…och vi startar med lite repetition

En presentation över ämnet: "…och vi startar med lite repetition"— Presentationens avskrift:

1 …och vi startar med lite repetition
Stora RäkneDagen! …och vi startar med lite repetition

2 DIFFERENTIERING Att behandla Produkter, Kunder, Leverantörer etc olika
”För oss är alla kunder lika viktiga och lika mycket värda. De ska därför behandlas lika.” ”Alla kunder ska ha högsta möjliga servicegrad.” En vacker tanke kanske men är den rätt....?

3 VOLYMVÄRDESANALYS Utgångspunkt:
En liten del av antalet står för en stor del av omsättningen Exempel: Några få kunder står för en mycket stor del av omsättningen Några få produkter står för huvuddelen av vår totala omsättning. Några få leverantörer står för en stor del av våra inleveranser.

4 Verktyget är ABC-analys
Utdrag från Wikipedia: Paretoprincipen är en empirisk regel enligt vilken 20 procent av orsakerna ofta står för 80 procent av verkan; den kallas ibland även 80/20-regeln. Vilfredo Pareto visade att 20 procent av den italienska befolkningen innehade 80 procent av egendomen och denna observation har av andra senare generaliserats. Inom matematisk statistik är paretoprincipen ett enkelt exempel på en potenslag (power law). Inom kvalitetstekniken har begreppet ytterligare generaliserats och används i så kallade Paretodiagram, där både frekvens och kumulativ frekvens för felorsaker markeras i samma diagram, sorterat från högsta till lägsta. Ett sådant diagram anger alltså hur stor andel av felorsakerna som svarar för en given andel av felen. Det kan således avläsas för en godtycklig andel av felorsakerna och inte bara 20 procent. Verktyget är ABC-analys Ett verktyg för differentiering Att klassa kunder, leverantörer, produkter etc i olika kategorier Grundmodellen: Kategorierna är A, B och C ”Paretos princip: ”80 – 20 – regeln” 20% av kunderna står för 80% av omsättningen Samma förhållande gäller också om vi ser till produkter och leverantörer

5 80 – 20 – regeln, grafiskt

6 Beräkna procen-tuellt värde
Hur gör man? ABC-analys, steg 1 Beräkna procen-tuellt värde Indata Beräkna volym-värde

7 Är vi klara där???? ABC-analys, steg 2
Hur man fortsätter ABC-analys, steg 2 Sortera utifrån högst volymvärde Sätt in andel av antalet Ackumulera volymvärdet Sätt in A , B eller C Är vi klara där????

8 Lämpligt att göra i excel
ABC-analys, uppgift Lämpligt att göra i excel Dubbel-klicka och kopiera Finns också en .pdf-fil att hämta

9 Finns också lite att fundera över på sidan 2 i .pdf-filen
ABC-analys, lösning Finns också lite att fundera över på sidan 2 i .pdf-filen Ett förslag!!! Men först lite annat

10 Vad ska vi ha resultatet till?
Differentiering, segmentering A-produkter => Har ett stort värde. Stor andel av omsättningen. Viktigast?? Vad göra? -Reducera ledtider -Öka frekvenser, -Reducera osäkerheter -Öka omsättningshastigheten

11 Vad ska vi ha resultatet till?
Differentiering, segmentering C-produkter => Har ett lågt värde. Liten andel av omsättningen. Minst viktiga?? -Enkla beställningsprinciper -Noll i omsättning. Fasa ut? -Acceptabel leveransservice till minimal kostnad

12 Vad ska vi ha resultatet till?
Differentiering, segmentering Vad är viktigast? -Olika aspekter, inte självklart vad som är viktigast -Flera aspekter? ABC-XYZ -Frekvensanalys ?

13 Frekvensanalys samma exempel som förut men utifrån frekvens

14 ABC-analys för- och nackdelar
Exempel på fördelar: Lättillgänglig, enkel att göra/använda Ger en bra överblick Exempel på nackdelar: Tar inte hänsyn till täckningsbidraget Svårt att se tex komplementprodukter Ger bara det egna företagets perspektiv Ger en ögonblicksbild och tar inte hänsyn till i vilket stadie en produkt befinner sig

15 Produktlivscykeln

16 BCG - matrisen BCG-matrisen kan ni läsa mer om i filen bcg.pdf
Marknadsandel / kapitalbildning Hög Låg Nu kan vi ta och titta på sidan 2 av ABC-uppgiften (abc.pdf) Stjärna Frågetecken Hög Tillväxttakt / kapitalanvändning Mjölkko Byracka Låg BCG-matrisen kan ni läsa mer om i filen bcg.pdf

17 Ett annat sätt att använda resultatet av ABC-analysen
Kan vara att bestämma nivån på säkerhetslagret Kanske vill man ha olika nivåer för A, B och C? Bättre lagertillgänglighet för A och inte så mycket för C?

18 Metoder för beräkning av säkerhetslager
Manuellt bedömt Bygger på erfarenhetsmässiga bedömningar Procent av ledtidsförbrukningen En procentuell andel av vad som antas förbrukas under ledtiden Beräknat utifrån kostnadsoptimering Avvägning mellan lagringskostnad och bristkostnad Beräknat utifrån önskad servicenivå Bygger på sannolikheten att artikeln finns på lager när den efterfrågas

19 Servicenivå utifrån två olika definitioner:
SERV1 Sannolikheten att brist inte ska uppstå under en lagercykel lagercykel = tiden mellan två påfyllningar SERV2 Hur stor andel av efterfrågan som kan levereras direkt från lager

20 Beräkning av SäkerhetsLager Enligt definitionen SERV1
Hänsyn till osäkerhet i efterfrågan Hänsyn till osäkerhet i ledtid

21 Beräkning av SäkerhetsLager Enligt definitionen SERV1
Hänsyn tagen till både osäkerhet i ledtid och osäkerhet i efterfrågan

22 Ett räkneexempel SL=? LT=14 dagar SDD=5 st/dag
k=1,65 (servicenivå 95%) SDLT=3 dagar D=7 200 st/år

23 Vart kommer k ifrån? Det som vi kallar ”säkerhetsfaktorn”

24 Tabellen, som också finns i kompendiet, är skapad i Excel med funktionen NORMSFÖRD
Man kan också använda funktionen NORMSINV för att beräkna säkerhets-faktorn.

25 System för Lagerpåfyllning
Kan baseras på Tid (regelbundna påfyllningar) -Periodbeställningssystem Kan baseras på Kvantitet (lagersaldo) -Beställningspunktsystem Kan baseras på Förbrukning (förväntad framtida förbrukning) -MRP -Täcktidsplanering

26 Periodbeställningssystem

27 Beställningspunktsystem

28 Och nu ett eget räkneexempel på SL o BP filen heter ovning_sl.pdf
Ett räkneexempel BP=? BP=FL+SL FL=LT*D LT=14 dagar D=14400 st/år SL=150 st Och nu ett eget räkneexempel på SL o BP filen heter ovning_sl.pdf

29 Partiformning Det ”klassiska” problemet för totalkostnadsanalys
Många metoder för att lösa detta Några exempel: Wilsonfomeln Silver & Meal Wagner & Whitin Least Unit Cost Lot for Lot

30 Avvägningen mellan Lagringskostnad och Ordersärkostnad
Totalkostnad Lagringskostnad Ordersärkostnad Orderstorlek Optimal orderstorlek

31 Totalkostnad vid partiformning (Wilson, EOQ)
Q = Orderkvantitet (st) K = Ordersärkostnad (kr/gång) D = Efterfrågan (st/tidsenhet) V = Produktens värde (kr/st) W = Lagringskostnad, lagerränta (%/tidsenhet)

32 Vad är K, ordersärkostnad? några exempel
Vid inköp Orderläggning Leveransbevakning Godsmottagning Ankomstkontroll Inlagring Ankomstrapportering Fakturakontroll Betalning

33 Vad är K, ordersärkostnad? några exempel
Vid beordring från egen produktion Orderplanering Framtagning av produktionsunderlag Materialuttag ur förråd Framtagning av verktyg Omställning av maskiner, STÄLLKOSTNAD Interna transporter Slutkontroll Inlagring, inrapportering

34 En av flera varianter på Wilson…..
Ekonomisk OrderKvantitet EOK, EOQ, Wilsonformeln, Kvadratrotsformeln...... En av flera varianter på Wilson…..

35 Totalkostnad vid partiformning med hänsyn till ProduktionsTakt
Q = Orderkvantitet (st) K = Ordersärkostnad (kr/gång) D = Efterfrågan (st/tidsenhet) PT = Produktionstakt V = Produktens värde (kr/st) W = Lagringskostnad, lagerränta (%/tidsenhet)

36 Ekonomisk OrderKvantitet med hänsyn till ProduktionsTakt

37 Ett räkneexempel Q=? med eller utan hänsyn till produktionstakt
D=6000 st/år K=1200 kr/gång V=100 kr/st W=25% (årsränta) PT=40000 st/år

38 Silver & Meal En dynamisk Metod
Räknas om vartefter prognoserna uppdateras Lämpar sig för varierande behov/efterfrågan Tar hänsyn till samma kostnader som Wilson Beräknar en periodkostnad (här månad) för att beställa ett antal perioders behov Räknar under antagandet att första periodens behov inte behöver lagras

39 Partiformning Silver & Meal ett exempel

40 Partiformning Silver & Meal ett exempel
Finns även i filen silveromeal.pdf

41 Ett eget räkneexempel Q=
Ett eget räkneexempel Q=? enligt Silver & Meal Sidan 2 i filen silveromeal.pdf Lite andra övningsuppgifter, med lösningar, finns i filen xovning.pdf