Skattepolitik i Sverige (och Danmark)

En presentation över ämnet: "Skattepolitik i Sverige (och Danmark)"— Presentationens avskrift:

1 Skattepolitik i Sverige (och Danmark)
Åsa Hansson, Associate Professor, Department of Economics

2 Plan Skattepolitik i Sverige Skattesystemet i korthet
Den akademiska debatten Den politiska debatten Skattepolitik i Danmark Slutsatser

3 Det svenska skattesystemet
Dualt inkomstskattesystem Progressiv arbetsinkomstskatt 32-57% Sociala avgifter 31,42% Platt skatt på kapitalinkomster (individer) 30% Bolagsskattesats 22% (tidigare 26,3, 28) Differentierad moms (6, 12, 25%) Låg fastighetskatt i ett internationellt perspektiv Ingen förmögenhetsskatt, arvs- eller gåvoskatt

4 Skattdebatten – den akademiska
Århundrades skattereform 1990/91 Neutralitet (30%), enkelt Sedan dess har mer än 600 förändringar gjorts Vissa förändringar har motiverats utifrån optimal beskattningsteori (tex ROT/RUT, jobbskatteavdrag) andra drivna av särintressen (differentierad moms, fastighetsskatten) Idag hörs många röster om behovet av en ny genomgripande skattereform Räcker det med en återgång till 1990/91 års läge?

5 Skatteförändring År Värnskatt (topp 5%) införs 1995
Enhetlig moms överges 1992 Arvs, gåvo- och förmögenhetsskatt avskaffas 2005/2007 Fastighetsskatten avskaffas och ersätts av lokal fastighetsavgift 2008 RUT-/ROT-avdrag införs 2007/2008 Jobbskatteavdrag införs (1-5 steg) 2007- Expertskatt införs 2001 Differentierade arbetsavgifter för bl a ungdomar och äldre 2007/2009 Sänkt bolagsskatt 2009/2013 Förändringar i 3:12 Kontinuerligt Investeringssparkonto införs 2012 Ränteavdragsbegränsningar för koncerninterna företagslån Reduktion av arbetsgivareavgifter för personer som står långt från arbetsmarknaden (långtidsarbetslösa, långtids sjukskrivna, nyanlända flyktingar) 2007/2010

6 Den akademiska debatten
Många studier visar att ett borttagande av den högsta marginalskatten i Sverige – den sk värnskatten (topp 5%) skulle vara självfinansierad Höga marginalskatter har en negativ inverkan på antal arbetade timmar, utbildningsval, val av kompensation, entreprenörskap etc Begränsad omfördelande effekt MEN ett avlägsnande är inte på den politiska agendan

7 Marginalskatt på arbetsinkomst 2014

8 Den akademiska debatten
Sänkt marginalsskatt på arbete – värnskatten bort Enhetlig moms Återinför fastighetsskatt Ökad transparens – göra de sociala avgifterna synligare? Ökad koppling mellan sociala avgifter och förmåner Utreda återinförande av arvs- och gåvoskatt? Kapitalinkomstbeskattning på individnivå spelar någon roll? Old eller new view??

9 Den politiska debatten
Skattetrötta?? Diskussionen snarare att skatterna bör höjas än sänkas (ökad efterfrågan på offentliga utgifter) Trappa av jobbskatteavdraget? Avskaffa selektiva sociala avgifter? För unga och äldre, vissa geografiskt avlägsna regioner ROT/RUT? Lägre restaurangmoms? Göra något åt den ökade spänningen mellan beskattning av kapital och arbete

10 Den politiska debatten
Tydliga tecken på att skattekonkurrensen påverkar svensk skattepolitik Expertskatt Bolagsskatten sänkts Forskning- och utvecklingsincitament införts Riskkapitalincitament Tonnageskatt

11 På den politiska agendan - företagsbeskattningsområdet
Skattedriven vinstredovisning (BEPS) Hur stoppa? Begränsade ränteavdrag? Hur låg bör bolagsskatten vara? Sverige litet land i periferin, bör vara lägre än större EU-länder i kärnan.

12 Den svenska företagsskattekommittén
Lämnat två förslag i juni 2014 Huvudförslag: Finansieringsavdrag Avskaffa avdragsrätten för negativa finansnetton Ersätt med ett generellt avdrag på 25 procent av beskattningsbar vinst => bolagsskatt på 16,5% Inför en bankskatt Övergångsfinansiering – halverade förlustavdrag Ikraftträdande 1 januari 2016 Alternativförslag: Ett EBIT-begränsat förslag

13 Bakgrund 1: Snedvridningen
Räntor är avdragsgilla. Utdelningar är inte avdragsgilla. => Finansiering med lån är skattemässigt gynnat jämfört med eget kapital (tax shield) Akademiska ekonomer har länge sett den skattemässiga olikbehandlingen som snedvridande I policydebatten har det dock varit en icke-fråga tills helt nyligen

14 Bakgrund 2: Skattekonkurrens och urholkning av skattebasen
Företagsskattebasen allt mer mobil och svårbeskattad Internationell skattekonkurrens med allt lägre skattesatser Företag ägnar sig åt skatteplanering - framförallt MNEs Urholkar skattebasen Snedvrider konkurrensen

15 Bakgrund 3: Finanskrisen
Ökad finansiell stabilitet inom företagssektorn har setts som önskvärt En lösning: minska den skattemässiga fördelen av att vara högbelånad

16 Motivet bakom Gör något! Minska snedvridningar
Ökad finansiell stabilitet Skydda skattebasen

17 Företagsskattekommitténs förslag
Avskaffade ränteavdrag Ger ökade skatteintäkter Ger utrymme för lägre bolagsskatt Löser ränteavdragsproblemet Helt avskaffade ränteavdrag är internationellt sett ett helt nytt system Praktiska problem: Vad är ränta (leasing, implicita räntor, finansiella instrument)? Hur ska finansiell sektor behandlas?

18 Effekter av förslaget Investeringar som finansieras med eget kapital blir mer lönsamma Finns ingen anledning att skattemässigt gynna lånat framför eget kapital. Vi får ett effektivare skattesystem ”Räntesnurror” försvinner och spelreglerna blir mer rättvisa

19 Problem? Unikt att ränteavdragsbegränsningar inte motiveras utifrån anti-avoidance Komplicerad definition av ränta Halverade förlustavdrag och nekade ränteavdrag slår hårt mot nya innovativa företag och stora investeringar som generar vinst långt senare Hur ses internationellt? Aggressiv skattesatssänkning? Radikalt nytt system Bristande konsekvensanalys Olönsamma företag får betala skatt Remissvar, över 100 svar (negativa)

20 Annat på gång…. Entreprenörskap trendigt Stort antal utredningar:
Företagsskattekommittén Skatteregler för incitamentsprogram - optioner Entreprenörskapskommittén Skatteförenklingsutredningen Riskerar att bli ännu fler hål i schweizerosten => behövs en övergripande reform

21 I behov av en genomgripande skattereform
Många akademiker, f.d. skatteministrar etc som rekommenderar en övergripande genomgång av det svenska skattesystemet. Svårt att få igenom impopulära förändringar i mindre uppstyckade reformer. Behöver kunna kompensera förlorare och få en acceptabel fördelningsprofil. Skattesystemet hänger ihop. Politiskt finns dock inget intresse av en övergripande parlamentarisk skattereform.

22 Det danska skattesystemet
Högsta marginal skatt på arbetsinkomst, 51,95% (skattetak) Låga sociala avgifter, arbetsmarknadsbidrag 8% Aktieinkomst 27% (<=49900 DKK) resp 42% på överstigande (42% skattetak på kapitalinkomster) Bolagsskatt 23,5% (2015), 22% (2016) Anti-avoidance: thin cap regler Fastighetsskatt Arvs- och gåvoskatt men ingen förmögenhetsskatt

23 Det danska skattesystemet
Danmark lyckats med bedriften att sänka den högsta marginalskatten på arbete (tog bort mellemskatten) Sänkt skatt för att rädda välfärden (2009) Sänkta ränteavdrag

24 Slutsats Den offentliga sektorn står inför en rad utmaningar
Ökad press på utgifterna Demografiska faktorer Efterfrågar bättre offentlig service Svårare att driva in skatteintäkter Skattekonkurrens Globaliseringen ger många möjligheter att undgå skatt Krav på smart skattesystem Dagens skattesystem bör ses över och kan göras mer effektivt

25 Skatter och ekonomisk tillväxt
Ranking av skatter när det gäller effektivitet och ekonomisk tillväxt Fastighetsskatt Konsumtionsskatt Personlig inkomstskatt Bolagsskatt Sverige använder sig av fastighets- och konsumtionsskatter i mindre utsträckning jämfört med andra utvecklade länder

26