Fördjupad utvärdering 2015 Fokusområde Hållbar konsumtion

En presentation över ämnet: "Fördjupad utvärdering 2015 Fokusområde Hållbar konsumtion"— Presentationens avskrift:

1 Fördjupad utvärdering 2015 Fokusområde Hållbar konsumtion
Eva Ahlner, Naturvårdsverket Vem är jag? Var jobbar jag? Sakansvarig HK i FU15

2 Resultat fördjupad utvärdering 2012
Vill du veta mer? Resultat fördjupad utvärdering 2012 14 av 16 miljökvalitetsmål kommer inte att uppnås till 2020 Inte heller generationsmålet kommer att nås till 2020 Ohållbar konsumtion en viktig orsak (volym, innehåll och sammansättning) Indirekt koppling mellan alla miljökvalitetsmål och konsumtion. I den senaste fördjupade utvärderingen konstaterade NV att vi inte kommer att nå 14 av 16 miljömål (Säker strålmiljö och Skyddande ozonskikt kommer vi att nå). Inte heller generationsmålet. Dagens redan höga och växande konsumtionsnivåer en viktig orsak (både mängd och innehåll). Det finns en indirekt koppling mellan alla miljömål och konsumtionsmönster. FOTO: LARS P:SON/JOHNÉR 2

3 Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen 2014
Vill du veta mer? Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen 2014 14 av 16 miljökvalitetsmål nås inte Många aktörers insatser åt rätt håll Miljömålen behöver få ökad tyngd Konsumtionen är ohållbar Samarbete i EU och internationellt viktigt FOTO: LARS P:SON/JOHNÉR 3

4 Fokusområde Hållbar konsumtion (FU15)
Vill du veta mer? Fokusområde Hållbar konsumtion (FU15) Tydliggöra konsumentens roll i omställningen till ett resurseffektivt samhälle samt behovet av stödjande ramverk och en infrastruktur som underlättar hållbara val och beteenden. FOTO: LARS P:SON/JOHNÉR 4

5 Omställningen till ett resurseffektivt samhälle
Vill du veta mer? Omställningen till ett resurseffektivt samhälle EU:s strategi för Hållbar Tillväxt Europa 2020 En färdplan för ett resurseffektivt Europa Främja hållbar konsumtion och produktion Livscykelperspektiv Värna viktiga resurser och dess ekonomiska värde Livsmedel, Bostäder, Transporter Förbättrad styrning Indikatorer för uppföljning FOTO: LARS P:SON/JOHNÉR 5

6 Den resurseffektiva konsumenten 2020
Vill du veta mer? E-handel Nya marknads- platser: Second-hand El Delat ägande …….. Produktion Detaljhandel Med konsumtion avses följande moment eller processer: Konsumenters beslutsprocess inför val av varor och tjänster. Konsumenters införskaffande av varor och tjänster. Konsumenters användande av varorna och tjänsterna. Konsumenters upplagring av varor. Konsumenters kvittblivning av uttjänta varor. Den slutliga hanteringen av konsumenters (hushållens) avfall. Som konsumenter räknas här endast privatpersoner, de svenska hushållen. Överensstämmer med den definition som görs i OECD (2002). Sådana beslut kan även innebära att avstå från att införskaffa varan/tjänsten. I normalfallet via köp, men även de fall då varor och tjänster införskaffas utan kostnad omfattas, t.ex. varor som delas ut gratis, att låna av någon annan etc. 2 ton CO2e /capita, år Zero - nedskräpning Diffusspridning av kemikalier Avfall x kg/år FOTO: LARS P:SON/JOHNÉR 6

7 Hållbara konsumtionsval och beteenden
Vill du veta mer? Hållbara konsumtionsval och beteenden Konsumenters beslutsprocess inför val av varor och tjänster. införskaffande av varor och tjänster. användande av varorna och tjänsterna. upplagring av varor. kvittblivning av uttjänta varor. hantering av hushållsavfall. Som konsumenter räknas här endast privatpersoner, de svenska hushållen. Överensstämmer med den definition som görs i OECD (2002). Med konsumtion avses i detta dokument följande moment eller processer: Konsumenters beslutsprocess inför val av varor och tjänster. Konsumenters införskaffande av varor och tjänster. Konsumenters användande av varorna och tjänsterna. Konsumenters upplagring av varor. Konsumenters kvittblivning av uttjänta varor. Den slutliga hanteringen av konsumenters (hushållens) avfall. Som konsumenter räknas här endast privatpersoner, de svenska hushållen. Överensstämmer med den definition som görs i OECD (2002). Sådana beslut kan även innebära att avstå från att införskaffa varan/tjänsten. I normalfallet via köp, men även de fall då varor och tjänster införskaffas utan kostnad omfattas, t.ex. varor som delas ut gratis, att låna av någon annan etc. FOTO: LARS P:SON/JOHNÉR 7

8 Vill du veta mer? Leverans våren 2015
Syntes av möjligheter och hinder för svenska konsumenter att bidra till utvecklingen av en resurseffektiv ekonomi genom att: Välja resurseffektiva produkter och tjänster Använda produkter och tjänster på ett resurseffektivt sätt Göra sig av med uttjänta produkter på ett resurseffektivt sätt. Förslag till politiska initiativ, åtgärder och styrmedel för att påskynda omställningen till mer resurseffektiva konsumtionsmönster nationellt och globalt. En tydlig avgränsning: leveransen syftar till att stärka efterfrågan på hållbara alternativ (demand-side policy, konsumenterna är målgruppen för åtgärden, styrmedlet och inte producenten). Detaljhandeln fyller viktig funktion liksom företagens marknadsföringspolicy och budget. Målgrupp konsumenter (privatpersoner /offentliga konsumenter), återstår att diskutera, miljöanpassad offentlig upphandling utanför fokusområdet? Resurser: material, energi, giftfritt, mark, frisk luft, rent vatten…? Behöver även fundera på avgränsningen vad det gäller resurseffektivitet, förslag energi, livsmedel känns självklara, men vad mer? Alla eller några utpekade resurser alt. Konsumtionsmönster Hur mkt bakåt vs framåt? FOTO: LARS P:SON/JOHNÉR 8

9 Vill du veta mer? Syntes – tre delar
Problembeskrivning: sammanställa och analysera befintlig kunskap om konsumtionsmönsters påverkan på miljö och hälsa – hur går omställningen ? Resurseffektiva konsumentbeteenden – drivkrafter, hinder och möjligheter - identifiera centrala drivkrafter, blockeringar, möjligheter på strukturell nivå och på individnivå Resurseffektiva konsumentbeteenden – sammanställa lärdomar och framgångsfaktorer utifrån tillgängliga utvärderingar av befintliga styrmedel– underlag för att förslå hur befintliga styrmedel kan utvecklas/ vässas FOTO: LARS P:SON/JOHNÉR 9

10 Arbetsgrupp Hållbar konsumtion
Vill du veta mer? Arbetsgrupp Hållbar konsumtion Naturvårdsverket Livsmedelsverket Konsumentverket Havs- och vattenmyndigheten Kemikalieinspektionen Västra Götalandsregionen Naturskyddsföreningen KTH Energimyndigheten Sveriges geologiska undersökning Folkhälsomyndigheten RUS Svenskt Näringsliv Västra Götalandsregionen, Naturskyddsföreningen och KTH är tillfrågade men har ännu inte lämnat besked om involvering i arbetsgruppen/fokusområdets arbete. FOTO: LARS P:SON/JOHNÉR 10

11 Relaterade regeringsuppdrag
Vill du veta mer? Relaterade regeringsuppdrag Förslag till åtgärder och styrmedel som kan ingå i en strategi för hållbar konsumtion (KoV, NV, redovisas sep 2014) Inrättande av upplysningstjänst för att underlätta hållbara konsumtionsval (KoV mfl) Genomföra det globala tio-åriga ramverket av program för hållbar konsumtion och produktion – 10 YFP (NV mfl) FOTO: LARS P:SON/JOHNÉR 11

12 Tack! (eva.ahlner@naturvardsverket.se) VILL DU VETA MER? miljömål.se
FOTO: LARS P:SON/JOHNÉR 12