Närsjukvård - samverkan

En presentation över ämnet: "Närsjukvård - samverkan"— Presentationens avskrift:

1 Närsjukvård - samverkan
FoU-konferensen "Välfärd i förändring" den februari 2008 i Linköping Britt-Marie Ellersten Magnus Oweling Rolf Hässler

2 Välfärd i förändring -Kunskapsläge
Mycket tyckande Inga fungerande patentlösningar Vad är av betydelse för att lyckas? Vårdtagaren i Focus Positiv attityd Tydligt uppdrag God kommunikation

3

4 Aktuell forskningsrapport
Närsjukvårdens ansikte (2006) Lars Edgren Adjungerad professor vid nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Göran Stenberg Partner i Procyon Management Consulting. (lång erfarenhet av utvärdering av hälso- och sjukvård)

5 Metod Intervju i Sverige, Storbritannien, Nederländerna och Spanien. Drygt 100 tillfrågade Vilka hinder finns för samverkan mellan vårdgivare? Hur kan dessa hinder bemästras??

6 Problem Samverkan kostar innan den betalar sig Struktur Organisation
Profession IT

7 Hinder - hantering Strukturella och kulturella barriärer
Olika administrativa system, olika lagstiftning, regler och förordningar, olika budgetar, olika informationssystem och databaser (Axelsson & Axelsson 2006). Kan brytas genom formella överenskommelser (Hultberg et al. (2003) Överskridandedimensioner- struktur - navfunktion, samordnare enhetlig finansiering - gemensamt hus eller fysisiskt nära - samlat utbud fördelat ansvar - inläggningsrätt

8 Vad man funnit Varje överskridande av gränser mellan vårdgivare ger positiva effekter Ledarskapet viktigt. Kan överskrida barriärer och därmed skapa sammanhang i vårdsystemen

9 Vad ligger bakom framgångar
Upplevelse av behov att samordna för patienten Behov att använda knappa resurser bättre Vilja till samarbete Behov att bredda kunnandet och dela osäkerhet Påtryckning för att uppnå extern legitimitet Krav i avtal Möjlighet till ökat inflytande genom samverkan

10 Incitament för gemensamt agerande
Samarbete inympat i kulturen Kunskap om varandras förutsättningar Gemensam uppgift – tydligt uppdrag Kombination av monetära och icke-monetära faktorer

11 Finspångs kommun 21 000 invånare Vidsträckt yta
Tradition att försöka tänka gränsöverskridande, beställarsamverkan tillsammans med försäkringskassa och arbetsförmedling från –96 (Socsam)

12

13 Sjukvården i Finspång Stor kris inom vården 2000 – 2001 (öppen strid mellan primärvård och sluten vård) 2002 får två läkare uppdraget att gemensamt driva närsjukvård (en stor vårdcentral och ett litet sjukhus) I uppdraget låg en intressant möjlighet Vi övervägde vad närsjukvård innebar för oss? Och vad kunde det betyda för våra patienter?? Hur skulle vi utifrån närsjukvårdsbegreppet kunna organisera oss så att vi på ett ännu bättre sätt skulle kunna utföra vårt arbete?

14 Vad är då närsjukvård för oss?
Närsjukvård är för oss den vård som med fördel kan bedrivas lokalt i samverkan mellan primärvård, specialistläkare inom olika områden och kommunal omvårdnad. Detta innebär att såväl barns som ungdomars, den yrkesverksammes och den äldres vanliga behov av vård ska kunna tillgodoses.

15 Närsjukvård (forts) För att åstadkomma detta krävs extremt gott samarbete med olika parter lokalt såsom kommunens äldrevård, socialtjänst och skola samt försäkringskassa och arbetsförmedling men också med andra mer specialiserade medicinska resurser.

16 Struktur -01 Primärvård Kommun Länssjukvård Finspång Övrig Specialist-
Länssjukvård i Vrinnevi

17 Närsjukvård (forts) Grunden i denna verksamhet ska vara öppen vård som kombineras med andra stödformer allt efter patientens och närståendes behov. Verksamheten ska fungera dygnet runt. Kontinuitet är av stor vikt. Detta gäller speciellt för den som har långvarig kronisk sjukdom eller av andra skäl har komplexa behov.

18 Närsjukvård (forts) Svårt sjuka ska ha möjlighet till massiva insatser (också jourtid) för att kunna bo kvar i sitt hem (alternativt sitt särskilda boende) trots sjukdom. För att möjliggöra vårdkonceptet krävs tillgång till slutenvårdsplatser, då det innebär att man kan garantera en vårdplats vid behov utan att bryta kontinuiteten i vården.

19 Närsjukvård (forts) Vi bedömde att småskaligheten var en fördel. Den utgjorde en bas både för kostnadseffektivitet och hög kontinuitet. Patient och närstående får stor möjlighet att hitta rätt och kan dessutom påverka sin vård Vårdgivarens kännedom om patienten medför möjlighet att inge trygghet, ge rätt stöd och i samråd med patient och närstående prioritera insatserna. Det blir därmed möjligt att avstå från utredningar som inte gynnar patienten

20 Vad vi ville Åstadkomma nära samverkan mellan vårdcentral och sjukhusfunktion och försöka ompröva de gränser som med tiden utformats. Försöka hitta övergripande lösningar, utforma ”den nära vården” lokalt Gemensamt finna vägar till ökad samverkan med kommunens vårdutbud Medvetet försöka undvika att begränsas av respektive vårdgivares organisering

21 Den nära närsjukvården
Då vi bygger upp organisationen utifrån de lokala behoven blir verksamheten annorlunda än i de stora kommunerna NiF passar därmed inte enkelt in i landstingsorganisationen Vårt sätt att arbeta medför ibland svårigheter vid jämförelse Intressanta frågor som uppstår är tex :Vad är primärvård? geriatrik? eller specialistvård ? Vi är mycket övertygade om att det finns ytterligare utvecklingspotential i vår modell Kanske går den enklare att förverkliga utanför landstingets linjeorganisation men med tydligt uppdrag Tanken på alternativ driftform föddes

22 Varför ökad samverkan ? Problem att hantera
Överbeläggning på sjukhus Kösituation till särskilt boende (SÄBO) Sparbeting både inom landsting och kommun som medförde behov av att minska både antalet vårdplatser och antalet SÄBO-platser

23 Hur vi gick till väga Skriftligt avtal
Inga ekonomiska medel skulle tillskjutas Bygga på befintlig organisation men omorganisera om vi såg goda skäl till det Tydligt markera såväl ansvarsområden som samverkansområden De förändringar som genomfördes skulle utgöra en god bas för fortsatt utvecklingsarbete

24 Konkreta åtgärder Mellanvårdsavdelning skapades
Kostnadsersättning från kommun till landsting för utskrivningsfärdiga avskaffades Ny gemensam nattorganisation för sjuksköterskor skapades Kontrakt avseende läkarinsats i kommunen Gemensamma vårdplaneringsrutiner skapades Gemensam områdesindelning (kommun o landsting)

25 Annorlunda synsätt I områdesgrupperna träffas hemtjänstpersonal, biståndshandläggare, enhetschef, distrikts-sköterskor och arbetsterapeut regelbundet och diskuterar multisjuka patienter Ansvaret för dessa patienter blev gemensamt De personer som i vardagen arbetade runt brukarna började spela betydligt större roll än tidigare Det åtgick tid för alla parter (mycket svårt att få i gång processen) men så småningom blev fördelarna uppenbara (färre störningsmoment)

26 Utveckling av arbetet Läkarresurs saknades, gruppen nu utökad med sådan Allt oftare har vårdplanering kunnat ske i hemmet i stället för i samband med inläggning på sjukhus Vid vårdplaneringen framkommer ibland behov av rehabilitering som då kunnat ske i hemmet i samband med ett projekt vi drivit sista året

27 Resultat Överbeläggning på sjukhuset nu endast korta perioder trots mer än halvering av vårdplatsantalet Kösituationen till SÄBO har upphört trots kraftig platsreduktion Vid genomgång av vårdkonsumtion för äldre (>65 år) är konsumtionen av sluten vård lägre än för de flesta andra kommuner vi jämfört med Smitteffekt till andra verksamheter ”det kan nog löna sig att samverka”

28 Smitteffekter Vi har låtit personal utarbeta en ”gemensam värdegrund” som utgör bas i det fortsatta utvecklingsarbetet Vi arbetar med att starta upp fördjupad samverkan inspirerad av familjecentralsidén Närsjukvården, psykiatrin och kommunen driver flera gemensamma projekt för att förbättra omhändertagandet vid psykisk ohälsa

29 Vi går vidare i områdesgrupperna
Vi önskar utveckla samverkan ytterligare i områdesgrupperna Med detta mål kommer en metodik med regelbundna systemiska möten prövas i 2 av 6 områdesgrupper under närmaste året Målet är att personal på ett strukturerat sätt ska få ta del av andras och förmedla sina egna upplevelser och tankar till arbetskamraterna angående gemensamma vårdtagares situation

30 Hur upplevs framtiden utifrån kommunperspektivet ?
Man hör i massmedia, stort behov av mera SÄBO platser Varför stämmer det inte i Finspång?? Jämförelsevis mycket få SÄBO platser och ändå inte bristsituation? Kan det vara organisationen med samordning av stöd som ökar trygghet och minskar efterfrågan? Kanske är framtiden i stället komplettering med helt andra former av seniorboenden?

31 Vi går också vidare på andra plan
Förtydliga vårt avtal så att kontinuerlig utvärdering möjliggörs Utredning av ytterligare samverkan sjuksköterskor (helger o kvällar) Gemensam analysgrupp avvikelser skapad Gemensam hantering av fallhändelser Vi planerar nu för ett nytt projekt gällande rehabilitering i hemmet utifrån de kunskaper vi skaffat oss

32 Struktur -01 Primärvård Kommun Länssjukvård Finspång Övrig Specialist-
Länssjukvård i Vrinnevi

33 Läget -04 NiF Specialistsjukvård Kommun Högspecialiserad vård Vrinnevi

34 Vår vision Kommun Högspecialiserad NiF vård NiF NiF NiF
Övrig närsjukvård öster Kommun

35 Några basfakta Tydligt kommunicerad önskan om samverkan från ledningarna Prata gott om varandra som samarbetspartners Rak kommunikation vid ledningsträffar Bibehåll alltid fokus på brukarens behov Vården patientnära av mycket stor betydelse Skapa en tydlig bild av den gemensamma uppgiften Låt verksamheterna genomsyras av kunskapen om ändliga resurser men att det gemensamma målet ändå ska nås!!

36 Lärdomar Kris kan öppna för oanade möjligheter Tänk nytt!!!
Det finns alltid alternativa vägar När Du bestämt Dig, jobba konsekvent och målmedvetet!! Vid samverkan – se alltid till att båda parter uppnår fördelar Se till att uppmärksamma uppnådda förbättringar, risk att man glömmer bort hur det var