Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Evidens och Prioriteringar -kunskapsstyrd vård på rättvis grund

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Evidens och Prioriteringar -kunskapsstyrd vård på rättvis grund"— Presentationens avskrift:

1 Evidens och Prioriteringar -kunskapsstyrd vård på rättvis grund
Framtiden ser ljus ut! Nya möjlighter att förebygga och behandla ohälsa Tack vare forskning och utveckling av nya arbetsätt och behandlingsmetoder FoU dag Norrbottens läns landsting 5/ Catrine Jacobsson, Universitetslektor Inst för omvårdnad Umeå universitet/Prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

2 Upplägg och innehåll Bakgrund
Evidens och beprövad erfarenhet Varför behov av öppenhet om prioriteringar? Central begrepp Hur resonerar vårdens yrken och professioner? Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar – ett professionellt verktyg Samtal PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

3 EVIDENS PATIENTSÄKERHET EBM EBV EBO EBA
PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

4 Varför aktuellt just nu?
Samhällets förväntningar och krav på att vården ska vara evidensbaserad Patient/närstående förutsätter att vården sker efter senaste vetenskapliga rön Prioriteringar mer öppna- grunder för beslut Synliggöra etiska plattformen Samhället satsar skattemedel i forskning rimligt att resultaten kommer till nytta PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

5 Vetenskaplig kunskap inget nytt!!!!!!
Det som är nytt! och utmanande Produktionen och produktionstakten av forskningsresultat ökar snabbt Tekniska förutsättningar att sprida och hämta hem aktuell information finns Används inte! PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

6 EVIDENSBASERAD VÅRD Definition
FÖRHÅLLNINGSSÄTT/PROCESS Tidigare beskrevs grunddefinitionen Evidensbaserad omvårdnad kan ses både som ett förhållningssätt och en process. Läs på OH! Bild 16 Förhållningssättet till evidensbaserad omvårdnad; man ska vara medveten om vilka åtgärder man gör och varför. I processen av evidensbaserad omvårdnad ”dammsugs” ett område för att finna de bästa bevisen och ibland finns det inte så mycket av den varan, man har hittat ”ett svart hål”. ”Evidensbaserad omvårdnad innebär att veta vilka bevis vi har.” (W&S, 16) Definition Ett förhållningssätt och en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för vårdbeslut. En process för att systematiskt sammanställa, kvalitetsgranska, värdera, tolka och tillämpa befintliga forskningsresultat. Räcker inte att vilja Måste kunna värdera tolka och Willman, A & Stoltz, P & Bahtsevani, C (2006) Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. införa i klinisk verksamhet Imorgon ska ni träna er på att kvalitetsgranska och värdera PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

7 Kunskapskällor i vårdsituationen
DET VETENSKAPLIGA UNDERLAGET - EN DEL AV FLERA Bild 18 Det vetenskapliga underlaget är en del av flera. Klinisk erfarenhet, patientens önskemål och vilka resurser som finns tillgängliga ingår också då beslut fattas. Evidensbaserad omvårdnad är alltså en del av flera i beslutsunderlaget. Efter att ha läst SBU-rapporten om "Ont i ryggen, ont i nacken" och sedan ska använda de evidensbaserade resultaten, tillämpas kunskaperna tillsammans med klinisk erfarenhet, de resurser som finns och utifrån den enskilde patientens behov och önskemål - den omvårdnad som behövs gives. Det ska vara lika naturligt att vända sig till litteraturen som till ”den som arbetat längst på avd”. Sammanfattning Kontentan är att den kliniskt verksamma sjuksköterskan måste lyfta upp viljan och använda sig att systematiska kunskapssammanställningar. Processen att själv göra en kunskapssammanställning kan vara svår att tillämpa som vanlig sjuksköterska på avd. Vi kommer att visa på metoden att sammanställa kunskap och ”förhoppningsvis” kommer ni att gå härifrån om tre dagar med mycket ny kunskap. Kunskapskällor i vårdsituationen Evidens- baserad kunskap Klinisk erfarenhet Patientens önskemål/ behov Resurs- tillgång Willman, Stoltz & Bahtsevani 2006, s 24 PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

8 Evidensbaserad kunskap ett av flera underlag för beslut
DET VETENSKAPLIGA UNDERLAGET - EN DEL AV FLERA Bild 18 Det vetenskapliga underlaget är en del av flera. Klinisk erfarenhet, patientens önskemål och vilka resurser som finns tillgängliga ingår också då beslut fattas. Evidensbaserad omvårdnad är alltså en del av flera i beslutsunderlaget. Efter att ha läst SBU-rapporten om "Ont i ryggen, ont i nacken" och sedan ska använda de evidensbaserade resultaten, tillämpas kunskaperna tillsammans med klinisk erfarenhet, de resurser som finns och utifrån den enskilde patientens behov och önskemål - den omvårdnad som behövs gives. Det ska vara lika naturligt att vända sig till litteraturen som till ”den som arbetat längst på avd”. Sammanfattning Kontentan är att den kliniskt verksamma sjuksköterskan måste lyfta upp viljan och använda sig att systematiska kunskapssammanställningar. Processen att själv göra en kunskapssammanställning kan vara svår att tillämpa som vanlig sjuksköterska på avd. Vi kommer att visa på metoden att sammanställa kunskap och ”förhoppningsvis” kommer ni att gå härifrån om tre dagar med mycket ny kunskap. Evidens- baserad kunskap Klinisk erfarenhet Patientens Behov/önskemål Resurs- tillgång Kliniskt beslutsfattande PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

9 KLINISK ERFARENHET Finns det risk att,
i en alltför effektiv vård, med fokus på evidens att den kliniska erfarenheten/beprövad erfarenhet INTE TILLVARATAS?? PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

10 KONSEKVENSER? Brister i kompetens
Finns mycken klokskap i erfarenhet som behöver reflekteras i dialog mellan erfarna och patienter studenter All erfarenhet ej av godo Behöver kritiskt granskas--ej personlig uBeprövad erfarenhet PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

11 VI BEHÖVER TILLVARATA BEPRÖVAD ERFARENHET och väga samman med vetenskaplig evidens
Lyfter och värderar betydelsen av kliniskt arbete Uppmärksamhet på betydelsen av reflektion för tillgång till beprövad erfarenhet Nödvändig ingrediens i professionell kunskap Underlag för bästa praxis måste utgå från såväl vetenskap- som erfarenhetsbaserad kunskap PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

12 PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

13 PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

14 Framtiden är ljus! men….. “Alla kan inte få den vård de vill ha,
som de i viss mån har rätt till, samtidigt” PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

15 Är prioriteringar nödvändiga i Sverige med världens bästa vård och omsorg? Varför?
PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

16 Växande gap mellan behov och offentliga resurser
PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

17 Krav Förväntningar/Önskemål hhhh Behov Befolkningsstruktur
Demokrati Rättvisa PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

18 Historik och styrning Utredning om prioriteringar inom hälso- och sjukvården, 1992 Slutbetänkandet från prioriteringsutredningen ”Vårdens svåra val” Riksdagsbeslut april 1997 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ändring §2, 1997 Prioriteringsdelegationen (följa utvecklingen) 2001 Slutbetänkandet från Prioriteringsdelegationen ”Prioriteringar i vården, perspektiv för politiker, profession och medborgare” SOU 2001:8 PrioriteringsCentrum bildas 2001 Socialstyrelsens nationella riktlinjer inom olika diagnosområden Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar 2007 PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

19 Målet för hälso- och sjukvården
”En god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården” Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) §2 PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

20 Den etiska plattformen
Vårdens svåra val 1997 Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen (Prop.1996/97:60) PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

21 Citat ur Prioriteringsutredningens slutbetänkande, SOU 1995:5
”Resultatet av deras insatser bidrar i liten utsträckning till de underlag som används för planering. Sjukvårdshuvudmännen måste ta ansvar för att utveckla metoder som tar tillvara och integrerar också det arbete i prioriteringsprocessen som utförs av andra personalgrupper än läkarna” PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

22 Vem har ansvar för prioriteringar?
Riksdag / regering har ansvar för lagar och Nationella handlingsplaner samt att prioriteringsriktlinjer utvecklas så att de blir möjliga att omsätta i praktiskt prioriteringsarbete Sjukvårdshuvudmännen (politiker i landsting o kommuner) har huvudansvar för att prioriteringsarbete bedrivs i deras verksamheter så att Hälso- och sjukvårdslagen efterlevs Alla som arbetar i vården har ansvar att följa Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsen har tillsynsfunktion över riksdagsbeslutet om prioriteringar - Nationella riktlinjer (beslutsstöd för prioriteringar) Yrkesförbund /fack.förbund – ansvarar för metodstöd/faktaunderlag generellt PrioriteringsCentrum – nationellt kunskapscentrum PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

23 PrioriteringsCentrums uppdrag
Bygga upp kunskap om prioriteringar Bedriva forskning och utveckling om prioritering som fenomen och process Medverka till utveckling av metoder som kan användas vid öppna prioriteringar Stimulera till en ökad medvetenhet, debatt om prioriteringar samt stödja lokal utveckling på området Bidra till kunskapsöverföring mellan forskning och praktisk gällande vård och omsorg Genomföra utbildningar och konsultinsatser PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

24 Centrala begrepp Resurser Fördelning Prioritering Öppenhet
Effektivisering Ransonering Utspädning Rangordning PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

25 Resurser uKompetens hhhhh uUtrustning hhhh uMedel/pengar ggg uTid ggg
PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

26 Fördelning Vilka är de ekonomiska problemen?
Hur stor andel av samhällets resurser ska tilldelas hälso- och sjukvården? Hur ska resurserna fördelas mellan hälso- och sjukvårdens olika verksamheter Hur uppnå ett effektivt resursutnyttjande i olika verksamheter? PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

27 Prioritera u“att ge förtur”
ufrån lat. “prior” främre/förnämligare högre stående att ge företräde eller att bestämma vad som är viktigast alt. att ett handlingsalternativ väljs före ett annat PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

28 Prioritering på olika nivåer
Vertikala prioriteringar Inom en del av organisationen eller inom samma verksamhet ex. inom strokevård, operationsenhet (Administrativa beslut, Professionella beslut) Horisontella prioriteringar Bygger på jämförelser mellan helt olika verksamheter, kors och tvärs över hälso- och sjukvården ex. strokevård – psykiatri (Politiska beslut, nationellt, lokalt, ex. indirekta kostnader) PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

29 Öppna prioriteringar En prioritering är öppen i den utsträckning prioriteringsbesluten, grunderna och resonemanget (inklusive förväntade konsekvenser) är tillgängliga för alla som önskar ta del av dem Liss 2004 PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

30 Således Att medvetet göra ett val………. Så att en rangordning uppstår
Granska konsekvenserna PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

31 Öppna prioriteringar syftar till att säkerställa vård och sätta gränser för det offentliga vårdens på ett rättvist sätt Äldres behov av vård och omsorg Patienter med låg autonomi Dokumenterat effektiva åtgärder Förebyggande insatser PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

32 Att effektivisera vården innebär
Att förändra arbetet så att vårdbehov oförändrat kan tillgodoses trots minskade resurser Att förändra arbetet så att fler vårdbehov kan tillgodoses trots oförändrade resurser PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

33 Att ransonera vård * Innebär att medvetet
* Optimalt åtgärdat behov = bästa möjliga hälsa utifrån rådande kunskapsläge vad gäller insats och inom rimlig tid * Innebär att medvetet inte åtgärda ett behov optimalt Optimal hälsa Optimal hälsa Möjligt Ransonerat Ransonerat PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

34 Behov - mål Vara helt frisk Klara fritidsaktiviteter Kunna arbeta
Erling Karlsson, ” Modell för kunskapsbaserad prioritering och resursfördelning”, 1999, Landstinget i Östergötland Klara fritidsaktiviteter Kunna arbeta Klara vardagssysslor Kunna vistas i hemmiljö Slippa alltför tidig död PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

35 Rangordning Professionernas underlag för öppna prioriteringar (vertikala) Modell, värderingsgrund samt kombination hälsotillstånd/insats Bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet Stöd för politiska fördelningsbeslut (horisontella) PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

36 Varför gör jag det jag gör. Vad är det viktigast just nu
Varför gör jag det jag gör? Vad är det viktigast just nu? På vilka grunder fattas beslut? Den som ”hörs” mest? Den som har störst ”behov”? PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

37 uEn mängd aspekter påverkar beslut (Miljön/Individuella)
Hur resonerar personal? Exempel på vad som styr prioriteringar i vardagen? uEn mängd aspekter påverkar beslut (Miljön/Individuella) Patientens behov Avdelningskultur Effektiv arbetsordning Egna värderingar, kompetens och intresse Inarbetade rutiner Riktlinjer Annan personals åsikter Annan personals prioriteringar Yrkesmässig prestige PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

38 Så här kan det uttryckas……..
”Vi behöver träning och stöd för att våga prioritera öppet” ……………….och ……………. ”Om man inte professionellt diskuterar prioriteringar öppet lägger vi ofta över ansvaret och beslut på närstående …..” Lämås Jacobsson 2004 PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

39 Problem Bristande medvetenhet och öppenhet Konkurrerande grunder
Bristande delaktighet – beslutsunderlag? Ett snävt behovsperspektiv PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

40 Konsekvenser Den lagmässiga regleringen av prioriteringar riskerar att sättas ur spel Ensidig behovsbild av vårdbehov – bristande beslutsunderlag för politiker Bristande insyn En arbetsmiljöfråga? PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

41 Behov och utvecklingsmöjligheter
ukunskapsuppbyggnad – begreppen/tillämpning ubreddad syn på vårdtagarens behov/ behovsdiskussion uprofessionella och tvärprofessionella metoddiskussioner ufler exempel på systematiska prioriteringsarbeten PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

42 Nationellt utvecklingsarbete
Socialstyrelsen Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) Landsting och kommuner Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Vårdförbundet, LSR, FSA PrioriteringsCentrum PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

43 Exempel Nationella riktlinjer/prioriteringsunderlag
Vårdutvecklingsprojekt vid Ger centrum NUS - multisjuka sviktande äldre Tvärprofessionellt inom strokevård Sollefteå/Gällivare Kalmar primärvård Rapport 2008:5 Västerbottens län landsting- genomgripande 2008 Många fler! PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

44 Prioriteringar handlar om att välja!
Att göra en viktighets bedömning!! Så länge som inte alla behov och önskemål i ett samhälle är tillfredställda tvingas vi att välja hur offentliga liksom privata resurser ska användas på bästa sätt PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg. PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

45 Litteraturtips Öppna prioriteringar i kommunernas vård och omsorg? 2003:5. K Lund. Reflektioner över etik och prioriteringar i vården - intervjuer med vårdpersonal. 2003:7. A Höglund. Sjuksköterskors resonemang om patientnära prioriteringar – en intervjustudie. 2004:1. K Lämås, C Jacobsson. Öppna prioriteringar inom arbetsterapi och sjukgymnastik. 2004:3. M Broqvist. Prioriteringar i vårdflöden för äldre – en förstudie. 2004:5. K Blomqvist. Trygghet och omvårdnadsbehov: Förhållningssätt och föreställningar om prioriteringar och kriterier för beslut om särskilt boende. 2004:7. G Hammarström. Prioriteringar i vårdens vardag – intervjustudie med vårdpersonal i Lycksele och Halmstad. 2005:6. I Karlsson, A-L Lyrén. Rättvisa prioriteringar i äldreomsorgen – dokumentation av ett pilotprojekt. 2005:10. P Rosén. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar – ett samarbetsprojekt med FSA och LSR. 2006:4. M Broqvist. Öppna prioriteringar inom omvårdnad – ett samarbetsprojekt med SSF och Vårdförbundet. 2006:5. C Jacobsson. Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård. 2007:1. P Carlsson m.fl. Vårdens alltför svåra val? Kartläggning av prioriteringsarbete och analys av riksdagens principer och riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården. 2007:2. P Carlsson m. fl. Vem styr vården? P Blomqvist (red). Rättvisan finns i betraktarens öga –röster från medborgare om rättvisa i vården. 2007:6. Broqvist M, Garpenby P. Utvärdering av Socialstyrelsens riktlimjer för prioriteringar i hjärtsjukvård :3. Rahmqvist M, Levin L-Å, Stenestrand U. Ett praktiskt försök Nationell prioriteringsmodell tillämpad i landstinget i Kalmar län. 2008:5. Ahlström M, Blome U, Broqvist M m.fl. PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

46 Läs mera på PrioriteringsCentrums hemsida
Anmäl dej till PrioNet genom PrioriteringsCentrums hemsida PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.


Ladda ner ppt "Evidens och Prioriteringar -kunskapsstyrd vård på rättvis grund"

Liknande presentationer


Google-annonser