Elevhälsans arbetsformer – teman med variationer

En presentation över ämnet: "Elevhälsans arbetsformer – teman med variationer"— Presentationens avskrift:

1 Elevhälsans arbetsformer – teman med variationer
Jonas Höög Centrum för skolledarutveckling Varför heter det elevhälsa? Från elevvård till Elevhälsa Mitt förslag De verksamheter som tidigare kallades elevvård och skolhälsovård i skolan bör benämnas Elevhälsa. Inom Elevhälsan ska det finnas högskoleutbildade yrkesgrupper med följande kompetenser: social, psykologisk, medicinsk, omvårdnads, specialpedagogisk och studie - och yrkesvägledande. Elevhälsan ska finnas tillgänglig för elever, föräldrar (i frågor som rör deras barns skolgång), lärare, arbetslag och skolledning. Särskilt viktigt är att beakta elevers möjligheter att kontakta elevhälsans personal. Elevhälsa ska anordnas för förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan. Fristående skolor ska anordna elevhälsa som motsvarar den som anordnas inom det offentliga skolväsendet. Elevhälsans personalgrupper ska delta i skolans arbete för att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev. Personalen ska ha ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Vilka yrkesgrupper/kompetenser som ska ingå i Elevhälsan och deras uppgifter ska framgå av skollagen. Regeringen bör ge Skollagskommittén i uppdrag att formulera författningstexten för detta förslag.

2 Det viktigaste vi har! Alla är överens – Varför får vi inte till det ?
(SKL mars 2009)

3 Jag kopplar ihop lärande, hälsa och skolmiljö och understryker att samma faktorer som är väsentliga för elevers lärande och växande också är avgörande för deras hälsa och allmänna välbefinnande. Det går inte att särskilja undervisning från annan verksamhet i en skola eller från skolans klimat och miljö. All verksamhet och alla aktiviteter i skolan utgör tillsammans den miljö i vilken elevernas lärande och utveckling ska ske. Datum Sidfot

4 2 miljoner barn (SKL mars 2009)

5 Datum Sidfot

6 Elevhälsans arbetsformer-teman med variationer
Struktur Kultur Politik Individ Datum Sidfot

7 Struktur Elevhälsans organisation - lokalt eller centralt organiserad
Skall resurserna för elevhälsoarbetet samlas centralt eller användas ute i skolorna Professionalitet och likvärdighet (och kostnader) Närhet och sammanhang Det här är ju en evig fråga – jag har jobbat med personalfrågor I många år särskilt I magisterprogrammet för personalvetenskap. Det finns I organisationsvärlden ständiga trender att samla dessa dtödresuresr centralt eller distribuera dem lokalt till enheter och chefer I linjen. UR Från dubbla spår till elevhälsa s11 Jag är inte beredd att föreslå några centralt fastställda normer för Elevhälsans omfattning. Det finns stora skillnader i olika kommuners och skolors förutsättningar. De många olika organisatoriska lösningarna gör det också svårt att föreslå centrala normer. Tendens att bilda centrala resursenheter Min kartläggning visar att bildandet av centrala resursteam ökar i kommunerna. Jag uppfattar att denna tendens i hög grad har att göra med elevvårdarnas konkreta arbetssituation. För många elevvårdare måste det framstå som en lösning på problemen med en situationsstyrd arbetssituation att få ingå i en fungerande arbetsgrupp med klara riktlinjer och ramar för det egna arbetet. Men det är inte givet att det är den bästa lösningen för eleverna, om det samtidigt innebär ett större avstånd till stödet. För att eleverna ska känna tilltro till elevvårdande personal är det viktigt att de kan kontakta personalen för t.ex. ett samtal med bibehållen integritet. Alternativet är att få elevvården bättre integrerad i skolans ordinarie arbete, att åstadkomma tydliga och med den övriga skolverksamheten väl integrerade mål och en kvalitativ utvärdering av resultaten. Datum Sidfot

8 Struktur Från Central till Lokal
Konsekvenser för EH-personalen Gymnasiepersonal EH: Elevhälsochef fanns förr, nu har vi lite olika chefer, beroende på professioner, vi kuratorer har psykologen, ni har för- och grundskolechefen, sköterskorna har skolläkaren. Så det är nedmonterat nu, och till hösten förmodligen kommer vi alla ligga under rektorer. Ytterligare en nedmontering. Elevhälsopersonalen upplever att de mister sitt “arbetslag” Sådana förändringar stöds ofta av rektorer. I samtalen med dem uttrycks ofta ett krav på att de som ansvariga skulle behöva ha större inflytande över hur ledarskapet i elevhälsoarbetet skall bedrivas. Det är flera hinder som nämns. Personal vid den centrala elevhälsan har ofta stora svårighet att skapa kontakt med skolnivån. Man prövar olika former för att länka sig till vardagsarbetet i skolan men blir oftast ett serviceorgan dit skolor kan vända sig med beställningar. Från skolperspektivet upplever rektorer och lärare att det är svårt att nå fram, att väntetiderna är långa och när man äntligen står i tur har frågan lösts eller blivit olösbar. Man upplever också att när den centrala nivån har möjlighet att bidra har de svårt att haka tag där skolan är i ärendet och en hel del av det skolan redan gjort är bortkastat, inte användbart och man får börja från början. När insatser gjorts av den centrala elevhälsan i form av utredningar, bedömningar eller andra åtgärder upplever lärare och rektorer att man inte får någon tydlig återkoppling och hjälp med hur man skall gå vidare. Både det arbete som föregått den centrala insatsen och efterarbetet försvåras därför. Datum Sidfot

9 Struktur Från lokal till central
Konsekvenser för lärarna Lärare 7-9: Frågorna lyfts oftast ovanför, alltså om det är vi som lärare som ger signaler om att det kanske behövs en utredning här, det blir sedan som att vi lämnar ifrån oss det... om det då hamnar hos Elevhälsocentrum, då är det ju ytterst sällan som vi ser utredningsresultat och sådär... Lärarna upplever att de mister kontakt med eleven, alieneras från elevens lärprocess Datum Sidfot

10 Struktur Vad kan man beställa?
Det finns en svårighet i relationen mellan skolan och central elevhälsa som har att göra med tolkning av uppdrag och vad den centrala EH kan hjälpa till med. En rektor vid en stor 7-9 skola säger: Central elevhälsa, numera har vi bra relation till dem.. tidigare var jag bekymrad, dom har fostrat oss ganska kraftfullt och hårt… där har jag personligen sprattlat mot mycket… dom ställde bra men besvärliga frågor En dialog om varandras arbetsformer måste utvecklas. Hur ser styrdokumenten ut? För en minskad distans mellan centrala elevhälsoenheter och skolan måste en större kunskap och förståelse om parternas uppdrag, roller och kompetenser byggas och att ett samarbete utvecklas därifrån. Om det inte finns resurser att ge alla skolor tillräcklig uppsättning professionella som kan ansvara för de olika situationskompetenser som krävs idag, måste lärarna själva förvärva bredare kompetens i det som arbetet med eleverna egentligen kräver. Datum Sidfot

11 Struktur SUG I alla kommuner finns särskilda undervisningsgrupper. Ett exempel från en grundskola i en större kommun visar mångfalden: ”Sen har skolan mindre undervisningsgrupper för BIBASS som är kopplade till elevstödorganisationen där det finns 4 såna grupper, med aspergerproblematik, ADHD, långsam inlärning - integrerad med särskolan, och elever som har socioemotionella problem… så ser skolan ut.” BMBASS kommentera Skolinspektionen Hem för vård eller boende. Kvalitetsgranskning Rapport 2010:2 Beslut och utredning saknas. Samtliga 114 elever som vi intervjuat har anpassad studiegång, vilket bland annat innebär att omfattningen av elevernas undervisning inte motsvarar den som föreskrivs i den nationella timplanen. I de allra flesta fall saknas både beslut och utredningar avseende den anpassade studiegången. Skolinspektionen menar att detta är allvarligt eftersom inskränkningen av elevernas rätt till utbildning skett på osäker grund. Passiva skolhuvudmän. Huvudmännen för elevernas ordinarie skolor är passiva när det gäller att säkerställa elevernas rätt till utbildning. För att särskild undervisning ska kunna anordnas vid ett HVB krävs att skolhuvudmannen överlåter undervisningen till det aktuella hemmet. Det är dock vanligt att ett formellt överlåtande saknas eller att det finns brister i hur överlåtandena går till. Ofta är det socialtjänsten i kommunen och inte skolan som är aktiv. Svårt att samverka kommun/HVB. De aktuella hemmen och de för eleverna ansvariga skolhuvudmännen har svårt att hitta former för att samverka både före och under placeringen, vilket kan påverka elevens rätt till utbild-ning. I samband med placeringen ges inte den nödvändiga informationen om elevens utbildningsbakgrund till det mottagande hemmet för att undervis-ningen ska kunna genomföras och anpassas på ett sätt som utgår från elevens behov och förutsättningar. Dessutom är skolhuvudmännen passiva vad gäller att följa upp elevens utveckling under placeringen. Datum Sidfot

12 Vilka är Problemen? ADD Psykoser ADHD PTSD Affektiva sjukdomar
Antisocial personlighetsstörning Asperger Autism Begåvningshandikapp Beroendeproblematik Borderline DAMP Ej specificerad GAD Kriminalitet Mental retardation Missbruk Neuropsykiatri Personlighetsstörningar Psykiatri Psykoser PTSD Relationsproblem Schizofreni Sexuellt utåtagerande Självskadebeteende Spelmissbruk Tourettes Trotssyndrom Tvångssyndrom (OCD) Uppförandestörning (Conduct Disorder) Uppmärksamhetsstörning Utvecklingsstörning Ångestsyndrom Ätstörningar Från en hemsida för HVB Datum Sidfot

13 Struktur SUG på tre nivåer
I skolan,varierande tidsbegränsning Med diagnos – särskild klass ”skola i skolan” En lärare i en aspergerklass säger: jag vet inte riktigt, jag tycker att det är svårt med utredningar…det blir lite en modegrej , det har blivit vanligare och känns inte alltid så välgrundat, det är fler som får den diagnosen där vi inte kan se problematiken så tydligt. Utanför skolan - i annan skola Fakta om Aspergers syndrom Autismspektrumtillstånd är ett övergripande begrepp som innefattar diagnoserna autism, Aspergers syndrom eller genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation. Spektrumbegreppet kan ses som ett sätt att tydliggöra att det fi nns stora individuella skillnader mellan individer med samma diagnos och att det kan vara svårt att dra exakta gränser mellan diagnoserna. För att ställa diagnosen Aspergers syndrom brukar man utgå ifrån att man har nedsatta funktioner inom minst två funktionsområden: ömsesidig social interaktion, ömsesidig verbal och icke-verbal kommunikation, begränsad föreställningsförmåga och begränsad beteenderepertoar. Graden av svårigheter kan variera starkt från att bara anas i vissa situationer till att bli mycket allvarligt begränsande vid många tillfällen. Skolan och Aspergers syndrom. Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Hur möter skolorna barn som har Aspergers syndrom eller liknande svårigheter? Rapporten bygger på enkät- och fallstudier av skolors erfarenheter.   Sammanfattning 2: Hur möter skolorna barn med Aspergers syndrom? Skolverket redovisar här en enkät- och fallstudie som, utifrån skolpersonalens erfarenheter, ger en bild av skolornas olika sätt att arbeta och möta eleverna. I många fall klarar skolan att organisera och genomföra undervisningen så att alla elever ryms, men det har också skett en ökning av antalet segregerade undervisningsformer. Rapporten visar på erfarenheter som kan användas för att förbättra skolans arbete när man möter elever med Aspergers syndrom. Rapporten innehåller dessutom två artiklar som skrivits av forskare i pedagogik. De utgår från ett klassrums- och elevnära perspektiv på hur skolan kan arbeta förebyggande för att elever med Aspergers syndrom ska vara en del i hela skolans angelägenhet. Datum Sidfot

14 Struktur Vilka mål har elevhälsan?
Skolan är mål- och resultatstyrd. En verksamhet som elevhälsoarbetet bör därför också ges tydliga mål Här blir svaren osäkra, otydliga, obefintliga Stegen i planen Grunduppgifter Första steget i planen. Här fyller ni i grundläggande uppgifter som är kopplade till planen, till exempel vision, planens giltighetstid och vem eller vilka som är ansvariga för planen. Här kan ni också ladda upp skolans logotyp. Utvärdering Här skriver ni om utvärderingen av förra årets plan. Det handlar bland annat om hur utvärderingen har gått till och vilka som varit delaktiga i utvärderingen. Här beskriver ni också hur nästa utvärdering ska gå till. Främjande arbetet Här beskriver ni konkreta och uppföljningsbara mål och åtgärder för att främja barns lika rättigheter. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart. Tänk på att det ska finnas åtgärder för samtliga diskrimineringsgrunder. Här finns möjlighet att fylla på med upp till 20 olika främjande insatser/åtgärder. För varje insats/åtgärd ska ni ange ett mål som är konkret och möjligt att följa upp. Kartläggning Det här steget handlar om hur ni skaffar er information om nuläget på er skola. Ni får även tips på kartläggningsmetoder. Kartläggningen syftar till att identifiera konkreta risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Resultatet från kartläggningen ska ligga till grund när ni planerar mål och åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Mål och åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I det här steget är det dags att formulera konkreta och uppföljningsbara mål och åtgärder för er skolas plan. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart. Rutiner för akuta situationer Under den här fliken ska ni beskriva hur skolan ska agera när någon i personalen får reda på att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det handlar om att formulera rutiner för hur personalen ska agera och hur uppföljning och dokumentation ska gå till. Även här är det viktigt att ange vem eller vilka som har ansvar för vad som ska göras och dokumenteras. Vår plan Här fastställer ni er plan och hittar tidigare års planer. I det här steget kan ni också välja att plocka in extra information i er plan. Det kan handla om definitioner av diskrimineringsgrunder och andra begrepp. Ni kan även aktivera, radera eller skriva ut planen här. SOU 2000 :19 Bristande styrning Ännu allvarligare är att de kommunala huvudmännen inte har kunskap om kostnader, styrning och tillsyn i den egna kommunen. Både mina egna och andras undersökningar visar tydligt att det snarare är regel än undantag att det saknas klara mål och riktlinjer för elevvården. Huvudmännen har ofta delegerat verksamheten till rektorsområden och skolenheter utan att samtidigt ge riktlinjer för verksamheten. Med stöd av de erfarenheter jag under utredningsarbetet har gjort vill jag hävda att det vanligaste är att kuratorer, psykologer och specialpedagoger i SOU 2000:19 89 mycket stor utsträckning själva bestämmer vad de ska arbeta med och vilken verksamhet de ska prioritera. Skolhälsovårdspersonalen är något mera styrd i sin verksamhet, eftersom flertalet kommuner har ett program för skolhälsovården och vissa fasta uppgifter av tradition utförs. Vissa arbetsuppgifter stadgas dessutom i skollagens 14 kapitel. Därmed inte sagt att personalen inom elevvården inte gör ett gott arbete och goda insatser för såväl enskilda elever (och deras föräldrar) som skolpersonal. Vad jag efterlyser är klarare mål för verksamheten, övergripande planering, utvärdering, prioritering och ett genomtänkt kvalitetsarbete. Datum Sidfot

15 Struktur Vilka mål har elevhälsan?
En 7-9 lärare svarar: Har aldrig sett nåt skrivet. Jamen den här tanken att hjälpa alla, vi gör så gott vi kan, vi lyckas med en del, misslyckas med andra. Rektor i F-6 skola : Mål…jag kan inte säga att jag har sett några speciella mål för elevhälsan. Som jag tänker att det omfattas av samma direktiv och riktlinjer som övrig personal. Men vi har ingen vision och mål speciellt för elevhälsan Rektor i F-9: Vilka mål? Ja, sådär insatt är jag inte eftersom de har en egen chef. Hos oss…alla i behov av särskilt stöd ska få det och ha god hälsa. I intervjuerna har frågan ställts på följande sätt: Vilka mål har elevhälsan? Den första reaktionen på frågan är oftast tystnad och förvåning. En 7-9 lärare i en mindre kommun säger efter en tankepaus : Har aldrig sett nåt skrivet. Jamen det här att tanken att hjälpa alla, vi gör så gott vi kan, vi lyckas med en del, misslyckas med andra. Datum Sidfot

16 Struktur Hur vet man om Elevhälsan når sina mål?
En rektor säger: Alltså, egentligen vet man ju inte så mycket eftersom man inte är chef över det En grupp rektorer i en mindre kommun reflekterar: Vi gör ingen speciell utvärdering av elevhälsan, däremot har vi en stor gymnasie-utvärdering vartannat år, som handlar mycket om trivsel Kvalitetsarbetet får karaktären av verksamhetsberättelser antalet möten, antalet elever som haft hälsosamtal osv. Viktiga uppgifter att registrera men de redovisar medel inte mål Eftersom målarbetet är underutvecklat blir det också som den kloka kuratorn noterar svårt att utvärdera insatser och utveckla vidare förbättringsåtgärder. Kvalitetsarbetet får karaktären av verksamhetsberättelser där man redogör för antalet möten, antalet elever som haft hälsosamtal osv. Viktiga uppgifter att registrera men de redovisar de medel som använts inte hur de mål som borde eftersträvas – ökade förutsättningar för elever att lära – uppnåtts. Datum Sidfot

17 BRUK - Normer och värden samt personlig utveckling
Grundläggande demokratiska värderingar Självkänsla och självförtroende Kommunikation, samarbete och konfliktlösning Respekt för människors olikheter Jämställdhet Initiativ och ansvarstagande Kritisk granskning och problemlösningsförmåga Skapande förmåga Bedömning Detta är BRUK BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument. BRUK kan användas i den process som ständigt pågår: målformulering, genomförande, bedömning av måluppfyllelse, analys samt formulering av verksamhetens mål och pågående utvecklingsprocesser. Det kan användas för att starta utvecklingsprocesser, som en del i det systematiska kvalitetsarbetet eller för att ta fram underlag för skrivandet av den årliga kvalitetsredovisningen. BRUK hjälper till att synliggöra, bedöma och utveckla kvalitet i verksamheter. Det kan vara en hjälp både för den enskilda verksamheten eller arbetsgruppen och för kommunen. Arbetslaget kan använda BRUK för uppföljning och utvärdering och för att formulera nya mål. Enheter och verksamhetschefer kan använda verktyget som arbetsunderlag för uppföljning och utvärdering. BRUK ger endast kunskap om enskilda indikatorer eller indikatorområden och kan inte ensamt vara ett underlag för att ta fram ett samlat kvalitetsvärde för verksamheten. Verktyget kan användas parallellt med eller som alternativ till andra kvalitetssystem. BRUK bygger på medvetenhet om hur det borde vara i förhållande till hur det verkligen är vilket leder till utveckling. BRUK ger den som skattat sin verksamhet information både om var de befinner sig kvalitetsmässigt och riktningen för arbetet mot uppsatta mål för verksamheten. Denna medvetenhet leder till motivation för och inspiration till förbättring av verksamhetens kvalitet. 3 BRUK har tre huvudområden som strukturerar tänkandet: Process – vad arbetar vi med? – hur organiserar vi lärandet? Måluppfyllelse – vad leder vårt arbete till? Bakgrundsfaktorer – vilka är våra förutsättningar? Varje huvudområde är indelat i indikatorområden, delområden och indikatorer. För den enskilda indikatorn finns ett antal kriterier att ta ställning till. Självskattning av en indikator följs av en analys. De indikatorer och delområden som gäller för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen kan också i de flesta fall användas i särskolan (innefattar grundsärs kolan,gymnasiesärskolan och särvux). Ibland kan en indikator uppfattas som mindre relevant eller mer sällsynt i särskolan, och får då anpassas efter verksamhetens och elevernas förutsättningar. Det blir den enskilda skolan/verksamheten som genom sitt val av indikatorer avgör om en viss indikator är relevant eller inte. När det gäller förskoleklassen, skolbarnsomsorgen och SFI gäller samma sak. Delar av materialet ska kunna användas och anpassas även för dessa verksamhetsformer. Man får gemensamt tänka igenom om kriterierna fungerar som de är eller om de behöver anpassas. Kanske behöver man formulera vissa egna kriterier. Materialet är omfattande eftersom det täcker stora delar av förskolans, förskoleklassens, grundskolans, gymnasieskolans, särskolans, SFI:s och vuxenutbildningens verksamhet. Datum Sidfot

18 Prata en stund Har ni en bra organisation för elevhälsan och tydliga mål för hur elevhälsoarbetet skall bidra till lärandet Om det som skrevs I Från dubbla spår hade genomförts En lämplig mix för olika kommuntyper borde arbetas fram Man måste sätta mål för en så viktig verksamhet I en målstyrd organisation Regler eller dialog Är det eleven I centrum eller aktörernas resurser och makt Om det ovan falleraer beror allt för eleven på vem man träffar Datum Sidfot

19 Kultur Skillnader mellan grupper
Olika nivåer; GY rektor det finns en skolkultur i den här kommunen att skola = grundskola och sen tar det slut Mellan olika professioner; Lärare 7-9:vårt uppdrag är ju ändå att de ska lyckas i skolan. Så det blir lite dubbelt. De pratar utifrån måendet och vi ska sätta betyg. JH:Kan man säga att ni är länk mellan pedagogerna å ena sidan och sköterskor och socionomer, läkare, psykologer å den andra. Och där går ni mellan två kulturer? EH specialpedagoger: Absolut. Precis så är det. Inom skolan; Rektor 7-9: en del vill ha hårda tag och bestraffningar och en del tycker att man ska göra tvärtom och jobba med belöningar Det Skolverket vill lyfta fram i de nya allmänna råden är det främjande arbetet med att uppmärksamma positiva sidor som stärker skolans arbete med mänskliga rättigheter i skolan och alla elevers lika värde. Likabehandlingsplanen måste användas som ett redskap hela tiden. - Det förebyggande arbetet utgår från hur situationen ser ut på just den här skolan, just nu, just i år. Har vi problem på den här skolan som på sikt kan leda till kränkningar? - Det viktiga är att man har tänkt igenom saker i förväg. Skolan måste ha ett bra klimat och ha kompetens för att kunna bedöma om ett visst språkbruk upplevs som kränkande eller kan leda till kränkningar, säger Elin Brunell. Sekretessproblematiken som nämns dyker upp väldigt ofta i intervjuerna men i varierande skepnad. Vissa upplever den som ett stort hinder i det gemensamma arbetet kring eleven. Vissa rektorer är ganska bryska i sina kommentarer när de menar att de är de som har ansvaret och måste få veta vad skolsköterska, läkare eller kurator fått för information om en elev eller familj. Andra uppfattar detta som ett mindre problem. På något sätt, inte så att sekretess bryts, men ändå genom kommunikation och handlingar kring en elev ges tillräcklig kännedom om ett ärende för att det vidare arbetet inte skall hindras eller fel beslut tas. Detta hänger troligen samman med hur nära olika elevhälso- och pedagogisk personal samarbetar och alltså hur elevhälsoorganisationen är uppbyggd. Ju mer centraliserad desto sannolikare att sekretess blir ett hinder kan man anta. Datum Sidfot

20 Kultur Förebyggande - Brandkårsutryckning
Skolsköterska: Vi styrs av både skollagen och hälso- sjukvårdslagen, socialstyrelsens riktlinjer… handlar mycket om dokumentation, sekretess, och finns vissa saker som vi måste göra, vaccinationer och fastställda hälsokontroller... sen ska man jobba förebyggande, vad som nu menas med det… Gymnasierektor: … hos oss tror jag dom har väldigt mycket akut, men att dom skulle vilja ha mer förebyggande… Det är ju lätt att bli händelsestyrd. Vi har tappat bondesamhällets planering och framsynthet och anammat det löpande bandets princip. Datum Sidfot

21 SKL mars 2009 Elevhälsa Primärvård Ungdomsmott Socialtjänst
Öppenförskola BUP BVC MHV SiS HVB STatens institutionsstyrelse HVB hem Skola Vuxenpsykiatri Polis

22 Politik Många aktörer med olika uppdrag
Skillnader i krav på sekretess, hur man kommer in i ärendeprocessen, utbildningsbakgrund, kompetens, maktanspråk, förhållningssätt I en kommun pågår en debatt om utredningsansvar: Rektor 7-9: Den här eleven behöver en djupare utredning, om koncentrationssvårigheter, ADHD eller liknande, då har det varit svårt… diskussionen har varit vad landsting ska göra och vad kommunens egna psykologer ska göra i utredningsfasen för att man ska komma i nästa steg. Här finns många aktörer med olika mandat, resurser intressen. Olika styrformer Datum Sidfot

23 Individ Personberoende
Lärare 7-9: Var ett fantastiskt möte, så ibland funkar det jättebra… men tidigare har vi inte haft så många såna kontakter, känns lite personberoende… sen kan det säkert vara någon struktur också, men jag får en känsla av att det kan vara personberoende Rektor 6-9: Tror det är mer personbundet, … tänker framför allt på en person som ofta lyfter fram kunskapsuppdraget, och är ganska bestämd i det… har tidigare funnits en tendens hos många att det handlar mer om måendet hos eleverna Handlingar och beteenden I en organisation måste ju alltid vara situationsanpassade. Elever är olika, skolor är olika, men en för stor sådan tenderar att strida mot tanken om likvärdighet I allt skolarbete. Bristande styrning Avsaknaden av generella riktlinjer för verksamheten gör att elevvårdarna i hög grad gör egna arbetsplaneringar och därmed också egna prioriteringar. Då trycket är starkt på akuta insatser såväl från skolledningens sida som lärarnas och elevernas, blir elevvårdarnas arbete i hög grad situationsstyrt. Det finns också en tendens till att insatserna då begränsas till insatser för enskilda elever vilket medför att det generella förebyggande arbetet blir lidande. Det innebär inte att elevvårdspersonalen inte gör nytta och är en god hjälp för både elever och skolpersonal, men det är inte säkert att det är en optimal användning av deras tid och kompetens. Särskilt när resurserna är starkt begränsade är det angeläget att Elevhälsan får förutsättningar att arbeta mer långsiktigt och strategiskt. Brist på ledning Ledningsfunktionen är viktig i all verksamhet. Elevvården visar upp en splittrad bild när det gäller ledning. Ibland, men långt ifrån alltid, finns en särskild verksamhetsledare för hela eller delar av elevvårdens verksamhet utsedd. När det finns en särskild verksamhetsledare är det ofta antingen en biträdande rektor, som har ett särskilt ansvar för insatser och resurser när det gäller barn i behov av särskilt stöd, eller en verksamhetschef för ett elevvårds- eller resursteam Datum Sidfot

24 Avsaknaden av generella riktlinjer för verksamheten gör att personalen i hög grad gör egna arbets-planeringar och därmed också egna prioriteringar. Då trycket är starkt på akuta insatser såväl från skolledningens sida som lärarnas och elevernas, blir elevvårdarnas arbete i hög grad situationsstyrt Datum Sidfot

25 Individ Rollutformning – psykolog Utredning eller handledning
Specialpedagog i Central elevhälsa: när vi kommer in i ett ärende, då kan det komma sådana frågor som inte vi kan svara på riktigt. Vi har inte den kompetensen helt enkelt, det är en svårighet att inte ha en psykolog som är närvarande hos oss jämt. Och då är det inte utredning ni behöver, eller? Nä, nä, För att undvika utredning. Och förstå den här andra nivån. Sätta in det här elevärendet i ett psykologiskt perspektiv, inte bara utifrån diagnoser utan utifrån förståelse för varför reagerar barnet så här Lärare: att man hade arbetet närmare i skolmiljön. Jag menar, bara en sådan sak som att ha en skolpsykolog eller någon där man fick prata om den här eleven och vilken hjälp kan de få och hur kan vi göra för att hjälpa dem? Handledning behövs En viktig uppgift för Elevhälsans personal bör vara att ge stöd och handledning åt den pedagogiska personalen. Det sker i dag i stor utsträckning i individuella fall. Resursenheternas personal arbetar ofta konsultativt och handleder lärare, arbetslag och skolledning. Detta skulle kunna utvecklas mera och bli ett kontinuerligt inslag i Elevhälsans verksamhet. Överhuvudtaget bör man, enligt min mening, i mycket större utsträckning diskutera avvägningen mellan insatser för enskilda elever och insatser av mera generell karaktär. Det handlar både om stöd och konsultationer och om återkoppling av erfarenheter i samband med skolans utvecklings- och utvärderingsarbete. Elevvårdspersonalens känsla av isolering sammanhänger med i vilken mån deras arbete är integrerat i skolans verksamhet i övrigt och framför allt hur samarbetet med lärarna fungerar. På de skolor där kuratorer, psykologer och annan elevvårdspersonal tar en aktiv del i skolans verksamhet, t.ex. ingår i lärarlag, arbetar med lärarhandledning osv. känner man inte samma isolering och upplever mer tillfredsställelse med sin arbetssituation. Däremot kan arbetsbelastningen härigenom bli större. Ett skäl för att ha enheter på avstånd från skolan är att en elevvårdare som ingår i och är förankrad i en skolas sociala gemenskap kan ha svårt att hävda synpunkter och värderingar som står i strid med lärargruppens. Det kan få betydelse vid konflikter mellan elev, lärare, skolledning. Elevhälsans personalgrupper är viktiga eftersom deras olika kompetens i psykologiska, sociala, omvårdande, medicinska och vägledande frågor kompletterar lärarnas pedagogiska kompetens. De kan bidra till att de nödvändiga samtalen, diskussionerna och mötena blir bredare och mer reflekterande. s137 Datum Sidfot

26 Elevhälsans utformning Värderingar som styr Elevhälsan
Struktur Elevhälsans utformning Social miljö Positiva sociala relationer lugn stämning respekt empati MÅL Elevernas Lärande- kunskaps och sociala mål Närvaro- fysisk och psykisk Trygghet – avsaknad av hot och kränkningar Välbefinnande trivsel Kultur Värderingar som styr Elevhälsan Fysisk miljö Skolans utformning och standard Lärmiljö Lär processer Politik Intresse grupperingar resurs fördelning Psykosocial miljö Balans mellan Krav kontroll stöd KASAM Individ Kunskap kompetens Behov motivation Pedagogisk miljö Didaktiska former som stöder ett lärande för alla Datum Sidfot

27 Sammanfattning Elevhälsan än en gång – NU ÄR DET VÄL DAGS?!
Balansen mellan lokalt och centralt Mål och utvärdering Inkludering eller en grupp för varje diagnos? Kan man förändra kulturer? Intressenternas intressen Personberoende och likvärdighet EH personalens rollutformning Elevhälsan än en gång – NU ÄR DET VÄL DAGS?! Om det som skrevs I Från dubbla spår hade genomförts En lämplig mix för olika kommuntyper borde arbetas fram Man måste sätta mål för en så viktig verksamhet I en målstyrd organisation Regler eller dialog Är det eleven I centrum eller aktörernas resurser och makt Om det ovan falleraer beror allt för eleven på vem man träffar Datum Sidfot

28 Tack för er uppmärksamhet
Om det som skrevs I Från dubbla spår hade genomförts En lämplig mix för olika kommuntyper borde arbetas fram Man måste sätta mål för en så viktig verksamhet I en målstyrd organisation Regler eller dialog Är det eleven I centrum eller aktörernas resurser och makt Om det ovan falleraer beror allt för eleven på vem man träffar Datum Sidfot