Hantering av examensarbeten

En presentation över ämnet: "Hantering av examensarbeten"— Presentationens avskrift:

1 Hantering av examensarbeten
Draft Hantering av examensarbeten Kommentarmaterial med exempel Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

2 Examination – central myndighetsuppgift
Att examinera studenter är en av högskolans viktigaste myndighetsuppgifter och ett led i studentens lärande Att examinationen håller hög kvalitet är avgörande för högskolans rykte och studenternas framtid För att examination ska hålla god kvalitet i krävs kompetenta examinatorer, tydliga regler och delegationer samt klar dokumentation av beslut kring examination Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

3 Rättssäker examination 1(3)
Förvaltningsmyndigheter får inte låta sig påverkas av en önskan att gynna eller missgynna andra intressen. De får heller inte ta hänsyn till ovidkommande omständigheter som en sökandes ursprung eller politiska uppfattning. Högskolan skall, likt andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen, i sin verk-samhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

4 Rättssäker examination 2(3)
Draft Rättssäker examination 2(3) “Innebörden av begreppet rättssäkerhet bör vara förutsebarhet i rättsliga angelägenheter” (2001:27 R, s. 11–12) Tre villkor kan ställas upp för att rättssäkerhet ska anses råda: aktuella regler ska vara klara och adekvata aktuella regler ska vara publicerade aktuella regler ska tillämpas lojalt och korrekt av de rättstillämpande organen Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

5 Rättssäker examination 3(3)
Draft Rättssäker examination 3(3) För att examinationen ska upplevas som rättssäker måste regler och rutiner vara tydliga för studenter, lärare och administratörer. Högskoleverket om ”flexibilitet” ”Det förekommer att flexibilitet förespråkas i relationerna till studenterna samtidigt som detaljregleringar ifrågasätts. Flexibilitet är bra i många sammanhang men flexibilitet i rättsliga frågor utan stöd i tydliga regler leder lätt till godtycke, vilket är motsatsen till förutsebarhet och därmed ett rättsosäkert tillstånd.” Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

6 Examinator – betygsbeslut 1(2)
Draft Examinator – betygsbeslut 1(2) Betyg för en kurs skall, om inte annat föreskrivs i kursplanen, sättas på en genomgången kurs Betyg skall beslutas av en av högskolan särskilt utsedd lärare, examinator Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

7 Examinator – betygsbeslut 2(2)
Examinators betygsbeslut Examinators betygsbeslut får inte överprövas inom högskolan eller överklagas till domstol eller annan överklagande instans. Examinator kan ompröva ett betygsbeslut om betyget är uppenbart oriktigt. I sådana fall ska examinator, om det kan ske snabbt, enkelt och inte innebär att betyget sänks, ändra beslutet.* En student, som utan godkänt resultat genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. *Under rubriken Rättelse av betyg anges i 6 kap. 23 § att ett beslut enligt 26 § förvaltningslagen (1986:223) om rättelse av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende i fråga om ett betyg ska fattas av en examinator Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

8 Examinator – kompetens, makt och ansvar
Examinators befogenhet att sätt betyg kräver god kunskap; ämneskunskap och kunskap om besluts-fattande som innebär myndighetsutövning mot enskilda. Makt och ansvar Att betygsbeslut inte får överprövas eller över-klagas ger examinator stor makt. Med examinators makt följer ett stort ansvar när betyg sätts på studenter. Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

9 Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad
Betygsärenden Högskoleverket har föreslagit att uttrycket ”betygsärende” användas framför ”examination” eller ”examinationsärende”. Ett betygsärende kan anses starta med registreringen av studenten på kursen och indelas i fyra stadier: initialstadiet, då ärendet initieras hos en myndighet beredningsstadiet, då underlag för ärendets sakliga prövning hämtas in avgörandestadiet, då myndigheten prövar och avgör ärendet genom ett slutligt beslut verkställighetsstadiet Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

10 Examinators underlag för bedömning av examensarbete
uppsatstext eller motsvarande muntligt försvar av examensarbetet skriftlig respektive muntlig opposition Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

11 Examinators stöd för betygsbeslut
examensmål lärandemål betygskriterier Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

12 I ett godkänt examensarbete skall uppfyllelse av examensmål
respektive lärandemål kunna utläsas I det följande används informatik som exempel Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

13 Examensmål kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten visa: kunskap och förståelse inom huvudområdet kunskap om områdets vetenskapliga grund kunskap om tillämpliga metoder inom området kunskap om en fördjupning inom området samt orientering om aktuella forskningsfrågor Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

14 Examensmål färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten visa: förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

15 Examensmål värderingsförmåga, förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten visa: förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta veten- skapliga, samhälleliga och etiska aspekter insikt om kunskapens roll i samhället och om män- niskors ansvar för hur den används förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

16 Examensmål, lärandemål och betygskriterier
Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

17 Är examensarbetet re- daktionellt sett godkänt?
korrekt titelsida korrekt referenslista korrekt referenshantering korrekt innehållsförteckning korrekta figur- och tabellrubriker  korrekt användning av sidnummer och bilagenumrering  korrekturläst, dvs inga stavfel, grammatiska fel, etc.  inga obegripliga eller omotiverat långa meningar  inget talspråk, inga ”jag tycker” eller ”jag tror” el dyl. inga omotiverade förstärkningsord Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

18 Av examinator identifierade brister i examensarbeten ex. 1(3)
Kunskapsproblemet och därmed grunden för fråge- ställningen/undersökningen är oklar. Frågeställningen är för vid eller för ”stor” för att vara undersökningsbar. Frågeställningen/undersökningen är för grund/snäv för att vara meningsfull. Viktiga källor saknas i litteratur-/teoriavsnittet. Litteratur-/teoriavsnittet matchar (innehållsmässigt) inte frågeställningen. Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

19 Av examinator identifierade brister i examensarbeten ex. 1(2)
Det saknas väsentlig information om undersökningen. Tillvägagångssättet är otillräckligt beskrivet. Motiveringar till/argument för de aktiva val som gjorts saknas eller är svaga. Det är svårt att: förstå vad det är för analys som genomförts urskilja på vilka grunder tolkningar görs följa med i analysen/se hur analysresultaten ger grund för diskussion/slutsatser. Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad

20 Av examinator identifierade brister i examensarbeten ex. 1(3)
Svårt att följa diskussionen. Diskussionen brister i stringens. Diskussionens koppling till fråga/syfte/slutsats är otydlig/oklar. Det är svårt att spåra slutsatser bakåt, svårt att se hur analys och diskussion ger grund för relevanta/rimliga svar på frågan. Slutsatserna/svaren matchar inte/i liten grad frågeställningen. Texten är (alltför) okritisk till källor och empiriska utsagor. Etiska överväganden/kritisk reflektion över slutsatserna saknas eller artikuleras vagt. Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad