Mål som förväntade studieresultat - i ett svenskt perspektiv

En presentation över ämnet: "Mål som förväntade studieresultat - i ett svenskt perspektiv"— Presentationens avskrift:

1 Mål som förväntade studieresultat - i ett svenskt perspektiv
Jöran Rehn Uppsala universitet

2 Uppsala Mer information:

3 Uppsala universitet Nio fakulteter
45 program och fristående kurser 6 000 anställda – varav lärare studenter = helårsstudenter - varav doktorander (forskarutbildning).

4 Disposition 1. Bakgrund och jämförelser
2. Arbetet med att formulera Mål som förväntade studieresultat 3. Var i processen befinner vi oss nu?

5 Bologna-deklarationen
Tillkom för att samordna det Europeiska utbildningssystemet. Trefaldigt syfte: Främja rörligheten (för studerande och färdigutbildade) Främja anställningsbarheten (efter studierna) Främja utbildningens kvalitet (öka Europas konkurrenskraft).

6 Dublin descriptors (2004) Kunskap och förståelse/insikter
Tillämpning av kunskap och förståelse Förmåga att göra bedömningar Förmåga att kommunicera Studiefärdigheter

7 European Qualification Framework (EQF 2005)
Gemensam referensram Generella kompetenser Krav på progression mellan utb.nivåer Tre typer av ”learning outcomes” = för-väntade studieresultat (læringsutbytte): Kunskaper Färdigheter Kompetens

8 Skillnader mellan Norge och Sverige i implementering av Bolognaprocessen
Norge har infört: Nytt gradsystem - kvalitetsreform (2003) ECTS:s poängsystem, 30 hp/termin ECTS:s 7-gradiga betygsskala, A-F. Sverige har infört: Ny utbildningsstruktur – 1 juli 2007, inkl ny examensordning (gradsystem) med mål som förväntade studieresultat ECTSs poängsystem, 30 hp/termin … men inte nationell betygsskala!

9 Utbildningsstrukturen i Sverige
Grundnivå Kandidatexamen – 3 år Avancerad nivå Magisterexamen – 1 år Masterexamen – 2 år Forskarnivå Licentiatexamen – 2 år Doktorsexamen – 4 år

10 Program och kurser – några begrepp
Utbildningsprogram (minst 180 hp – 3 år) Yrkesprogram enligt examensordningen Regleras av en utbildningsplan (förkunskapskrav, uppläggning, mål etc). Kurser – byggstenarna i systemet Omfattar vanligen 7,5 hp, 15 hp eller 30 hp. Regleras av en kursplan (förkunskapskrav, innehåll, mål, betyg etc).

11 Uppsala universitet – hösten 2005
1 juli 2007 skulle alla utbildnings- och kursplaner vara anpassade till principerna i Bolognaprocessen. Men …. ny nationell examensordning (gradsystem och nasjonalt kvalifikasjons-rammeverk) klar först våren 2007! Alla utbildningsplaner vid Uppsala Universitet måste skrivas om våren 2006 och kursplanerna under hösten 2006/våren 2007.

12 Högskolelagen - examensordningen
I examensordningen formuleras mål som förväntade studieresultat (FSR) för de olika examina/utbildningsprogrammen avseende: Kunskap och förståelse Färdigheter och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt.

13 Jämförelse kandidat och master i den nya examensordningen (exempel)
Kandidatexamen: Studenten skall…. ”visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer.” Masterexamen: Studenten skall…. ”visa förmåga att kritiskt, självständigt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information.”

14 Det lokala utvecklingsarbetet 1
Rektorsbeslut om den lokala Bologna-processen januari 2006. Centralt utgiven manual: Mål uttryckta som förväntade studieresultat – en vägledning i arbetet med utbildnings- och kursplaner. Förklaringar, principer, nivåbestämningar samt goda exempel från olika ämnen och utbildningsområden.

15 Det lokala utvecklingsarbetet 2
Konsultativa insatser gentemot lärare och kursansvarig personal – Institutions-, ämnes- och/eller programvis: Genomgångar av Bologna – principer, förutsättningar, syfte och innehåll Workshops för skrivande av förväntade studieresultat i kursplaner Inlemmande av Bologna och FSR i pedagogisk grundkurs för (nya) lärare.

16 Bolognaprocessens krav på hur mål ska formuleras för högre utbildning
Beskrivning av utbildningsmålen i form av förväntade studieresultat – learning outcomes Progression mellan grundnivå och avancerad nivå samt inom respektive nivå Angeläget att utbildningen präglas av studenternas anställningsbarhet – employability.

17 Målen som förväntade studieresultat
Förväntade studieresultat (læringsutbytte) ….är formuleringar som tillsammans uttrycker vad studenten ska kunna, förstå, förhålla sig till och vara kapabel att utföra vid slutet av en viss studieperiod. Nationell nivå – i examensbeskrivningar Programnivå (lokal) – i utbildningsplan Kursnivå – i kursplan Uppgiftsnivå – i studiehandledning/motsv

18 Mål som förväntade studieresultat – ett byte av perspektiv
Utbildningsmålen har tidigare varit skrivna ur lärarens perspektiv och ofta endast beskrivit innehållet i kursen eller programmet (”Kursen ska ge…”). Mål formulerade som förväntade studieresultat ska vara skrivna ur studentens perspektiv och beskriva vad studenten ska kunna efter avslutad kurs/utbildning (læringsutbytte).

19 Mål som förväntade studieresultat ska formuleras så att:
det framgår vilka kunskaper, färdigheter liksom vilken kompetens studenten minst ska ha efter avslutad utbildning, målen är begripliga för studenter, lärare, avnämare etc, de kan fungera som utgångspunkt för kurs- och undervisningsplanering, de kan vara utgångspunkt för examination de kan vara utgångspunkt för uppföljning och kvalitetssäkring.

20 Förväntade studieresultat – Progression
De förväntade studieresultaten (FSR) skall uttrycka en progression: Mellan nivåerna (grund-, avancerad- och forskarnivån) Inom nivåerna, d v s mellan kurserna. Formuleringen av FSR ska också hänga samman med planeringen och val av undervisningsformer och examinationens nivå (constructive alignment).

21 Vad kan progression innebära?
Inom ett ämne/ämnesområde: Fördjupning och/eller breddning inom ett ämne/ämnesområde och fördjupning i fråga om vetenskapligt förhållningssätt. Inom ett utbildnings/yrkesprogram: Successivt bättre kompetens i relation till ett yrkesområde Fördjupning i fråga om vetenskapligt förhållningssätt och ämneskunskaper. Ska framgå av målformuleringarna (FSR).

22 Progression i fråga om…
Kunskapsmål Ökat djup/ökad komplexitet inom ämnet Ökad bredd/ökad komplexitet Mer betoning på analys och syntes. Även förkunskapskrav utgör kriterium för progression. Färdighetsmål/kompetensmål Ökad självständighet Ökat ansvar för det egna lärandet Bättre förmåga att kommunicera kunskaperna inom ämnet/ämnesområdet.

23 Anställningsbarhet Studenternas kunskaper, färdigheter och kompetens efter utbildningen är relevanta för arbetsmarknaden (yrkesområdet), inklusive anställning som doktorand. De förväntade studieresultaten är uttryckta på ett sådant sätt att arbetsgivare förstår vilka kunskaper, färdigheter och vilken kompetens studenten har.

24 Nivåbestämning av kurser
Nivåer: Grundnivå Avancerad nivå Forskarnivå Det är målen som förväntade studieresultat efter en kurs som avgör kursens nivåtillhörighet. En kurs kan inte tillhöra flera nivåer.

25 Kurser på avancerad nivå
Mål som förväntade studieresultat, innehåll, arbets- och examinationsformer för kurser på avancerad nivå ska präglas av: En högre grad av självständighet En högre grad av komplexitet i fråga om innehåll Ett större ansvar i relation till ämnesområdet/yrkesområdet En högre grad av intellektuell mognad och kompetens.

26 Mål som förväntade studieresultat
…innebär möjlighet till: Ett paradigmskifte från undervisning till lärande Utveckling av kursplaner och progression Tydligare samband mellan mål, undervis-ning och examination – pedagogisk utveckling Tydligare kompetenser hos studerande Bättre uppföljning och kvalitetssäkring

27 Vad i processen befinner vi oss nu?
Arbetet med att skriva mål uttryckta som förväntade studieresultat pågår Nu pågår också formulerandet av nya betygskriterier på kursnivå – fyra betygssteg i Uppsala (påverkar målformuleringarna i ett kretslopp) Betygskriterier = preciseringar av målformuleringarna med uttryckta som stegvis högre grad av måluppfyllelse

28 Några problem – betygskriterier 1
Nationellt: Inte nationellt enhetligt – problem för/med ”rörliga” studenter och jämförelser ECTS-betyg relativa – våra målrelaterade. Problematiskt med översättningar

29 Några problem – betygskriterier 2
Lokalt vid Uppsala universitet (exempel): Ovant för många lärare att uttrycka kriterier i fyra steg för både kunskaper och färdig-heter – och sedan väga samman i betyg Risk att det mätbara blir viktigt istället för att det viktiga görs mätbart Risk att kriterier för höga betyg på lägre nivå ”inkräktar” på mål för högre nivå.

30 Tack för mig!