Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

En jämställd hälso- och sjukvård

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "En jämställd hälso- och sjukvård"— Presentationens avskrift:

1 En jämställd hälso- och sjukvård
Fullmäktigeutbildning den 13 februari Anneli Granberg Hälso- och sjukvårdsenheten Norrbottens läns landsting ,

2 Jämställd- och jämlik vård, landstingsplan 2008-2010
Mål: Alla landstingets verksamheter ska vid planering och genomförande av de konkreta aktiviteterna beakta att de arbetar för och uppnår jämställdhet mellan kvinnor och män, att de nationella minoriteternas intressen tas till vara samt att en hållbar utveckling nås. God hälsa: Övergripande: Landstinget ska aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen i länet. Mål: En jämställd och jämlik hälsa. God vård: Övergripande: Män och kvinnor ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina hälso- och sjukvårdsbehov tillfredsställda genom att evidensbaserade och kostnadseffektiva metoder används. Verksamheterna ska ta till sig och använda evidensbaserad kunskap om skillnader i förutsättningar för kvinnor och män och vad detta innebär för vilka metoder som är verksamma och framgångsrika för behandling av kvinnor respektive män. Hälso- och sjukvården ska också ges på jämlika villkor oavsett individens etniska bakgrund, religiösa tillhörighet eller sexuella läggning. Mål: Erbjuda kvalitativt likvärdig vård samt tillhandahålla och fördela vården på jämlika villkor.

3 Vad är jämställd vård? Jämlik vård = bredare begrepp som förutom kön också inkluderar social klass, etnicitet, sexuell läggning etc. Jämställd vård = jämlik vård mellan kvinnor och män. Jämställd vård tar fasta på att kvinnor och män delvis är lika och delvis olika → kvinnor och män behöver delvis samma typ av vård och delvis könsspecifik vård. Jämställd vård innebär att kvinnor och män får den vård de behöver. Kvinnor och män ska ha lika tillgång till vård utifrån könsspecifika behov och vården ska hålla lika god kvalitet oavsett kön. Det innebär att såväl medicinsk forskning som hälso- och sjukvården behöver arbeta med ett medvetet genusperspektiv.

4 Genus och genusmedicin
Genus = kön med helhetssyn Genus handlar om de sociala och kulturella aspekterna av kön. En viktig baskunskap är att det som ses som kvinnligt respektive manligt inte är statiska och oföränderliga kategorier, utan skiftar mellan olika tider och samhällen. Genusmedicin kan beskrivas som vård, behandling och olika slag av medicinrelaterad forskning som bedrivs utifrån kompetens om genus.

5 Genusbias i medicinen innebär:
att göra och se könsskillnader där de inte finns, att bortse från könsskillnader som faktiskt finns, att utgå från att individen är typisk för sitt kön.

6 Vad är ojämställd vård? Löpsedel…
Kvinnor får vänta längre på gråstarrsoperation Mannen norm inom forskningen och vården! Män får nyare och dyrare läkemedel Vården inte säker för kvinnor! Trodde hon var en ”SVB-Kärring”, dog sedan i hjärtinfarkt Kvinnor är mer sjukskrivna än män Trodde han fått en hjärtinfarkt, behandlades med blodförtunnande medel dog av blödningar i hjärnan Män får bättre rehabilitering Man tog livet av sig, vi förstod inte att han var deprimerad!

7 Det kunde ha sett ut så här… om kvinnan vore norm…
Målskvinna Ombudskvinna Talkvinna Tvåkvinnotält Gemene kvinna Var kvinnas mun Kvinnoålder Manshistoria Manslitteratur Mansfotboll

8 Hur mår kvinnor och män? Kvinnor lever längre än män......
.....men är mer sjuka = hälsoparadoxen Kvinnor står för två tredjedelar av sjukskrivningarna, och konsumerar mer läkemedel. I alla åldersgrupper rapporterar kvinnor mer ängslan, oro och ångest än män. Kvinnor har högre ohälsotal än män.

9 Ohälsotal 2006

10 Varför är kvinnor oftare sjukskrivna än män?
Tänkbara förklaringar: • kvinnor är sjukare än män, • kvinnor har sämre arbetsvillkor än män, • kvinnor belastas hårdare än män av obetalt arbete, • bristande kunskap om kvinnors sjukdomar, • kvinnor får sämre stöd av arbetsgivare och Försäkringskassa, • könssegregering och diskriminering.

11 Undersökningar/forskning visar att kvinnor haft lägre tillgång eller längre väntetid till bland annat: • dialys och njurtransplantationer, • olika typer av utredning och behandling inom hjärtkärlområdet, • operation av grå starr, • ljusbehandling mot psoriasis och eksem, • vård på strokeenhet, • operation av knäledsartros, höftledsartros och spinal stenos, • tillgång till nyare och dyrare mediciner, • remiss till bronkoskopi.

12 Siv och Sivert Experiment av Gunilla Risberg, med. dr.
Identiska fallbeskrivningar till AT-läkare. Ena gruppen bedömer Siv och andra bedömer Sivert. Utfall: Mannen föreslogs färre psykosociala diagnoser, mindre psykofarmaka, fler prover och undersökningar. Kvinnan föreslogs färre prover men mer psykofarmaka.

13 Tvättsäcks exemplet Eksem och psoriasis är ungefär lika vanligt hos båda könen. Handeksem är vanligare hos kvinnor. Män blev i högre grad än kvinnor insmorda på kliniken och fick UV-behandling (30 % fler behandlingar än kvinnor). Kvinnor fick i högre grad recept, tog ut krämen på apoteket (betalade för den själv) och smorde in sig hemma på fritiden.

14 Ojämställd ambulansvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg
Män hämtas snabbare med ambulans än kvinnor. Misstänkt höftfraktur Män och kvinnor hamnar i olika prioriteringsklass. Männen fick mer smärtlindring i ambulansen (40 % respektive 12 %). Lång väntetid på akutmottagningen. Nya rutiner: smärtlindring till samtliga patienter, akutintagets arbetsuppgifter flyttas ut till ambulanssjuksköterska, snabbspår till röntgen, tidigarelagd operatonsstart med ca tre timmar, färre trycksår och ett minskat antal förvirrade patienter.

15 Läkemedel och läkemedelsreklam
Kvinnor använder mer läkemedel och drabbas oftare av biverkningar. Kvinnor är underrepresenterade i forskningens tidiga fas. I läkemedelsreklam skildras män och kvinnor enligt stereotypa könsroller.

16 REPAIR en hudlotion Din hud behöver hjälp! Även denna milda årstid får
din hud att torkar ut och spricka. Du kan känna det och det syns. Men hjälpen är nära.

17 REPAIR en hudlotion ”När huden jobbar övertid!
Hårt fysisk arbete, torrt klimat och hantering av kemikalier, olja, trä, jord och betong etc. torkar ut huden……

18 Kunskapsöversikten pekar på nedanstående åtgärder för att vården ska bli jämställd
Mer forskning på eftersatta könsspecifika områden, samt mer forskning om genusaspekter i vården. Dvs. mer ekonomiska resurser till både den genusmedicinska forskningen samt den mer biologiskt inriktade forskningen inte minst om kvinnors sjukdomar. Vårdstatistik ska vara uppdelad på kön. Vårdresultat, liksom skillnader i kvalitet och tillgång bör analyseras ur ett genusperspektiv. Vårdinriktade utbildningar på till exempel högskolor och universitet behöver i betydligt större grad än nu införliva genusperspektiv i undervisningen. • I vårdens organisationer behövs internutbildningar för att höja genuskompetensen, och därmed öka förutsättningarna för en vård som är jämställd såväl när det gäller tillgång som kvalitet och säkerhet.

19 Jämställd vård i Norrbotten
Kompetensuppbyggnad Uppbyggnad av nätverk internt inom landstinget, nationellt och internationellt via AER (Assembly of European Regions) Nulägesanalys: - Insamling av könsuppdelad statistik. Skillnader i kvalitet och tillgång ska analyseras ur ett genusperspektiv - Inventering av vad som pågår inom området jämställd vård i landstinget idag Hemsida för jämställd vård Genusmedicinsk konferens hösten 2008 Fortsatt utvecklingsarbete inom landstinget

20 Möjlig kartläggning Medicinska resultat Läkemedelsförskrivning
Förskrivning av läkemedel Uthämtade läkemedel på Apoteket Väntetider Sjukskrivningar Bemötandeenkät Anmälningar till patientnämnden Landstingets ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) Försäkringskassan


Ladda ner ppt "En jämställd hälso- och sjukvård"

Liknande presentationer


Google-annonser