Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Återkoppling Säkerhetsredovisning 2013

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Återkoppling Säkerhetsredovisning 2013"— Presentationens avskrift:

1 Återkoppling Säkerhetsredovisning 2013
En kunskapsöversikt Agenda: Säkerhetsarbetet 2013 – resultat av enkätsvar Frågor och diskussion Redovisning av 2014 års säkerhetsarbete – synpunkter? Övrigt Gullbergsvass

2 Säkerhetsredovisning 2013
Lång hela VGR ver. 1.0 Redovisning av säkerhetsarbetet och säkerhetsläget i Västra Götalandsregionens verksamheter under 2013 Diagram i denna redovisning bygger i huvudsak på svar i en webb-enkät i från 44 verksamheter Rapport “Redovisning av säkerhetsarbetet och säkerhetsläget i Västra Götalandsregionens verksamheter 2013” finns på regionens webb-plats Insidan.

3 Innehåll Förvaltningar och bolag Sammanfattningar
Medverkande och redovisning till nämnd och styrelse Sammanfattningar Sammanfattning 1 extra kort version – 1 sida och samma som till ÅR (RS ) Sammanfattning 2 kort version – 1 sida Utgångspunkter för redovisning av 2013 års säkerhetsarbete Politiska beslut, säkerhetsstrategi och tjänstemannaansvaret IT-säkerheten 2013 Handlingsplan för informationssäkerhet Uppföljning av 7 Mål i Regional strategi för säkerhetsarbetet Sammanfattning – måluppfyllelse Starka och mindre starka säkerhetsområden i relation till uppsatta mål Krishanteringsförmåga Regionövergripande och gemensamma risker Personsäkerhet Informationssäkerhet Hälso- och sjukvård Övrigt

4 Förvaltningar och bolag

5 Förvaltning och bolag Alingsås lasarett inkl styrelsen Angereds Närsjukhus inkl styrelsen Film i Väst AB Folkhälsokommitténs sekretariat inkl folkhälsokommittén Folkhögskola: Agnesbergs folkhögskola Folkhögskola: Billströmska folkhögskolan Folkhögskola: Dalslands folkhögskola Folkhögskola: Fristads folkhögskola Folkhögskola: Grebbestads folkhögskola Folkhögskola: Göteborgs folkhögskola Folkhögskola: Vara folkhögskola Folktandvården inkl tandvårdstyrelsen Frölunda specialistsjukhus inkl styrelsen Naturbrukskansliet inkl styrelsen Göteborgs botaniska trädgård Göteborgs Symfoniker AB GöteborgsOperan AB Habilitering & Hälsa inkl styrelsen Hälsan och Stressmedicn inkl styrelsen Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli inkl HSN 1-12 Kollektivtrafiksekretariatet inkl kollektivtrafiknämnd Kultur i Väst Kultursekretariatet inkl kulturnämnden Kungälvs sjukhus inkl styrelsen Miljösekretariatet inkl miljönnämnden 26. NU-sjukvården inkl styrelsen 27. Närhälsan inkl Primärvårdsstyrelsen 28. Närhälsan inkl styrelsen för beställd primärvård 29. Patientnämndernas kansli inkl patientnämnder 30. Regionarkiv inkl arkivnämnden 31. Regionkansliet inkl regionstyrelsen och regionfullmäktige 32. Regionkansliet inkl regionstyrelsen och regionfullmäktige 31. Regionarkiv inkl arkivnämnden 32. Regionkansliet och VGR IT 33. Regionservice inkl servicenämnd 34. Regionteater Väst AB 35. Regionutvecklingssekretariatet inkl regionutvecklingsnämnden 36. Revisionsenhet inkl revisorskollegiet 37. Rättighetskommitténs kansli inkl kommittén för rättighetsfrågor 38. Sahlgrenska Universitetssjukhuset inkl styrelsen 39. SICAB inkl styrelsen 40. Skaraborgs sjukhus 41. Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) inkl styrelse 42. Västarvet 43. Västfastigheter inkl fastighetsnämnden 44. Västsvenska Turistrådet AB 45. Västtrafik AB OBS att begrepp verksamhet och förvaltning betyder samma sak i denna presentation

6 Verksamhet inom hälso- och sjukvård
Namn Antal % A. Ja, min verksamhet är inom hälso och sjukvård 13 29,5 B. Nej, min verksamhet är inte inom hälso- och sjukvård och frågor inom hälso- och sjukvård är inte tillämpbara 31 70,5 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) OBS att 13 verksamheter inom sjukvård är inklusive 2 beställare (Närhälsan och HSN-kansliet)

7 Svar i denna rapport/enkät har redovisats till nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse
Namn Antal % A. Nej 27 61,4 B. Ja 17 38,6 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

8 Svar i denna rapport/enkät kommer att redovisas till nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse
Namn Antal % A. Nej 2 4,5 B. Ja 24 54,5 C. Har redovisat ja enligt tidigare fråga 18 40,9 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Notera att två verksamheter har inte och kommer inte att redovisa säkerhetsarbetet 2013 till nämnd eller styrelse

9 Svar i denna rapport/enkät har tagits fram
Namn Antal % A. Nej, inte i samråd med andra förvaltningar 40 90,9 B. Ja, i samråd med andra förvaltningar 4 9,1 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Det finns potential till ökad samverkan mellan förvaltningar

10 Antal personer har medverkat och påverkat svar i denna rapport
Namn Antal % A. 1 person 7 15,9 B. 2-4 personer 20 45,5 C personer 12 27,3 D personer 3 6,8 E personer 2 4,5 F personer G. fler än 100 personer Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Fråga: Hur många personer har varit inblandade? Totalt kan beräknas att ca 250 personer varit inblandade i enkätsvar och påverkat innehållet i denna rapport

11 2. Två sammanfattningar

12 Sammanfattning 1 – extra kort version 1(1)
Säkerhetsläget i Västra Götalandsregionens verksamheter är huvudsak stabilt men det finns utvecklingspotential inom olika säkerhetsområden. Problemet med IT-säkerheten – trots problem med IT-säkerheten, nya hot och risker är bedömningen att åtgärder under året och planerade aktiviteter och brutit en negativ trend. Handlingsplan för informationssäkerhet (beslutad av RS) – åtgärder fortsätter under 2014 med bl.a. åtgärder som stärker ägar- och verksamhetsstyrning, säkerhetskultur och utbildningsinsatser. Starka säkerhetsområden (i relation till uppsatt mål) är avvikelsehantering, rutiner som kan tillämpas vid IT-avbrott och genomgång av säkerhetsfrågor och upprättandet av kontinuitetsplan och/eller beredskapsplan Mindre starka säkerhetsområden är klassificering av information, handlingsplan för säkerhetsarbetet, klassificering av lokaler, utbildning i personsäkerhet övningsverksamhet kring operativ ledning av kris- och katastrofer och identifiering av rutiner som kan effektiviseras och/eller automatiseras.

13 Sammanfattning 2 – kort version 1(2)
Säkerhetsläget i Västra Götalandsregionens verksamheter är huvudsak stabilt men det finns utvecklingspotential inom olika säkerhetsområden för verksamheter som inte verkar inom hälso- och sjukvård. Problemet med IT-säkerheten – trots problem med IT-säkerheten, nya hot och risker är bedömningen att åtgärder under året och planerade aktiviteter och brutit en negativ trend kring IT, eller åtminstone bromsat upp denna trend. Handlingsplan för informationssäkerhet (beslutad av RS) – åtgärder fortsätter under 2014 med bl.a. åtgärder som stärker ägar- och verksamhetsstyrning, säkerhetskultur och utbildningsinsatser för tekniker, särskild högskolebaserad utbildning och interaktiv utbildning informationssäkerhet. Starka säkerhetsområden är avvikelsehantering, rutiner som kan tillämpas vid IT-avbrott, genomgång av säkerhetsfrågor, upprättandet av kontinuitetsplan och/eller beredskapsplan Mindre starka säkerhetsområden är klassificering av information, handlingsplan för säkerhetsarbetet, klassificering av lokaler, utbildning i personsäkerhet övningsverksamhet kring operativ ledning av kris- och katastrofer och identifiering av rutiner som kan effektiviseras och/eller automatiseras. Övrig säkerhet i korthet: Systematiskt säkerhetsarbetet bedrivs inom hälso- och sjukvård i allt ökande omfattning och det finns utvecklingspotential för andra verksamheter Fler Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) har genomförts under 2013 jämfört med tidigare år. Intresset för administrativa säkerhetstjänster har ökat Förståelsen för säkerhetsfrågor har ökat. Samverkan mellan verksamheter har ökat Lokal TiB-funktion – fler verksamheter har inrättat denna funktion under 2013 Personsäkerhet – fler personer än tidigare har medverkat i personsäkerhetsutbildningar Investeringar I Windows 7 inkl Office 2013 har gjort den personliga arbetsplatsen säkrare

14 Andra iakttagelser Omfattning
Alla förvaltningar och bolag i VGR har besvarat webbenkät I EsMaker 11 utförarverksamheter inom hälso- och sjukvård har personer – 85,2 % av anställda i VGR 34 verksamheter – 14,8 % av anställda i VGR Svarsfrekvens – alla förvaltningar och bolag har besvarat frågor och lämnat synpunkter på säkerhetsarbetet under 2013 RSA och Intresset Fler RSA (Risk- och sårbarhetsanalyser) har genomförts 2013 än under tidigare år Intresset för administrativa säkerhetstjänster har ökat Intresset och förståelsen för säkerhetsfrågor har ökat Annat Samverkan mellan förvaltning har identifierats - folkhögskolorna har nu gemensam förvaltning Personsäkerhet – fler personer än tidigare har medverkat i personsäkerhetsutbildningar Fler verksamheter har inrättat lokal TiB-funktion

15 3. Utgångspunkter för redovisning av 2013 års säkerhetsarbete
Politiska beslut, säkerhetsstrategi och tjänstemannaansvaret Handlingsplan för informationssäkerhet – RS beslut IT-säkerheten 2013 Regional säkerhetsstrategi för

16 Politiska beslut, säkerhetsstrategi och tjänstemannaansvaret
Nämnder, styrelser och bolagsstyrelser ska årligen redovisa sitt säkerhetsarbete till Regionstyrelsen och i respektive årsredovisning enligt Regionfullmäktiges beslut den 22 april 2008, dnr RSK Utgångspunkt för redovisningen är Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter  fastställd av Regionfullmäktige den 14 maj 2013, dnr RS Förvaltningschef, säkerhetschef/motsvarande eller av förvaltningschef utsedd kontaktperson ansvarar för att svar och bedömningar i frågeformuläret ger en rättvisande bild av förvaltningens säkerhetsarbete och säkerhetsläge under 2013.

17 Handlingsplan för informationssäkerhet
För att åtgärda problem med IT-säkerheten har övergripande handlingsplan för informationssäkerhet tagits fram och beslutats av regionstyrelsen Åtgärder i denna plan handlar om att: Stödja nationellt informationssäkerhetsarbete inom vård- och omsorg Förstärka ägarstyrning bl.a. genom a) revidering av riktlinjer för informationssäkerhet och policy och b) utformning av regelverk för medicintekniska system och tekniska styrsystem (SCADA) Förstärka verksamhetsstyrning genom att a) föreslå funktion för operativt säkerhetsarbete b) genomföra utbildningsinsatser för tekniker c) genomföra särskild högskolebaserad utbildning som ett stöd för införande av ledningssystem d) ta fram en interaktiv utbildning (film med lärmoment) inom området informationssäkerhet Åtgärder som stärker säkerhetskulturen inom VGR IT

18 IT-säkerheten (2) Trots problem med IT-säkerheten, nya hot och risker är bedömningen att vidtagna åtgärder under året, planerade aktiviteter och strategier brutit en negativ trend kring IT, eller åtminstone bromsat upp denna trend. IT-säkerheten ökar succesivt när planerade åtgärder genomförs och när IT-säkerheten ökar försvåras bland annat dataintrång och skadlig kod i våra IT-system. Genomförda och planerade åtgärder handlar om uppgradering av IT-system, befintlig IT-infrastruktur och utbildningsinsatser till IT-tekniker. Exempel på åtgärder är: SSO (Singel Sign On), projekt kring säker identitetshantering, säkrare nät och etablering av process för larmhantering för IT-system IT-säkerhetsstrategi och IS/IT-strategi har tagits fram under 2013 och investeringar I Windows 7 inkl Office 2013 har gjort den personliga arbetsplatsen säkrare IT-säkerheten kan utvecklas i de mindre förvaltningarna

19 IT-säkerheten (2) “Trots att IT-säkerheten har förbättrats till en viss del men större delen, upplever medarbetare att IT-säkerheten ej har förbättrats. System införs utan möjligheter till utbildning. Systemen ej kompatibla vilket skapar frustration och tär på IT-säkerheten och medarbetare.” Konstateranden: Verksamheter är beroende av kompetens från VGR IT men otydliga regler, rutiner och otydlig tillämpning av eventuella regler skapar missförstånd – dialog och förståelse måste utvecklas mellan VGR IT:s tekniker och verksamheten IT-problem och IT-avbrott kan påverka patientsäkerheten Att IT-system tas i drift utan att vara tillräckligt testade är ett problem IT-problem i verksamheter tar tid från arbetet med patienter

20 Regional strategi för säkerhetsarbetet 2013-2014
Regionfullmäktige har fastställt Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter Säkerhetsstrategin består av 7 strategiska mål som följs upp varje år utifrån beslutade måltal. De beslutade 7 strategiska målen med 13 måltal är: Mål 1 Att förebygga mänskligt lidande, skador, skadeverkningar och kostnader samt säkerhetsklassificering av lokaler. Mål 2 Att säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter blir en ledningsfråga. Mål 3 Att Västfastigheter ansvarar för fastighetsbunden säkerhet. Mål 4 Att Regionservice, på särskilda villkor, tillhandahåller administrativa säkerhetstjänster. Mål 5 Att förvaltningar, var för sig eller i samverkan, etablerar ändamålsenlig risk- och krishanteringsorganisation och upprättar kontinuitetsplaner Mål 6 Att säkerhetskultur och utbildning i patient- och personsäkerhet Mål 7 Att rätt och riktig information når rätt mottagare i rätt tid.

21 4. Sammanfattningar – måluppfyllelse 7 mål
Starka och svaga säkerhetsområden Säkerhetsindex för 2013 Illustrationer av starka och svaga säkerhetsområden Behov av säkerhetstjänster och VF:s ansvar m.m.

22 Sammanfattning 1(3) Starka och mindre starka säkerhetsområden i relation till uppsatta mål i den regionala säkerhetsstrategin Definitioner: Starkt säkerhetsområde = svar stämmer helt eller nästan helt dvs svar i nivå 3-5 Mindre starkt säkerhetsområde = svar stämmer inte alls helt eller nästan inte alls dvs svar i nivå 1-3 Mål 1 – Avvikelsehantering Måltal 2013 är att minst 75 % av alla verksamheter har en systematisk avvikelsehantering Resultat för 2013 är 91 % svar i intervallet 3-5 = starkt säkerhetsområde Mål 1 – Klassificering av lokaler Måltal 2013 är att minst 25 % av alla verksamheter har påbörjat arbetet med att klassificera lokaler Resultat för 2013 är 45 % svar i intervallet 3-5 = starkt säkerhetsområde (pga lågt satt mål) Mål 2 – Regelbunden genomgång av säkerhetsfrågor Måltal 2013 är att minst 75 % av alla verksamheter har regelbunden genomgång av säkerhetsfrågor Resultat för 2013 är 80 % svar i intervallet 3-5 = starkt säkerhetsområde Mål 3 – Västfastigheters ansvar för fastighetsbunden säkerhet Måltal 2013 är att för 75 % av alla verksamheter har Västfastigheter tagit över ansvar för fastighetsbunden säkerhet Resultat för 2013 är 50 % svar i intervallet 3-5 = mindre starkt säkerhetsområde

23 Sammanfattning forts. – 1(2) Starka och mindre starka säkerhetsområden
Definitioner: Starkt säkerhetsområde = svar stämmer helt eller nästan helt dvs svar i nivå 3-5 Mindre starkt säkerhetsområde = svar stämmer inte alls helt eller nästan inte alls dvs svar i nivå 1-3 Mål 4 – Administrativa säkerhetstjänster – om det finns behov av säkerhetstjänster Resultat för 2013 är 73 % svar i intervallet 3-5 vilket innebär att det finns behov av tjänster kopplat till tjänstekort, larm, avtal, passagesystem, vakthållning och kameraövervakning = bra utgångspunkter för LTC Mål 5 – Handlingsplan för säkerhetsarbetet som är fastställd av nämnd eller styrelse Mål 2013 är att minst 75 % av alla verksamheter har en beslutad handlingsplan för säkerhetsarbetet Resultat för 2013 är 68 % svar i intervallet 3-5 = mindre starkt säkerhetsområde Mål 5 – Kontinuitetsplan eller kris- och beredskapsplan som är fastställd av nämnd eller styrelse Mål 2013 är att minst 25 % av alla verksamheter har en beslutad kontinuitetsplan eller kris- och beredskapsplan Resultat för 2013 är 57 % svar i intervallet 3-5 = starkt säkerhetsområde (pga lågt satt mål) Mål 6 – Förvaltningar utbildar sin personal i personsäkerhet Mål 2013 är att minst 75 % av alla förvaltningar utbildar sin personal i personsäkerhet Resultat för 2013 är 53 % svar i intervallet 3-5 = mindre starkt säkerhetsområde

24 Sammanfattning forts. – 1(3) Starka och mindre starka säkerhetsområden
Definitioner: Starkt säkerhetsområde = svar stämmer helt eller nästan helt dvs svar i nivå 3-5 Mindre starkt säkerhetsområde = svar stämmer inte alls helt eller nästan inte alls dvs svar i nivå 1-3 Mål 7 – De viktigaste processerna och informationsmängderna är identifierade Resultat för 2013 är 82 % svar i intervallet 3-5 = starkt säkerhetsområde Mål 7 – Förvaltningens skyddsvärda information har identifierats och klassificerats Mål 2013 är att minst 50 % av alla verksamheter har klassificerat skyddsvärd information Resultat för 2013 är 73 % svar i intervallet 3-5 = starkt säkerhetsområde Mål 7 – Skyddsvärd information lagras och kommuniceras på ett säkert sätt Resultat för 2013 är 91 % svar i intervallet 3-5 = starkt säkerhetsområde Mål 7 - Rutiner som kan tillämpas vid IT-avbrott Mål 2013 är att 50 % av alla verksamheter har kända rutiner som kan tillämpas i händelse av IT-avbrott Resultat för 2013 är 75 % svar i intervallet 3-5 = starkt säkerhetsområde TOTALT: 8 starka områden och 3 mindre starka områden

25 Index utifrån 12 svar kopplat till 7 strategiska mål
Hälso- och sjukvård Index utifrån 12 svar kopplat till 7 strategiska mål Not. Genomsnittligt index = 3,58

26 Mål 1 – Avvikelsehantering
Mål 1 - Avvikelser i förvaltningens verksamheter hanteras på ett systematiskt sätt Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 2 4,5 B. 2 C. 3 14 31,8 D. 4 21 47,7 E. 5 - Stämmer helt 5 11,4 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Mål 1 – Avvikelsehantering Måltal 2013 är att 75 % av alla verksamheter har en systematisk avvikelsehantering Resultat för 2013 är 91 % svar i intervallet 3-5 = starkt säkerhetsområde

27 Mål 1 – Klassificering av lokaler
Mål 1 - Arbetet med att säkerhetsklassificera lokaler har påbörjats Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 14 31,8 B. 2 10 22,7 C. 3 D. 4 6 13,6 E. 5 - Stämmer helt 4 9,1 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Mål 1 – Klassificering av lokaler Måltal 2013 är att 25 % av alla verksamheter har påbörjat arbetet med att klassificera lokaler Resultat för 2013 är 45 % svar i intervallet 3-5 = starkt säkerhetsområde (pga lågt satt mål)

28 Mål 2 – Regelbunden genomgång av säkerhetsfrågor
Mål 2 - Ledningen har regelbunden genomgång av säkerhetsfrågor Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 5 11,4 B. 2 4 9,1 C. 3 19 43,2 D. 4 12 27,3 E. 5 - Stämmer helt Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Mål 2 – Regelbunden genomgång av säkerhetsfrågor Måltal 2013 är att 75 % av alla verksamheter har regelbunden genomgång av säkerhetsfrågor Resultat för 2013 är 80 % svar i intervallet 3-5 = starkt säkerhetsområde

29 Mål 3 – Västfastigheters ansvar för fastighetsbunden säkerhet
Mål 3 - Västfastigheter har tagit över ansvar för fastighetsbundna säkerhetsanläggningar Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 17 38,6 B. 2 5 11,4 C. 3 8 18,2 D. 4 6 13,6 E. 5 - Stämmer helt Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Mål 3 – Västfastigheters ansvar för fastighetsbunden säkerhet Måltal 2013 är att för 75 % av alla verksamheter har Västfastigheter tagit över ansvar för fastighetsbunden säkerhet Resultat för 2013 är 50 % svar i intervallet 3-5 = mindre starkt säkerhetsområde

30 Mål 4 – Administrativa säkerhetstjänster – behov av säkerhetstjänster
Mål 4 - Det finns behov av administrativa säkerhetstjänster som ex vis hantering av tjänstekort, larm, avtal, passagesystem, vakthållning och kameraövervakning Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 7 15,9 B. 2 5 11,4 C. 3 D. 4 8 18,2 E. 5 - Stämmer helt 19 43,2 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Mål 4 – Administrativa säkerhetstjänster – behov av säkerhetstjänster Resultat för 2013 är 73 % svar i intervallet 3-5 vilket innebär att det finns behov av tjänster kopplat till tjänstekort, larm, avtal, passagesystem, vakthållning och kameraövervakning

31 Mål 4 - Det finns behov av följande säkerhetstjänster
Namn Antal % A. Hantering av tjänstekort 25 56,8 B. Hantering av larm 29 65,9 C. Administration av passagesystem 21 47,7 D. Hjälp med vakthållning (ex vis ordningsvakter) 17 38,6 E. Hantering av kameraövervakning 14 31,8 F. Hjälp med avtal och avtalsbevakning säkerhetstjänster G. Annat 15 34,1 Total 138 313,6 Svarsfrekvens 100% (44/44) Mål 4 – Administrativa säkerhetstjänster – om det finns behov av säkerhetstjänster Resultat för 2013 är 73 % svar i intervallet 3-5 vilket innebär att det finns behov av tjänster kopplat till tjänstekort, larm, avtal, passagesystem, vakthållning och kameraövervakning

32 Mål 4 - Det finns behov av följande säkerhetstjänster
Kompletterande säkerhetsutbildningar Oklar fråga, vi har redan tjänstkort och liknande och därför inget ytterligare behov. Inget Brandlarm, hissar etc i Regionens Hus Adm säkerhetstjänster hanteras inom kansliet resp Regionservice Behov finns, men vi sköter detta själva i dagsläget Hantering av larm Kompletterande säkerhetsutbildningar FSS har tecknat avtal med Västfastigheter och andra leverantörer Bolaget har bevakningsföretag Allt utförs i egen regi Beror på samordningsvinster och ekonomisk påverkan Akut behov av ombyggnation av lokaler, gäller elsäkerhet m.m.

33 Mål 5 - Handlingsplan för säkerhetsarbetet finns och är fastställd av nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 7 15,9 B. 2 C. 3 6 13,6 D. 4 E. 5 - Stämmer helt 17 38,6 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Mål 5 – Handlingsplan för säkerhetsarbetet som är fastställd av nämnd, eller styrelse Mål 2013 är att minst 75 % av alla verksamheter har en beslutad handlingsplan för säkerhetsarbetet Resultat för 2013 är 68 % svar i intervallet 3-5 = mindre starkt säkerhetsområde

34 Mål 5 - Kontinuitetsplan eller kris- och beredskapsplan finns och är fastställd av nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 10 22,7 B. 2 9 20,5 C. 3 7 15,9 D. 4 5 11,4 E. 5 - Stämmer helt 13 29,5 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Mål 5 – Kontinuitetsplan eller kris- och beredskapsplan som är fastställd av nämnd eller styrelse Mål 2013 är att minst 25 % av alla verksamheter har en beslutad kontinuitetsplan eller kris- och beredskapsplan Resultat för 2013 är 57 % svar i intervallet 3-5 = starkt säkerhetsområde (pga lågt satt mål)

35 Mål 6 – Förvaltningar utbildar sin personal i personsäkerhet
Mål 6 - Anställda i förvaltningen får utbildning i personsäkerhet Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 12 27,3 B. 2 9 20,5 C. 3 D. 4 6 13,6 E. 5 - Stämmer helt 5 11,4 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Mål 6 – Förvaltningar utbildar sin personal i personsäkerhet Mål 2013 är att 75 % av alla förvaltningar utbildar sin personal i personsäkerhet Resultat för 2013 är 53 % svar i intervallet 3-5 = mindre starkt säkerhetsområde

36 Mål 7 - De viktigaste processerna och informationsmängderna är identifierade
Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 4 9,1 B. 2 C. 3 9 20,5 D. 4 21 47,7 E. 5 - Stämmer helt 6 13,6 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Mål 7 – De viktigaste processerna och informationsmängderna är identifierade Resultat för 2013 är 82 % svar i intervallet 3-5 = starkt säkerhetsområde

37 Mål 7 - Förvaltningens skyddsvärda information har klassificerats
Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 6 13,6 B. 2 C. 3 15 34,1 D. 4 10 22,7 E. 5 - Stämmer helt 7 15,9 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Mål 7 – Förvaltningens skyddsvärda information har identifierats och klassificerats Mål 2013 är att minst 50 % av alla verksamheter har klassificerat skyddsvärd information Resultat för 2013 är 73 % svar i intervallet 3-5 = starkt säkerhetsområde

38 Mål 7 - Skyddsvärd information lagras och kommuniceras internt och extern (via ex vis e-post) på ett säkert och tillfredsställande sätt Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 2 4,5 B. 2 C. 3 16 36,4 D. 4 15 34,1 E. 5 - Stämmer helt 9 20,5 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Mål 7 – Skyddsvärd information lagras och kommuniceras på ett säkert sätt Resultat för 2013 är 91 % svar i intervallet 3-5 = starkt säkerhetsområde men å andra sidan.... nästa bild!

39 Sjukvården upplever problem med att kommunicera skyddsvärd information
Mål 7 – Det finns problem att kommunicera skyddsvärd information på ett säkert sätt Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls B. 2 5 38,5 C. 3 7 53,8 D. 4 - Stämmer helt 1 7,7 Total 13 100 Svarsfrekvens 29,5% (13/44) Sjukvården upplever problem med att kommunicera skyddsvärd information 7 av 13 eller 61,5 % anser att påståendet stämmer helt eller stämmer nästan

40 Mål 7 - Rutiner som kan tillämpas vid IT-avbrott
Mål 7 - Det finns rutiner som kan tillämpas vid IT-avbrott Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 7 15,9 B. 2 4 9,1 C. 3 16 36,4 D. 4 9 20,5 E. 5 - Stämmer helt 8 18,2 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Mål 7 - Rutiner som kan tillämpas vid IT-avbrott Mål 2013 är att 50 % av alla verksamheter har kända rutiner som kan tillämpas i händelse av IT-avbrott Resultat för 2013 är 75 % svar i intervallet 3-5 = starkt säkerhetsområde

41 5. Krishanteringsförmåga
Konstateranden: Beläggningen på sjukhus har ökat och påverkat krishanteringsförmågan Användning av sociala medier innebär ökade möjligheter att sprida information och samtidigt en ökad risk när felaktig information får spridning som kan innebära hot och risker som inte är förutsägbara Hotbilden har förändrats vilket inneburit säkerhetshöjande åtgärder och ökad samverkan med polisen Problem med IT-säkerhet har påverkat krishanteringsförmågan Fler verksamheter har inrättat tjänsteman i beredskap (L-TiB) vilket ökar krishanteringsförmågan

42 Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2013 i syfte att förbättra krishanteringsförmågan? Namn Antal % A. Nej 25 56,8 B. Ja och antalet RSA vs krishanteringsförmåga som har genomförts är 19 43,2 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

43 Så här har verksamheter svarat:
2 st 2 skriftlig, fler sker kontinuerligt 1 4 >3 2 EN sjukhusövergripande RSA med fokus på social oro, SEXTON mer specifikt verksamhetsknutna (vårdmetoder, lokalförändringar, MT, organisationsförändringar) 1 2 st 3 diskussioner inom nya folkhögskolekansliet två 1 st medieförsörjning PKMC har tittat beläggning på sjukhus och ambulansberedskap. Smittskydd allm ROS för enheten (2009) samt en specifik IT ROS (2011) finns dock ej textmässigt reviderade Epedemiberedskapsplan reviderad och antagen av RS 2013.

44 Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2013 i syfte att förbättra informationssäkerheten? Namn Antal % A. Nej 29 65,9 B. Ja och antalet RSA vs informationssäkerheten som har genomförts är 15 34,1 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

45 Så här har verksamheter svarat:
3 st 1 4 1 elevhantering Avanti 2 8 3 st Handlingsplaner. Riktlinjer avseende kommunikation med tydlig ansvarsfördelning. 1 diskussioner inom nya folkhögskolekansliet PKMC har tittat på kommunikationssystem. Smittskyddet arbetar kontinuerligt med RSA.

46 Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2013 som påverkat krishanteringsförmågan?
Namn Antal % A. Nej 15 34,1 B. Ja och exempel på åtgärder är 29 65,9 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Genomförda åtgärder handlar för många om utvecklings- och utbildningsinsatser

47 Så här har verksamheter svarat 1(4):
SBA Arbetet pågår med att förtydliga åtgärdskorten/avdelning. Hälsan och arbetslivet / psykolog inkopplad vid allvarlig sjukdom hos medarbetare. Avbrottsfri kraft från dieselgenerator till datahall Krishanteringsplan för folkhögskolekansliet och övergripande plan för fölkhögskolorna Nya rutiner för trafikstörningar. En kommunikationsplan har upprättats för förvaltningen Utbildningsinsatser för medarbetare och chefer, utveckling av rutiner/riktlinjer, sektionering av lokaler i samband med ombyggnation eller vid händelse samt utökade larm funktioner. Avvikelshanteringssystemet används nu av de flesta enheter. Förbättrar åtgärdsplanering och uppföljning. Uppdatering av krisplan Gjort en analys av krishanteringsförmågan och informationssäkerheten inom ramen för krishanteringsplan som hanteras av miljönämnden 31 januari Analysen har gjorts i samråd med en säkerhetsstrateg (Anneli Kivi) och tjänstemän från andra förvaltningar inom Tillväxt & Utveckling. Tillsammans med Säkerhetsstrategiska påbörjat arbete med MVA

48 Så här har verksamheter svarat 2(4):
Nämnderna har utsett en säkerhetsansvarig (förvaltningschef). Förvaltningen har utsett en funktion som har ansvar för kriskommunikationsfrågorna Riktlinjer har antagits gällande personsäkerhet i samband med patientbesök till patientnämndernas kansli Preliminär åtgärdslista efter strömavbrott Sahlgrenska Säkerhetshandlingsplan via bransch Åtgärdat mindre felaktigheter inom arbetsmiljön. påbörjat arbete med krishanteringspärm Utökning av LTiB funktion. Kan nu vid behov finnas i tjänst även nattetid. Årlig genomgång och information om krishantering både för personalen och kursdeltagare säkerhetsanpassningar i lokaler i samband med ombyggnationer och flyttar åtgärdsplaner verksamheter, ändrad organisation bla införskaffat RKK samordnare och RKK ombud Händelseanalys IT, Påbörjat arbete med krishanteringspärm Utbildningsinsatser för medarbetare och chefer, utveckling av rutiner/riktlinjer, sektionering av lokaler i samband med ombyggnation eller vid händelse samt utökade larm Brandutbildning

49 Så här har verksamheter svarat 3(4):
Katastrofmedicinska utbildningar i syfte att öka personalens kompetens. Kontinuerliga utbildningar och övningar i saneringsenheten på NÄL med fokus på saneringsmetodik och personlig skyddsutrustning. Dessa övningar har medfört en förbättring av åtgärdskort för saneringsarbetet. Samverkansövningar med Högskolan Väst i form av 3ns övningar med deltagare från räddningstjänst, polis, ambulanssjukvård och enheten för säkerhet och beredskap. CBRNE-nätverk i Fyrbodal och i NU-sjukvården, som utvecklar och förbättrar arbetet inom området farliga ämnen. Regional temadag i smittskydd/B-händelser Deltagande i samrådsgrupp för sjöräddning i SAR-område Skagerack där sjöräddningsenheter och landbaserade blåljusorganisationer samverkar och övar. SAR = Search and Rescue. Krisledningsövning/seminarium oktober 2013 genomfördes av PKMC med stöd av MSB. Målet var att öka och stärka samverkan mellan olika myndigheter i krisstödsarbetet. Medverkande från NU-sjukvården var PKL, Säkerhet och beredskap och informatör. Ökad krishanteringsförmåga mellan PKMC och sjukhusområdena vid exempelvis vädervarningar och vårdplatsbrist via gemensamma telefonkonferenser. Funktionen NU-TiB har en central roll i krishanteringsförmågan.

50 Så här har verksamheter svarat 4(4):
Scenarioövningar och stabsövningar har genomförts med alla medarbetare i TIB-funktionen. Omorganisation med tydligare ledningsstruktur och tydligare ansvarsfördelning. Smittskyddet och PKMC vidtagit åtgärder. PKMC: Har tittat på olika kontaktnät, Tib-funktion för hela regionen och gemensamt med Länsstyrelsen. Smittskyddet: Har reviderat epedemiberedskapsplanen. Hela enheten har genomgått stabsutbildning och övat praktiskt under handledning i stabsmetodik. IHR beredskapsarbetet fortskrider inom VGR och nationellt tillsammans med PLMC och Socialstyrelsen

51 Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2013 som påverkat informationssäkerheten?
Namn Antal % A. Nej 24 54,5 B. Ja och exempel på åtgärder är 20 45,5 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

52 Så här har verksamheter svarat (som genomfört åtgärder) 1(2):
Förvaltningens IT har lagts in i Vgrs gemensamma IT- plattform. Uppgradering och förbättringsåtgärder i syfte att säkerställa information i PN ärendehanteringssystem, tillika diariesystem, för inkomna patientklagomål. Certifikathantering på datorer All personal har blivit påmind om sin tystnadsplikt och vad denna innebär. Vid osäkerheter kontakta chef. Åtgärder kring server och intrångsfrågor Införande av GIT plattform Reservtelefon extern om IP- telefonin går ner, revisioner ute i verksamheterna har påbörjats, loggranskningsrutiner har förbättras Styrdokument för loggning-loggranskning, Utbildning nyanställd personal samt AT läkare RSA av konverktering av gamla data. Nya och reviderade dokument kring informationssäkerhet. Pågående arbete av uppdatering av rutiner för loggranskning för alla system som innehåller patientinformation Genomgång gjord med konsult som servar administrationsprogrammen vad gäller löne och bokföringsprogram. Förbättrade återställningsrutiner diskussioner inom nya folkhögskolekansliet Utbildat all personal i informationssäkerhet

53 Så här har verksamheter svarat 2(2):
RSA av konverting av gamla data. Nya regionala rutiner för behörighetsbeställning Ek avd: Betalterminaler för verksamheter. PKMC: Möten med Gbg kommun, SU och säkerhetsdirektören. Smittskydd: Mobila bredband i flera datorer. Mångårigt arbete med en dokumenthanteringsplan för enheten fortskrider och blir troligen klar inom ett halvår. Reviderat riktlinjer för loggranskning och tilldelning av behörigheter. Bildat en dataintrångsgrupp som ska vara en stödjande funktion till chefer vid informationssäkerhetsincidenter. Vi ska se över personberoendet angående systemadministration inom förvaltningen

54 Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2013 som påverkat säkerheten i övrigt?
Namn Antal % A. Nej 14 31,8 B. Ja, och exempel på åtgärder är 30 68,2 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Aktiviteter som ex vis; uppdatering av riktlinjer, regler, rutiner (brandlarm) översyn, inköp av teknisk utrustning (lås, kortläsare m.m.), roller & ansvar, brandskyddskontroller m.m.

55 Så här har verksamheter svarat 1(3):
Gemensam utveckling av riktlinjer för fysisk och teknisk säkerhet men FTV och HH. Avtal slutet med VF angående stöd i säkerhetsteknik. Översyn av larmsystem på några av enheterna. Inspektion av träd och trädsäkring, utredning dagvatten, skydsgaller fönster. Vi har bytt kontorslokaler två gånger och vid senaste flytten har vi på egen hand fått ordna beställning och adm av passerkort och andra säkerhetstjänster. Nu har vi ett hjälpligt fungerade system för in- och utpassering, men fortfarande inte full koll på brandsäkerhet och utrymning. Avtal Västfastigheter och Riktlinjer för fysiskt och tekniskt skydd Anhöriglistor. Genomgång och översyn av skalskydd och personlarm i förhyrda lokaler samt inom regionens hus. Brandriskanalyser för kulvertsystem. Extra UPS-kraft för driftcentralen Installation av ringklocka i entre för att uppmärksamma på att någon kommer. Byte av låscylindrar i skalskyddet då misstanke om att nyckel varit i omlopp. Personalen har genomgått utbildning i hjärt- lungräddning. Brandöversyn och brandövning har genomförts. Defibrillator har köpts in till kontoret.

56 Så här har verksamheter svarat 2(3):
Tillsammans med SP reviderat Regionens brandskyddstandard (högre krav inom Psykiatrin) Brandskyddsutbildning Gemensam utveckling av riktlinjer för fysisk och teknisk säkerhet med FTV och HH. Avtal slutet med VF angående stöd i säkerhetsteknik. Brandtätningar Brandövning på Norra Hamngatan i Göteborg. Kontinuerliga skyddsronder. Genomgång och diskussion kring inträffade händelser. Regelbunden brandskyddskontroll. Seminarie för att öka säkerheten vid eventuella bussbränder I samband med inbrott på Institutet för stressmedicin förbättrades insynsskyddet och säkerhetsrutinerna reviderades. Omorganisation med tydligare ledningsstruktur och tydligare ansvarsfördelning.

57 Så här har verksamheter svarat 3(3):
Regionservice LTiB finns numera med i vid möten med PKMC Brandövningar Eliminering och / eller förbättring av incidentorsaker Utbildning av personal i riskanalyser, skalskydd har setts över, övervakningskameror i entréer, fler väktare under helger, lokala åtgärdskort framtagna, säkerhetsutbildning, överfallslarm på akutmottagningarna HR avd: Medarbetarenkät som resulterar i en Handlingsplan på avdelningsnivå. Före sommaren ska en handlingsplan vara klar på förvaltningsnivå och därefter en plan på koncernnivå. HSA: Förbättrat inpassage system till Vita huset. PKMC: Kontakt med Säpo och fördjupad samaverkan med polisen. Smittskydd: Brandlarm i nytt konferensrumm, uppdaterad utrymningsplan samt beslut om nytt B-larm på Uddevallakontoret. Inventering av teknisk säkerhet är påbörjad. Utbildningar för medarbetare och chefer pågår kontinuerligt inom brand, person och patientsäkerhet. Rollbeskrivningar, förtydligande av ansvar, befogenheter och mandat. Planering av riskanalys inom informationssäkerhet pågår.

58 STRATEGISK LEDNING Förvaltningen har handlingsplaner för systematiskt säkerhetsarbete och tydliga roller och tydligt ansvar för säkerhetsarbetet Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 4 9,1 B. 2 8 18,2 C. 3 21 47,7 D. 4 - Stämmer helt 11 25 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

59 SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER
Förvaltningen samverkar med andra förvaltningar, kommuner, polis, räddningstjänst m.fl Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 5 11,4 B. 2 C. 3 21 47,7 D. 4 - Stämmer helt 13 29,5 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

60 EXTERN INFORMATION / KOMMUNIKATION
Förvaltningen samverkar i externa nätverk och med andra landsting Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 12 27,3 B. 2 9 20,5 C. 3 13 29,5 D. 4 - Stämmer helt 10 22,7 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

61 INTERN INFORMATION / KOMMUNIKATION
Förvaltningen samverkar i interna nätverk och med andra aktörer inom VGR Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 5 11,4 B. 2 3 6,8 C. 3 15 34,1 D. 4 - Stämmer helt 21 47,7 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

62 Förvaltingen genomför övningar inom området kris- och katastrofledning
OPERATIV LEDNING Förvaltingen genomför övningar inom området kris- och katastrofledning Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 18 40,9 B. 2 14 31,8 C. 3 8 18,2 D. 4 - Stämmer helt 4 9,1 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

63 6 . Regionövergripande och gemensamma risker

64 Regionövergripande och regiongemensamma risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser inom VGR Namn Antal % A. Inget behöver hanteras 14 31,8 B. Följande behöver hanteras 30 68,2 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) I huvudsak risker och problem kopplat till IT och telefoni som ex vis IT-infrastruktur, IT-nätverk, IT-avbrott, driftstörningar, rutiner och processer mot verksamheterna (kunden), roller och ansvar, datakommunikation, att IT-system inte är kompatibla med varandra, Pascal, behörighetstilldelning, personsäkerhetsfrågor m.m.

65 Så här har verksamheter svarat 1(5):
Gemensamma regler för regionens lokaler, ex miniminivå för säkerheten. Önskemål om förvaltningsövergripande trygghetscentral eller liknande för stöd i att hantera oönskade händelser. Medicinska risker Hur ska informationssäkerhetsarbetet med tillhörande roller, ansvar, befogenheter och mandat gå tillväga i linje med styrmodell IS/IT framledes? Förtydliganden krävs. Exempelvis: Vem är ytterst informationsägare i regiongemensamma objekt t. ex Melior? Kravställning av nationella applikationer, (Pascal, DOS, , säkerhetstjänster gällande SITHS-kort), ordination och leveranser av läkemedell. IT- struktur, IT-nätverk, fungerande e-post, ansvar för utemiljöer Gemensam stödfunktion för säkerhetsfrågorna för mindre, administrativa verksamheter är önskvärd, enligt dialog med andra mindre förvaltningar inom Tillväxt & Utveckling. En kort, enkel rutin och checklista att tillämpa vid byte av kontorslokaler är ett exempel på vad vi skulle ha behövt under hösten 2013 när vi flyttade. Vi måste hitta gemensamma system för extern åtkomst av intern data. Så behöver inte information ligga i en inbox för att vara tillgänglig. Känns osäkrare. Säkerställa att inga avbrott sker i IT- miljön, dvs VGR-IT

66 Så här har verksamheter svarat 2(5):
Skalskydd ( inkl reception ) och personsäkerhet i regionens lokaler vid regionen hus. Otydligheter i roller och ansvar Informationsklassificering Drift av IT system generellt. Påbörjat genomlysning Fungerande och robusta informations/ kommunikationsvägar behöver utvecklas och säkerställas IT-system Brister i informationssäkerhet, gemensam klassning av information som hanteras i regiongemensamma IT-system, medieförsörjning (el, tele, IT, vatten, avlopp mm) och andra försörjningsflöden (livsmedel, tvätt, läkemedel mm) Evakueringsmöjligheter vid större incidenter som påverkar större delar av ett eller flera sjukhus eller andra förvaltningars lokaler. Regional översyn av Västfastigheter och VGR-ITs förmåga att hantera och utveckla och hantera säkerhetssystemen inom den rättspsykiatriska vården utifrån SOSFS 2006:9, IT krasch backup system behöver etableras, organiserad brottslighet, rutiner vid IT och telefonstopp, störningar i försörjningssystem

67 Så här har verksamheter svarat 3(5):
Regionala säkerhetssystem (Kameraövervaknings), Läkemedelsförsörjning Påbörjat genomlysning Kravställning och nationella applikationer, (Pascal, DOS, 1177, säkerhetstjänster gällande SITHS-kort), ordination FSS kommer att samverka med PKMC om uppdatering av kris- och katastrofplan Vet ej Risker i samband med att antalet vårdplatser inom VGR blir otillräckliga vid allvarlig händelse Fortsatt bristande förtroende och osäkerhet för IT-organisation och ny IS/IT-styrmodell. Det upplevs som att roller och ansvar är otydliga samt styrning av implementering av nya system hanteras Avsaknad av delaktighet från regionens verksamheter vid kravställning kan och gör att lösningar tas fram för snabbt innan verksamhetsbehovet är kartlagt. Vid införande av nya system eller vid uppgradering där förändringen är betydlig, saknas möjlighet till utbildning av medarbetare. ”Learning by doing” tar mkt energi och tid för en redan ansträngd verksamhet/förvaltning. Att IT-system/applikationer ej är kompatibla med andra IT-system, exempelvis journalsystemen. Det skapr frustration och ger kvalitetsbristkostnader (att öppna fler fönster samt dubbeldokumentation). Den ökande hot- och våldssituation, speciellt på våra akut- och psykiatriska mottagningar även IVA upplever ökad hot och våld.

68 Så här har verksamheter svarat 4(5):
Öka vårt samarbete kring rutiner/riktlinjer som gällerför alla förvaltningar speciellt inom Häls- och sjukvård. Viktigt att patienter/personal/besökare mm känner igen sig och behandlas lika oberoende var man befinner sig. Att vi på allvar tar till oss att vi är en region och arbetar med leanfilosofin Ekonomiska risker, exempelvis överenskommelsen om bidrag till pensionskostnaderna Större olyckor och samhällskriser, eventuella evakueringar Tydliggöra närhälsans samordnings- och ledningsansvar mot sjukhusen vid inträffad allvarlig händelse. Samma krav gäller för offentlig och privat verksamhet IT, fastighetsfrågor Vi väljer att svara på samma sätt som i fjol: Mycket svåra frågor att besvara i en liten verksamhet. Se fortsättning föregående år.

69 Så här har verksamheter svarat 5(5):
Personlarm och hantering av sekretessbelagd information. Bör finnas en gemensam handlingsplan för regionkansliets säkerhetsarbete. Personsäkerhetsfrågor som ex vis rutiner kring hot och våld på samma sätt regionens Krishanteringsplan IT-säkerheten inom hälso- och sjukvården Kapacitetsfrågor inom hälso- och sjukvård. Som det är nu har ny styrmodell ännu inte bidragit med ökad tydlighet inom säkerhetsområdet vad gäller roller och ansvar. Beläggningen på sjukhus. Ökad samverkan mellan sjukhus. Regiongemensamt resursutnyttjande som ex vis ambulanser och ökad samverkan akutintag. IT-frågor

70 Ny styrmodell och förvaltningsmodell (pm3) för IS/IT har bidragit till ökad effektivisering och tydlighet inom säkerhetsområdet vad gäller roller och ansvar Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 20 45,5 B. 2 19 43,2 C. 3 4 9,1 D. 4 - Stämmer helt 1 2,3 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

71 7. Personsäkerhet

72 Befintliga personsäkerhetsutbildningar (regional eller lokala utbildningar) är ett bra stöd i arbetet med personsäkerhet Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 3 6,8 B. 2 13 29,5 C. 3 16 36,4 D. 4 - Stämmer helt 12 27,3 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

73 Andel av personalen som har fått någon form av säkerhetsutbildning
Namn Antal % A. Ca 0-9 % av personalen har fått utbildning 17 38,6 B. Ca % av personalen har fått utbildning 3 6,8 C. Ca % av personalen har fått utbildning 4 9,1 D. Ca % av personalen har fått utbildning 7 15,9 E. Ca % av personalen har fått utbildning 1 2,3 F. Ca % av personalen har fått utbildning 2 4,5 G. Ca % av personalen har fått utbildning H. Ca % av personalen har fått utbildning I. Ca % av personalen har fått utbildning J. Ca % av personalen har fått utbildning K. 100 % av personalen har fått utbildning Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

74 Personsäkerhet - statistik
Typ av händelse Antal 2013 2012 2011 Registrerade inträffade händelser 707 597 612 hot & våld Registrerade polisanmälningar 32 36 20 Registrerade arbetsskador 156 139 146 relaterade till hot & våld Registrerade arbetsskadeanmälningar 111 115 87 på grund av hot & våld

75 8. Informationssäkerhet
Informationssäkerhet handlar om samverkan mellan teknisk och administrativ säkerhet Teknisk säkerhet består av fysisk säkerhet och IT-säkerhet och omfattar krav på tekniska skyddsåtgärder för information och omfattar bland annat brandskydd, redundans i datahallar och databaser, virusskydd, krypteringsfunktion och övervakning kommunikation Administrativ säkerhet omfattar bland annat regelverk, rutiner, omfattning av övervakning och kontroll samt revision och uppföljning.

76 Säkerhetsarbetet i VGR styrs av ett regelverk som består av policy, strategi, riktlinjer, mål, anvisningar, instruktioner och beskrivningar. Detta regelverk behöver utvecklas. Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 9 20,5 B. 2 C. 3 21 47,7 D. 4 - Stämmer helt 5 11,4 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Regelverk för säkerhetsarbetet behöver utvecklas tycker 26 verksamheter

77 Ange exempel på hjälp/stöd som skulle underlätta det egna/lokala säkerhetsarbetet och som borde a) utvecklas, b) förtydligas eller c) avvecklas. Namn Antal % A. a) Följande behöver utvecklas 21 47,7 B. b) Följande behöver förtydligas 7 15,9 C. c) Följande kan avvecklas D. Inget behöver utvecklas, förtydligas eller avvecklas E. Frågan är inte relevant för min förvaltning 9 20,5 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Följande förslag (7 sidor) är en källa på åtgärder (utifrån ett verksamhetsperspektiv) men behöver prioriteras och grupperas

78 Så här har verksamheter svarat 1(7):
Bättre kontroll på in- och utpassering (med tjänste-id) och att alla har tjänsteid synligt för kontroll av att bara behörig personal finns i våra lokaler. Vi har väldigt mycket KA-konton och avvikande datorer vilket gör VGR-nät sårbart och mer okontrollerat. Verksamhetens behov kan idag inte fyllas om de inte är administratörer på dessa datorer. Man behöver utveckla möjligheten att individanpassa en PC utan att man behöver vara admin. Det finns många tekniska brister man kan fixa men kommunikation och information till medarbetare skulle avhjälpa många risker som beror på den mänskliga faktorn. Samverkan mellan förvaltningar Regional samordning av reservnummer. Säker mail för känslig information, även webmail, så att de flsta användare kan nyttja tjänsten. Webutbildningar inom alla säkerhetsoråden för chefer och medarbetare. Alternativ till analog fax. Mer hjälp och stöd överhuvudtaget när det gäller säkerhetsarbetet. Vi är en liten förvaltning och har inte resurser eller kompetens för att hantera säkerhetsfrågorna på ett tillfredsställande sätt. Säkerhetsredovisningen med dess krav på handlingsplaner, krishanteringsplaner, RSA m m är för omfattade för den lilla administrativa verksamhet vi bedriver på miljösekretariatet.

79 Så här har verksamheter svarat 2(7):
Att det finns stöd som går att anpassa. Reservnummerhanteringen Säkra kort till journalinloggning Ansvarsfördelningen vad gäller säkerhet mellan Regionens Hus, Regionservice och HSNK Komprimera och integrera mål och redovisning med t e x uppföljning via Cockpit Allt, stödet är i huvudsak anpassat till sjukvården och är svårapplicerat i stödverksamhet. Informationsklassificering Brandövningar och krishantering För många steg och för mycket information rent generellt, från policy till beskrivning är det för många steg och för mycket information. Minska andelen steg och information för att tydliggöra vad som är viktigt. Frågor kring eget ansvar och förståelse varför det är viktigt att följa regelverk

80 Så här har verksamheter svarat 3(7):
Styrmodellen PM3 vilket inbegriper beslutsvägar, roller och mandat. Ej tydligt för verksamheten. I övrigt krävs specifika risk- och sårbarhetsanalyser för att kunna svara på frågan. Löpande utbildning för IT frågor Gemensamt operativet arbete, ex. tolkning av regelverk Alternativ till analog fax Kris- och katastrofplanen Roller och ansvar för säkerhetsarbetet Vore bra med en utbildning anpassad för oss som hanterar säkerhetsfrågorna på förvaltningarna. Saknar även ett nätverk med liknande förvaltningar i dessa frågor. SLA (Serice layer agreement) för viktiga IS/IT-system. Krypteringsfunktion för säker kommunikation. Säker autentisiering utifrån PDL. Informationssäkerhetskompetens inom Objekten (enl styrmodell för IS/IT). Förtydligande av VGR ITs process för säkerställande av att säkerhetskopierad information är korrekt och fullständig och går att återläsa. På vilken nivå kan VGR ITs övervaka IS/IT-system och på vilken nivå sker övervakning idag.

81 Så här har verksamheter svarat 4(7):
IT-resurser- med den föränderlighet inom IT som finns inom VGR/våra förvaltningar så krävs it-resurser(support) för att hantera "krångel". Idag försvinner ”den egna supporten/kunskapen” till It-förvaltning för att arbeta regionalt. Detta försvårar arbetet på ”hemmaplan” och det tar lång tid för att åtgärda ”krångel”. Samordning av reservnummer regionalt. Säkra upp mailfunktionen för att kunna hantera sekretessbelagd information som skickas över nätet. Ökat samarbete och samsyn mellan våra förvaltningar speciellt inom vårdgivaren där övergripande riktlinjer/broschyrer mm bör tas fram gemensamt. Viktigt att både patienter och medarbetare känner igen sig och behandlas på samma sätt. Stöd och hjälp vid genomförande av RSA och /eller rutin för hur vi kan hjälpa och stödja varandra över förvaltningsgränserna. Kommunikation och information om nya avta som skrivs. Viktigt även att berörda parter får lämna synpunkter. Exempel: Västfastigheters övertag av parkeringsverksamheten i VGR

82 Så här har verksamheter svarat 5(7):
Följande behöver förtydligas: Vad gäller för förvaltningar som lämnar ifrån sig kompetens till objekten, objektspecialister, samordnad objektspecialister? Hanteringen och förutsättningar borde vara kommunicerat innan start. För små förvaltningar är det sårbart att förlora kompetens utan ersättning. Att anställa en ersättare, som oftast är en förutsättning för att klara uppdraget resulterar i dubbla kostnader för förvaltningen. Hur vi ska utföra säkerhetsklassning av lokaler med hjälp av Västfastigheters mall samt VF engagemang i mål 3. Genomgång av mall för säkerhetsklassning. Finns den och är den beslutad? HLR kommer att ske under 2014. Hur ofta och på olika nivåer bör man göra företagsövergripande riskanalyser? Roller och ansvar. Säkerhetsarbetet mellan Västtrafik och våra entreprenörer. Det finns idag rutiner men de behöver samordnas i respektives krisplaner. Utbildning behövs till nyanställd och redan anställd personal Utbildningsmaterial/manualer behöver göras mer tillgängligt på intranätet. Hur vi skall agera när problem med diabetes, allergier och epilepsi uppstår.

83 Så här har verksamheter svarat 6(7):
Vissa delar av förvaltningens regelverk avseende informationssäkerhet är föråldrade. Vi hoppas på en ökad insats på detta området iom att skolorna har en gemensam förvaltning. Detta gäller såväl samverkan som förtydliganden. Gemensam hantering (regler) vid behandling av sekretessbelagd information. Roller, ansvar och rutiner behöver utvecklas Checklistor behöver tas fram som kan användas vide ex vis hot och våld samt vid IT-avbrott - jämför befintliga åtgärdskort som används av politiker. Inget behöver avvecklas men vissa saker behöver förtydligas coh förenklas. Regelverk kring säkerhet behöver synliggöras. Aktivt arbete och uppdateringar av regelverk behövs. Former och rutiner för digitala möten behöver utvecklas. Fax kan avvecklas.

84 Så här har verksamheter svarat 7(7):
Behörighetsstyrning för att få ut/ta del av data/information behöver förtydligas. Regler och anvisningar bör vara mer ändamålsenliga (förtydligas och förenklas) och mer anpassade mot verksamheter som de riktas mot. Befintligt regelverk bör förenklas. Mer regelverk behövs inte - förenkla det rgelverk som redan finns. Ta fram mall/exempel på en handlingsplan som beskriver hur säkerhetsarbetet ska bedrivas. Kortfattad säkerhetsutbildning (1-2 timmar) för all personal skulle underlätta säkerhetsarbetet. Kommunicera var uitbildningar, riktlinjer finns tillgängliga eftersom det är svårt att hitta på nätet. Säkerhetsarbetet är komplext och om uppföljning kan förenklas är det en hjälp. Förslag från HR inom regionkansliet: Populärutgåva borde finnas för säkerhetsarbetets regler och anvisningar.

85 Nära 77,2% svarar att vårt regelverk är komplext och behöver förenklas
Regler, råd och anvisningar för hur säkerhetsarbetet ska bedrivas är komplexa och omfattande och behöver förenklas. Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 1 2,3 B. 2 9 20,5 C. 3 13 29,5 D. 4 - Stämmer helt 21 47,7 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) Nära 77,2% svarar att vårt regelverk är komplext och behöver förenklas

86 För 79,6 % är mål och innebörd känd
Mål 7 - arbetet med informationssäkerhet är att säkerställa att information finns tillgänglig när den behövs, att den är korrekt, att obehöriga inte har tillgång till den (konfidentialitet) och att den kan spåras. Innebörd och konsekvenser av dessa mål är kända för all personal. Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 3 6,8 B. 2 15 34,1 C. 3 20 45,5 D. 4 - Stämmer helt 6 13,6 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) För 79,6 % är mål och innebörd känd

87 IT-säkerheten har förbättrats under 2013.
Namn Antal % A. Nej, IT-säkerheten har inte förbättrats 24 54,5 B. Ja, IT-säkerheten har förbättrats bland annat genom följande åtgärder 20 45,5 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44) “Trots att IT-säkerheten har förbättrats till en viss del men större delen, upplever medarbetare att IT-säkerheten ej har förbättrats. System införs utan möjligheter till utbildning. Systemen ej kompatibla vilket skapar frustration och tär på IT-säkerheten och medarbetare.”

88 Så här har verksamheter svarat 1(2):
Ytterligare datamänger om våra foto- och föremålssamlingar finns i ett säkert system, PRIMUS. Låsning av journalanteckningar efter 14 dagar Migrering av tekniska IT-system. Aktiviteter enligt godkänd handlingsplan från bransch Agnesbergs folkhögskola har nu en fast uppkoppling mot regionen. Personal kan nu även få tillgång till Insidan. Server och intrångsfrågor Införande av GIT plattform Controlling inom verksamheterna, flexibla manuella rutiner har etablerats Utbildningsinsatser för nyanställda, nya chefer, AT-ST läkare. Förstärkning på personalsidan. Genom användandet at Tjänste-Id i IS/IT-system

89 Så här har verksamheter svarat 2(2):
Ökad möjlighet till att använda SITHS-korten samt uppdatering av Windows 7 och mail (outlook) stärker IT-säkerheten. Alingsås lasarett följer de beslut som tas i regionen och utför inga systemutvecklingar på ”egen hand” Trots att IT-säkerheten har förbättrats till en viss del men större delen, upplever medarbetare att IT-säkerheten ej har förbättrats. System införs utan möjligheter till utbildning. Systemen ej kompatibla vilket skapar frustration och tär på IT-säkerheten och medarbetare. Flera virituella miljöer Utbildning av all personal VGR IT ansvarar för den tekniska säkerheten. Införandet av Ping Pong har förtydligat det interna informationsflödet Gemensam IT/IS för folkhögskolorna. Förbättringar har genomförts under 2013 men dock återstår en lång resa. Lösenordshanteringen har blivit bättre.

90 Personalen behöver utbildning i informationssäkerhet
Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 1 2,3 B. 2 7 15,9 C. 3 16 36,4 D. 4 - Stämmer helt 20 45,5 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

91 Policy, riktlinjer och anvisningar
Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. Policy, riktlinjer och anvisningar Namn Antal % A. 1 1 2,3 B. 2 4 9,1 C. 3 14 31,8 D. 4 9 20,5 E. 5 2 4,5 F. 6 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

92 Rutiner och instruktioner
Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. Rutiner och instruktioner Namn Antal % A. 1 1 2,3 B. 2 C. 3 6 13,6 D. 4 7 15,9 E. 5 13 29,5 F. 6 16 36,4 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

93 Övervakning och kontroll
Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. Övervakning och kontroll Namn Antal % A. 1 3 6,8 B. 2 10 22,7 C. 3 13 29,5 D. 4 11 25 E. 5 4 9,1 F. 6 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

94 Revision och uppföljning
Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. Revision och uppföljning Namn Antal % A. 1 2 4,5 B. 2 5 11,4 C. 3 12 27,3 D. 4 13 29,5 E. 5 4 9,1 F. 6 8 18,2 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

95 Grundläggande om säkerhetskultur
Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. Grundläggande om säkerhetskultur Namn Antal % A. 1 1 2,3 B. 2 3 6,8 C. 3 D. 4 14 31,8 E. 5 9 20,5 F. 6 16 36,4 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

96 Grundläggande om administrativ säkerhet
Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. Grundläggande om administrativ säkerhet Namn Antal % A. 1 1 2,3 B. 2 3 6,8 C. 3 8 18,2 D. 4 13 29,5 E. 5 7 15,9 F. 6 12 27,3 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

97 Grundläggande om fysisk säkerhet
Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. Grundläggande om fysisk säkerhet Namn Antal % A. 1 2 4,5 B. 2 5 11,4 C. 3 10 22,7 D. 4 15 34,1 E. 5 F. 6 7 15,9 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

98 IT-säkerhet och hur vi kommunicera information på ett säkert sätt
Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. IT-säkerhet och hur vi kommunicera information på ett säkert sätt Namn Antal % A. 1 B. 2 2 4,5 C. 3 8 18,2 D. 4 7 15,9 E. 5 16 36,4 F. 6 11 25 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

99 IT-säkerhet och hur vi skyddar informationen på ett säkert sätt
Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. IT-säkerhet och hur vi skyddar informationen på ett säkert sätt Namn Antal % A. 1 1 2,3 B. 2 2 4,5 C. 3 5 11,4 D. 4 8 18,2 E. 5 14 31,8 F. 6 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

100 Grundläggande om IT-säkerhet
Informationssäkerhet och olika utbildningsområden. Ange viktiga och mindre viktiga områden. 6 står för viktigaste område/områden och 1 står för minst viktigt område/områden. Grundläggande om IT-säkerhet Namn Antal % A. 1 B. 2 1 2,3 C. 3 10 22,7 D. 4 E. 5 11 25 F. 6 12 27,3 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

101 Den regionala säkerhetsstrategin för perioden 2013-2016 är ett stöd i arbetet med säkerhetsfrågor.
Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 3 6,8 B. 2 11 25 C. 3 17 38,6 D. 4 - Stämmer helt 13 29,5 Total 44 100 Svarsfrekvens 100% (44/44)

102 Övriga synpunkter och kommentarer på säkerhetsarbetet och säkerhetsläget 2013.
Namn Antal % A. Kommentar säkerhetsarbetet 14 31,8 B. Kommentat säkerhetsläget 8 18,2 C. Inga synpunkter eller kommentarer 30 68,2 Total 52 118,2 Svarsfrekvens 100% (44/44) Några synpunkter är;

103 Så här har verksamheter svarat 1(4):
Vår förvaltning har få anställda och förväntas leva upp till samma krav som de större. De åtgärder vi vidtar och åläggs oss tar längre tid att införa eller utföra i kalendertid än de förvaltningar som drar nytta av skalfördelar i termer av högre bemanning, resurser etc. Detta bör beaktas i samverkan med mindre förvaltningar. Det pågår flera aktiviteter för att uppnå ett strukturerat informationssäkerhetsarbete. Regional årsredovisning bör ha betydligt mindre antal frågor. Integritesfrågor ökar liksom hot och våldssituationer. Ställer högre krav på en grunläggande säkerhet i våra lokaler. Fråga 40 är omöjlig att svara på korrekt då målgrupp inte framkommer. Ostrukturerat och sporadiskt, reaktivt, impulsivt. Instabilt med otydliga roller och otydliga arbetssätt. Önskvärt med ökat fokus på riskhantering och analys på verksamhetssidan så att IT kan möta upp på bästa sätt (kontinuitetsplaner, informationsklassificering m m) Agnesbergs folkhögskola är en väldigt liten enhet och arbetet med säkerhet i dess olika former är oerhört komplext. Skolan önskar att det nybildade folkhögskolekansliet samordnade/ledde säkerhetsarbetet för regionens folkhögskolor.

104 Så här har verksamheter svarat 2(4):
Det finns behov av att återuppta högskoleutbildningen i säkerhetsarbete Generellt sett upplevs intresset för säkerhetsfrågor ha ökat. Verksamheterna efterfrågar i ökad omfattning utbildningar, råd och stöd från B&S. Antalet handlagda ärenden för lokal TiB uppgick under 2013 till 403, varav den enskilt största kategorin rörde IT/tele/teknik. På SkaS arbetar vi aktivt för att integrera patientsäkerhetsfrågor och andra säkerhetsfrågor med varandra. Regional årsredovisning bör ha betydligt mindre antal frågor Ställer högre krav på en grundläggande säkerhet i våra lokaler Det finns behov av att återuppta högskoleutbildningen i säkerhetsarbete Generellt sett upplevs intresset för säkerhetsfrågor ha ökat. Verksamheterna efterfrågar i ökad omfattning utbildningar, råd och stöd från B&S. Antalet handlagda ärenden för lokal TiB uppgick under 2013 till 403, varav den enskilt största kategorin rörde IT/tele/teknik. På SkaS arbetar vi aktivt för att integrera patientsäkerhetsfrågor och andra säkerhetsfrågor med varandra. Regional årsredovisning bör ha betydligt mindre antal frågor Ställer högre krav på en grundläggande säkerhet i våra lokaler

105 Så här har verksamheter svarat 3(4):
Viktigt att komma vidare med Västfastigheters övertagande av fastighetsbundna säkerhetsanläggningar. En stor del av informationssäkerhetsarbetet kommer att bedrivas i Objekten vilket innebär att kompetens och tid behöver finnas för dessa frågor. Det pågår dagligen arbete med att stärka säkerheten på sjukhuset. Vi ser att det är svårt för verksamheterna idag att få tid eller ta tid från den operativa verksamheten för övningar eller benchmarking där vi kan dela erfarenheter mellan varandra. Det är även svårt för medarbetare att komma till informationsmöten/utbildningar eller dialogmöten där säkerhetsfrågor kan lyftas. Hur vi ska bedriva säkerhetsarbetet beskrivs i sjukhusets verksamhetsmål. Medarbetarna upplever säkerhetsläget relativt gott, men det finns en osäkerhet kring hur vi kan hanterar kriser då vi inte har åtkomst till patientinformationsystem, telefoni. Idag ser vi att krångel med system väcker frustration och det blir stora fördröjningar i patientarbetet. Exempel vid införande av Windows 7 som sammanföll med el- incidenten som drabbade SU, även påverkade patientadministrativt system för AL med resultat att patienterna fick vänta och kunde ej registreras. Viktigt att vi ser implementering av IS/IT-system som en verksamhetsutveckling vilket bör/ska och måste planeras i god tid

106 Så här har verksamheter svarat 4(4):
Säkerhetskontroll sker kontinuerligt vid varje nyproduktion. Regelbunde översyn av våra lokaler, eftersom vi hanterar publik. Vi bedömer det som gott. Förvaltningen har i dagsläget svårt att se vilka arbetsuppgifter som ska utföras lokalt på förvaltningen resp. regionalt. Riskanalys ska vara utgångspunkt för en handlingsplan. Identifierade avvikelser ska hanteras och åtgärder ska genomföras och därefter följas upp.

107 9. Hälso- och sjukvård

108 Det finns god följsamhet kring regler för spärr av vårddokumentation.
Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 1 7,7 B. 2 3 23,1 C. 3 4 30,8 D. 4 - Stämmer helt 5 38,5 Total 13 100 Svarsfrekvens 29,5% (13/44)

109 Det finns god följsamhet kring regler och hantering av behörigheter
Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls B. 2 2 15,4 C. 3 6 46,2 D. 4 - Stämmer helt 5 38,5 Total 13 100 Svarsfrekvens 29,5% (13/44)

110 Om vårdskador - dvs undvikbara skador
Namn Antal % A. Antal vårdskador har minskat 7 53,8 B. Antal tillfällen när "vårdskada kunnat inträffa" har minskat 2 15,4 C. Antal vårdskador har ökat 6 46,2 D. Antal tillfällen när "vårdskada kunna inträffa" har öka Total 17 130,8 Svarsfrekvens 29,5% (13/44)

111 Granskningar, skyddsåtgärder av större betydelse, riskanalyser och förbättringsåtgärder som har vidtagits men inte redovisats tidigare. Namn Antal % A. Inget ytterligare att redovisa 5 38,5 B. Ex på ytterligare granskningar är C. Ex på ytterligare skyddsåtgärder är 1 7,7 D. Ex på ytterligare riskanalyser är E. Ex på ytterligare förbättringsåtgärder är 3 23,1 Total 19 146,2 Svarsfrekvens 29,5% (13/44) Några synpunkter är;

112 Så här har verksamheter svarat 1(2):
Riskanalyser i samband med större omorganisation (patientperspektiv, HR-perspektiv och samverkansperspektiv). Riskanalyserna sammanställs och utmynnar i gemensam handlingsplan. Patientsäkerhetsmätning, där resultatet analyseras och åtgärder vidtas. Säkerhetsanalys av lokaler, säkerhetsanalys av vissa patienter tex kriminella gäng Lokaler, farliga patienter Ordningsvakter, kameraövervakning Gröna korset Införande och arbete med styrtavlor och förbättringstavlor m.m. 20 journaler/månad

113 Så här har verksamheter svarat 2(2):
Kemikalier: Klorhexidin, formalin Framtagande av åtgärdskort enligt H-MIMMS på akutmottagningen. Framtagande av åtgärdskort för kemolyckor eller andra CBRN-händelser. Vid basgranskning av revisionen har visat sig att det finns förbättringspotential för hur styrelsen behandlar frågor avseende IT-säkerhetlöpande under året och säkerställa att regionens policy/riktlinjer för informationssäkerhet efterlevs av verksamheterna D.nr AL Fem risk- och konsekvensanalyser geonomfördes under Fem händelseanlyser har genomförts under 2013 där vårdskada inträffat. Uppföljning av åtgärdsförslagen gjordes 6-7 månader efter geonomgång av rapport. Förslag till nytt arbetssätt kring hantering och återkoppling av avvikelser är framtaget och kommer att testas inom ett klinikområde våren 2014 med utvärdering till hösten. Riskanalyser har genomförts vid större verksamhetsförändringar

114 Arbete har påbörjats att identifiera rutiner som kan effektiviseras och/eller automatiseras i perspektiven övervakning, styrning, ledning, beslutsstöd, kontroll och analys i syfte att öka IT-säkerheten och tryggheten för patienter och personal. Namn Antal % A. 1 - Stämmer inte alls 2 15,4 B. 2 4 30,8 C. 3 D. 4 - Stämmer helt 3 23,1 Total 13 100 Svarsfrekvens 29,5% (13/44) Bättre än väntat

115 Tack för uppmärksamheten
10. Övrigt Tack för uppmärksamheten SLUT Frågor kan ställas till: Jan S Svensson, tfn


Ladda ner ppt "Återkoppling Säkerhetsredovisning 2013"

Liknande presentationer


Google-annonser