Social färdighetsträning i skolan -en möjlighet?

En presentation över ämnet: "Social färdighetsträning i skolan -en möjlighet?"— Presentationens avskrift:

1 Social färdighetsträning i skolan -en möjlighet?
Christina Coco och Anna Borg KIND Christina Coco och Anna Borg

2 141111 Christina Coco och Anna Borg
AGENDA KIND Erfarenheter från samarbete mellan Salems skola och KIND Skolan och individer i särskilda behov Lärande och sociala färdigheter Sociala färdigheter, skola och vuxenliv Skolinterventioner Social färdighetsträning i skolans miljö Vad finns idag PEERS Social färdighetsträning, KONTAKT SKOLKONTAKT Christina Coco och Anna Borg

3 141111 Christina Coco och Anna Borg
KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar 2008: Beslut från Landstingsstyrelsen att inrätta ett kompetenscentrum 2009: Sven Bölte rekryteras från Tyskland till tjänsten som föreståndare 2010: Sven Bölte tillträde som professor i Barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid KI och föreståndare för KIND 2013: BUP-KIND startas med Steve Berggren som enhetschef KIND idag: ca 60 medarbetare, en blandning av olika professioner, kliniker och forskare Christina Coco och Anna Borg

4 141111 Christina Coco och Anna Borg
Utveckling Forskning Klinik BUP-KIND Undervisning Christina Coco och Anna Borg

5 Forsknings- och utvecklingsprojekt KIND
Projekt småsyskon Roots of Autism/ADHD Twin Study of Sweden (RATSS) Validering och standardisering av psykologiska instrument (ADI-R/ADOS/Conners-3, MASC, FEFA) Vuxenbehandling för ADHD och deras närstående, PEGASUS Hjärnvävnadsbank för forskning Kvalitetsregistret NEUROPSYK ICF Core Sets för ADHD och AST ASC inclusion- datoriserad interaktion för barn med AST EU AIMS Långtidsutfallet hos vuxna med utvecklingsrelaterade NPF KITE – Neurofeedback och arbetsminnesträning KONTAKT –Social färdighetsträning för barn/ungdomar med AST och komorbida tillstpnd Projekt ”Skolan som en plats för lärande, utveckling och framgång” m.m. Christina Coco och Anna Borg

6 141111 Christina Coco och Anna Borg

7 141111 Christina Coco och Anna Borg
Vad ska skolan lära ut? Kreativa inslag som idérikedom, nyskapande, nyfikenhet, initiativtagande, innovations- och entreprenörsanda Empatiska inslag som inlevelseförmåga, medkänsla, tolerans, förståelse och respekt för olikheter… Karaktärsegenskaper som ansvarstagande, uthållighet, omdöme, organisationsförmåga, framåtanda, självdisciplin, emotionell stabilitet. Sociala, och kommunikativa inslag som social förmåga, samarbetsförmåga, flexibilitet och anpassningsförmåga, kunna och våga uttrycka sin mening Inslag som berör självuppfattning: trygg identitet, självtillit och tilltro till egen förmåga, självförtroende, självkännedom, självständighet (autonomi) Inslag som handlar om analys och problemlösning, som kritiskt tänkande, förmåga att sätta mål och planera Inslag som berör lärande; lära att lära. Reflektera över sitt sätt att lära… Källa: ”Betydelsen av icke-kognitiva förmågor” Skolverket Christina Coco och Anna Borg

8 141111 Christina Coco och Anna Borg
Internationella styrdokument- Salamancadeklarationen - Skolorna bör hjälpa eleverna att bli självständiga; göra realistiska val Skollagen(portalparagrafen) Utbildningen syftar till att i samarbete med hemmen främja barn och elevers allsidiga och personliga utveckling till aktiva, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare” Läroplan Kursplan Christina Coco och Anna Borg

9 ”Osynliga” krav bakom det vardagliga skolarbetet
“startknapp” välja vänta växla anpassningsfömåga impulskontroll se sammanhang uthållighet upprätthålla koncentration medkänsla uttrycka egna åsikter ångestreducering motivation överblick fråga Inlevelseförmåga förhålla sig i tid Social förmåga arbetsminne självreglering perceptionskänslighet planeringsförmåga hålla fokus Etc etc… Christina Coco och Anna Borg

10

11 141111 Christina Coco och Anna Borg
Samarbetet Salems kommun - KIND Fokus: Kartläggningsarbete på olika nivåer: Individ, grupp och organisation utifrån förmågor kopplade till kunskapsuppdrag och socialt samspel Elevcoach 1 pedagog anställd på central elevhälsa Mobila enheten 2 pedagoger, 1 fritidspedagog 1 psykolog Salemskolan(Rektorsområde) Skolledning 16 pedagoger 5 fritidspedagoger Lokalelevhälsa Christina Coco och Anna Borg

12

13

14

15

16

17 Skolan och individer i särskilda behov
Många barn i särskilda behov får inte det stöd som de behöver i skolan och hos barn-ungdomspsykiatri Avsaknad av tidiga och riktade interventioner kan leda till mobbing, ensamhet, hemmasittande, ”skolfobi” och kan utveckla sekundära psykiatriska symtom Källa: Skolinspektionens rapport (2012, 2014) Barn/ungdomar med autismspektrumtillstånd (AST) utan adekvata insatser kan utveckla sekundära psykiatriska tillstånd (t.ex. depression, tvångssyndrom, ångest och social fobi) (Simonoff et al., 2008; White, Ollendick & Bray, 2011). 70% av skolorna inte levde upp till skollagens krav avseende särskilt stöd (Skolinspektionen, 2013) Christina Coco och Anna Borg

18 Sociala färdigheter, skola och vuxenliv
Dagens skola (samhälle?) och ökat krav på sociala färdigheter Ca 15% av elever i skolan visar på svårigheter avseende social kompetens (CASEL, 2003, Lewis; Lewis-Palmer, Newcomer, Stichter &Sugai 2004) Individer med AST tenderar underprestera i skola eller på arbetsmarknaden i relation till dess IQ (Howlin & Goode, 2004) Hög status i klass/skola associerat med lägre grad av dåligt mående (oro, osäkerhet inför nya saker, ledsnad) (Östberg, 2003) Låg status i skolan ökad risk för låg utbildningsnivå, arbetslöshet och psykiska besvär (Almquist & Brännström, 2014) Låga skolresultat associerat med dåligt mående i vuxenliv (drogberoende, magsår, olyckor) (Almquist, 2013) Studier har visat på samband mellan social kompetens, relationer med jämnåriga och skolframgång (Welsh et. al 2001) 15 % (CASEL, 2003, Lewis; Lewis-Palmer, Newcomer, Stichter &Sugai 2004). Welsh så påverkade skolframgång social kompetens i alla åldrar och social kompetens påverkade skolframgång från ”2nd grade” och uppåt i ålder (longitudinell studie över 3år). Underliggande mekanismer (inte undersökt i studien), kanske uppmärksamhet och/eller emotionsreglering?? (Welsh et al 2001) Östberg, skola i Skottland Status bland jämnåriga (1953 i Sverige 14000individer, school study of 1966 ”Med vem i klassen gillar du mest att arbeta med i skolan?” Register Kontrollerat för olika familjerelaterade (föä utbildning/inkomst, psykiska problem hos föä m.m.) och individuella faktorer (antal vänner, kognitiv förmåga, oro, förhoppningar) Skolresultat-dåligt mående kan för vissa utfall förklaras av individuella och familjefaktorer. Christina Coco och Anna Borg

19 Skolbaserade interventioner
Skolan- en plats där barn/ungdomar med AST förväntas använda sociala färdigheter, trots det finns ett ”research gap”, är understuderat Stort behov av samarbete mellan forskare och skolor Autism (2013; 17:3). Special issue on: School-based research of autism spectrum disorders Lovande strategier finns för barn med AST men implementeringen till skolan brister ev. pga dålig anpassning av metoderna till skolmiljön (Kasari & Smith, 2013) Vanligare med studier i kontrollerad forskningsmiljö men gör det svårt att säga hur metoderna fungerar i det verkliga livet. Manualer och flexibilitet behövs, väl utförd/kontrollerad forskning behövs Christina Coco och Anna Borg

20 Social färdighetsträning i skolans miljö
Behovet av interventioner generellt för individer med AST är stort och det finns begränsade evidensbaserade interventioner för barn med AST (Reichow & Volkmar 2010; SBU 2012) Social färdighetsträning – fokus att stärka ”önskvärda sociala beteenden” Metoder för social färdighetsträning kan vara: instruktioner, modellinlärning, repetera beteenden, feedback- och förstärkning Få studier är gjorda på social färdighetsträning för barn/ungdomar med AST i skolan Stort behov finns i skolan men även praktiska utmaningar Viktiga sociala färdigheter… som krävs för att klara av sociala situationer. Ett tillfälle att öva sociala färdigheter i en naturlig miljö med direkt möjlighet att öka/träna Christina Coco och Anna Borg

21 Social färdighetsträning i skolan -Vad finns idag?
Positiv men begränsad effekt av interventioner och ev. metodbrister Rek.: genomföra insatserna i förändringsfaser i livet, ökad frekvens, i klassrummet, matcha intervention med svårighet, var trogen med din metod, använd engagerande övningar Bellini: Metaanalys AST 28 studier publ Positiv men liten effekt January: Metaanalys av (AST) 55 studier (soc. färdighetsträning i skolan) publ Christina Coco och Anna Borg

22 Lärarledd intervention: 30 min/dag, 5 dgr/vecka i totalt 14 veckor
Autism (2013; 17:3. Special issue on: School-based research of autism spectrum disorders Fokus på att få och behålla kompisar, hantera avståndstagande och konflikter med jämnåriga Lärarledd intervention: 30 min/dag, 5 dgr/vecka i totalt 14 veckor PEERS- förbättrade sitt sociala fungerande (SRS-lärare), ökad kunskap i sociala färdigheter och minskad ångest jmft med kontrollgrupp 73 middle-schools students (non-public, school för HF ASD i klass på elever) with ASD. PEERS vs alt. social färdighetsträning. Pre-post: SRS (föä och lärare), quality of play (föä och tonåringar), social anxiety scale (föä och tonåringar), friendship qualities scale (tonåringar), Piers-Harris Self-Concept Scale (tonåringar), test of adolescent social skills knowledge (tonåringar). Didactic lesson (instruktion): Välja lämpliga kompisar Christina Coco och Anna Borg

23 KONTAKT, s.k. ”Frankfurtermodellen”
15 killar, 2 tjejer: yrs. IK >70 och AST. 11 mån, nov 2005-sept Barn 1h/vecka och tonår 11/2 h/vecka. Naive children 29 sessioner, naive adolescents 15 sessions och experienced adolescents 19 sessioner. Barn fick bättre effekt än tonåringar. OBS-liten grupp. Kan vara användbart för att öka sociala och adaptiva färdigheter samt skattad minskning av autistiska symtom (IQ och språkförmågor influerade positivt) Christina Coco och Anna Borg

24 141111 Christina Coco och Anna Borg
KONTAKT (Pilotstudie genomförd i Sverige 2011 med lovande resultat) Pågående klinisk utprövning av en manualbaserad, strukturerad social färdighetsträning i grupp (randomiserad kontrollerad multicenterstudie) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan KIND och BUP (projektansvarig professor Sven Bölte och projektledare Nora Choque Olsson) Barn/ungdomar med HF AST och komorbiditet (ADHD, depression och ångest) KBT principer i integration med olika områden som: sociala färdigheter, social kognition, social medvetenhet och problemlösning samt samarbete med föräldrarna och lärare 4-8 deltagare och 2 gruppledare Kort (12 sessioner) respektive lång (24 sessioner) Barngrupp 1 h/vecka och ungdomsgrupp 1,5 h/vecka Christina Coco och Anna Borg

25 KONTAKT- Kvalitativ studie
Examensarbete psyklogprogrammet: Jenny Asztalos ”En kvalitativ responderanalys av tonåringar och föräldrars upplevelse av social färdighetsträning i grupp för tonåringar med autismspektrumtillstånd” 10 intervjuade ”responders” och ”non-responders” (föräldrar-tonåringar) Tydligare förbättring sågs hos dem med högre grad av skattade svårigheter Deltagarna beskrev ökade sociala färdigheter (ta kontakt, ögonkontakt, beskriva känslor), ökad självförtroende, ökad självmedvetenhet och ökad kunskap om kort-långsiktiga konsekvenser Christina Coco och Anna Borg

26 141111 Christina Coco och Anna Borg
SKOLKONTAKT Pågående utvecklingsprojekt: Anpassa KONTAKT till att fungera i skolans miljö och skapa en manual för skolan Bibehålla metodens grundidé Applicera och utvärdera interventionen på gymnasieskola Manualbaserad strukturerad intervention utifrån KBT-principer Prel. 3ggr/vecka under 13 veckor Grupp på 4-8 deltagare och 2-3 gruppledare Både generella och individuella mål Multimodal ansats (instruktion, modellinlärning, repetition, emotionsigenkänning, problemlösning och konsekvenstänkande m.m.) Tydlig struktur och ramar samt upprepning Feedback från gruppledare Veckoteman Hantera och förstå missförstånd samt andras intentioner, att bli vuxen, Känna igen gester, ansiktsuttryck och beskriva grundläggande samt komplexa känslor Christina Coco och Anna Borg

27 141111 Christina Coco och Anna Borg
SKOLKONTAKT Fasta inslag: inlednings- och avslutningsrunda, utskick till föräldrar och lärare, hemuppgifter, fika, dagordning Återkommande: gruppregler, gemensam aktivitet, stöttning av hemuppgifter, fika Valbara inslag: temadiskussioner inklusive ev. fördjupad temadiskussion och gruppövningar Session 6:2 Inledningsrunda Hemuppgiftsstöd Temadiskussion: Hur tar man kontakt med en person man inte känner? Ev. fördjupning: Hur tar man kontakt med någon sociala medier? Fika Avslutningsrunda Ex. hemuppgift: Beteendeanalys: beskriv en situation där du kände dig ensam eller där du kände dig utanför Temadiskussion: 8. Hur  kan jag bestämma träff med en vän? Hur gör man om någon ställer in en planerad träff? Fördjupning: Hur fortsätter man vara kompis med någon? Hur kan man bli mer än kompis med någon man är intresserad av? Gruppövning: Rollspel, vad har förändrats? etc Christina Coco och Anna Borg

28 Hemuppgift från KONTAKT (ur arbetsboken)
Christina Coco och Anna Borg

29 SKOLKONTAKT I SKOLKONTAKT syftar till att förbättra och deltagarna får träna på att: Social interaktion och kommunikation Konflikthantering Ögonkontakt Problemlösning Social kompetens Lyssna på andra och berätta för andra om sig själv Ansiktsmimik och kroppsspråk Förstå sin egen roll i sociala sammanhang Självförtroende Christina Coco och Anna Borg

30 TACK FÖR ER TID OCH ERT ENGAGEMANG!!
Avslutande frågor TACK FÖR ER TID OCH ERT ENGAGEMANG!! Christina Coco och Anna Borg

31 141111 Christina Coco och Anna Borg
ki.se/kind Christina Coco och Anna Borg