Glasögonkursen Rami Alkhamisi Fil. Dr René León Rosales 2017-04-08.

En presentation över ämnet: "Glasögonkursen Rami Alkhamisi Fil. Dr René León Rosales 2017-04-08."— Presentationens avskrift:

1 Glasögonkursen Rami Alkhamisi Fil. Dr René León Rosales

2 09:45-10:45 Normkritik, intersektionalitet och vardagsrasism
09:30-9:45       Presentation 09:45-10:45     Normkritik, intersektionalitet och vardagsrasism 10:45-11:00     Paus 11:00-12:00     Segregation och dess negativa konsekvenser 12:00-13:00     Lunch 13:00-14:00    Hur ska vi jobba? 14:00-16:00 Barn och ungas delaktighet. 16:00-16:30 Utvärdering

3 Vad är en norm? 3

4 Nationalencyklopedin
norm, det "normala" eller godtagna beteendet i t.ex. en social grupp; konvention, praxis.  norm, handlingsregel, påbud om hur man bör handla eller om hur något bör vara beskaffat eller organiserat.  Vem passar inte in i normen? Vilka konsekvenser har det? Vissa normer begränsar människors handlingutrymmen. Det är viktigt att synliggöra och ifrågasätta dem. Fotboll-damfotboll? Författare-invandrarförfattare? Sjuksköterska manlig sjuksköterska? Föräldrarna - de homosexuella föräldrar?

5 Normkritik En reaktion mot ”toleranspedagogik”= skapa ”förståelse” för människor som diskrimineras, marginaliseras, osynliggörs, förtrycks. Det leder inte till ett ifrågasättande av de mekanismer som leder till maktojämlikheter Normkritisk pedagogik har inte fokus ”avvikare” eller ”offer” i ett sammanhang, utan på de normer och strukturer som skapar dessa kategorier som avvikande, annorlunda, problematiska. Synliggöra konsekvenserna detta har, för de drabbade, för de privilegierade, för samhället. Heterosexuell/homosexuell/bisesuell? Vuxen/barn/äldre? Svensk/invandrare? Vit/svart/brun? Ateist/kristen/muslim? Man/kvinna?

6 Att arbeta normkritiskt
Synliggör och ifrågasätt normer vars konsekvenser är att vissa individer eller grupper stigmatiseras, förtrycks, marginaliseras, nedvärderas och begränsas i sitt handlingsutrymme. Synliggör den struktur som privilegier ingår i: Lättare att se normen när man är drabbad av den. Det kan ibland vara svårt att se sina privilegier Att drabbas av en viss typ av förtryck innebär alltid att några andra är privilegierade Synliggör hur maktojämlikheter är beroende av praktiker i samhälleliga institutioner. Granska den egna positionen: Vilka benämningar använder jag? Vilka är mina privilegier? Vad kan jag göra? Vad kan vi göra?

7 ”Vi och dem” som norm 7

8 René León Rosales, fil. dr etnologi, Mångkulturellt centrum

9 René León Rosales, fil. dr etnologi, Mångkulturellt centrum

10 René León Rosales, fil. dr etnologi, Mångkulturellt centrum

11 René León Rosales, fil. dr etnologi, Mångkulturellt centrum

12 René León Rosales, fil. dr etnologi, Mångkulturellt centrum

13 René León Rosales, fil. dr etnologi, Mångkulturellt centrum

14 René León Rosales, fil. dr etnologi, Mångkulturellt centrum

15 René León Rosales, fil. dr etnologi, Mångkulturellt centrum

16 Intersektionalitet 16

17 Intersektionalitet Fokus på hur olika former av diskriminerande normer (maktordningar) samverkar i samhället. Myntades av aktivister inom Black Feminism, för att möjliggöra en kritik av genusforskningens uppfattning om kvinnor som "bara" kvinnor. Hon menade att det fanns andra faktorer som spelar in i en diskriminering, exempelvis etnicitet, ålder eller klass. Vissa maktordningar kan förstärka varandra. Undviker att rangordna identitetskonstruktioner, fokus på den ömsesidiga påverkan. Vill inte reproducera och normalisera de gränser som finns mellan identitetskonstruktioner. Det finns alltid hierarkier inom varje kategori, som är effekter av samverkan mellan olika maktordningar.

18 Undvika homogeniserande berättelser. ”Alla X är sådana”.
”Hur är det möjligt att skapa en berättelse om makt och ojämlikhet som inte är förtryckande och stigmatiserande?” (de los Reyes & Mulinari 2005:128) Synliggöra hur identitetskategorier alltid skapas inom samhälleliga strukturer. t ex ”elev”, en position som skapas inom en samhällelig institution med tydligt normerande ramar och villkor, skolan. Undvika homogeniserande berättelser. ”Alla X är sådana”. Peka på de likheter som finns i existensvillkoren hos skilda kategorier, i stället för att enbart fokusera skillnader. På så sätt motverkas ”atomiserande” berättelser.

19 Vardagsrasism 19

20 Hur ens kropp bedöms i vardagliga situationer
Jag har varit med om mycket, men jag vet inte om det är rasism…Som på morgonbussen, och då har jag bara bott i områden där det bor svenskar... Så åker man med bussen, men ingen sätter sig bredvid en, de står hellre upp! Och då undrar man, jaha, för jag luktar inte illa, och jag ser inte jätteful ut… Eller som när man går hem från krogen och det går någon framför en, och de blir rädda… Och gamla tanter som stoppar in väskan… Och går du in på ICA så följer de efter dig, en sådan där vakt... (Andreas, adopterad från Colombia) 20

21 Alexander: Jag började gå ut i Stockholms innerstad, på krogar
Alexander: Jag började gå ut i Stockholms innerstad, på krogar. Det var jag och…en invandrare plus ett stort gäng svenskar, men vi fick aldrig komma in. T: Fast dina vita kompisar kom in? A: Ja, trots att de var ännu mer högljudda och fullare, men vi fick alltid höra att det krävdes medlemskort eller att vi hade fel byxor eller fel skor. (adopterad från Sri Lanka)

22 Folk kunde säga neger-Fredrik… och det finns ju så många andra sätt att förklara vem man är. Och så kunde det vara: ”Din gamle neger”, ja du vet, idiotgrejer! Och skulle det ha varit någon utomstående som jag inte har någon koppling till, då hade det kanske blivit mer fysisk konfrontation, men när det är någon man känner så kan man inte göra så mycket. Eller kan, kan man, men då skulle man behöva slåss jämt! (Fredrik, adopterad från Dominikanska republiken)

23 Ni bor inte i Rinkeby, skärp er!
Berivan: Hon [deras lärare] kom till oss och vi får inte bryta … vi får inte bryta Jasmine: Hon kommer till oss bara: ” Ni bor inte i Rinkeby, skärp er!”. [---] Rickard: Vad säger ni när hon säger så då? Berivan: Det känns konstigt för först så Jasmine: Det känns som hon försöker göra oss … svenskar! Rickard: Ja … Berivan: …Och inte bara det, hon säger rinkebysvenska, ja vad är det för fel på Rinkeby? Jasmine: Vad är det för fel på Rinkeby? Berivan: Det är mångkulturellt, alltså det finns hur många språk som helst där, bara för det alltså, och det går ju jättemånga här som är från Rinkeby sådär Jasmine: Ok alla vet, Rinkeby det bor många invandrare där, men hon kan ändå inte säga sådär!

24 Segregation och dess negativa effekter
24

25 Vad vill du blir när du blir stor?
Atay: Jag vill bli polis. René: Jag tror att du kommer att bli polis också. Men… Varför vill du bli polis, förresten? A: För att det är bra jobb, faktiskt. Det är bra jobb, jag tjänar bra pengar. R: Hm. A: Det är bra jobb faktiskt, jag säger det är bättre än att sitta och vara pizzabakare, och göra, alltså bilmekaniker, det är tråkigt det där alltså förstår du? Du är polis, du sitter bara i bilen. Du kör runt, om det händer någonting, du tar fast han, du gör så hära [visar ett grepp] (Atay )

26 René: Vad vill du arbeta med i framtiden?
Duan: [Suck ] Eyyy, jag ville bli pilot. R: [Skrattar till] Ja? F: jag kommer aldrig att bli det. R: Varför inte? F: Det är bara att plugga. R: Ja. Men om du inte blir pilot, så vet du inte? S: Om jag inte blir pilot, så vet jag inte. R: har du inga andra planer? S: Jag skulle vilja bli… typ, pizzasnubbe. R: Hm S: Göra pizzor. R: [skrattar till] OK. (Duan )

27 Materiella villkor René: Och du sa att du inte var duktig, varför då? Ted: Det, alltså, jag hinner inte lära mig hemma. Jag har tre små syskon, och sen jag måste ta hand om dem. (---) R: Och du bor tillsammans med dina tre syskon? T: Ja. För att i min mammas och pappas rum, alltså barnen, det passar inte. Och nu min mamma sover inte bredvid min pappa, hon sover där jag sover, för mina småsyskon/ och ibland, jag brukar komma för sent till skolan, mina syskon brukar, alltså de brukar gråta på natten och det. Jag brukar vakna, sen jag kan inte sova. R: Hur gamla är dina syskon ? T: Den äldsta han är två år, februari han blir tre. De andra de är ett år, augusti de blir två. R: Är de tvillingar? T: Ja. Det finns två tvillingar. R: Och de gråter på nätterna. T: Ja, alltså, typ en vaknar, typ sen jag kan inte sova en timme typ, sen jag sover, typ sen Sara vaknar, sen [otydligt]. Så här, de turas om hela tiden. (Ted )

28 Försvinnande elever Under lunchen sitter jag med Lena. I slutet av lunchen sätter sig även Kristina med oss, efter att ha ätit med en grupp elever. Jag frågar om Jacky och Lucy, två duktiga elever som detta år inte är kvar i klass 6b. Kristina berättar att de har flyttat till andra skolor. Hon säger att hon misstänker att det är därför att föräldrarna vill slippa att de ska gå till Storskola nästa år. Hon berättar också om en annan tjej, Michelle, som har flyttat. Hon konstaterar att ”det är de driftiga som lämnar skolan”. (Fältanteckningar från 11 september 2004).

29 M: Ja, Jacky, han har slutat. R: Jacky, ja. M: Och sen, Azzeza.
R: … Hade du andra kompisar i fyran än nu? Umgicks du mer med and/ med någon? M: Ja, Jacky, han har slutat. R: Jacky, ja. M: Och sen, Azzeza. R: Vem är det? M: Azzeza, en tjej, hon har också slutat. Och Michelle. R: Michelle, ja. M: Hon har slutat. R: Kitty. M: Ja, Kitty också. R: Varför har de slutat? M: Jag vet inte. Jag tror att Azzez/ att de inte lärde sig så bra. R: Var det så att de inte lärde sig mycket, eller? M: De säger det med skolan, den är dålig och sånt. R: Sa de så? M: Ja. R: Ok. Vad tycker du då? Är skolan bra? M: Ganska. R: Och klassen? Vad tycker du om din klass? M: [Otydligt], klassen är mycket bra. (Mehmet )

30 Svensk = ordning René: Kan klassen bli bättre? Walter: Ja.
R: Vad skulle/ Vad skulle hända? W: Typ om/ eller nej, det går inte att bli bättre. R: Det går inte? W: Vi har lärt oss från fyran till nu, så att vi kan stoppa/ alltså, att stöka och sånt, det går inte. R: Men det skulle, alltså, om det skulle gå, vad skulle hända? W: … Alla skulle vara tysta, typ så där. Inte stöka som i klassen, typ, om det finns svenneklass [otydligt] vågar inte röra på sig, alltså R. Hur vet du det? W: Jag har sett många klasser, mina kusiner har/ så här, då är det deras kompisar. R: De berättar hur det är i svenneklassen? W: Ja. (Walter )

31 D: Hm… Nej. Mer som typ, invandrare. R: Varför inte. Hur är svenskar
D: Hm… Nej. Mer som typ, invandrare. R: Varför inte? Hur är svenskar? D: Svenskar, de har ren svenska, typ… de har inget, typ, de har bara en språk. Så de kan lära sig engelska snabbare, för dem är det bara en språk, så de lär sig två språk samtidigt, du vet. Och för typ, mig, det kommer att dröja för jag har två språk nu. Och för att kunna den tredje, det kommer typ dröja. Och för dem, det går så där snabbt [knäpper med fingrana] R: Just det. Hm. Hur är/ finns det andra skillnader mellan svenskar och… D: Jaaaa R: Hur är svenskarna? D: Svenskarna, de är i alla fall tysta på lektionerna, typ, vad jag vet att de är typ lugnare än vad vi är. Och sen, de sköter sig i alla fall… R: Ok. Känner du, har du svenska vänner? D: Jag har bara en. Han är inte hel svensk, han är hel/ eee finsk och svensk. Men han, han sköter inte sig. (Duan )

32 Riktig svenska René: Hur tror du att det ska gå för dig på Storskolan? Hassan: … Jag tror att det går bra, men Kärbospråket kommer att stanna. Alltså jag kommer att ha Kärbospråket hela tiden. R: Men varför är det fel? Eller varför är det dåligt? H: … Alltså, de pratar inte riktig, riktig svenska. (…) R: Hur är, hur är svenskar då, hur är de svenska vännerna? Finns de en skillnad mellan de och killarna här? H: Nej… Killarna här? R: Ja. H: Ja. R: Vad är de för skillnad? H: Språket. R: Språket. H: Och de är, ja, språket. De är snällare också. (Hassan )

33 René: [skratt] Är det skillnad mellan de där svenskar och… Onur: [nickar] R: Vilken skillnad finns det? O: De, de pratar så här, eget språk. De pratar mer, så hära, svenska. Vi, vi kan inte så mycket som de kan. R: Hm. Har du ha/ O: Vi använder enkla sat/ meningar och sånt. R: Hur vet du det? O: Vi, man ser på orden och sånt. R: Har du märkt det någon gång, när du har talat med dem? O: Ja, det finns flera ord som kan betyda någonting. Och vi, vi tar det lätta alltid. R: Hm. Kan/ alltså, det har hänt dig också? Det har hänt dig? O: Ja. R: När då? När? O: Jag vet inte. När jag brukar prata med Kristina [otydligt] (Onur )

34 Skör svenskhet René: Är du född i Sverige? Saman: Hm [nickar]
R. Har du svenskt pass? S: Ja. R. hur känn/ känner du dig svensk då, eller… hur känner du dig? S: jag känner mig så här… ah, typ svensk. R: Har du många svenska kompisar? S: Nej. Jag tror inte jag har en enda. R: Är det så? S: Alltså, det bor inga svenskar här i Kärbo. Typ tre styckna. Fast de där vuxna. R. Men, har du träffat svenska ungdomar? S: Hm, många. R: Hur är dem då? S: De är, de ser snälla ut och det, schyssta. (Saman )

35 Undervisning När jag börjar hjälpa till, märker jag att det är vissa ord de har svårt för. En fråga är till exempel: ”Vilka källor kan du använda för att hämta information?”. Här tror eleverna i gruppen att det handlar om vattenkällor. Någon nämner som ett möjligt svar Botvidskällan. När gruppen i grupprummet ska svara på frågan ”Har det hänt någonting inom ert område på sistone?”, tror de att frågan handlar om ifall det har hänt någonting inom deras bostadsområde på sistone. Fikret börjar berätta att gympasalen har brunnit upp. Bora skriker: ”Det där var för två år sen!”, och viftar irriterat på handen, eftersom det inte är något som hänt nyligen. Jag inser då att de inte förstår att ”område” här syftar på det kunskapsområde de ska fördjupa sig i och inte på deras bostadsområde. (Fältanteckningar från 04091)

36 Segregation som struktur
36

37 Andel personer med utländsk bakgrund
Befolkningen med utländsk bakgrund (definierat som personer födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands) Data från 2009 Källa: Stockholms Läns Landsting Samma sak lokalt i botkyrka tullinge – fittja Tullinge vill skapa egen kommun. Segregation i sin vardag, ej förlägga till rasister. Tullingepartiet tala rinte invandring utan ekonomi, skattetryck inte beosta dyra norra botkyrka

38 Källa: Botkyrka kommun databas

39

40 Tre år efter examen Man har gått samma utbildning på högskolan – vad som händer efter examen – tre gånger vanligare att man är arbetslös om man har rötter i afrika än sverige eller övriga norden Källa: TCO Samma villkor för alla akademiker?

41 Lönsamheten i att studera
Lönegap mellan infödda och invandrade kvinnor på knappt kronor om året Lönegap mellan infödda och invandrade män på drygt kronor om året. Se även kön och etnicitet som 2 lönediskriminerande strukturer Källa: SCB 41

42 Öppen arbetslöshet Data från 2009 Källa: Stockholms Läns Landsting

43 Hälsa Ohälsotalet är summan av antalet dagar med sjukpenning, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning dividerat med befolkningen 16 – 64 år. Data från 2009 Källa: Stockholms Läns Landsting Högst storvreten, lägst i tullinge

44 Källa:Socialstyrelsen 2009. Folhälsorapporten 2009
Justeras efetr socioekonomisk bakgrund om dt finns någon betydelse var man är född – ta bort klassefekten (randig) skillnaden minskar förstås men inte raderad Källa:Socialstyrelsen Folhälsorapporten 2009

45 Upplevelse av utsatthet för diskriminering

46 Grunder för diskriminering

47 Segregation Segregation: Ett rumsligt åtskiljande av befolkningsgrupper baserat på socioekonomisk bakgrund, etnicitet, hudfärg, religion med mera. En viktig del i återskapandet av sociala och ekonomiska maktrelationer i samhället - personer socialiseras in i olika miljöer och villkor, får tillgång till olika sociala nätverk med mera. 47

48 Det finns påtagliga mönster av segregation de svenska städerna – en segregation som är kopplad till skillnader i inkomst, utbildning, hälsotal, arbetslöshet, boendemönster. Det får till konsekvens att såväl ungdomar som vuxna i grunden har olika sociala och ekonomiska förutsättningar för hur de kan leva sina liv och utvecklas. Segregationen utgör en struktur som är särskilt diskriminerande för människor som är födda utanför Europa. Detta

49 Hur gör vi det värre?

50 Hur ska vi göra så att ingen kund eller medarbetare vågar ”komma” ut med sin homosexualitet?
Hur ska vi göra så att vår organisation är så otillgänglig som möjligt för människor med funktionsnedsättningar? Hur ska vi göra för att tjejer/killar, kvinnor/män alltid ska följa traditionella könsroller? Hur ska vi göra så att troende inom alla religioner känner sig exkluderade? Hur ska vi göra så att alla misstror människor med en annan etnisk bakgrund än sin egen?

51 René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum
Hur jobbar vi med…. Vår organisation? Våra arbetsrutiner? Våra personliga förhållningssätt? René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum René León Rosales, fil doc etnologi, Mångkulturellt centrum

52 René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum
Organisation Vem arbetar hos oss? Vilka jobbar med vad hos oss? Exempel: “Jasså, så du ska simma resten av ditt liv?” Vilka möter vi i vårt arbete? Kan de identifiera sig med våra organisationer? Speglar våra organisationer den mångfald som finns i staden? Är vår organisation tillgänglig för alla? Vilka kompetenser och kunskaper behöver vi främja för att på bästa sätt arbeta med olika grupper? (Språk, utbildning, nätverkt osv) Vilken kunskap finns om dessa frågor i vår organisation? Präglar perspektivet våra styrdokument? Våra rekryteringspraktiker? René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum René León Rosales, fil doc etnologi, Mångkulturellt centrum

53 René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum
Arbetsrutiner Vilka föreställningar har vi om de vi arbetar med, och hur påverkar det vårt bemötande? Exempel: “Det har varit så mycket stölder här, förstår du” Vilka föreningar, församlingar, organisationer, personer samarbetar vi med? Vilka möjligheter har olika grupper av medborgare att bidra I vidareutvecklingen av våra arbetspraktiker? Kan vi använda andra språk som en resurs i vårt arbete? Vilka ord, vilka benämningar använder vi i vårt arbete? René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum René León Rosales, fil doc etnologi, Mångkulturellt centrum

54 Personligt förhållningssätt
Hur bejakar jag min egen nyfikenhet och min vilja att ständigt utvecklas i mitt yrke? Hur jobbar jag med mina egna fördomar? Utgår jag ifrån att jag, i min position, faktiskt har makt, kan förändra saker och kan motverka de mekanismer som leder till att vissa grupper marginaliseras i samhället? René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum René León Rosales, fil doc etnologi, Mångkulturellt centrum

55 Tack.