogen Ett bra sätt att hålla sig uppdaterad på relevant barn- och ungdomslitteratur Ger många bra tips Har alltid funnits på skolbiblioteket, bra och trevlig Bra spännvidd och storlek på urvalet av litteratur, bra mix Historia Nutid Framtid Skickliga sammanfattningar av böckerna Bra att man ser hur boken ser ut på framsidan Barnen letar efter ”omslag”, kommer ihåg bilden, lånar på biblioteket Bra att det står om boken är lättläst eller inte, underlättar val Uppdelningen / Strukturen med mognadsgrad bra Bra att boktipsen är varvade med artiklar och andra ”tips” Manga är ett bra val, många är ”besatta” av Manga Kommer ut vid en bra tidpunkt, september / oktober En utmärkt kanal till föräldrarna Kan via katalogen stimulera föräldrarna att stimulera sina barns läsning ”Det är en väldigt bra hjälp att kunna visa föräldrarna i min klass. Då kan jag säga till dem: Här kan ni hitta böcker lämpliga för era barn, alltifrån små blivande läsare till ungdomsböcker. Det bryter av det datoriserade, och föräldrarna får en hjälp att förmedla böcker” Lärare på lågstadiet ”Det är ett bra axplock. Här finns något för de allra flesta”. Lärare på mellanstadiet ”Jag hämtar den på biblioteket. Jag har i flera år plockat till mig det första exet och lägger i klassrummet”. ”Det är alltid intressant med nyutgivna böcker”. Lärare på högstadiet

Det framkommer även vissa tveksamheter när det gäller katalogen Katalogen associeras spontant till Kamratposten och därmed till en ung målgrupp Katalogen uppfattas som tråkig ur ett högstadieelev perspektiv Gjord för vuxna eller för mellanstadieelever Faktaböckerna på sidan 34 är inget för högstadieelever Tennis och Abba tillhör 70-talet, inte dagen tonåringar Urvalet för barnsligt Luddig innehållsförteckning En trend att göra ”luddiga” innehållsförteckningar vilket inte uppskattas Blir alltför ”plottrigt” De sista sidorna med lågprisböcker är tråkiga ”När jag ser innehållsförteckningen längtar jag tillbaks till en gammaldags tråkig men överskådlig innehållsförteckning”. Lärare på högstadiet ”Det känns inte så fräscht med tennis och Abba. Det tillhör 70-talet!”

Hur katalogen används varierar mellan skolor och mellan lärare Nedan följer exempel på hur lärarna valt att använda den Används vid inköp av ny litteratur till biblioteket Varje klass får rösta fram fem böcker var ur katalogen, (får även önska var sin bok ur bokreakatalogen) Används som arbetsmaterial i Svenskan, exempelvis Välj ut fem böcker och argumentera för valet Analysera omslagen utifrån den korta beskrivningen Bestäm olika genrer Användas som inspirationskälla inom So/Svenska Reportage och intervjuer Finns två-tre exemplar i klassrummet för att ”hålla sig uppdaterad” I 3-5 klass får eleverna välja en egen bok ur katalogen ”Man kan koppla katalogen till undervisningen i So och Svenska och visa på intervjuer och reportage”. Lärare på högstadiet ”Det är alltid kul med att kunna ha koll på det ”senaste”. ”Vi hade en läsecirkelträff där vi plockade fram kataloger från 2000 och framåt. Vi gjorde en sammanställning på pojkböcker som vi sedan diskuterade”.

Lärarna gör själva en sammanställning med katalogen som grund Klipper ut ett antal bilder på böcker och skapar en ”minikatalog” till eleverna Alla svensklärare läser igenom den, väljer en titel och gör en sammanställning av ny ungdomslitteratur Katalogen delas ut till eleverna Bläddrar tillsammans med eleverna: ”här är lite tips på bra böcker ni kan läsa” Skriver lista för att använda när bokbussen kommer

” Det känns för mycket Lärare på mellanstadiet. Mina brudar i 9:an skulle undra: Vad är det här? De skulle ge upp för det är känsligt om det är för barnsligt. Man måste lura dem lite…””. Lärare på högstadiet Målgruppen är ”någon annan” Som den är utformad idag tenderar den till att uppfattas som attraktiv för andra än ”en själv” Högstadielärare tycker att den är för barnslig för att kunna attrahera tonåringar Lågstadielärare tycker att den är ”för svår” för att attrahera lågstadiebarn Lågstadielärare ser samtidigt en risk i att den är lite ”för barnslig” för att attrahera barnens föräldrar

Omslaget tilltalar alla utom ”högstadiet”
Omslaget signalerar spännvidd inom litteraturen Vänder sig till barn och ungdomar Signalerar sagokänsla Mystiskt och spännande Attraherar föräldrar och småbarn Väcker intresse, signalerar spännande läsning Fina bilder Bilder i ”rörelse” Omslaget är för ”barnsligt” för att attrahera högstadieelever Viktigt att inte förknippas med det som kan verka barnsligt när man går på högstadiet ”Jag vet inte hur de har tänkt sig att tonåringar ska hitta den och läsa den. Den ger alltför barnsliga signaler”. Lärare på högstadiet

Innehållet i katalogen attraherar
”Det är duktiga människor som fångar in en bok så bra på några få rader”. Lärare på mellanstadiet ”Det är mycket bra att de finns, men det är ändå svårt att förmedla Känslan i till exempel Astrid Lindgrens böcker till mina nya svenska barn”. Lärare på lågstadiet ”Det kan vara spännande att nosa på hur livet kan vara när man är 20 år. Finns vissna mogna och drivna elever som mentalt befinner sig i årsåldern ”. Lärare på högstadiet Bra sammanfattning av böckerna Bra språk både i sammanfattningen av böckerna och i artiklarna Bra med bilder på böckerna Många väljer bok utifrån bilden Bra att man inte ser hur tjocka böckerna är Finns elever som ”minsta motståndets lag” Aktuella och intressanta artiklar, blir något annat än bara en katalog Blir lite av en tidskrift som blir intressant i sig Kan som lärare erhålla tips och goda idéer ur artiklarna Reportage och böcker om Manga kan intressera högstadieelever Viktigt att inte förknippas med det som kan verka barnsligt när man går på högstadiet Bra att det finns böcker på andra språk, men det är ändå svårt att förmedla känslan hos de svenska författarna Saknar en genre, den mellan ungdoms- och vuxenlitteratur

Delade meningar om Bildval / Färg / Layout
POSITIVT Tilltalande layout Snygg Trevlig Böckerna fint återgivna Påkostad Känns ”levande” Bra med färgad kant, skapar tydlighet NEGATIVT Artiklarna signalerar ”fackföreningstidning” Innehållsförteckning som ”typisk tanttidning” Plottrig, saknar tydlighet Känsla av telefonkatalog Foton som vore de tagna på 70-talet

Varför behövs katalogen?
Katalogen är meningsfull så till vida att den visar på ett bra urval av ny barn- och ungdomslitteratur Är ensam i sitt slag att göra det Det finns inget givet sätt att sprida information om ny litteratur till barn och ungdom på Finns ingen reklam Finns en enspaltare på DN:s kultursida, ”men vem läser dem?” Alla går inte aktivt in på bokhandeln Katalogen behövs, men om den ska attrahera tonåringar måste den förändras

”Tonåringarna är måna om sin identitet. De är inte längre barn och det är känsligt att bli ihopblndade med dem, och ”Råttan Robert” eller ”Pelle Kanin”. Lärare på högstadiet ”De skulle kunna ha analyserande artiklar om olika författares sätt att skriva, och så kan man visa dem och säga: här kan ni sno den här författarens sätt att inleda ett kapitel på”. Innehållsförteckningen kan förbättras Gör den mer lättöverskådlig Dela upp katalogen, ge tonåringar en egen katalog Till vuxna som väljer ut litteratur till yngre barn Till ungdomar Viktigt för tonåringar att inte blandas ihop med de yngre Alternativt gör katalogen mer ungdomlig Bjud in unga skribenter Låt dem göra intervjuer och skriva artiklar Skapa nationella tävlingar i fri skrivning Kan höja vinnande skolas status Gör det lätt att hitta, strukturera gärna utifrån olika teman, särskilt ungdomslitteraturen Det ska vad lätt att hitta ämnen om det som för tillfället är aktuellt Kärlek / olycklig kärlek, Må dåligt, Identitet, Vänskap Artiklar om olika författare, olika tema Analysera olika författares sätt att använda språket på ”den här författaren är speciellt bra på: dialog, stämning, inledning Reportage från skolor om hur de arbetar med ”läsandet”

”Det är mycket jobb som lärare att försöka hitta litteratur från exempelvis Japan, Iran och Kenya. Lärare på högstadiet ”Det finns ett fåtal elever som har ett aktivt fungerande modersmål och hittar litteratur på det egna språket, men de är som sagt få De andra skulle behöva hjälp och vägledning” . ”Det kan vara svårt att visa vissa föräldrar katalogen om deras hemländers böcker står bredvid ett annat lands bok. Det förekommer regelrätta slagsmål mellan eleverna, det kan handla om olika byar eller olika länder. Det går inte att säga till barnen att dina föräldrar har fel” Lärare på mellanstadiet Katalogen bör vara en spegel av att Sverige är mångkulturellt Fokus inte bara på svensk och västerländsk litteratur Exempelvis asiatisk, afrikansk, arabisk litteratur Blir ett sätt för alla att upptäcka andra kulturer Utländska böcker även för tonåringar Gärna fler tävlingar Boknummer underlättar inköp till klass Katalog exemplar till hela klassen Känsligt med vissa språk bredvid varandra Vissa folkgrupper i konflikt med varandra, exempelvis före detta Jugoslaver, Kurder, Irakier

Barnensbibliotek.se uppskattas
”Jag ska genast skriva ut sidan till samtliga föräldrar. Nu under sportlovet har de ju världens chans att gå in på sidan och visa ”. Lärare på lågstadiet ”Jag blev alldeles jättelycklig när jag såg ordklasserna!” Hela sidan är smart och finurlig. Detta är som Sesam öppna dig” ”Den var rolig! Jag ska rekommendera den till barnen, så kan de gå in där om de inte har något annat att göra”. ”Känns som att detta kan man tipsa dem om att använda även under lektionstid” De lärare som inte tidigare visste att den fanns blev glatt överraskade Många varierande saker Barn är medvetet och öppet nyfikna Går in och provar förutsättningslöst Sajten uppskattats framförallt av lågstadielärare Utmärkt för barn som ännu inte ”kommit in i läsandets mystik” Kan skapa ett förhållande till sidan Blir en dialog Utmärkt för barn som är på gång att börja låna böcker Kan hitta undervisningstips Skrivprojekt Pedagogiska tips Tävlingar och spel är alltid bra Barnen gillar att tävla Kan få egna alster publicerade Eleverna kan få sina egna uppsatser publicerade

Katalogen / Barnensbibliotek.se - en jämförelse
Både katalogen och sajten behövs Variation Kan attrahera dem som ännu ej är läsare Ny teknik är viktig ”Blädderkänslan” är viktigt Katalogen är mer tillgänglig Lättare att sprida till fler lärare och elever Ligger framme på biblioteket Att gå in på en sajt kräver en mer aktiv handling Kan undvara barnensbibliotek.se men inte Katalogen Vill kunna bläddra, kunna gå tillbaks, kunna ”känna” Är effektivare med katalogen, fladdrar lätt i väg på nätet Marknadsför både sajten och katalogen Sajten okänd för många Har läst katalogen men inte uppfattat att sajten finns ”Vill man få barnen nyfikna på böcker så måste man göra det attraktivt för dem. Barnensbibliotek är bra på det”. Lärare på lågstadiet

4. Föräldrar

Föräldrars olika förhållningssätt till läsandet
Att läsa böcker är en självklar del av livet – ett fåtal Själva uppvuxna i miljöer där böcker är en självklar del av hemmet Högläser ofta för barnen för att ”plantera ” det lustfyllda med att läsa Det finns inget som konkurrerar med läsandet Att läsa böcker är mer ”ett borde och ett dåligt samvete” än en ”lust” - flertalet Inte uppvuxna i hem där böcker har haft en självklar plats Att högläsa är ett bra sätt att skapa gemenskap men glöms lätt bort Frågan om att läsa eller inte läsa är inte så angelägen, men man vet att man bör stimulera barnens läsning Dator- och TV-spel konkurrenter om läsningen, även bland vissa vuxna Lärare i invandrartäta områden vittnar om familjer ”helt utan böcker” Barn med invandrade föräldrar som inte ser betydelsen av ”att läsa” Föräldrarna kommer från mindre byar med max fem år i skolan Barnen utan ”egen tid och eget rum” – bor med många syskon i små lägenheter Barnen helt ointresserade av att läsa – ”ser hellre filmer” Föräldrarnas förhållningssätt till böcker avgör om, hur och på vilket sätt de stimulerar sina barns läsande

Det egna läsandet EN SJÄLVKLAR DEL AV LIVET
Att läsa böcker är en livsstil Ger avkoppling, stimulans och möjlighet till reflektion Läser både skönlitteratur och facklitteratur Läser mycket och ofta och har alltid en bok tillgänglig Läser på olika sätt beroende på livsfas Lättsmält litteratur för trötta mödrar Olika genrer vid olika tidpunkter ETT BORDE Inget ”eget” intresse för att läsa böcker, med vissa undantag Läsandet för egen del sträcker sig till Harry Potter Att läsa böcker är ingen drivkraft i sig Läser för att kunna ”dela” läsupplevelsen med andra Att läsa böcker är något bra, det borde man göra mer… Ett fåtal läste böcker i barndomen och i ungdomen ”När man läser så kan det bli som en film, att man kan se det man läser framför sig. Det är inte alla som har den förmågan”. Förälder, 41 år ”Jag läser för att utvecklas, för att få stimulans och tillfälle till reflektion. Läsandet är ett av de bästa sätten att koppla av på”. Förälder, 39 år

Barns och ungdomars läsande –”del av livet”
”Mina barn har haft små bilderböcker sedan de kunnat greppa!” Förälder, 34 år ”Man använder inte samma meningsbyggnad när man pratar som när man skriver. Läsandet ökar ordförrådet och sättet att använda orden på” Förälder, 39 år Läsandet hos barn och ungdomar är viktigt av många olika skäl För språkutvecklingen För fantasin För intellektuell stimulans För att lära om livet Genom andra För att vidga perspektiven Visar på olika och andra sätt att se på världen Läsandet av böcker är en självklar del av tillvaron Läst högt för barnen långt innan ettårsdagen Besöker ofta biblioteken tillsammans med barnen Läsintresset hos barn väcks genom att vara nära vuxna som själva tycker om att läsa En uppväxt där böcker är en del av den fysiska omgivningen Läst högt för barnen från att de varit riktigt små Gör läsandet till en ”gemenskap”, läser högt, eller läser bredvid varandra Barnen ser föräldrarna läsa, en lustfylld känsla förmedlas

Barns och ungdomars läsande – ”borde”
”Har lånat Narniaböckerna som CD-bok. Det är en skön variant att bryta av med när man inte orkar läsa för dem”. Förälder, 41 år ”Dottern har börjat att läsa lättlästa, inte alltför svåra. Man vill ju inte ta död på glädjen med en gång för dem!” Förälder, 30 år ”Ibland blir det saga i sängen, men oftast lyssnar de på en ”kasettsaga, Nalle Puh eller Bamse. Förälder, 32 år ”Jag har läst högt för dem, inte bara när de är sjuka. Det skapar en närhet, och det är ett bra sätt att gå ner i varv på” Förälder, 42 år ”Mamma läste alltid för mig när jag var liten. Vi har hela bokhyllan fylld med Kalle Anka-böcker som min farmor prenumererade på. Mamma läste dem för mig. Det är bra bilder i dem och de är lättlästa. De böckerna har stått ovanför barnens sängar sedan de var nyfödda Jag läser inte böcker själv, men jag tycker att det är mysigt att läsa för barnen. 7-åringen läser själv nu, samma bok om Lilla Vargen som går på kalas som jag läste för henne när hon vara mindre”. Att läsa för sina barn är något man ska göra men inte alltid orkar göra Böcker kan hjälpa till vid ”svåra” samtalsämnen Viktigt med lättlästa böcker för barnen, föräldrarna rädda för att de tröttnar om det är ”för svårt” Synen speglar deras egen känsla Väljer inte själva aktivt böcker till de egna barnen Väljer böcker från den egna barndomen Barnen får själva plocka med sig från biblioteket Stor tilltro till att skolan hjälper till att tipsa om böcker ”Ljudböcker” konkurrerar ut böcker på kvällarna Barnen somnar till ”kassettsaga” / ”CD-böcker”, inte till saga som läses av förälder Vissa hade föräldrar som läste högt när de själva var små och läser nu själva högt för de egna barnen Både föräldrar och barn uppskattar högläsning eftersom det skapar gemenskap Skapar närhet och kontakt mellan barnen och mellan barn och förälder Skapar ett lugn när den vuxnes koncentration är riktad på boken och barnet/barnen Läser ofta samma bok

”Konkurrenter” till boken
EN DEL AV LIVET Ingenting konkurrerar ETT BORDE TV och Dator konkurrerar resten av tiden , gäller även föräldrar Tillgång till många olika TV –program TV-spel Dator-spel Chatt ”Hemma hos oss är läsandet den populäraste aktiviteten. Den går till och med före TV-tittandet”.

Utbudet av barn- och ungdomslitteratur – ”del av livet”
Det upplevs av flertalet tillfrågade som svårt att hitta bra litteratur till de egna barnen Vänner och bekanta är en viktig inspirationskälla De tillfrågade har olika tillvägagångssätt för att hitta bra litteratur ”Snubblar” över bra böcker på biblioteket Bokhandeln Barnens bokklubb Söker fler av samma författare Uppdaterade kring ny barn- och ungdomslitteratur blir de tillfrågade framförallt via bokklubbar Större barn inspireras i första hand av skola och kamrater Skolbiblioteket fyller en viktig funktion Pratas mellan kamrater om bra böcker som man läst Tilltalande teckningar och historier avgör val till de mindre barnen ”Det är knepigt att hitta bra böcker, särskilt övergången mellan bilderböcker och lätta kapitelböcker är svår”. Förälder, 34 år

Utbudet av barn- och ungdomslitteratur – ”borde”
Det upplevs inte som lätt att hitta bra litteratur till de egna barnen Viktiga faktorer vid val av bok är inte sällan bokens utseende Vänner och bekanta är en viktig inspirationskälla Större barn inspireras i första hand av skola och kamrater Skolbiblioteket fyller en viktig funktion Till de mindre barnen väljer föräldrarna de böcker de själva tyckte om som barn ”13-åringen har redan en egen ”bokvärld som kompisar har tipsat henne om”. Förälder, 44 år ”Man går på utseendet om man inte känner till boken sedan tidigare” Förälder. 30 år

Flertalet är positiva till katalogen Förmedlar intressanta boktips med en bra variation när det gäller olika stilar, åldrar och teman Förmedlar ett kvalitetsutbud Förmedlar ett mer ärligt och mindre kommersiellt utbud än bokhandlarnas kataloger Hjälper föräldrar att välja böcker utifrån uppdelningen på speciella åldrar Omfattar lagom mycket Är lätt att ta till sig och förstå Informationen om ”lättlästa” böcker uppskattas Informationen om böcker på andra språk uppskattas av de flesta Har lagom mycket utrymme, ska inte vara mer Hittar kanske inte sin målgrupp i denna svenska katalog Ett fåtal tycker att den omfattar för ”mycket”, tar för lång tid att ”ta sig igenom” Vissa artiklar väcker intresse, andra inte Artikeln om Manga fann många med barn i ”Mangaåldern” intressant Artikeln om ”Sport och läsning i skön förening” ansågs ointressat Värdet för flertalet av föräldrarna är tipsen på alla böcker Resten hoppar de över ”Den var bra uppdelad och lätt att förstå sig på”. Förälder, 39 år ”Det är något sånt här man saknar. Det här med ålder och så…att få reda på vilka böcker som är bra för dem att läsa vid olika åldrar”. Förälder, 31 år ”Artikeln om sport och läsning var totalt ointressant, både vad gäller bilder och text”. Förälder, 42 år ”Böcker på andra språk är en klar höjdare. Puffa på det på framsidan!” Förälder, 41 år ”Det är bra att det finns böcker på andra språk, men jag är inte ens säker på att de skulle plocka upp den och bläddra i den. Men det är bra att det finns, jämför ”Bokspindeln” på Odengatan som till och med skyltar med utländska böcker”. Förälder, 34 år

Gruppen ”del av livet” upplever att målgruppen för katalogen är lärare och förskollärare Det är okey för dessa föräldrarna att inte vara den primära målgruppen Skulle vara annat innehåll och annat sätt att skriva på om föräldrar vore målgrupp Skulle den rikta sig till föräldrar skulle det finnas mer läsvärde i den ”Borde gruppen” anser sig själva vara målgrupp för katalogen ”Den är gjord för oss vuxna. Det är mer fakta, den beskriver varje bok. Det är inget som mina barn skulle läsa”. Förälder, 33 år ”Den vänder sig till föräldrar. Möjligtvis till tonåringar när de är större” Förälder, 41 år ”Det är inte till mig som förälder de vänder sig. Jag är exempelvis helt ointresserad av ”Manga””. Förälder, 30 år

Både positiva och negativa attityder till omslaget
Den grupp föräldrar som vi kallar ”borde” uppskattar omslaget Det är lockande Det är speciellt, lite mystiskt Det är mysigt Det är fina bilder Det är sagolikt Det är mycket att titta på Omslaget är alltför mörkt för att attrahera framför allt föräldrar i ”del av livet” - gruppen Det ”mörka” gör att man lätt missar det som faktiskt är bra/fint Omslaget visar inte helt tydligt att katalogen handlar om böcker Omslaget ger inga specifika eller starka signaler, det är ett ”typiskt kulturomslag” Signalerar inte att böcker kan vara något lustfyllt ”Omslaget är mysigt. Det är inspirerande, men sedan när man öppnar katalogen blir man lite besviken. Den är lite tråkigare inuti”. Förälder, 42 år ”Jättetrist! Mörkt! Jättemörkt!, så himla mörkt”!” Förälder, 34 år ”Den är finare om man tittar närmare på den, men man gör inte det för det är så himla mörkt och murrigt”. Förälder. 41 år ”Omslaget är lite seriöst och ”kulturigt”, det signalerar inte att böcker är kul och roligt”. Förälder, 39 år

Delade meningar om bildval, färger och layout
Flertalet tillfrågade ser positivt på layouten Katalogen upplevs som tilltalande i sin utformning Några av föräldrarna är tveksamma till katalogens bilder och färger Bildvalen upplevs som lite tråkiga Färgerna upplevs som ”urtvättade” Man poängterar dock att det lite färglösa och tråkiga inte nödvändigtvis behöver vara fel Det signalerar seriositet i jämförelse med bokhandlarnas kataloger ”Bilderna är inga höjdare, men det är ju ofta en ekonomisk fråga. Man får ta det som finns i stället för att anlita en fotograf eller köpa bilder från en bildbyrå””. Förälder, 39 år

Katalogen fyller ett behov
”DEL AV LIVET” Finns alltid ett behov av att få information om nya böcker av hög kvalité Dagstidningarnas barnboksrecessioner är för få Katalogen är ett mycket bra alternativ till bokhandlarnas kataloger ”BORDE” Ger föräldrarna bra tips på böcker till sina barn Skapar mod att kontakta personalen på biblioteket och fråga om specifika böcker ”Den här katalogens syfte är inte att försöka sälja det mest kommersiella och få bort lagren av Disneyböcker som ligger och skräpar i ett hörn”. Förälder, 34 år ”Om man har tittat i den här så törs man ju fråga dem som jobbar på biblioteket när man är där” Förälder, 33 år

Artiklar om andra ämnen, förslagsvis Fakta om läsutvecklingen och hur den kan stimuleras Hur samspelet mellan text och bild kan fungera Uppmärksamma flickböcker 70% av alla barn - och ungdomsböcker riktar sig till pojkar Dela in böckerna i olika teman, exempelvis; Kärlek, våld, döden, skelett, hur barn blir till, De mindre barnens böcker bör komma först för att det ska bli logiskt Registret i slutet onödigt, det tar bara upp plats Endast information om titel och pris skapar inget intresse ”Flygande boktema” kan dras upp lite, försvinner annars Visa hur böckerna med bilder ser ut inuti, gärna en bild från bokens insida

Barnens bibliotek – ”del av livet”
Sajten barnensbibliotek.se var okänd för samtliga föräldrar innan intervjun Hälften av föräldrarna hade tittat på sajten före eller under själva intervjun Styrkor Bra att den finns Alltid bra med boktips Svagheter Ful och rörig Små animationer Inga tydliga länkar Förbättringar Renare första sida Boktips redan på förstasidan Bilder på böcker Snyggare färger

Barnens bibliotek – ”borde”
Mycket positivt överraskade! Styrkor Flertalet uppskattar själva utformningen av sajten Rolig framsida Många boktips Bra med tävlingar och spel Är uppdaterad, ”färskt” innehåll Uppdelningen i fråga, tävla, läsa, skriva, chatta, brevvänner är mycket överskådlig och bra Flertalet föredrar barnensibliotek,se framför katalogen - skapar fler möjligheter än vad katalogen gör Gjord utifrån barnens behov Vänder sig direkt till barnen Kan sitta tillsammans med barnen framför datorn Innehåller mer än katalogen Roligt med pussel och pyssel Går att slå på ett tema, t ex ”döden”, hamnar på Barnens Bokhandel och hittar bra böcker ”Här finns ju mycket mer! Och det är mycket lättare att hitta! Man kan ju söka på det man vill, man behöver inte hålla på och bläddra som i katalogen”. Förälder, 33 år ”Om jag satte katalogen i händerna på mina barn skulle de säga: jaha…och?. Den här ger mer, den här riktar sig direkt till barnen på ett annat sätt. ”Det här skulle jag kunna visa barnen. De skulle gilla detta med pyssel och sånt. Här skulle vi kunna sitta tillsammans framför datorn.” Förälder, 44 år ”Den här måste jag visa min dotter som inte vet vad hon ska läsa ibland. Jag tycker att den verkar jättekul! Det är ju ett jättebra komplement till biblioteket. Här finns ju massor av tips om allting! Förälder, 39 år ”Här gick det ju faktiskt riktigt bra! Har sökt böcker på nätet innan, men inte hittat något för barnen. Vad kul! Här står det ”Kärleksboken”, ja det är sånt man letar efter. Böcker som hjälper mig att svara på alla frågor de ställer till mig!” Förälder, 41 år”

Katalogen i förhållande till barnensbibliotek.se
Båda katalogen och barnensbibliotek.se behövs De kompletterar varandra Katalogen oslagbar när man söker information om nyutkomna böcker Krångligare att bläddra runt på en hemsida Katalogen har i sig ett egenvärde Man bläddrar i böcker, vill även bläddra i en katalog som handlar om böcker ”Jag sitter inte och slöbläddrar på Internet, som jag kan göra i en katalogen. Det är ett rofyllt sätt i jämförelse med Internet”. Förälder, 30 år ”Man håller i, man bläddrar i böcker. Då bör även en katalog med böcker ha samma form” Förälder, 34 år

6. Avslutande kommentarer och rekommendationer

Avslutande kommentarer
Katalogen Samtliga målgrupper i undersökningen är positiva till katalogen Framförallt så fyller den de tillfrågades behov av att hålla sig uppdaterade när det gäller ny barn- och ungdomslitteratur Intervjupersonerna betonar behovet av katalogen och ser inget egentligt alternativ till denna Det finns idag inte så många trovärdiga och seriösa icke kommersiella kanaler för barn- och ungdomslitteratur så katalogen välkomnas varje år av dem som känner till den Målgruppen för katalogen är dock oklar, vem vänder den sig till egentligen? Som man ser det i dag så vänder sig katalogen till alla och ingen Även när det gäller användningsområden har många svårt att se utanför det egna behovet av information Katalogens syfte ”att öka intresset för läsning hos barn och ungdomar” uppfylls därmed inte fullt ut

Katalogen och dess innehåll stannar många gånger hos förmedlarna d v s hos bibliotekarierna, förskolelärarna, lärarna och föräldrarna och sprids inte vidare De grupper som till viss del förstått sin roll som förmedlare är lärarna och till viss del föräldrarna Lärarna är också den grupp som har den starkast positiva laddningen till katalogen De ser alternativa användningsområden för katalogen och arbetar lite mer aktivt med den gentemot barnen Bibliotekarierna och förskolelärarna agerar mer inköpare/låntagare och katalogen blir ingen länk mellan förmedlare och barn För dem är katalogen mer av en lågengagemang produkt som är trevlig och bra att ha men de har svårt att vara kreativa när det gäller hur de ska använda den i arbetet med barnen

Barnensbibliotek.se Barnensbibliotek.se är okänt av de flesta Barnensbibliotek.se uppskattas framförallt av de föräldrar som inte har en egen nära relation till litteratur Blir en brygga som hjälper dem att förmedla det lustfyllda med böcker Även lärarna, framförallt på lågstadiet , ser användningsområden för ”sina barn” Barnensbibliotek.se kan bli en väg där man kan nå de som har ett motstånd mot att läsa men attraheras av datorn Övriga grupper är mer tveksamma till barnensbibliotek.se som en sajt för barn och ungdomar av idag Sajten känns lite gammaldags och tråkig, idag är det spel och chatt som gäller En förklaring till den ljumma attityden hos dessa grupper kan vara deras egen bristfälliga datakunskap och det motstånd man många gånger känner gentemot barn och datorer

Rekommendationer Kulturrådet bör besluta vem deras huvudsakliga målgrupp är – barnen känns som den mest relevanta För att katalogen ska bli ett redskap i arbetet med att öka läsintresset hos barn och ungdomar bör syftet med katalogen klargöras Presentera syftet i katalogen De olika målgrupperna behöver också hjälp med att hitta användningsområden gentemot barnen Ge förslag på hur katalogen kan användas Använd gärna exempel från verkligheten Vissa justeringar i katalogens struktur bör övervägas Strukturera efter ålder Börja med böcker för de yngsta Klargör tydligare vilken ålder olika böcker vänder sig till Strukturera efter tema, t ex: Kärlek Våld Vänskap Mobbning Döden

Rekommendationer Innehållsmässigt kan vissa idéer tas i beaktande
För in barn och ungdomars attityder och tankar i katalogen Artiklar om olika författare Sammanställ en topplista som talar om vilken/vilka som är de mest utlånade böckerna Innehållsförteckningen upplevs som rörig och svår att orientera sig i Se över möjligheterna att göra denna tydligare Böcker på andra språk uppskattas men Kulturrådet bör se över det utbud som presenteras Saknas böcker för ungdomar Saknas många språk Registren längst bak skapar inte intresse hos någon av målgrupperna Kulturrådet bör överväga att ta bort dessa Katalogen och barnensbibliotek.se är okända kanaler hos många

Rekommendationer Marknadsföring gentemot viktiga grupper behövs för att katalogen ska nå ut till de grupper som kan bli aktuella att agera förmedlare Katalogen kan användas för att marknadsföra barnensbibliotek.se Försöka även hitta andra kanaler för katalogen BVC Vårdcentralen Sjukhus Hemspråkslärarna

Disposition 4. Lärare 1. Introduktion Det egna läsandet

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Disposition 4. Lärare 1. Introduktion Det egna läsandet"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Disposition 4. Lärare 1. Introduktion Det egna läsandet

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Disposition 4. Lärare 1. Introduktion Det egna läsandet"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss