Den digitala vägen till morgondagens välfärd

En presentation över ämnet: "Den digitala vägen till morgondagens välfärd"— Presentationens avskrift:

1 Den digitala vägen till morgondagens välfärd
Patrik Sundström, programansvarig för eHälsa Center för eSamhället, Avdelningen för digitalisering

2 Agenda Digitalisering – det handlar inte om ”om”, utan om hur och hur bra vi gör det SKL:s arbete och organisation för digitaliseringsfrågor eHälsa som ett verktyg för bättre vård och omsorg – SKL:s arbete och organisation av kommuner och landstings gemensamma satsningar Aktuellt och nytt om lagstiftning och utredningar

3 Välfärdssektorn behöver anställa medarbetare under perioden 2010 till nya medarbetare behövs i vården och omsorgen fram till 2023 om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning. vi kan inte producera vård och omsorg på samma sätt som vi gör idag om vi ska öka kvaliteten, möta den åldrande befolkningen och samtidigt hålla kostnaderna i schack.

4 Att finansiera välfärden år 2035 motsvarar 13 kronor mer i skatt

5 Människors förväntningar på digitala välfärdstjänster
De "nya" generationernas medborgare, elever, patienter, företagare, trafikanter, kulturkonsumenter, medarbetare - tar det digitala för givet och naturligt. Tar för givet att kunna kommunicera och agera digitalt med företag som man handlar av (e-handel ökar), resebolag (bokar resor själva numera), media (väljer vad vi tittar/lyssnar på). Förväntningar

6 Erbjuder vi välfärdstjänster på bästa sätt?
Smartare välfärd. 62 % använder Internet varje dag , 80 % av åringarna Högre förväntningar Livscykel, genom livets alla skeden, kontakter med offentlig sektor. Kommunen – landstinget, skyltfönster, närmast medborgaren. Hur möter vi medborgaren och företagen på rätt sätt, hur tillgodoser vi deras krav och behov? Måste utgå från medborgaren, som ofta har komplexa behov som involverar flera olika verksamheter, myndigheter, kommuner, länder m.m. – vilket kräver samverkan För att förenkla kontaktytan till offentlig sektor behöver e-tjänster vara lätta att hitta, användarvänliga, någorlunda likartade och i många fall samordnade. Ibland uppstår behov av kontakter med flera olika kommuner, landsting, regioner och myndigheter. Exempelvis när en privatperson har arbete eller fritidshus i annan kommun än sin hemkommun eller erhåller vård i annat landsting. För en företagare kan det handla om att vara utförare till olika landsting eller att bedriva verksamhet i olika kommuner. Privatpersoner och företag ska inte behöva veta hur ansvaret mellan olika huvudmän ser ut eller bemötas på ett alltför olikartat sätt. Med rätt utformade e-tjänster kan och vill privatpersoner och företag göra en del av jobbet som idag belastar offentlig verksamhet. Vi lever i en tid då e-samhället utvecklas och etableras. Internet och informationstekniken påverkar alla samhällsområden med väldig kraft. E-samhället omfattar utnyttjande av informationsteknik (IT) i ett socialt, samhälls­ekonomiskt och legalt perspektiv. E-samhället utvecklas i offentlig förvaltning genom strategisk verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e-förvaltning. Genom e-förvaltning bidrar kommunal sektor till e-samhället. E-förvaltning definieras som ”verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser”. Initialt användes informationstekniken främst i rationaliseringssyfte för att förbättra den interna administrationen och minska dess kostnader. Med Internets intåg skapades möjligheter att underlätta kontakten med privatpersoner och företag. E-tjänster används idag för att erbjuda god service, öka kvalitet och effektivitet i verksamheter.

7 Tidigare produktivi-tetsutveckling drevs till 40 procent av it
Tidigare produktivi-tetsutveckling drevs till 40 procent av it. It-sektorn stod för merparten av denna utveckling, Digitala analfabeter, svårt att utföra jobb

8 Utgångspunkter för SKL:s arbete med digitalisering
Digitalisering är en viktig nyckel för att möta utmaningar kring bl.a. välfärdens finansiering, kommande rekryteringsbehov, människors förväntningar på service. Handlar om verksamhetsutveckling och är strategiska ledningsfrågor. Medlemmarna har ställt tydliga krav på SKL att ta en ledande och samordnande roll i utvecklingen av e-samhället. Behövs kraftsamling på alla nivåer och inom alla verksamheter samt koordinering, återanvändning och viss harmonisering.

9 Strategi och handlingsplan för eSamhället
Strategins övergipande mål*: Enklare vardag för privatpersoner och företag. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Handlingsplan: 32 initiativ med förväntade lägen 2015 inom programområden * Även regeringen och E-delegationen har dessa mål

10 SKL inrättade 2011 Beredningen för eSamhället
Beredningar Demokratifrågor eSamhället Internationella frågor Kultur och fritid Primärvård och äldreomsorg Samhällsbyggnad Socialpolitik och individomsorg Tillväxt och regional utveckling Utbildningsfrågor Kongress Styrelse Arbetsutskott Delegationer Förhandlingsdelegation Revisionsdelegation Sjukvårdsdelegation Revisorer Valnämnd Programberedningar Hur olika får det bli Ökat bostadsbyggande Beredning för eSamhället I beredningen sker avstämning och uppföljning av Strategi för eSamhället samt politisk förankring av frågor med övergripande strategisk karaktär. Övriga politiska beredningar Respektive programområde stäms av i den beredning som ansvarar för verksamhetsområdet.

11 Ny avdelning för digitalisering
SKL inrättade 2013 Ny avdelning för digitalisering VD Håkan Sörman VD-staben Avd för digitalisering Per Mosseby Avd för administration Lena Dahl Avd för vård och omsorg Hans Karlsson Avd för lärande och arbetsmarknad Per-Arne Andersson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Gunilla Glasare Avd för ekonomi och styrning Bettina Kashefi Avd för arbetsgivarpolitik Agneta Jöhnk Avd för juridik Germund Persson Avd för kommunikation Monica Björklund Aksnes Håkan Sörman är vd för SKL. Organisationen består av en stabsenhet och nio avdelningar. Här arbetar cirka 400 personer. Det finns också ett kontor i Bryssel.

12 Sektionen och programkontoret Center för eSamhället, CeSam
Sektionschef Åsa Zetterberg Vård och omsorg Patrik Sundström Skola och lärande Malin Annergård Näringsliv och arbete Bengt Svenson Samhälls-byggnad, transporter och miljö Daniel Antonsson Kultur, fritid och besöks-näring Demokrati och delaktighet Anders Nordh Gemensamma funktioner och tjänster, Anna Gillquist Grundläggande strukturella förutsättningar (arkitektur, säkerhet, lagar), Ulf Palmgren, Jeanna Thorslund, Sara Meunier

13 CeSam Medlemsförankring
CeSams strategiska ledningsgrupp: Anders Mellberg, Malmö Martin Andreae, Södertälje Anna-Lena Cederström, Region Blekinge Joachim Danielsson, Uppsala Staffan Ingvarsson, Stockholm Helena Mehner, Göteborg Göran Persson, Karlshamn Anna Sandborgh, Karlstad Kristina Sundin Jonsson, Skellefteå Annika Wennerblom, Trollhättan Tillfrågade landstingsdirektörer Styrelse och beredningar CeSams strategiska ledningsgrupp Regionalt nätverk för e-samhället Regionalt nätverk e-hälsosamordnare Arkitekturnätverk för digital samverkan Styr- och referensgrupper med stort verksamhetskunnande SKL:s ordinarie chefs- och tjänstemannaträffar

14 Exempel på initiativ som CeSam är engagerad i
Gemensamma lösningar: Digital informationstjänst för ekonomiskt bistånd It-stöd för medborgardialog Mina meddelanden Mina fullmakter E-legitimation Kravspecifikationer: Skoladministrativt it-stöd Barnens behov i centrum – BBIC Verksamhetsystem socialtjänst Upphandling: E-arkiv Trygghetslarm Video- och kommunikationstjänst Säkerhetstjänster Strategier och forum: Skolans digitalisering eHälsa Vägledning och stöd: Öppna data Digital delaktighet Molntjänster Trygghetslarm NPÖ Självvärderingsverktyg (eBlomlådan, LIKA-skola) Förstudier och pilot: Digitala lärresurser Välfärdslab 1177 vårdguiden för socialtjänsten

15 Utveckling av vård och omsorg med stöd av digitalisering - eHälsa
Rätt information i rätt tid till rätt person Samlingsnamnet på insatser, verktyg och processer hälso- och sjukvård och socialtjänsten som syftar till att rätt person ska ha rätt information vid rätt tillfälle. Vård- och omsorgssektorn är en av de mest informationsintensiva sektorerna i samhället, och behovet av en välfungerande informationsförsörjning mellan individer på olika nivåer och aktörer är helt avgörande. Med hjälp av sammanhållna och användarvänliga IT-stöd kan informationen presenteras och överföras på ett säkrare och effektivare sätt och säkerställa koordinerade insatser inom hela vård- och omsorgssektorn

16 Öka invånarnas insyn, delaktighet och tillgänglighet.
Ge medarbetarna tillgång till säker och relevant information i det dagliga arbetet. Ge beslutsfattare ett heltäckande, aktuellt och pålitligt underlag för styrning, uppföljning och löpande förbättringsarbete. Effektivisera verksamheten. Skapa förutsättningar för forskning och utveckling av nya metoder och rutiner. Begreppet eHälsa baseras på Världshälsoorganisationens definition av begreppet hälsa, vilket beskrivs som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”. Genom att addera ”e” till hälsobegreppet signaleras möjligheten att uppnå dessa nyttoeffekter för individen maximeras genom en bred användning av informations- och kommunikationsteknik. Definitionen av begreppet eHälsa utvidgar hälsobegreppet från något som främst berör en enda individ till en förändringsprocess som har potential att fungera som en katalysator för reformarbete inom hela vård- och omsorgssektorn. Därigenom framhålls att införandet och användningen av ny teknik inte som tidigare enbart ska ses som teknikutveckling, utan snarare som en process som möjliggör och påskyndar kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens verksamheter för att bättre kunna möta individuella behov och förväntningar.

17 Dagens sjukvård och omsorg behöver mer empati och mer high tech
Att säkert uttala sig om framtiden är alltid vanskligt, men en slutsats är tämligen säker; vi kan inte producera vård och omsorg på samma sätt som vi gör idag om vi ska öka kvaliteten, möta den åldrande befolkningen och samtidigt hålla kostnaderna i schack. Infektionssjukdomar har minskat kraftigt Man överlever de stora folksjukdomarna i högre utsträckning Smärtor i rörelseapparaten och ”själen” ökar Den högspecialiserade sjukvården blir allt mer specialiserad och internationell Antalet vårdplatser på sjukhus minskar Ny teknik kommer att vara katalysatorn som möjliggör ett nytänkande inom sjuk- och äldrevård. Teknik som ger kontroll av obalanser i de olika systemen, i realtid eller till och med innan de har hänt. Screening och automatiserad diagnosticering kommer att kunna göras med mycket kortare intervaller än tidigare. Men de ökade screeningarna och diagnoserna kommer inte att öka belastningen på vårdcentraler och sjukhus eftersom milda åkommor kommer att kunna hanteras i hemmet eller på telefon, vad nu en telefon är 2050, och allvarligare åkommor kommer att kunna upptäckas i tidiga skeden då behandlingskostnader och lidande är bråkdelar av vad de kan vara om de upptäcks i senare skeden. Specialistvården kommer att fortsätta utvecklas i hög takt medan koordinationen mellan vårdenheter och andra delar av hälsovården kommer att förbättras dramatiskt. Influenser från så kallad translationell forskning leder till att hälsovården tar ett helhetsgrepp kring patientens situation. Inom äldreomsorgen väntar välfärdsteknologin på att ta över många av de tunga arbetsuppgifterna som idag utföra av personal. Om vi har hög ambition på att införa ny arbetsbesparande teknologi kan vi istället avsätta resurser till den nödvändiga empatin. Samtidigt kommer det alltid att finnas en diskussion om hur mycket skattemedel som ska gå till sociala kontakter. Kanske måste man i högre grad stödja uppkomsten av socialnätverk mellan gamla och kanske aktivera den resurs de friska empat i och high tech 5 äldre utgör. Man mår bra av att få stöd och hjälp, men kanske ännu bättre av att ge. Rapporten om den Långsiktiga Efterfrågan på Välfärdstjänster (LEV), 2012, Anders Ekholm Socialdepartementet

18 Exempel på SKL:s insatser på ehälsoområdet
Överenskommelsen om Evidensbaserad praktik och ehälsa 2014, t.ex. Nationell Patientöversikt Trygghetslarm, från analog till digital teknik Stimulansmedel för e-tjänster inom socialtjänsten Trygghet, service och delaktighet i det digitala hemmet Socialtjänsten på 1177 BBiC – gemensamma kravspecifikationer (Barns Behov i Centrum) Bättre liv för sjuka äldre Nationella kvalitetsregister Intygstjänst Behandlingsplattform Sammanhållen vaccinationsinformation Psykiatrisatsningen Läkemedelsområdet Cancersatsningen Ekonomiskt bistånd (sammansatt bastjänst)

19 Trygghet och service i hemmet – som stöds av digitala tjänster
framtida vård kommer i allt större utsträckning bedrivas i hemmet, där patienten kommunicerar med och hanteras av en vårdoperatör över ett kommunikationsnätverk. Vård i hemmet innebär en mängd utmaningar som kräver samverkan från flera aktörer för att lyckas. Bredbandsutvecklingen möjligör en övergång till digitala tjänster som kan förändra och utveckla vård och omsorg i hemmen. Bild: Swedish ICT Mobilitet och tillgänglighet

20 Välfärdsteknologi och e-hemtjänst
Upplevda värden: En betydande del av hemtjänstens vardag består av tillsynsbesök, där restiden till och från bostaden är en stor kostnadspost. Även om tillsynsbesöket är ett möte mellan människor kan det också uppfattas som för kort eller av andra skäl inte upplevas som av hög kvalitet. Erfarenheten visar att samtal eller möten via IKT-lösningar skapar hög upplevd kvalitet även då den faktiska interaktionen sker under kortare tid. Förklaringen till detta består bl.a. i oberoende, valfrihet att själv välja tillfälle och kontroll över situationen. Därför upplevs nattillsyn som en tjänst med hög kvalitet även om den sociala interaktionen är låg. Brukaren kan känna trygghet och kan sova oberoende av ett möte med hemtjänstpersonalen. Flera IKT-lösningar ger hög upplevd kvalitet i kombination med hög social interaktion, samtidigt som de är kostnadseffektiva. En Välfärdstjänst är förhöjd livskvalitet och en förtjänst - Ett case om välfärdsteknologi baserat på erfarenheter från regeringsprogrammet ”Teknik för äldre” samt västerås stad Anders lundkvist, björn sundberg Att sova tryggt Nattillsyn via kamera ger brukaren sömn utan avbrott eller besök. Ingen inspelning sker och tillsyn sker endast vid i förväg överenskomna tillfällen. Att leva ett självständigt liv Mobil fjärrstyrd bildtelefoni skapar möten på brukarens egna villkor och med hög livskvalitet. Exempel Exempel

21

22 Inera – ”landsting och regioner i samverkan för eHälsa”
Koordinerar landstings och regioners gemensamma ehälsoarbete Aktiebolag som ägs gemensamt av alla landsting och regioner Leds av en politisk styrelse Var tidigare ett landstings-/regionägt utförarbolag som fick sina uppdrag via CeHis (Center för eHälsa i Samverkan), landstingens dåvarande beställarorganisation Utför även vissa uppdrag på beställning av SKL Andra aktörer: eHälsomyndigheten, Socialdepartementet, Näringsdepartementet, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Skatteverket, Försäkringskassan, industrin och marknaden m.fl.

23 Nuläge Pågående hos CeHis/Inera & på uppdrag av dem
Ungefärlig skiss Personal Privatpersoner NPÖ Pascal SIL Riks hand-bok NOD SBR Remisstatus SDK 1177 1177 RGS Hitta jämför RGS webb Intyg E-tjänster Sfinx For-mulär admin Re-miss Infek-tion NIT-HA Uppladdn. Sök For-mulärtjänst 1177.se UMO MVK MVF/JPN FSOB Plattform Stödtjänst SITHS HSA TP/EI MVK SSO Prenumera-tion For-mulär motor Pro-cess-följare MVK Core MedHelp RGS Sju-net Säk-tjänst Intyg motor Webbplatt-form SMS inlogg API GW IDP PU Tele-foni 1177 Webbplatt-form Drift och support Kap. tjänst Kap. tjänst Kap. tjänst Kap. tjänst Kap. tjänst Support Support Eget moln Kap. tjänst Beställare CeHis – Leverantör Inera Beställare CeHis – Leverantör SLL HSF Beställare CeHis – Leverantör LiÖ

24 Nuläge Av intresse för kommunal eHälsa
Ungefärlig skiss Personal Privatpersoner NPÖ Pascal SIL Riks hand-bok NOD SBR Remisstatus SDK 1177 1177 RGS Hitta jämför RGS webb Intyg E-tjänster Sfinx For-mulär admin Re-miss Infek-tion NIT-HA Uppladdn. Sök For-mulärtjänst 1177.se UMO MVK MVF/JPN FSOB Plattform Stödtjänst SITHS HSA TP/EI MVK SSO Prenumera-tion For-mulär motor Pro-cess-följare MVK Core MedHelp RGS Sju-net Säk-tjänst Intyg motor Webbplatt-form SMS inlogg API GW IDP PU Tele-foni 1177 Webbplatt-form Drift och support Kap. tjänst Kap. tjänst Kap. tjänst Kap. tjänst Kap. tjänst Support Support Eget moln Kap. tjänst Beställare CeHis – Leverantör Inera Beställare CeHis – Leverantör SLL HSF Beställare CeHis – Leverantör LiÖ

25 Nuläge Pågående hos SKL, regional och lokalt inom eHälsa
Ungefärlig skiss Personal Privatpersoner Kvalitetsregister Vänte-tid DB Trygghetslarm EIF Vaccination ASI Funk Öppna jämförelser E-dialog Färd-tjänst ÄBIC E-hem-tjänst An-hörig portal E-tjänster Utbild-ning Evidensbaserat stöd SIP Canser Strat. Säk kom IOF Screening Mina medd BBIC Bi-stånd Psyk-hälsa Social råd Teknik i hem Plattform Stödtjänst Mobil lösn Motor Kval. reg LEFI/EIF Säker kom Platt-form Inlogging Platt-form Support Inlogging Support Support Inlogging Support Platt-form Inlogging Support Platt-form Inlogging Support Platt-form Inlogging Support Platt-form Inlogging Support Platt-form Inlogging Platt-form Inlogging Platt-form Inlogging Support Platt-form Inlogging Support Följande konkreta SKL projekt har stark beröring med arbetet inom CeHis/Inera: Hantering av vaccination Satsning inom Cancerområdet Satsning inom äldreomsorg Satsning på socialtjänst Hantering av projektet effektiv informationsförsörjning ekonomiskt bistånd Följande projekt innehåller vägval som påverkar kommunal eHälsa: Infrastruktur 2.0 NPÖ 2.0 Drift och support Kap. tjänst Kap. tjänst Kap. tjänst Sup-port Sup-port Eget moln Kap. tjänst Idag drivs många projekt isolerat och hanterar alla skikt inom den egna tjänsten utan möjlighet till återanvändning, dvs överlappad funktionalitet

26 SKL:s styrelse beslutade i juni 2014
att uppdra åt kansliet att utarbeta principer och riktlinjer för styrning, finansiering, förankring och kriterier för urval av gemensamma digitala lösningar för kommuner och landsting/regioner, samt att rekommendera landsting/regioner att ta ställning till att påbörja ett arbete för att gemensamt med SKL genomföra en översyn av Ineras tjänsteportfölj, utforma ett avtalsförslag kring framtida finansiering och användning av densamma samt ett överlåtelseavtal av Inera AB till SKL Företag AB.

27 Målsättning 2015 SKL inrymmer en funktion för gemensam beredningsprocess och portföljstyrning för kommuners, landstings och regioners gemensamma digitala lösningar. Kommuner, landsting och regioner har ett gemensamt bolag för digital lösningar, genom att Inera blir en del av SKL Företag AB.

28 Aktuella utredningar m.m.
Ny lagstiftning Förändringar i patientdatalagen 1/10, rörande personer med nedsatt beslutsförmåga Utredningar SOU 2014:23 Rätt information på rätt plats i rätt tid; remiss Ehälsokommittén Utredning om effektivare resursutnyttjande Äldreutredningen

29 Tack! Hör gärna av er med frågor och inspel
Patrik Sundström 08 –