Vad är KTH Executive School?

En presentation över ämnet: "Vad är KTH Executive School?"— Presentationens avskrift:

1 Vad är KTH Executive School?
Utvecklar högre chefers strategiska affärsförmåga Ägs av KTH Strategi & struktur-förändringar

2 Lokala och regionala energiföretag
78 >100 MSEK 53 100 – 300 MSEK 19 400 – MSEK 6 >2.000 MSEK 3 > MSEK

3 Tillvägagångssätt

4 Tillvägagångssätt Utvalda bolag

5 Frågorna: Vilka strategiska inriktningar har valts?
Vilka drivkrafter ligger bakom valen? Vilka typstrategier finns? Vilka möjligheter finns i de studerade bolagen?

6 Metod Ca 260 årsredovisningar har studerats och analyserats
Ca 30 intervjuer har genomförts Intressanta analyser har tagits fram

7 Regionala energiföretag
Göteborg Energi Lunds Energikoncern Mälarenergi Skellefteå Kraft Tekniska Verken Öresundskraft

8 Frågeställningar Hur har respektive företags verksamhet utvecklats under tioårsperioden , avseende omsättning och affärsområden? Varför en regional strategi? Lönsamhet och skalfördelar? Eller finns det andra drivkrafter? Hur ser det ut inför framtiden? Frågeställningarna som vi har levt med under denna studies gång är främst tre stycken. Dessa är… Och för att svara på dess frågor har vi bland annat studerat 60 årsredovisningar och intervjuat ledande personer i samtliga bolag.

9 De sex regionala energibolagen Omsättningsförändring sedan 1996
Genomsnittlig omsättningsökning: 242% Undantag: Göteborg Energi Tekniska Verken mest (o man inkluderar Östkraft) och Göteborg Energi minst. Och vad vi frågade oss då var inom vilka affärsområden har de expanderat inom? Hur? Vi gick då in på varje bolag för period för att undersöka hur det såg ut för varje bolag.

10 Exempel 1: Lunds Energikoncernen
Omsättningsökning med nästan 300 procent. Som man kan se har samtliga affärsområden vuxit sedan Bland annat har elhandeln vuxit med 550 procent. Expansionen har till skillnad från Mälarenergi skett genom förvärv. Och Lunds Energi har valt ha en lokal förankring. Och med det menas att varumärket är krav för det förvärvade objektet. Bolagen har kvar den verkställande direktören. Förvärven finansieras med ägarandelar. Med det menas att bolaget som förvärvas blir delägare i Lunds Energikoncern i samband med förvärvet. Som ett resultat av denna förvärvsstrategi har Lunds Energi idag ett flertal ägare. Omsättningsökning 273 procent Elhandel har vuxit med 550 procent Fjärrvärme har vuxit med 95 procent Eldistribution har vuxit med 300 procent Gas har vuxit med 160 procent Expansion med förvärv, lokal förankring och ägarandelar

11 Exempel 2: Öresundskraft
Sist ut i denna karläggning är Öresundskraft. De har haft en omsättningsökning på drygt 300 procent. De är ett av de bolag som har förvärvat mest och speciellt då inom elhandel. De särskiljer sig från Lunds Energikoncern och Östkraft i det att de har valt förvärva med infasning av det egna varumärket. Omsättningsökning 327 procent Förvärvsbaserad expansion inom elhandel och eldistribution, ökat med 350 procent, infasning av eget varumärke

12 Exempel 3: Mälarenergi Omsättningsökning 182 procent
Samarbetet: Mälarenergi bidrar med kompetens och får en utökad kundstock i utbyte Omsättningsökning 182 procent Elhandel vuxit med 220 procent, expansion genom samarbete Eldistribution vuxit med ca 100 procent, ihopslagning med grannkommuner

13 Sammanfattning – strategiska val
Kraftig expansion inom elhandel, utspridd Expansionen inom elhandel har skett antigen genom samarbete, organiskt eller genom förvärv Expansion inom eldistribution och fjärrvärme har i regel skett med grannkommuner. Expansionen har i många gånger finansierats genom ägarandelar och det lokala varumärket bibehålls Göteborg Energi; regeln som bekräftar undantaget. Samarbete (Mälarenergi), Organiskt (Skellefteå Kraft), Förvärv (Östkraft, Öresundskraft, Lunds Energikoncern) 4. Östkraft och Lunds Energikoncern

14 Har expansionen varit lönsam?
0% 3% 6% 9% 12% 15% 18% Skellefteå Öresundrskraft Lund Energi Göteborg Energi Tekn Verk Mälarenergi 1996 2006 Som vi kan se har avkastningen på totalt kapital i regel gått ned sedan Det måste dock inte bero på att det är icke-lönsamt att expandera. Då frågade vi vilka faktorer är det som påverkar lönsamheten. Det är avkastningskrav, investeringar och priser. En aspekt som är viktig att ta hänsyn till för att förstå varför det ser ut som det gör, är avkastningskraven som är mer eller mindre uttalade av ägarna. 2006; Avkastning på totalt kapital 5-10 procent 1996; Avkastning på totalt kapital 1-15 procent Mälarenergi det enda bolag som kraftigt förbättrat sin lönsamhet.

15 Avkastning i förhållande till ”ägardirektivet”
Avk. krav Differens Mälarenergi 6,8 6,0 +0,8 Tekniska Verken 16 15 +1 Göteborg energi 7,8 7,0 Lunds Energi 6,3 8,0 -1,7 Öresundskraft 10,0 -2,2 Skellefteå Kraft 9,1 8,5 +0,6 Tekniska Verken & Öresundskraft har sitt avkastningskrav i avkastning på eget kapital Övriga avkastning på totalt kapital Tekniska Verken & Öresundskraft har sitt avkastningskrav i avkastning på eget kapital. Övriga avkastning på totalt kapital. Avkastningen är i samtliga ganska överrensstämmande med kravet. En annan sak som vi frågade oss själva var om bolagen i studien ville trycka ner vinsten genom att överinvestera (betala mindre skatt).

16 Normering av rörelseresultatet efter priser
100 200 300 400 500 600 700 800 Skellefteå Kraft Öresundskraft Lunds energi Göteborg energi Tekniska Verken Mälarenergi Faktiskt rörelseresultat Justerat rörelseresultat Bolagens nyckeltal skulle förändras om dessa justeringar görs Lunds Energikoncernen & Göteborg Energi gör störst investeringar inom fjärrvärme, Örtofta respektive Rya

17 Uppstår skalfördelar inom elnät?

18 Andra drivkrafter Motvikt mot de tre stora Kompetens Riskminimering
Större varumärke Framtida skalfördelar Arbetstillfällen Andra drivkrafter förutom skalfördelar

19 Framtiden Soliditeten har minskat sedan 1996
Mindre utrymme för fortsatt expansion om soliditetsmålen ska vara så pass höga Förvärva med ägarandelar likt Lunds Energikoncernen Strategiska allianser Företag Soliditet idag Soliditetsmål Differens tkr Mälarenergi 36% Göteborg Energi 33,4% 30% Tekniska Verken 28% Lund Energi 36,8% 40% Skellefteå Kraft 42 % (78,8 % Justerad) + 7  Öresundskraft 35%

20 Lokala energiföretag

21 Tillvägagångssätt Utvalda bolag

22 Företag i studien AB Borlänge energi
Affärsverken Energi i Karlskrona AB C4 Dala Kraft Eskilstuna Finspångs Tekniska Verk AB Gävle energi Halmstad Energi & Miljö AB Jämtkraft Jönköping energi Karlstad Luleå energi Mjölby- Svartådalen Energi AB Piteenergi Söderenergi Södertörns Fjärrvärme Telge Energi Ulricehamns Energi AB Umeå Ängelholms Energi AB

23 Energimarknadsutveckling

24 Marknadsandelar Total omsättning Elförsäljning Elproduktion
Fjärrvärmeförsäljning Elnätskunder

25 Marknadsandelar Total omsättning Elförsäljning Elproduktion
Fjärrvärmeförsäljning Elnätskunder

26 Marknadsandelar Total omsättning Elförsäljning Elproduktion
Fjärrvärmeförsäljning Elnätskunder

27 Marknadsandelar Total omsättning Elförsäljning Elproduktion
Fjärrvärmeförsäljning Elnätskunder

28 Marknadsandelar Total omsättning Elförsäljning Elproduktion
Fjärrvärmeförsäljning Elnätskunder

29 Några observationer Soliditet och värdering av tillgångar
Fjärrvärmemarknaden växer inte Elnäten verkar ha en optimal storlek?

30 Frågeställning Kan de lokala kommunala energibolagen överleva i sin nuvarande form?

31 Faktorer som påverkar kommunen Resultat av att sälja bolaget
Är det bättre att sälja? Är det mer lönsamt för kommunen att sälja sin verksamhet än att ha kvar den? Faktorer som påverkar kommunen Resultat av att sälja bolaget Ekonomisk nytta för kommunen Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

32 Faktorer som påverkar kommunen
Är det bättre att sälja? Ekonomi Miljö Nöjda innevånare Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

33 Resultatet av att sälja bolaget
Är det bättre att sälja? Omedelbar ekonomisk vinst Förlorar möjligheten att påverka Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

34 Ekonomisk nytta för kommunen
Är det bättre att sälja? Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

35 Ekonomisk nytta för kommunen
Exempel: Omsättning 1 mdr Vinstmarginal 10 % Skatt 28 % Är det bättre att sälja? Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

36 Ekonomisk nytta för kommunen
Exempel: Sålt 1,68 mdr Skatt 28 % Placeras till 4 % ränta Är det bättre att sälja? Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

37 Ekonomisk nytta för kommunen
Exempel: Priserna sänks 8 % Vinsten minskar 80 mkr Lägre energikostnader 100 mkr Är det bättre att sälja? Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

38 Är det bättre att sälja? Finns det tillräckligt med pengar inom de lokala energibolagen för att växa? Faktisk soliditet 2006 Verkliga värden Soliditetsmål Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

39 Faktiskt soliditet 2006 Genomsnittlig soliditet 33 procent
Är det bättre att sälja? Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

40 Faktiskt soliditet 2006 Genomsnittlig soliditet 33 procent
Är det bättre att sälja? Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

41 Faktiskt soliditet 2006 Genomsnittlig soliditet 33 procent
Genomsnittlig justerad soliditet 53 procent Är det bättre att sälja? Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

42 Faktiskt soliditet 2006 Genomsnittlig soliditet 33 procent
Genomsnittlig justerad soliditet 53 procent Är det bättre att sälja? Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

43 Verkliga värden Är det bättre att sälja?
Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

44 Verkliga värden Är det bättre att sälja? Motsvarar tillgångarna i balansräkningen marknadsvärdet? Jämtkraft Gävle Energi Ängelholm Energi - marknadsvärdet 163 % högre Tillräcklig finansiell styrka? - marknadsvärdet 80 % högre - marknadsvärdet 18 % högre Skalfördelar av att vara större?

45 Soliditetsmål Sänka soliditeten från 33 till 20 %
Är det bättre att sälja? Sänka soliditeten från 33 till 20 % Investeringsutrymme på i genomsnitt 581 miljoner kronor Vilket motsvarar ca 20 miljarder utan ägartillskott Eller frigöra i genomsnitt 174 miljoner kronor per företag Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

46 Kan päron jämföras med äpplen Verksamhetsanalys
Är det bättre att sälja? Är de kommunala lokala energibolagen tvingade till att växa för att överleva? Nyckeltalsanalys Kan päron jämföras med äpplen Verksamhetsanalys Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

47 Nyckeltalsanalys Är det bättre att sälja?
Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

48 Nyckeltalsanalys Är det bättre att sälja?
Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

49 Kan päron jämföras med äpplen?
Är det bättre att sälja? Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

50 Kan päron jämföras med äpplen?
Är det bättre att sälja? Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

51 Kan päron jämföras med äpplen?
Är det bättre att sälja? Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

52 Kan päron jämföras med äpplen?
Är det bättre att sälja? Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

53 Kan päron jämföras med äpplen?
Är det bättre att sälja? Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

54 Verksamhetsanalys Elhandel Fjärrvärme Elnät
Är det bättre att sälja? Elhandel Fjärrvärme Elnät Avfallshantering, VA och annan kommunal verksamhet Elproduktion Kommunikationsnät Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

55 Verksamhetsanalys Elhandel Fjärrvärme Elnät
Är det bättre att sälja? Elhandel Fjärrvärme Elnät Avfallshantering, VA och annan kommunal verksamhet Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

56 Verksamhetsanalys Elhandel
Är det bättre att sälja? Elhandel Nya kunder lockas med lågt pris och marknadsföring Två framgångsrika strategier Liten och lönsam Tillväxt Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

57 Verksamhetsanalys Elhandel
Är det bättre att sälja? Elhandel - inget samband mellan storlek och lönsamhet! Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

58 Verksamhetsanalys Fjärrvärme Är det bättre att sälja?
Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

59 Verksamhetsanalys Fjärrvärme – Låg tillväxt Är det bättre att sälja?
Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

60 Verksamhetsanalys Fjärrvärme – Låg tillväxt Är det bättre att sälja?
Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

61 Verksamhetsanalys Fjärrvärme – God avkastning Är det bättre att sälja?
Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

62 Verksamhetsanalys Fjärrvärme Låg tillväxt God avkastning
Är det bättre att sälja? Fjärrvärme Låg tillväxt God avkastning Ingen konkurrens Energibolagens ”kassako” Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

63 Verksamhetsanalys Elnät Lagstadgat monopol
Är det bättre att sälja? Elnät Lagstadgat monopol Antal kunder bestäms av koncessionsområde Priset bestäms av elnätsbolaget med hänsyn till nätnyttomodellen Kostnadseffektivitet bättre nyckeltal än vinst Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

64 Verksamhetsanalys Elnät - Optimalt med 25 000 – 45 000 kunder
Är det bättre att sälja? Elnät - Optimalt med – kunder Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

65 Verksamhetsanalys Elnät - Optimalt med 25 000 – 45 000 kunder
Är det bättre att sälja? Elnät - Optimalt med – kunder Tillräcklig finansiell styrka? Skalfördelar av att vara större?

66 Inse sin roll Effektivitet istället för vinst eller tillväxt 6 av 10 företag kan effektiviseras kraftigt Ta tillvara effektiviseringspotential, annars gör någon annan det Öka belåningen – räkna soliditet på verkliga värden Ge tillbaka pengar till ägaren Håll låga priser Införliva inte annan kommunal verksamhet Heller samarbete än sammanslagning Säkra tillgång till råvaror genom samarbete Saknas kompetens och resurser för effektivisering är det bättre att konkurrensutsätta driften än att sälja infrastrukturen

67 Några slutsatser

68 Frågorna: Vilka strategiska inriktningar har valts?
En regional expansion resp. lokal förankring Vilka drivkrafter ligger bakom valen? – olika ”strategier” på olika orter Vilka typstrategier finns? -Regionalt varumärke -lokalt varumärke/ regionalt ägande -lokalt varumärke/lokalt ägande Vilka möjligheter finns i de studerade bolagen? - Ganska stort investeringsutrymme finns!

69 Förslag till fortsatta projekt:
Breddning: Jämföra Svenska energiföretag med andra nordiska energibolag – Norge, Danmark, Finland Jämföra med andra branscher med likartade förutsättningar – lokala marknader och lokalt inflytande – t.ex. Sparbanker, Länsförsäkringar, Regiontrafiken Fördjupning: Varför optimal elnätsstorlek? Lokala varumärkens betydelse? Vad blir nästa steg i utvecklingen? – fler sammanslagningar? Vilka roller har energibolagen för ägarna?

70 Fler idéer: Lokala energiföretag och framtida investeringar
Innovation och affärsutveckling, hur går det till? – Fjärrvärme, elbilar mm