Sociala nätverk och hälsa

En presentation över ämnet: "Sociala nätverk och hälsa"— Presentationens avskrift:

1 Sociala nätverk och hälsa
Del II Carin Staland Nyman Enheten för socialmedicin

2 Sociala nätverk – Livsförloppsperspektiv
Sociala nätverk – sociala relationer

3 U Bronfenbrenner 1979

4 Sociala nätverk ”(Informella) sociala relationer mellan människor som ’samhandlar’ med varandra mer eller mindre regelbundet” (Finset 1981)

5 Sociala nätverk – Socialisation
Social miljö källa till information och påverkan Genom positiva och negativa reaktioner från andra får individen kunskap om sin sociala omgivning

6 Socialisation (Sociologi)
Syftet är att förse individen med de redskap som ger möjlighet att tillfredsställa vissa behov och nå vissa mål En process där individer införlivar omgivningens normer/kultur - för att stärka gruppens möjlighet till samlevnad Föreställningar om den sociala verkligheten överförs till individen som tar in och internaliserar de ’koder’ som gäller för socialt samspel

7 Socialisation (Sociologi)
Socialisation – sociala relationer/roller bidrar då vi formar vår uppfattning om oss själva ’Betydelsefulla’ relationer ofta viktigare i denna process Socialisation – ett livslångt projekt

8 Socialisation (Sociologi)
Primär socialisation Tillgodose emotionella, kognitiva sociala Föräldrar, familj, nära relationer

9 Socialisation (Sociologi)
Sekundär socialisation Tillägnande av speciella färdigheter, ’bli fungerande’ i enlighet med allmänna normer Utbildningsväsendet

10 Socialisation (Sociologi)
Tertiär socialisation Specifika värderingar - Systematisk påverkan Media, reklam, intressegrupper

11 Sociala nätverk - Socialisation
”Det kollektiva medvetandet” - Sådant som vi vet att andra vet att vi vet

12 Genussocialisation Genussocialisation - Ann Oakely Manipulering
Kanalisering Verbala benämningar Olika aktiviteter

13 Sociala nätverk – kvinnor och män
Män rapporterar ofta fler personer – kvantitativt större nätverk Kvinnor rapporterar ofta fler nära personer i sitt primära nätverk Fuhrer et al. 1999

14 Kvinnor har tillgång till fler källor av emotionellt stöd
Bland de närmaste fyra relationerna återfinns hos både kvinnor och män lika stor andel kvinnor Kvinnor mindre benägna att rapportera sin partner som den person som står dem närmast Kvinnor har tillgång till fler källor av emotionellt stöd Fuhrer & Stansfeld (2002)

15 Skillnader i livsvillkor - betydelse för sociala nätverk
Finns skillnader i hur kontakter/kontaktytor kan skapas? Om så, hur påverkar detta preventionsarbete? Struktur – skillnader finns Funktion – skillnader mindre

16 Vikten av att fråga ’rätt’
Struktur – funktion Kontextberoende

17 Sociala nätverk – betydelse för hälsa?
Psykisk hälsa Fysisk hälsa Dödlighet

18 Självskattad hälsa SF-36 –fysiska/psykiska dimensioner av hälsa Syfte:
Att studera betydelsen av sociala nätverk för stress från betalt – obetalt arbete yrkesverksamma kvinnor SF-36 –fysiska/psykiska dimensioner av hälsa Mental hälsa, vitalitet, emotionell rollfunktion Socialt nätverk – civilstånd, släktingar, vänner, föreningsliv Stress i arbetet – Krav-Kontroll Stress i hemmet - Antal timmar för omsorg Achat H et al (1998)

19 Hög-stress grupp Låg-stress grupp
Höga krav - låg kontroll – lite stöd i arbetet Många timmar i obetalt arbete Låg-stress grupp Låga krav- hög kontroll – mycket stöd i arbetet Få/inga timmar i obetalt arbete

20 Resultat Mental hälsa Reduktion β ( ) för självskattad mental hälsa (jämförelse mycket gott nätverk - socialt isolerade) Samband bestod vid kontroll för co-variater

21 Resultat Vitalitet Emotionell rollfuktion Reduktion β -7.42
( ) Mycket gott nätverk - socialt isolerade Dos-respons samband Samband bestod vid kontroll för co-variater Emotionell rollfuktion - OR 1.60 ( ) Mycket gott nätverk - socialt isolerade. Samband bestod vid kontroll för co-variater Achat et al. 1998

22 Resultat ’Högstressgrupp’ + social isolering
mental hälsa (β -18,6) vitalitet (β -14,6) emotionell rollfunktion (OR 4.03) (Ref-grupp – ’medelstress’ + socialt integrerad) Konklusion: Sociala nätverk gynnsamt för hälsan och av särskild betydelse i situationer av hög stress Achat et al. 1998

23 Depression Sociala nätverk – Social isolering Depression Incidens
Behandling

24 Dödlighet Social isolering – riskfaktor för död
Ex. Män födda 1913, 1923 (Göteborg) ULF-undersökningar

25 Hjärtsjukdom Överlevnad HI, upprepad HI, allvarlig hjärtsjukdom
Nära sociala relationer och känslomässigt socialt stöd ’problematiska’ sociala relationer

26 Incidens hjärtsjukdom – brist på socialt stöd
år män följdes under 6 år Stöd från nära relationer + stöd från mer avlägsna Båda faktorerna samband med incidens av hjärtsjukdom Ort-Gomér, K et al (1997)

27 Progression – hjärtsjukdom 102 kvinnor, 1991-94, 30-65 år, STHLM
Vårdats för hjärtsjukdom Data kring socialt nätverk och stöd Co-variater: ålder, CHD-historik, utbildning, rökning, alkoholkonsumtion, BMI, motion Wang et. Al 2005

28 Viktigt ur ett behandlingsperspektiv och ur ett folkhälsoperspektiv
Brist på socialt stöd – social isolering en riskfaktor för ökad progression av hjärtsjukdom Viktigt ur ett behandlingsperspektiv och ur ett folkhälsoperspektiv Wang et. Al 2005

29 Komplexitet – Positivt/negativt innehåll i relationer ”Social ties and cardiovascular function: an examination of relationship positivity and negativity during stress” Birmingham, W et al (2009) High Aversive Network tie Ambivalent Network tie Negativity Indifferent Network tie Supportive Network tie Low Low High Positivity Birmingham, W et al (2009)

30

31 Heritage, Z et al. (2008)

32 ’Kungsholmsprojektet’
Befolkningsstudie, Kungsholmen - STHLM 1987, ~2000 ≥ 75 år, olika boenden Intervjustudie, 3 uppföljningar Många faktorer undersökts bl.a. civilstånd och sociala kontakter

33 Holmén, K., Furukawa, H (2002)

34 Sociala nätverk - demens
Ogifta som lever ensamma löper större risk att utveckla demens än gifta som lever tillsammans Ju starkare socialt nätverk den äldre hade desto bättre skydd mot att utveckla demens Civilstånd, kontakt med egna barn, kontakt med vänner Hypoteser; Hui-Xin Wang , (2001) The impact of lifesstyles on the occurrence of dementia”.

35 Ensamhet och isolering hos anhörigvårdare

36 Socialt nätverk – multipla roller
Två teorier/hypoteser Rollstress Rollutveckling

37 Fler roller – bättre hälsa?
+ Tvärsnittstudier Generell självskattad hälsa Psykiskt välbefinnande Generell fysisk hälsa Longitudinella studier

38 Rollkombination och hälsa
Nyman et al. (2008)

39 Socialt nätverk och hälsa
Direktmodellen Sociala relationer ger oss känsla av stabilitet och förutsägbarhet Buffertmodellen Sociala relationer utgör en buffert/skydd vid påfrestningar

40

41 Sociala nätverk – på nätet
Viktigt ur ett folkhälsoperspektiv? Vilka positiva/negativa effekter skulle virtuella nätverk kunna ha på hälsa?