Samhällsekonomi It´s all about the money!

En presentation över ämnet: "Samhällsekonomi It´s all about the money!"— Presentationens avskrift:

1 Samhällsekonomi It´s all about the money!
Europakurs 4 Samhällsekonomi It´s all about the money!

2 Den ekonomiska marknaden
Marknadsekonomi och aktörer Sysselsättning Produktionsfaktorer Prisbildning Utbud och efterfrågan Konjunkturer

3 Marknadsekonomi och aktörer
Marknadsekonomi råder på en marknad där priset bestäms av parterna som ingår avtalet. Med andra ord kan man säga att producenten och konsumenten gör upp om ett pris som passar båda. Priset som sätts beror på hur stort producentens utbud och konsumentens efterfrågan är. Motsatsen till marknadsekonomi är planekonomi.

4 Sysselsättning En hög sysselsättning innebär att en hög andel utav vår arbetsföra befolkning befinner sig på arbetsmarknaden. Detta innebär således att vår arbetslöshet är låg. Sysselsättningsgraden och siffror på vår arbetslöshet kan vara missvisande. En hög sysselsättningsgrad gynnar samhällsekonomin på många sätt. Konsumtion, produktion, bidrag, välfärd…

5 Produktionsfaktorer Naturtillgångar Kapital Arbetskraft råvaror
maskiner, byggnader, finansiellt kapital Arbetskraft arbetskraftens kompetens, ”know-how”

6 Prisbildning En process där priser bildas på varor och tjänster.
I en marknadsekonomi sker detta huvudsakligen på marknaden, dvs. i samspelet mellan producent och konsument. Sambandet mellan producent och konsument skapar ett utbud och en efterfrågan, vilket i sin tur bestämmer priset på varan eller tjänsten. En marknadsekonomi har dock oftast inslag av statlig inblandning Monopol, olika bidrag osv.

7 Hur påverkas priset när efterfrågan förändras?
Kvantitet

8 Efterfrågan Med andra ord…
Om priset sjunker ökar efterfrågan. Konsumenten har plötsligt råd att köpa varan/tjänsten, alternativt köper konsumenten fler till antalet. Om priset höjs minskar efterfrågan. Konsumenten har kanske inte råd att köpa varan/tjänsten längre, alternativt köper konsumenten färre till antalet.

9 Hur påverkas priset när utbudet förändras?
Kvantitet

10 Utbud Med andra ord… Ju högre priset är desto mer vill producenten producera. Varför? Jo, för att maximera sin vinst. Ju lägre priset är desto mindre vill producenten producera. Varför? Jo, för att vinsten ändå tycks bli liten.

11 Sambandet mellan utbud och efterfrågan
Pris UTBUD EFTERFRÅGAN Kvantitet

12 Konjunkturer Ordet konjunktur betyder ungefär ”ekonomisk situation”.
Om ett samhälle befinner sig i en högkonjunktur innebär det att den ekonomiska situationen är positiv. Om ett samhälle befinner sig i en högkonjunktur innebär det att den ekonomiska situationen är negativ.

13 Högkonjunktur Den ekonomiska aktiviteten ökar…
Produktionen av varor och tjänster ökar Eftersom produktionen ökar behöver företagen anställa mer arbetskraft arbetslösheten minskar Företag investerar mer vilket också bidrar till ökad produktion När företagen anställer fler ökar också deras löneutbetalningar till hushållen konsumtionen i hushållen ökar produktionen ökar

14 Lågkonjunktur Den ekonomiska aktiviteten minskar…
Konsumtionen minskar företagens tvingas dra sin produktion och intäkterna blir mindre anställda blir uppsagda eftersom företagen inte har råd att betala ut deras löner hushållen får mindre pengar i plånboken konsumtionen minskar…

15 Kan man undvika konjunkturer?
En marknadsekonomi strävar alltid efter jämvikt. Konsumtion = Produktion Är det möjligt?

16 Sverige på den europeiska marknaden
Frihandel Protektionism Tullar Subventioner Globalisering

17 Frihandel Möjligheten att handla fritt med människor även i andra länder. Att köpa och sälja varor/tjänster på samma vis internationellt som vi gör på den inhemska marknaden. Man avskaffar förbud och regleringar (t.ex. kvotering och tariffer) kring handel. Globalisering

18 Vad är positivt med frihandel?
Frihet! Varje individ bestämmer själv vad hon vill köpa/sälja utan att behöva underkasta sig statliga direktiv eller monopol. Det frivilliga utbytet sker när båda parter anser sig tjäna på det. Specialisering – ett företag, region eller land kan producera det de gör bäst och för intäkterna köpa det de är mindre bra på. Alla vinner! Ökad konkurrens vilket oftast gynnar konsumenterna. Idéutbyte – ger inspiration och effektivitet och spridning av ”det goda”.

19 Vad är negativt med frihandel?
Specialisering och konkurrens = arbetslöshet? Ökat behov av att arbetskraften kan röra sig mellan olika yrken. Ojämn fördelning mellan länder.

20 Protektionism ”Protect”
Statlig inblandning i form utav handels- och industripolitiska åtgärder. Man vill skydda de inhemska producenterna mot utländsk konkurrens. Protektionism är till för att stimulera den inhemska ekonomiska marknaden, vilket i sin tur ska ge ett större ekonomiskt välstånd i landet.

21 Effekter av protektionism
Inhemska företag blir mycket mer konkurrenskraftiga och kan därmed öka sin produktion. Detta görs genom att göra varor och tjänster från andra länder dyrare genom att lägga på olika typer av avgifter. Om den inhemska produktionen är konkurrenskraftig köper vi mycket mer utav den istället för att köpa importerade varor och tjänster. Svenska företag och därmed svensk samhällsekonomi får en positiv stimulans.

22 Tullar Ordet tull betyder avgift.
Tullar är ett protektionistiskt verktyg, dvs. de är till för att skydda den inhemska marknaden mot för stor konkurrens. En tullavgift är en avgift som läggs på utländska varor när de importeras till den svenska marknaden för försäljning. Därmed blir den importerade varan dyrare än den konkurrerande inhemska varan – konsumenterna blir mer benägna att köpa det inhemska alternativet. EU är en tullunion, dvs. inga tullar mellan medlemsländerna.

23 Subventioner Statligt finansiellt bidrag i form av inkomst- eller prisstöd. Används för att gynna den inhemska produktionen. Subventionerna gör det billigare för de inhemska producenterna så att de lättare kan stå sig i konkurrens med andra aktörer.

24 Globaliseringens framsida…
Spridning av ny teknik, medicin, information, handel, investeringar, hjälporganisationer, möjligheter att resa och upptäcka med mera mellan länder i världen. Världen blir mindre men större.

25 … och baksida Orättvisa konkurrensförhållanden
U-länders ”oförmåga” att bli konkurrenskraftiga Starka och svaga Handelsorganisationernas ”slutna värld”