Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

BBIC:s utbildningsmaterial 2014 K) Särskilt för utbildare

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "BBIC:s utbildningsmaterial 2014 K) Särskilt för utbildare"— Presentationens avskrift:

1 BBIC:s utbildningsmaterial 2014 K) Särskilt för utbildare

2 Socialstyrelsens BBIC-utbildning
Syfte Hitta sin utbildarroll Förslag och inspiration till lokala utbildning Förslag och inspiration till vardagsstöd Möjlighet för erfarenhetsutbyte ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

3 Regionalt nätverk Alla kommuner tillhör ett regionalt BBIC-nätverk
Nätverket leds av en BBIC-samordnare Antal träffar och innehåll varierar Forum för erfarenhetsutbyte, utveckling, gemensamma BBIC-frågor

4 Det lokala BBIC-teamet
BBIC-ansvarig BBIC-utbildare Arbetsledare (om annan än BBIC-ansvarig) Systemansvarig Utbildningsplan, implementeringsplan och BBIC- koncept som verktyg Strategidiskussioner om genomförande

5 Hur ser ert behov ut nu? Utbildningsplan BBIC-organisation
- BBIC-teamets sammansättning - möten - rollfördelning Utbildarens roll Utbildarens uppdrag Den lokala utbildningen — vad, vem, när, hur? - Intern utbildning i BBIC Extern utbildning/information Uppföljning Hur ser ert behov ut nu? ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

6 BBIC:s struktur för information
Webb Socialstyrelsen Regionala BBIC-samordnare Nätverksmöten Du! BBIC-ansvariga BBIC-utbildare Handläggare

7 Var finns stöd för utbildare?
BBIC-ansvarig BBIC- teamet och egna kommunens ledning Andra utbildare i kommunen Regionalt nätverk och regional BBIC-samordnare Utbildare från andra kommuner Regional utvecklingsledare Socialstyrelsen: nationella BBIC-utbildare

8 Utbildarens roll Utbilda internt och externt Ge vardagsstöd

9 Olika typer av utbildningar
A. Grundkurs B. Fördjupningsutbildningar C. Information om BBIC

10 Relationer mellan olika utvecklingsformer
Fritt efter Hansen-Skovmoes METOD Frågor Coaching Handledning Konsultation Mentorskap Vägledning Rådgivning Undervisning Instruktion Svar RELATION Maktbaserad Maktfri

11 Rollperspektiv Utbildarrollen Uppdrag Tillskriven Självpåtagen
- formellt Tillskriven - informellt - förväntningar Utbildarrollen Självpåtagen - personlighet - egen historia - kompetens - inställning

12 Ta reda på! Vad ingår i min roll? Vilka ska jag utbilda?
Hur mycket av min tid ska gå till BBIC? Finns en plan för BBIC- arbetet? Finns ett BBIC-team? Vilka ingår? Ansvar? Möten?

13

14 Att utbilda vuxna = andragogik

15 Lärande är inte att skicka folk på kurs
Per-Erik Ellström

16 Vad driver/motiverar kunskapsprocessen
Vad driver/motiverar kunskapsprocessen? Socialsekreterare och kunskapsbildning, Dalarnas forskningsråd Socialstyrelsen art. nr Nybörjaren Intresse för klienterna Börjar utveckla sin vardagspraktik För att komma in i och accepteras i yrkesrollen av kollegor Oro för att handlägga ett ärende fel

17 Vad driver/motiverar kunskapsprocessen
Vad driver/motiverar kunskapsprocessen? Socialsekreterare och kunskapsbildning, Dalarnas forskningsråd Socialstyrelsen art. nr Den erfarne Intresse för klienterna Bemästra oro och utmaning i den egna vardagspraktiken Ökar förståelsen av sig själv, av klienter, av yrkesrollen Få en egen legitimitet för verksamheten – tro på sig själv som yrkesmänniska Yrkesutveckling och personlig utveckling Oro för att handlägga ett ärende fel

18 Socialsekreterare och kunskapsbildning Socialsekreterare och kunskapsbildning, Dalarnas forskningsråd Socialstyrelsen art. nr Mötesformer där lärprocesser kan utvecklas handledning ärendedragningar andra diskussioner med arbetsledare och arbetsgrupp

19 Förändrat uppdrag Anna-Lena Lindqvist, docent socialt arbete, Stockholms universitet
Från stöd till föräldrar och omhändertaganden till barnperspektiv och öppenvårdsinsatser Ökat beroende av samverkansparter, rörigare arbetsdagar Tidsgränser för förhandsbedömning och utredning BBIC och evidensbasering – höjda ambitioner

20 Förändrat uppdrag Anna-Lena Lindqvist, docent socialt arbete, Stockholms universitet
Uppdelning av utredning och stöd ger mer enahanda, tunga arbetsuppgifter Ökning av anmälningar Bedömningar och insatser mer komplicerade Mer komplicerade arbetsuppgifter under mer svårhanterliga arbetsförhållanden Barnen sannolikt mer allvarliga problem

21 Projekt Närd inte tärd FoUrum Jönköping, H. Post Mårtensson, S. Lager Milton

22 Mellan kunskap och handling om socialsekreterares kunskapsanvändning i utredningsarbetet, Lars Nordlander, Umeå universitet, 2006

23 Kunskapskällor Lars Nordlander (2006)
Klientbild Yrkeserfarenhet Lagar/förordningar Utbildning Annan profession Kollegors erfarenhet Litteratur

24 Kunskapsanvändning Lars Nordlander (2006)
Socialsekreterares kunskapsanvändning präglas av teoretisk reflektiv och instrumentell kunskapsanvändning Kunskapsanvändningen är situationsspecifik

25 Olika kunskapsformer Försvarsmakten 2000
Innebörd Man får… ...genom att FAKTA Veta att Information Memorera FÖRSTÅELSE Veta varför Mening/ innebörd Tolka/ analysera FÄRDIGHET Veta hur Förmåga Pröva FÖRTROGENHET Veta vad Omdöme Delta/ få erfarenhet

26 1. Utbilda internt och externt

27 1. Utbilda internt och externt - olika typer av utbildningar
A. Grundkurs B. Fördjupningsutbildningar C. Information om BBIC

28 Varför, vem, vad, när och hur?
Syfte Fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet Målgrupp Innehåll Disposition Tid Material Alternativa tillvägagångssätt (”plan B”)

29 Kompetens och utmaningsgrad
Hög Oro Flytezon Uttråkad Kompetens Låg Hög

30 Involvera mig, så lär jag mig
Säg det till mig, så glömmer jag Visa mig, så minns jag Involvera mig, så lär jag mig

31 A. Grundkurs för nyanställda
enskilt i kommunen i nätverket Omsätta grundkursen i praktik

32 Del 1. Grundkurs - introduktion
BBIC:s bakgrund Mål och syfte Vad är BBIC? Kvalitétssäkring Lokalt sammanhang

33 Del 2. Grundkurs - grundprinciper
Grundprinciperna Barns delaktighet Barnperspektiv, lagstiftning Aktuell forskning

34 Del 3. Grundkurs - triangeln
Barnets behov Förälderns förmåga Familj och miljö Hur triangeln kopplas ihop Triangeln som pedagogiskt hjälpmedel

35 Del 4. Grundkurs - utredning
Utredningsplan Informationsinsamling Avstämning Analys, bedömning, beslut Att använda triangeln Formulär och stöddokument

36 Del 5. Grundkurs - uppföljning
Uppföljningsprocess Mötesstruktur Att använda triangeln Formulär och stöddokument

37 B. Fördjupningsutbildning
Vidareutbildning för egen personal Workshop Välj fördjupning utifrån årsplanering utifrån grupp eller ledning utifrån vardagsbehov

38 Kan till exempel handla om
Utredningsplan Barn och föräldrars delaktighet Analys, bedömning och beslut Formulera mål i vårdplan och genomförandeplan Uppföljningsprocessen Att arbeta med ungdomar ”på väg” Utredningsplanens syfte och frågeställningar Att våga avgränsa utredningen Barn och föräldrars delaktighet i planeringen och genomförandet av utredningen Vad är relevant information – att inte utreda mer än nöden kräver Analys, bedömning och beslut Vårdplan, genomförandeplan, uppföljning - att följa den röda tråden Hur följa upp ungas upplevelser av öppna insatser? Att sätta barn i centrum i uppföljningsmötet Hur kan vi arbeta med det tredelade föräldraskapet?

39 Tema: Utredningsplan Föreläsning - diskussion
Varför finns en utredningsplan? Vad händer om vi utreder för mycket/för lite? Hur får vi familjer delaktiga? Övning utifrån ärende Vilka frågor har vi – hur ska vi få svaren? Vad är viktigast? Vad säger familjen?

40 Tema: Det tredelade föräldraskapet
Föreläsning - diskussion Vad är det tredelade föräldraskapet? Hur ser familjehem och föräldrar på detta? Påverkan på det placerade barnet när det fungerar väl? när det inte fungerar väl? Delat föräldraansvar? Framtagande av arbetsbeskrivning och rutiner Hur öka samarbetet runt barnet? Behöver familjehem ytterligare utbildning? Samrådsdokumenten

41 C. Information om BBIC Vilka är era samarbetspartners, som behöver information om BBIC? Vad behöver de veta?

42 C. Information om BBIC Syfte: fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet Vilken information? Bakgrund Triangeln Grundprinciperna Utredningsprocess Uppföljningsprocess Relevanta formulär

43 2. Ge vardagsstöd och coacha i BBIC

44 Coaching Engelska vagn, av franska coche, ytterst efter den ungerska byn Kocs där dessa vagnar ursprungligen tillverkades Fraktade människor från var de var till dit de ville komma

45 Coaching Coaching är ett arbetssätt där man får hjälp att tydliggöra sina mål för att uppnå en förändring dvs att ta sig från en punkt A till en punkt B Coachen fungerar som en ledsagare under resan, ej en vägvisare Filosofi-Sokrates förlösa människor från deras fördomar. Att känna sig själv. Kirkegaar och Existnsialism. Vi blir den vi är genom våra handlingar. Val o förpliktelse. Psykologin: Kognitiv (förnuftig, rationell), Humanistisk trad ex Rogers, Lösningsfokus+Idrottspsykologi A B

46 Smarta mål Mål Specifika Vad skall uppnås! Varför? Hur?
Mätbara Hur vet du att du lyckats, är på rätt väg? Accepterade Är du med på tåget? Realistiska Rimligt att nå? Hinder? Tidsatta När ska det vara klart? Mål

47 Vilka resurser har och behöver du?
NÖHRA - modellen 2. Önskat läge Vad vill du uppnå? 1. Nuläge Hur är det nu? 3. H i n d e r Vad hindrar dig? 4. Resurser Vilka resurser har och behöver du? 5. Aktiviteter Vad behöver du göra nu?

48 NÖHRA-modellen Grupper om tre –fyra personer: en coach, en som coachas, en - två observatörer, observatören är tidtagare 1. Välj en fråga du vill ha hjälp med 2. Coachingsamtal om frågan i fem steg 3. Reflektioner från observatör om det som framkommit i samtalet (steg 1 – 3 totalt 10 min) När alla samtal är genomförda: gemensamt samtal om hur det är att coacha och hur det är att bli coachad

49 Feedback Fråga om personen vill ha feedback och på vad
Vad kan jag göra för att underlätta mottagandet och att skona självkänslan? du visste kanske inte att… ett annat sätt är att… så här kan det bli bättre... det här är redan mycket bra...

50 Feedback Vilka konkreta lösningar kan jag föreslå för att förbättra?
Fråga om personen ser fördelar med det du säger

51 Motstånd och motivation

52 Motstånd kan bero på olika saker
Osäkerhet Uppgivenhet Intressekonflikt Missförstånd Rädsla för att förlora makt Oro för merarbete Personen tolkar innehållet i det nya som ett underkännande av vad man håller på med

53 Att arbeta med motstånd
Fånga upp kritik, oftast finns en värdefull och användbar kärna Bemöt motstånd – red ut missförstånd Om du inte vet – be att få återkomma Om kritiken tar mycket tid – fortsätt i annat sammanhang Låt inte kritik kasta omkull planering och struktur Dialog och samarbete med ledning

54 Att lära vuxna nya färdigheter Knowles, 1998, Wlodkowski, 1985, Rachal, 1983
Förstå varför Ansvarstagande och självstyrande Erfarenheter Omedelbar användbarhet Motivation Vuxna måste förstå varför de behöver lära sig något innan de sätter igång och lär. Vuxna ser sig själva (och vill att andra ser dem) som ansvarstagande och självstyrande och kan reagera kraftigt om detta inte respekteras. Erfarenheter är den största tillgången i vuxet lärande. Att ha deltagarnas erfarenheter som utgångspunkt är fundamentalt för vuxenundervisning. Att ha rollspelsövningar, problemlösningsövningar, gruppdiskussioner mm fungerar bättre än enbart teoretisk undervisning. Beredskap och intresse för lärande är kopplad till behov som har omedelbar användbarhet på jobbet eller i livet: nyttan Vuxna motiveras mest av inre förstärkare som att bli bättre på sitt jobb, bättre självkänsla, högre livskvalitet mm. Att påverka motivation genom att koppla samman nyttan med utbildning med individens inre förstärkare bör vara utgångspunkten för all vuxenundervisning.

55 Att förbereda och genomföra en utbildning

56 Förberedelser Stämma av med utbildningsplanen
Inläsning och förståelsearbete Förberedelse tar tid! 3:1

57 Förberedelser Gör en disposition över innehållet Anpassning till tid
Sammanställ och kopiera upp material Tänk om tiden inte räcker till, vad kan tas bort? det går fortare än planerat, vad kan läggas till?

58 Förberedelser Praktiska frågor Lokal och möblering Teknik Fika
Inbjudan

59 Förberedelser Praktiska hjälpmedel Film Musik Dator + projektor
Whiteboard Blädderblock Dator + projektor Åhörarkopior Skriftligt material

60 Gruppövningar Tänk igenom syftet - varför grupparbete? Vad vinner man?
Exempel Få igång diskussioner Hämta in kunskap Öva på material Röra på sig

61 Gruppövningar Samma eller olika uppgifter till grupperna?
Hur dela in i grupper? Om ojämnt antal? Bygg trygghet – 2 och 2 blir 4 och 4 Mindre grupper ger oftast ökad aktivitet Ge tydliga roller t ex sekreterare, samtalsledare, tidtagare, presentatör Fundera igenom redovisningen

62 De första minuterna… Inta scenen, ha ögonkontakt, ställ dig framför bordet Tänk igenom de första meningarna innan Presentera dig och berätta om dina kvalifikationer inom området – gör inget med lite lagom kaxighet Skapa nyfikenhet och förväntan, använd en berättelse, engagera med fråga, förmedla glädje och optimism

63 De första minuterna… Använd sammanhangsmarkeringar
Beskriv strukturen översiktligt - upplägg, tider Förklara värdet med dagarna, vad det kommer att underlätta Stäm av med gruppen och deras förväntningar, farhågor Tydliggör dina förväntningar, spelregler

64 Aktivitetsnivåer Pedagog Deltagare 100-0 50-50 100-0

65 Att hjälpa deltagarna hålla fokus, vara aktiva och lära
Varierat innehåll - flexibilitet i form och presentationsteknik Hitta ”flytezonen” - anpassning till gruppen Håll fokus på utbildningens syfte Använd lokala frågor och exempel Tänk på ordens roll, undvik: ”det vi ska göra nu är svårt…” Sammanfatta, repetera

66 Inlärningsstilar Inlärningsstilar är inlärda sätt att koncentrera sig, ta emot, bearbeta och bibehålla ny information Filter som våra erfarenheter passerar igenom Avgör vilken information som släpps fram

67 Inlärningsstilar Sensoriska kanaler – VAK Visuellt: saker vi ser
Auditivt: saker vi hör Kinestetiskt: saker vi gör

68 Viktig slutsats Nå ut till så många sinnen som möjligt! bilder ljud
känslor praktiska övningar

69 Förslag på övningar

70 Grundprinciperna Presentera grundprinciperna en efter en
Dela in i grupper – ge principerna på papper Diskutera utifrån frågeställningarna: Vad fungerar bra i vår organisation? Vad behöver utvecklas?

71 Grundprinciperna Alternativ:
Diskutera en grundprincip i taget tillsammans Låt olika grupper diskutera olika grundprinciper

72 Fyra hörn Dilemmasituation
Fyra handlingsalternativ – fyra hörn i rummet Intervjua olika ståndpunkter Alternativ: Låta gruppen välja dilemma

73 Lika eller olika 15 – 20 påståenden Resa sig om man håller med
Blanda nonsens med allvar Jag talar oftast sanning Jag skulle vilja byta jobb Jag borde motionera mera Jag har svårt att komma igen när jag tappat sugen Jag är nöjd med min lön Jag tycker mamma är viktigare än pappa för små barn Jag tittar på dokusåpor Jag tycker att man alltid ska tala med barn i en utredning Jag påverkas mycket av andras stress

74 Temperaturmätare Hur står jag i förhållande till BBIC? Alternativ
Rita ett kryss på tavlan Ena axeln: Kunnig – icke kunnig Andra axeln: Intresserad – skeptisk Alla sätter ett kryss där man står Alternativ Skriva sitt namn istället för kryss Göra övningen en gång innan utbildning och en gång efter

75 Sagoleken (beställs på www.sama.se)
Förväntningar på arbetet med BBIC Farhågor kring arbetet med BBIC Utbildarrollen Utredar- eller uppföljarrollen Berätta saga

76 Fredag kl. 15 Alla får sex olika anmälningar skriftligt Alternativ
Läs igenom Identifiera risk- och skydd Rangordna Diskutera Alternativ Gör rangordningen först individuellt, sedan i smågrupper, sedan i storgrupp

77 Hur märker barnet att vi har ett barnperspektiv?
Diskutera Vem definierar det? Egna erfarenheter av att vara barn i mötet med en vuxen

78 Barns delaktighet Shier’s delaktighetsmodell
Diskutera Utgå från ett barn Relatera till er egen verksamhet med utgångspunkt från delaktighetsmodellen

79 Börja här Delaktighetsnivåer Öppningar Möjligheter Skyldigheter
5. Barnen delar makt och ansvar vid besluts- fattande Är ni redo att dela något av er vuxna makt med barn? Finns det rutiner som möjliggör att barn och vuxna delar makt och ansvar för beslut? Är det ett principiellt krav att barn och vuxna delar makt och ansvar för beslut? Är ni redo att låta barn delta i era beslutsprocesser? Finns det rutiner som möjliggör att barn deltar i beslutsprocesser? Är det ett principiellt krav att barn måste delta i besluts- processer? 4. Barnen är delaktiga i beslutsprocesser Denna punkt är det minimum ni måste uppnå om er avsikt är att följa FN:s konvention om barnets rättigheter 3. Hänsyn tas till barnens åsikter Är ni redo att ta hänsyn till barnens åsikter? Gör er beslutsprocess det möjligt att ta hänsyn till barnens åsikter? Är det ett principiellt krav att barns åsikter måste beaktas innan beslut fattas? Har ni idéer och aktiviteter som hjälper barn att uttrycka sina åsikter? 2. Barnen får stöd i att uttrycka sina åsikter Är ni redo att stödja barn så att de kan uttrycka sina åsikter? Är det ett principiellt krav att barn ska få stöd i att uttrycka sina åsikter? 1. Vuxna lyssnar till barn Är ni redo att lyssna till barn? Arbetar ni på ett sätt som gör det möjligt för er att lyssna till barn? Är det ett principiellt krav att ni måste lyssna till barn? Börja här

80 Rollspel med fokus på barnet
Utredningsplan Placeringsmöte Uppföljningsmöte med oberoende ordförande Barnets möte

81 Genomlysning Läs ett dokument, koppla till barnkonventionen
Utredning i enlighet med BBIC och en tidigare utredning Diskutera ett dokument utifrån grundprinciperna Mål/ delmål

82 Mall för genomlysning SPRÅK, INFORMATION OCH UPPLÄGG
Beskriv språket utifrån tydlighet och begriplighet? Vilken relevans har informationen? Vilken information saknas? Hur beskrivs barnets triangel?

83 Mall för genomlysning TRIANGELN OCH DEN RÖDA TRÅDEN
Hur beskrivs barnets behov – styrkor och svagheter? Hur beskrivs föräldrarnas förmåga - styrkor och svagheter? Hur beskrivs faktorer i familj och miljö - styrkor och svagheter? På vilket sätt besvaras utredningens frågeställningar i analys och bedömning? På vilket sätt bygger beslutet (förslag till beslut) på den analys och bedömning som gjorts?

84 Mall för genomlysning BARNET Beskriv hur barnperspektiv blir synligt.
Hur framgår barnets uppfattning och delaktighet? Hur framgår det av utredningen att barnets åsikter har tillvaratagits och/eller beaktats? Diskuteras konsekvenserna för barnet av olika vårdalternativ?

85 Triangelövning Fiktivt ärende - Emil, Pippi Ett ”riktigt barn”

86 Den försvunna analysen
Din närmaste kollega har plötsligt blivit sjukskriven. Du har fått i uppdrag av chefen att ta över några av kollegans ärenden. I en av utredningar saknas de sista två sidorna, som innehöll analysen, bedömningen och förslag till beslut. Läs igenom utredning, som saknar analys och bedömning Skriv analys: fullständig eller med stödord, i grupp eller individuellt Diskutera

87 Den försvunna analysen
Alternativ Den försvunna vårdplanen Den försvunna genomförandeplanen

88 BBIC Framgångsundersökning Syfte: Att identifiera framgångsfaktorer i din kommun
Alla väljer ut en händelse, en kritisk situation med koppling till BBIC som blev till en positiv upplevelse En person berättar, en person är aktiv lyssnare och ställer följdfrågor, övriga är observatörer (3-4 min) Reflekterande samtal – alla utom berättaren reflekterar över berättelsen och vad som bidrog till framgången (3 min) Gemensam summering – lyssnare och berättare (1 min) Nästa person berättar osv tills ni gått laget runt! Summering: Vilka viktiga framgångsfaktorer hör ni? Skriv ned framgångsfaktorerna på post-it!

89 Att göra en disposition

90 Detaljplanera ett tillfälle
Definiera målgrupp, mål och syfte Gör en skriftlig disposition: tid, moment, innehåll, hjälpmedel och metod

91 Disposition Tid Moment Innehåll Metod/ Övrigt Hjälpmedel
Inledning Välkommen Syfte Powerpoint Dela ut material Dagens program Blädderblock Kolla pennor! Bakgrund Placerade barn Powerpoint 3-12 Diskussion 2 o 2 Artikel fr. Socion.


Ladda ner ppt "BBIC:s utbildningsmaterial 2014 K) Särskilt för utbildare"

Liknande presentationer


Google-annonser