Processen och metodstödet

En presentation över ämnet: "Processen och metodstödet"— Presentationens avskrift:

1 Processen och metodstödet
Hur bör och kan processen med att ta fram hp se ut? Metodstödets disposition och innehåll

2 Metodstöd för samråd av kommunala handlingsprogram

3 Varför? MSB har konstaterat ett antal brister i HP
De antas för sent eller inte alls i mandatperioden Lagens krav är med men.. Röda tråden Viktigt att det blir ett tydligt stöd till er så ni kan stötta kommunerna.

4 Idé Metodstödet ska bidra till att länsstyrelserna kan få ett tydligare stöd vid samrådsförfarandet över kommunala handlingsprogram.

5 Disposition - metodstödet
Kap 1 Inledning Kap 2 Bakgrund LSO Kap 3 Samråd, syftet, organisation och beslut Kap 4 Kommunens risker och skydd Kap 5 Kommunens mål för verksamheten Kap 6 Förebyggande - Hur kommunens verksamhet är ordnad och planeras Kap 7 Räddningstjänst- Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig. Kap 8 Egenkontoll

6 Disposition - metodstödet
1. Övergripande beskrivning Lagstiftarens intentioner, syftet i stort, historik 1.1 Kontrollpunkt 1, 2, 3… Sammanfattning av normering, hur är det tänkt att fungera. 1.1.1 Förslag på frågeställningar till kontrollpunkt 1, 2,3…

7 Fokusera men håll dig fri i tanken!

8 Är det i handlingsprogrammet beskrivet att dokumentet är politikernas uppdrag till förvaltnings- eller förbundsorganisationen? Är handlingsprogrammet utformat som ett styrdokument där politikernas uppdrag till förvaltnings- eller förbundsorganisationen framgår?

9 Lagstiftaren intentioner
”Det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs” Hur ska det gå till då?

10 Den kommunala räddningstjänsten ges med den nya lagstiftningen nya förutsättningar för att bedriva en målstyrd verksamhet anpassad till lokala förhållanden. Arbetet med handlingsprogrammen skall ses som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och förbättring. Handlingsprogrammen ger även goda möjligheter att återspegla den politiska viljan när det gäller att förebygga olyckor och att bedriva effektiv räddningstjänst. Prop 2002/03:119 s 95-96

11 Länsstyrelsens samråd
Alla olyckor Föranleder räddningstjänstinsats Föranleder inte räddningsinsats (fall, förgiftning, etc) Brand Övriga (trafik, drunkning...) RTJ: SKALL Fb: SKALL VERKA FÖR ... GÄRNA...

12 ”Röda tråden” Risker Egenkontroll Nationella mål Mål
Förebyggande verksamhet förmåga till räddningsinsats Egenkontroll

13 Metodstöd för samråd av kommunala handlingsprogram

14 Kap 3 Samråd, syftet och org - Kommuns samråd
”Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken” (3 kap. 3 och 8§ LSO). Har eller kommer kommunen att genomföra samråd med andra som kan ha väsentligt intresse i saken? Har länsstyrelsen fått en rimlig handläggningstid för sitt samråd? Har kommunen tid att göra eventuella ändringar i handlingsprogrammet innan beslut ska tas i kommunfullmäktige?

15 Kap 3 Samråd, syftet och org -syftet med handlingsprogrammet
Ett styrdokument, underlag vid länsstyrelsens tillsyn och information till den enskilde (och ett underlag för kommunens egenkontroll) Är det i handlingsprogrammet beskrivet att dokumentet är politikernas uppdrag till förvaltnings- eller förbundsorganisationen? Är handlingsprogrammet utformat som ett styrdokument där politikernas uppdrag till förvaltnings- eller förbundsorganisationen framgår? Kan handlingsprogrammet fungera som ett underlag för länsstyrelsens bedömning om kommunen kan nå upp till de nationella målen? Är det utifrån handlingsprogrammet lätt för medborgarna att förstå kommunens intentioner med arbetet skydd mot olyckor?

16 Kap 3 Samråd, syftet och organisation -Organisation och beslut
”En kommuns uppgifter enligt denna lag skall fullgöras av en eller flera nämnder” (3 kap. 11§ LSO). ”Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer” (3 kap. 3 och 8§ LSO). Framgår det vilken/a nämnd/er som fullgör kommunens uppgifter enligt LSO (3 kap 11§)? Framgår det i handlingsprogrammet att kommunfullmäktige har uppdragit åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer? Om kommunfullmäktige har uppdragit till kommunal nämnd att anta närmare riktlinjer: - Är det tydligt vad den kommunala nämnden får besluta om och vad detta innebär? - Är kommunfullmäktiges befogenhet till den kommunala nämnden rimlig?

17

18 Kap 4 Risker och skydd -risker för olyckor som kan föranleda räddningsinsats (och risk för brand)
I programmet skall anges … samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser…”(3 kap. 3 och 8 § LSO). Har kommunen med hjälp av insatsstatistiken kartlagt och analyserat risken för de olyckor i kommunen som föranleder räddningsinsatser? Har kommunen kartlagt och analyserats risken för så kallade sällanhändelser som finns i kommunen? Har kommunen redovisat en sammanfattning av kartläggningen över risken för olyckor i kommunen? Har kommunen kartlagt nivån på skyddet? Har kommunen utifrån kartläggningarna ovan analyserat riskerna? Har kommunen i handlingsprogrammet redovisat slutsatser med utgångspunkt av kartläggningen och analysen?

19 Kap 4 Risker och skydd - likvärdigt skydd
Lagens syfte är att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett likvärdigt och tillfredställande skydd mot olyckor. Har kommunen jämfört sig med andra jämförbara kommuner? Inom vilka områden har kommunen jämfört sig? Hur ligger kommunen till i dessa jämförelser och vilka slutsatser drar kommunen av detta? Har kommunen i handlingsprogrammet redovisat slutsatser av sina jämförelser med andra kommuner enligt ovanstående? Om kommunen har ett sämre skydd eller säkerhet än andra jämförbara kommuner; går det att utläsa hur kommunen avser arbeta för att nå ett likvärdigt skydd mot olyckor?

20 Kap 5 Mål Nationella mål Verksamhetsmål Säkerhetsmål Prestationsmål

21 Kap 5 Mål Utifrån lagstiftningens intention finns det fem viktiga aspekter att ta fasta på vid samrådet: att det finns en röd tråd mellan de nationella målen i LSO och kommunens egna verksamhetsmål. Det är alltså viktigt att de nationella och de lokala målen pekar åt samma håll och inte motsäger varandra att målen utgår ifrån kommunens riskbild och den återföljande riskanalys och bedömning kommunen gör att målen är konkreta och formuleras så att de är möjliga att följa upp och utvärdera i kommunens system för egenkontroll. att granska om kommunen, utifrån riskbilden, ”saknar” viktiga mål, d.v.s. mål som utifrån kommunens risker är nödvändiga för att kommunen ska nå de nationella målen. att granska om kommunen har mål som saknar kopplingar till kommunens riskbild. Dessa kan anses som ”överflödiga”.

22 Kap 5 Kommunens mål för verksamheten -Prestationsmål
Vissa kommuner anser det svårt att formulera prestationsmål som spänner över en mandatperiod och väljer att enbart ha säkerhetsmål i handlingsprogrammet. Om prestationsmål saknas i handlingsprogrammet, finns målen i andra dokument? Finns hänvisning? Om kommunen har prestationsmål i andra dokument: - finns en tydlig koppling till de nationella målen, säkerhetsmålen och riskanalysen? - finns det i dessa dokument målformuleringar som enligt lagen ska beslutas av kommunfullmäktige?

23

24 Kap 6 förebyggande- ordnad och planeras - förebygga bränder, skador verka för andra olyckor än bränder Det ingår för kommunen, utifrån ovanstående skyldigheter, att beskriva hur verksamheten är ordnad och planeras

25 Kap 6 förebyggande- ordnad och planeras
organisation och resurser Planeras beskrivning av planeringen av den förebyggande verksamheten. Kommunen bör kunna beskriva, utifrån aktuell riskbild och lokala förhållanden sin prioritering (var, vem och varför), mål (vad uppnå) och planeringen (hur), kommunen har med sin förebyggande verksamhet. Ordnad- organisation, avtal, resurser

26 Kap 6 förebyggande ordnad och planeras
Framgår kommunens organisation för den förebyggande verksamheten? Framgår de resurser kommunen har (i form av årsarbetskrafter eller antal)? Framgår det krav på kompetens (i form av utbildning och erfarenhet) personalen ska ha? Framgår det uppgifter om samverkan med andra kommuner och med statliga myndigheter och enskilda? Framgår det, då kompetens saknas i den egna kommunen, vilka resurser kommunen planerar för sin verksamhet via samarbete med annan kommun? Framgår det hur den förebyggande verksamheten planeras? Är den angivna förebyggande verksamheten ordnad och planerad för att kunna uppfylla det nationella målet (1 kap. 1§ LSO) och kommunens egna uppsatta mål? Kommunen ska ange hur den förebyggande verksamheten är ordnad. Med det menas att kommunen ska beskriva sin organisation och de resurser kommunen har eller planerar för sin verksamhet. Det är rimligt att kommunen beskriver sin organisation och resurserna i form av årsarbetskrafter eller antal personer som ingår kommunens förebyggande verksamhet. Årsarbetskrafter är lämpligt att använda i organisationer där personalen har delade arbetsguppgifter inom organisationen. Ett lämpligt sätt för kommunen att beskriva sin organisation för det förebyggande arbetet är genom en organisationsskiss. Kommunen ska också ange hur den förebyggande verksamheten planeras. Med det menas att kommunen ska beskriva sin planering av den förebyggande verksamheten. Kommunen bör kunna beskriva, utifrån aktuell riskbild och lokala förhållanden sin prioritering (var, vem och varför), mål (vad uppnå) och planeringen (hur), kommunen har med sin förebyggande verksamhet. Kommunen väljer ibland att ange hur den förebyggande verksamheten planeras genom att formulera mål eller som beskrivningar från olika planer, ex tillsynsplanen.

27 Kap 7 förmåga till räddningsinsats
En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen…. I hp ska ..anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt” Bestämmelserna syftar till att…bereda… ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor” Det ska finnas en tydlig koppling mellan de risker som finns i kommunen och den angivna förmågan. Lagstiftaren ställer krav på att förmågan till räddningsinsats ska påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Enligt regeringens uppfattning finns det flera faktorer som är viktiga för en effektiv räddningstjänst. Snabbhet ses som en självklarhet mål för effektivitet, se prop. 2002/03:119 sid. 44. Insatsens effektivetet beror även av t.ex. personalens utbildning, övning, utrustning, ledning och samverkan. Även antalet personer, personalens erfarenheter samt insatsplanering har också betydelse. För att beskriva förmågan att genomföra räddningsinsatser kan man dela in förmågan i tre skyddsfaktorer; snabbhet, insatskapacitet och uthållighet. Det är rimligt att dessa tre faktorer är beskrivna i handlingsprogrammet. Att endast beskriva en eller två av faktorerna kan inte anses tillräckligt.

28 Kap 7 förmåga till räddningsinsats -tolkning
….avser att skaffa sig Planer för mandatperioden, ex investeringar såsom ny utrustning, station Uthållighet över tid Hur höjd beredskap ska planeras

29 Kap 7 förmåga till räddningsinsats -snabbhet
Ska beskrivas på ett sådant sätt att det framgår inom vilken tid en räddningsinsats behöver påbörjas för att den ska ha effekt. Hur snabbt resurserna ska sättas in för olika typer av olyckor. Olika olyckstyper kräver olika insatstider. Kraven från olyckan och behoven hos den drabbade är dimensionerande När förmågan till räddningsinsats beskrivs behöver det göras på ett sådant sätt att det framgår inom vilken tid en räddningsinsats behöver påbörjas för att den ska ha effekt. Till exempel har en insats vid en brand i bostad som görs efter 15 minuter inte någon större inverkan på brandförloppets utveckling i en brandcell. För en viss typ av risk finns alltså behov av insats inom en viss tid. På motsvarande sätt behöver behovet av insatstider för andra typer av risker framgå i handlingsprogrammet.

30 Kap 7 förmåga till räddningsinsats
- Snabbhet

31 Kap 7 förmåga till räddningsinsats- Insatskapacitet
För att beskriva den förmåga som blir resultatet av en insats kan förmågan delas in i delarna, individuell förmåga, metodförmåga och insatskapacitet.

32 Kap 7 förmåga till räddningsinsats
Vid varje räddningsinsats ska flera uppgifter eller arbetsmoment klaras av I den individuella förmågan ingår varje individs individuella kunnande och erfarenheter samt de materiella resurserna i form av tillgänglig utrustning. Dessa båda komponenter har stor betydelse för att uppnå ett lyckat resultat.

33 Kap 7 förmåga till räddningsinsats - insatskapacitet
Exempelvis behövs två individer med rätt kunskap för att hantera en skärsläckare. En som kan hantera pumpen och en som kan hantera själva lansen. För att beskriva metodförmågan behöver de arbetsuppgifter som kommunens organisation Med metodförmåga menas den samlade sammansättning av personer och materiel (individuella förmågor) som behövs för att utföra en vald arbetsuppgift.

34 Kap 7 förmåga till räddningsinsats
Om man sedan lägger ihop olika metodförmågor som en räddningstjänst besitter så får man en insatskapacitet vilket blir den samlade förmågan vid en viss olyckstyp. Kommunen kan alltså välja att beskriva insatskapaciteten per olyckstyp. Alternativt kan kommunen beskriva insatskapaciteten för hela eller delar av organisationen, distrikt eller station. Vid en brand i bostad behövs flera olika metodförmågor som tillsammans blir en insatskapacitet för händelsen. Exempel på metodförmågor kan vara riskbedömning, invändig släckinsats i tät brandrök, brandgasventilation med fläkt med mera. De angivna metodförmågorna blir tillsammans en insatskapacitet. En rimlig nivå för kommunen bör istället vara att i handlingsprogrammet redogöra för vilken insatskapacitetet kommunen har för olika typolyckor med en beskrivning av de ingående metodförmågorna.

35 Kap 7 förmåga till räddningsinsats- Insatskapacitet
I beskrivningen av förmågan ”…anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser”

36 Organisationen behöver vara uthållig över tiden
Kap 7 förmåga till räddningsinsats -Uthållighet Organisationen behöver vara uthållig över tiden Via resursuppbyggnad inom egen organisation Genom att utnyttja varandras resurser..hp ska innehålla uppgifter om samverkan

37 Kap 7 förmåga till räddningsinsats -Personella och materiella resurser
I beskrivningen av förmågan till räddningsinsats ingår också att kommunen anger vilken kompetens personalen för den operativa verksamheten ska ha. Med kompetens menas både utbildning och erfarenhet. MSB:s uppfattning är att bemanningen ska ingå i handlingsprogrammet. Detta dels för att det framgår i prop. 2002/03:119 sid. 48 att som en del av förmågan ska anges personella och materiella resurser som kommunen har och avser att skaffa sig. Numerären är ett mått av flera för att kommunen själva och för länsstyrelsen att lättare kunna mäta och värdera förmågan till räddningsinsats.

38 Kap 7 förmåga till räddningsinsats
Har kommunen beaktat faktorn snabbhet , insatskapacitet och uthållighet i sin beskrivning av förmågan? Utifrån kommunens risker och den beskrivna faktorn snabbhet, kan räddningsinsatserna påbörjas inom godtagbar tid? Är den beskrivna faktorn snabbhet ett tillräckligt bra underlag för kommunen att kunna följa upp och utvärdera om förmågan till räddningsinsats kan genomföras inom godtagbar tid?

39 Kap 7 förmåga till räddningsinsats
”Den personal som för kommunens räkning har att utföra.. att planera, leda, genomföra…. räddningsinsatser…..skall genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs” (3 kap 14§ LSO). Innebörden av bestämmelsen är att kommunen ska ansvara för att det i organisationen finns personal som har sådan utbildning och erfarenhet att allmänheten tillförsäkras en tillfredsställande säkerhetsnivå med hänsyn till den lokala riskbilden (jfr 1 kap. 1 §). I beskrivningen av förmågan till räddningsinsats ingår också att kommunen anger vilken kompetens personalen för den operativa verksamheten ska ha. Med kompetens menas både utbildning och erfarenhet.

40 Framgår kommunens ledningsorganisation vid räddningsinsatser?
Framgår antal räddningsledare i beredskap? Framgår det vilka krav på kompetens (i form av utbildning och erfarenhet) personalen som ska planera, leda och genomföra räddningsinsatser ska ha?

41 Handlingsprogram LSO – beslutsläget 31 december 2013
Val 2006 Val 2010 nov 08 nov 12 maj 12 maj 08 Okt 07 Okt 11 ca 80 % ca 85 % ?? ca 50 % Ca 44% ca 25 % 15 st 12 st

42 Handlingsprogram LSO – nästa mandatperiod
Okt 11 15 st maj 12 Ca 44% nov 12 ?? dec 13 ca 85 % Val 2010 Val 2014 Val 2018

43 Processen att anta hp? ”Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje mandatperiod.” Vad planerar ni att göra för att handlingsprogrammen antas tidigt i mandatperioden?