Kan vi försvara Sverige en vecka?”

Kan vi försvara Sverige en vecka?”
Kungliga Krigsvetenskapsakademien VINTERSYMPOSIUM 14 februari 2013 ”Framtidens försvar Kan vi försvara Sverige en vecka?” Kungl. Krigsvetenskapsakademien genomförde under 2011 och 2012 en brett upplagd studie av vår försvarspolitik; ”Svensk säkerhet efter 2014”. Akademien tar i Vintersymposiet 2013 frågan ett steg längre. I ett gemensamt projekt för avdelningarna för lantkrigsvetenskap, sjökrigsvetenskap och luftkrigsvetenskap diskuterar och redovisar akademien de konkreta konsekvenserna för Försvarsmaktens förmåga att leva upp till de intentioner och uppgifter som statsmakterna ålagt i försvarsbeslut 2009 (FB 09). Underlaget som kommer att presenteras här i dag är utarbetat av en arbetsgrupp sammansatt från alla tre avdelningarna.

Kungl. Krigsvetenskapsakademien
Underlaget är framtaget och presenterat av en gemensam arbetsgrupp ur Kungl. Krigsvetenskapsakademiens avdelningar för Lantkrigsvetenskap, Sjökrigsvetenskap och Luftkrigsvetenskap: Generalmajor Björn Anderson Generalmajor Jörn Beckman Kommendör Bengt Lundgren Generalmajor Karlis Neretnieks Viceamiral Peter Nordbeck Överste 1. graden Swen Persson Överste 1. graden Göran Tode Generalmajor Bo Waldemarsson Stilistisk rådgivare har varit ledamoten Johanne Hildebrandt Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

INNEHÅLL Inledning Svensk säkerhet efter 2014 – en summering Markstridskrafternas organisation, uppträdande och förmåga Marinstridskrafternas organisation, uppträdande och förmåga Luftstridskrafternas organisation, uppträdande och förmåga Det operativa dilemmat Programmet ser ut som följer: Först en översiktlig summering av Projekt Svensk Säkerhet efter 2014 Sedan följer tre presentationer där de tre försvarsgrenarnas organisation, uppträdande och taktik och brister redovisas. Efter en paus med förfriskningar så sätts försvarsgrenarnas förmågor samman i ett operativt koncept där vi kommer att redovisa hur FM med IO 14 kan hantera en situation där landet utsätts för våpnad aggression. Symposiet avslutas med möjlighet att ställa frågor och diskutera med en panel av föredragshållarna, Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Försvarspolitikens inriktning i FB 09
(Prop 2008/09:140) Det militära försvaret ska enskilt och tillsammans med andra försvara Sverige och främja vår säkerhet, både i Sverige, i närområdet och utanför närområdet. Hela Sverige ska försvaras. Fokus i FB 09 var entydigt att skapa en försvarsmakt lämpad för och med god förmåga att delta i internationella operationer utanför vårt närområde. I slutskedet av försvarsbeslutsarbetet genomförde så Ryssland sin intervention i Georgien. Operationen kom överraskande och visade på att upprustningen och moderniseringen av den ryska försvarsmakten hade tillfört Ryssland en förmåga till snabba och kraftfula anfallsoperationer. Det visade också att den politiska viljan och förmågan att genomföra sådana operationer mot grannländerna fanns. Resultatet för det svenska försvarsbeslutet blev att skrivningar om nationellt försvar infördes i FB 09 – så som här att hela landet skall försvaras Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Statsmakternas uppdrag i FB 09
Försvarsmakten bör … enskilt och tillsammans med andra myndigheter, länder och organisationer… − försvara Sverige och främja vår säkerhet genom insatser på vårt eget territorium, i närområdet och utanför närområdet, − upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna suveräna rättigheter och nationella intressen i områden utanför detta − med befintlig förmåga och resurser bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov. I FB 09 uppgifter till FM kan vidare nyckelmeningar som ”Hela Sverige skall försvaras” och ”…enskilt och tillsammans med andra…”, ”…försvara Sverige…” samt ”…värna suveräna rättigheter och nationella intressen…” utläsas. dock utan att det verbala åtföljdes av någon förändring av den försvarsmaktsorganisation (IO 14) som beslutades. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Verktygen IO 14 © FM/FBB Verktyget som FM fick att llösa regering och riksdags intentioner och uppgifter var Insatsorganisation 2014 – eller IO 14. En organisation som det nu visar sig inte kommer att vara färdig förrän tidigast 2019 – och då under två viktiga förutsättningar: Att den kan finansieras fullt ut Att det beslutade personalförsörjningssystemet förmår att bemanna organisationen. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Vintersymposiets syfte
Konkret påvisa IO 14 förmåga att lösa de av statsmakterna ställda uppgifterna. Med tonvikt på försvar av landet i ett krisläge där Sverige utsätts för väpnad aggression Därför har arbetsgrupp en analyserat de olika försvarsgrenarnas möjligheter att med IO 14 svara upp mot ställda uppgifter i en konfliktsituation där Sverige utsätts för väpnad aggression. Som utgångspunkt har då tagits att IO 14 är fullt ut finansierad och genomförd. Det vill säga att Försvarsmaktens anslag har tillförts de ca 4-5 miljarder kronor per år fram till , totalt miljarder, som erfordras för att genomföra IO 14 enligt försvarsbeslutets intentioner. Gruppen har också förutsatt att det beslutade personalförsörjningssystemet är genomfört till 2019 och förmår att bemanna organisationen fullt ut. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Svensk säkerhet efter 2014 – en summering Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Projektet ”Svensk säkerhet efter 2014”
Sven-Christer Nilsson och Göran Larsbrink Därför ska vi ha ett försvar Björn von Sydow Grundlagarna och försvaret Strategisk vindkantring Johan Tunberger och Jan Blomqvist Teknik för Sveriges säkerhet och försvar Bengt A Mölleryd och Staffan Näsström Kan vi försvara oss? Björn Anderson m fl Vad hotar vår säkerhet i framtiden? Christer Ekberg, Bo Richard Lundgren m fl Sveriges säkerhet och försvar efter 2014 – en syntes Akademiens projekt ”Svensk säkerhet efter 2014” är avslutat. Det är dokumenterat i boken ”För Sveriges säkerhet” i vilken det militära försvarets utveckling behandlas i avsnittet ”Kan vi försvara oss?”. Boken i sin helhet omfattar allt från grunderna för varför vi ska ha ett försvar, säkerhetspolitiska utgångspunkter, militära försvaret, civila krishantering till teknisk utveckling. Den intresserade kan beställa boken över akademiens hemsida, Projektet ”2014” slutsatser har utgjort grund för detta symposium. Jag ska nu kort summera vad projektet kom fram till, dvs om vi kan försvara oss. Utgångspunkt för den analys vi gjorde i projektet var riksdagens beslut 2009, om en militär insatsorganisation som skulle vara klar Det vi prövade var vad som krävs för att uppfylla riksdagens mål för IO 14, som den kallas, och vad den egentligen är användbar till. Mycket tydligt hade riksdagen uttryckt att IO 14 ska ha en expeditionär förmåga, som med kort varsel ska kunna sättas in i oroshärdar över hela vår jord. Likaså ska det finnas en existentiell förmåga, nämligen att kunna försvara det egna landet. Den senare uppgiften tillkom i ett sent skede som en följd av Georgienkriget Dock utan att försvaret tillfördes extra resurser. I praktiken byggde försvarsbeslutet på den dåvarande försvarsberedningens rapport som endast var inriktad på den expeditionella förmågan. Det är just av den anledningen som projektet har kraftsamlat sin analys på den nationella dimensionen. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Vad förmår dagens svenska försvar?
Insatser utomlands + Fungerar väl i fredsbevarande insatser som i Afghanistan, Adenviken, Libyen Nationellt försvar - Otillräckligt i försvaret av det egna landet i ett säkerhetspolitiskt försämrat läge I skriften ”Kan vi försvara oss?” kom vi fram till detta. Att vi har en väl fungerande Försvarsmakt för fredsbevarande insatser utomlands finns det många som kan intyga. Det har visat sig under den mångåriga insatsen i Afghanistan, under sjöoperationer mot pirater i Adenviken och inte minst vid flyginsatsen i Libyen. För denna typ av insatser har vi soldater, sjömän, befäl och materiel som väl fyller måttet och håller hög internationell standard. Det är heller inte föga förvånansvärt att försvaret av det egna landet, i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, är otillräckligt om vi skulle bli indragna i en militär konflikt. För det ändamålet har vi alldeles för få förband. Men att detta gäller även vid ett begränsat angrepp kanske inte alla hade kännedom om, förrän ÖB började prata om ett ”enveckasförsvar”. Och då talar vi faktiskt om ett försvar när insatsorganisation 2014 både är personellt och materiellt uppfylld enligt ställda krav. Sålunda bygger vårt försvar idag på att vi får militärt stöd av andra länder och att vi kan utföra fullskaliga militära operationer tillsammans med deras stridskrafter. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Måluppfyllnad IO 14 Inte 2014 utan 2019 Allvarliga frågetecken kring personalförsörjningssystemet Omfattande omsättningsbehov av materiel Är inte övat i större förband och i operativa sammanhang Anslagslagsökning om 5 Mrd krävs Hur är måluppfyllnaden idag för insatsorganisation 2104? För det första är målet med riksdagens goda minne flyttat till 2019, beroende på svårigheter med det nya personalförsörjningssystemet. Det är ett system, som bygger på frivillighet i stället för värnplikt och som det finns flera allvarliga frågetecken kring, bland annat om det går att rekrytera och behålla alla soldater och sjömän som man planlagt. Vi i projektet kom fram till att man med kraft måste vidta ett antal åtgärder och räta ut de frågetecken som finns samt fullfölja denna omvälvande förändring. Det kräver mer resurser än vad som idag är avdelat i förbandsanslaget. Vi talar om miljardbelopp. För det andra står försvaret i behov av att omsätta ett antal materielsystem inom en tjugoårsperiod. Det är allt från stridsflygplan, luftförsvarsluftvärn, korvetter, ubåtar, stridsfordon till tunga fordon. Till detta ska föras att insatsorganisationen saknar för väpnad strid viktiga system. Det gäller bataljonsartilleri, brobandvagnar, luftvärnsrobotar på våra fartyg mm. När det gäller stridsflyg har regeringen beslutat att anskaffa 60 JAS 39 version E/F, en utgift som inte ryms inom nuvarande anslagsram. Slutsatsen vi drog i projektet var att även materielsidan kräver miljardtillskott för att IO 2014 ska kunna innehållas. För det tredje övas förbanden inte i större förbandsenheter och i operativa sammanhang. Detta gäller främst armén och beror både på vakanser i förbanden och på bristande ekonomi. Först när förbanden är uppfyllda, vilket är om några år, finns möjlighet att reparera denna allvarliga brist. Och då krävs det en ekonomi även för detta. Sammantaget bedömer vi att det rör sig om en anslagsökning på cirka 5 miljarder för att fullfölja det beslut som riksdagen tog Självklart ska en sådan ökning balanseras mot fortsatta rationaliseringar inom försvaret. Men då ska man veta att Försvarsmakten under lång tid genomgått ett antal rationaliseringar och när vi pratar om nedläggning av fredsförband så rör det sig om några tiotals miljoner per förband i besparing, vilket är långt ifrån nämnda miljardbelopp. Slutsatsen är enkel, ska försvarsanslaget vara oförändrat i nästa försvarsbeslut så återstår bara att ytterligare minska på en idag alltför liten organisation och/eller ta bort operativa förmågor i form av tunga materielsystem eller att införa en helt ny försvarsprincip. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Försvarsanslagets andel av BNP
Andel i % 2,9 2,5 2,2 Norden 2012 1,5 % 1,8 1,5 1,2 1982 1988 1997 2001 2005 2012 Hur kunde vi i projektet komma fram till dessa slutsatser? Mycket handlar om ekonomi och de 5 miljarder om året jag nyss sa, från dagens dryga 40 miljarder. När vi säger detta beskylls vi i vissa kretsar för att gå i Försvarsmaktens ledband. Ja, så kan man uttrycka sig, men bara när det är fråga om sifferunderlaget. Eftersom det är endast Försvarsmakten som står för den officiella statistiken är det bara den vi har att utgå från. Har man synpunkter på det underlaget, får den som tycker motsatsen också visa på vad som är fel. Grunden för vår bedömning är Försvarsmaktens andel av BNP. Den har stadigt gått ner och var förra året 1,2 % av BNP. Det är lägst i Norden, från att ha varit störst. Medel i Norden är f.n. 1,5 %. Många anser att BNP-jämförelser inte är en korrekt jämförelsegrund, men någon annan grund anger de som ifrågasätter inte. I övriga världen är BNP-jämförelsen den allmänt förekomna. Jämför vi statsbudgetens utveckling i löpande pris så har den på 30 år ökat tre gånger, medan försvarsanslaget enbart fördubblats. Skulle vi idag fortfarande ligga på 2,5 % skulle det innebära ett försvarsanslag på 80 Mrd kronor. Räknar man från 1988 och nivån 2,5 % av BNP har försvaret överlämnat cirka 1400 Mrd till annan verksamhet inom statsförvaltningÄven om BNP inte är ett mått på vår försvarsförmåga så visar den här utvecklingen ändå på att de kan finnas fog för att vi har gått för långt i vår besparingsiver, d.v.s. en indikator som ger oss en allvarlig tankeställare. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Överförda medel från försvarsanslaget
Andel av BNP % 2,9 - 418 MRD 2,5 2,2 1,8 1,5 1,2 1982 1988 1997 2001 2005 2012 Många anser att BNP-jämförelser inte är en korrekt jämförelsegrund, men i övriga världen är BNP-jämförelsen den allmänt förekomna. De som ifrågasätter anger heller inget alternativ. Jämför vi statsbudgetens utveckling i löpande pris så har den på 30 år ökat med tre gånger, medan försvarsanslaget enbart har fördubblats. Skulle vi fortfarande ligga på 2,5 % skulle det innebära ett försvarsanslag på 84 Mrd kronor, dvs dubbelt så mycket som dagens anslag. Räknat från 1997 och med en nivå på 2,5 % av BNP så har försvaret sedan dess överlämnat cirka 418 Mrd till annan verksamhet inom statsförvaltningen, dvs i snitt 26 Mrd om året. Även om BNP inte är ett mått på vår försvarsförmåga så visar den här utvecklingen ändå på att de kan finnas fog för att vi har gått för långt i vår besparingsiver, d.v.s. BNP-utvecklingen är en indikator som bör ge oss en allvarlig tankeställare. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Materielanslaget 2012 +3-4 Mrd Saknas för att åstadkomma IO 14 9 Mrd Av nämnda 5 miljarder skulle materielanslaget enligt vår mening behöva förstärkas med runt 4 miljarder om året var materielanslaget cirka 9 miljarder, vilket utgör cirka 23 % av hela försvarsanslaget. Det är en nivå som är helt otillräcklig. Den närmar sig den nivå som den materiellt utarmade armén hade på 1980-talet och som vid den tiden skulle kräva 70 år för att omsättas materiellt. Internationellt ligger materielanslagen på % vilket är en nivå man bör eftersträva. Det skulle kosta oss mellan 2-3 miljarder per år för att nå dit. Till detta ska föras att den totala tilläggskostnaden för en ny JAS bedöms vara mellan 35 och 45 miljarder kronor inom en 30-årsperiod, vilket är 1-1,5 per år. Därutöver har försvarsmateriel enligt FOI en prisutveckling på 3-4 % utöver övrig prisutveckling i samhället, ett förhållande som försvaret idag inte kompenseras för. Sammantaget är det grunden för vår uppskattning på cirka 4 miljarder, mer komplicerat än så är det inte. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Försvarsmaktens personal 1988 IO 14 Yrkesofficerare 17 500 8 800 Reservofficerare 9 500 2 500 Civilt anställda 15 000 5 700 Krigsplacerade värnpliktiga Heltidsanställda soldater 6 900 Tidvis tjänstgörande soldater 9 200 Hemvärnsoldater 22 000 Total personalstyrka ca 54 000 När det gäller personalförsörjningssystemet finns det idag signaler som visar att det kan bli svårt att rekrytera tillräckligt med soldater och sjömän, d.v.s. de 6 900 plus 9 200 som bilden visar. Framför allt gäller det de tidvis tjänstgörande och då inom armén, där rekryteringen f.n. är otillfredsställande. Omsättningen av soldater och sjömän är också mycket hög och man är långt ifrån att kunna behålla dem i sex år, vilket Försvarsmaktens planering utgår från. Det innebär högre utbildningskostnader samtidigt som förbanden inte kan samtränas i önskvärd omfattning. Kommer sedan soldaterna inte användas i operationer efter att vi lämnat Afghanistan och övas i alltför liten utsträckning hemmavid kan det också leda till högre personalomsättning och mindre kadrar. Till detta ska sägas att anställda soldater ställer av natur kommer att ställa krav på att disponera utrustning och materiel som är av hög klass. Omsätts därför inte de materielsystem vi pekat på, och soldaten/sjömannen alltmer kommer att använda sig av äldre materiel, är detta också en hämmande faktor i att behålla soldater och sjömän. Till sist är låga löner och bostadsfrågan för soldaterna och deras familjer också ett orosmoment. I debatten finns det många som förordar en återgång till någon form av värnplikt av nämnda skäl. Vi i projektet anser inte detta. Det nya personalförsörjningssystemet är visserligen infört men långt ifrån genomfört. Det kommer att ta år. Därför förordar vi en uppföljning runt 2018 och att man till dess med kraft ser till att nuvarande system verkställs, i form av att förband används och att de övas ordentligt i Sverige samt att soldaterna ges sådana villkor att de kan försörja sig själva och sina familjer. Vår bedömning är att förbandsanslaget behöver förstärkas med drygt en miljard om året av dessa skäl. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Krigsorganisation 1988 IO 14 Regional stab 30 4 Taktisk stab 17 3 Brigad (ca man) 29 (2) Fördelningsförband 82 5 Lokalförsvarsbataljon (ca 800 man) 85 1 Ytstridsfartyg 34 7 Ubåt 12 Kustartilleri-/Amfibiebataljon Stridsflygdivision 23,5 Luftvärnsbataljon 22 2 Antalet förband för försvaret av det egna landet är otillräckligt, sa jag i min inledning. En jämförelse med hur vårt försvar såg ut för 25 år sedan under det kalla kriget är grund för detta påstående. Då hade vi ett försvar som var uppbyggt för att kunna försvar hela landet, mot ett samtidigt angrepp i två riktningar. Vi var även då alliansfria, men därutöver deklarerade vi att vi avsåg vara neutrala i det fall krig utbröt i vårt närområde. Vi betraktades då som en stabiliserande faktor mellan de två stormaktsblocken Nato och WP. Trots att vi då kunde mobilisera ca 10 % av vår befolkning med vapen hade vi även då uppfattningen att vi till sist ändå skulle behöva militärt bistånd om vi blev angripna av en stormakt. Idag har vi endast två tillfälligt sammansatt armébrigader, om cirka 10 000 man, ett hundratal stridsflygplan och några få stridsfartyg och ubåtar samt ett hemvärn på drygt 20 000 soldater. Intressant att notera är den begränsade organisation som finns för territoriell ledning och samverkan med det civila samhället. Nämligen 4 regionala staber förutom det som finns på central nivå. Visserligen är det positivt att man från i år inrättat dessa regionala staber. Men de har vare sig uppgiften eller möjligheten att klara av den samverkan som krävs mellan militära förband och det civila samhället. Inte minst gäller det om vi ska motta ett stort antal förband från andra länder. Att denna krigsorganisation är otillräcklig vid ett angrepp, även vid ett begränsat sådant, förde projektet ett resonemang kring. Jag tänker dock inte fördjupa mig i detta nu eftersom det är det som resten av symposiet kommer att handla om. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Förutsättning – Tillsammans med andra
Lissabonfördraget Ensidig svensk solidaritetsförklaring Möjlig militär hjälp från EU/Nato? Pröva alliansfrågan Ta konsekvenserna av resultatet Hur står det då till med förmågan att försvara det egna landet med stöd från andra länder? Vi har faktiskt en tilltro till att omvärlden kommer skyndande till vår hjälp om vi av någon anledning skulle bli angripna. Det ger solidaritetsklausulen i Lissabonsfördraget uttryck för liksom vår egen ensidiga solidaritetsförklaring gentemot EU stater och våra nordiska grannar. Eftersom de flesta av EU medlemsstater också är medlemmar av Nato, och den enda organisation som kan leda en militär operation av större mått, ställs frågan på sin spets. Kommer Nato att stödja oss i en krigssituation? Att så kommer att ske finns all anledning att ompröva. Inte minst med åtanke vad Nato generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen sa den 14 januari vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen, nämligen att Nato kollektiva försvarsåtagande endast gäller dess medlemsstater. Vår slutsats i projektet var enkel. Nu är det dags att på allvar pröva alliansfrågan. Den samverkan vi genomför idag tillsammans med andra länder inom ramen för partnerskapet i Nato, nordiskt samarbete är naturligtvis bra, men är långt ifrån vad som krävs för att genomföra större multinationella militära operationer. Ett medlemskap i Nato skulle innebära att vi på ett annat sätt kan förbereda oss för att tillsammans med andra länder genomföra operationer i vårt närområde, genom planläggning, övningar och inte minst genom att gemensamt få ihop de operativa förmågor som krävs för ett fullgott försvar. Ett Natomedlemskap är inget besparingsprojekt om någon tror det, men det skulle säkert leda till att vi får ut mer av varje insatt krona. Om sedan Finland också ansluter sig, vilket inte är otroligt vid ett svenskt medlemskap, skulle vi också få det nordiska samarbete som vi så innerligt önskar. Fortsatt alliansfrihet är självklart också ett alternativ men då måste vi ta följderna av ett sådant val. Nämligen att skapa en försvarsförmåga så att vi i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge på egen hand åtminstone kan klara av ett begränsat angrepp mot Sverige. Det kräver definitivt mer resurser än idag. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Strategisk vindkantring - Globalt
USA - Strategiskt fokus Stillahavsområdet, på bekostnad av Europa och NATO Kina - Fortsatt satsning på försvaret, ökade ambitioner Mellanöstern, Nordafrika, Central- o Sydasien - Oförutsägbara oroshärdar Arktis - Ökat strategiskt intresse Slutligen vill jag peka på den strategiska vindkantring som ledamöterna Tunberger och Blomqvist beskriver i sin skrift med samma namn. De visar tydligt på ett säkerhetspolitiskt klimat som blir allt osäkrare. Vi har ett USA som minskar sin försvarsbudget, tar bort resurser från Europa och allt mer fokuserar på Asien. Ett Kina som är ambivalent i sitt förhållande till USA och som upprustar. Ett revanschistiskt Ryssland som söker återta sin stormaktsstatus och därför rustar upp och skapar ett insatsförsvar för militära operationer, åtminstone i sitt närområde. Därutöver har vi ordentliga oroshärdar i Mellanöstern, Nordafrika, Central- och Sydasien. Det säkerhetspolitiska intresset för Arktis ökar också, medan det europeiska intresset för Östersjöområdet och Norden minskar. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Strategisk vindkantring - Europa
Stater i Europa - minskande försvarsutgifter - allt mindre förmåga till - solidaritetsaktioner Ryssland - Rustar upp och förbättrar sin förmåga, stormaktsambitioner - Blir starkare samtidigt som ”Väst” blir svagare USA - Minskat europeiskt engagemang I Europa har vi en begynnande splittring inom EU, där multilaterala samarbeten övergår allt mer till att bli bilaterala och med nationellt fokus. Därtill kommer att flera europeiska stater, som också ingår i Nato, av ekonomiska skäl minskar på sina militära utgifter, bland annat Storbritannien och Frankrike. Detta innebär att inom en snar framtid har förmågan till solidaritetshandlingar från dessa länder minskat liksom viljan att utföra dem. Detta pågår samtidigt som Ryssland rustar upp och vi får därmed en maktförskjutning från Väst till Öst vilket förstärker det splittrade säkerhetspolitiska bilden. Till detta ska Sverige förhålla sig. Idag med en solidaritetsförklaring, där frågan är om den är till en fördel eller en nackdel vid en konflikt. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Vad krävs för att åstadkomma ett trovärdigt nationellt försvar?
Skapa förutsättningar för personell och materiell uppfyllnad Genomför övningar i större förband och i operativa sammanhang Skapa förutsättningar för att växa i storlek Pröva alliansfrågan och ta konsekvensen av valt alternativ Ekonomin är nyckeln Idag ser vi inte några som helst militära hot mot vårt land. Bilden kan dock förändras snabbt och för detta måste vi ta höjd för redan idag. Gör vi inte det kan uppvaknandet bli mycket smärtsamt. Man bör därför se försvaret som en tillgång och inte som en kostnad. Det skulle underlätta en fortsatt debatt rörande försvarets uppgifter och resurser. Vi kan konstatera att försvarsbeslutet 2009 är feltänkt ur ett nationellt perspektiv. Försvarets problem måste därför lösas en gång för alla. Ett nationellt försvar måste vara trovärdigt. Något ”tvåtredjedelsförsvar” eller ”enveckasförsvar” som ÖB uttryckt i olika sammanhang är inte acceptabelt. Finns det inte full förmågebredd och förmågedjup erhålls vare sig förmåga eller trovärdighet. I en allians kan vissa förmågor hanteras av andra än vi själva. Utanför allians måste vi själva säkerställa dem. Det som krävs enligt vår mening är ett antal åtgärder, vilka framgår av bilden. En soldat eller sjöman som inte har en meningsfull vardag blir inte långvarig i systemet. Därför måste de övas ordentligt på hemmaplan, för att därefter användas i insatser i olika oroshärdar. Sannolikt är det viktigare än den pekuniära frågan, även om den senare inte får negligeras. Sist ska sägas att nu är det dags att uppgradera vårt nationella försvar. En sådan uppgradering måste grundas på en ordentlig strategisk analys för hur vårt land ska försvaras i en säkerhetspolitiskt försämrat läge. Det är ett antal år sedan en sådan analys genomfördes. Nu finns chansen med stöd av den krigsplanläggning som påbörjats för något år sedan. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Armén Organisation – uppträdande - förmåga – brister Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Mekaniserad bataljon Anfall (och försvar) i all slags terräng. X 4 900 40 Stridsfordon 90 Infanteribataljon Försvar och anfall i bebyggelse och ”skog” 900 X 3 40 pansrade transportfordon Artilleribataljon Understöd upp till ca 30 km X 2 12 pjäser Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Stridsvagnskompani Tilldelas mekaniserade bataljoner vid främst anfall X 3 15 vagnar per kompani Brigadstab Samordning av flera bataljoners strid X 2 Underhållsbataljon Delas upp i “moduler” som fördelas till de stridande bataljonerna X 2 Luftvärnsbataljon (IRIS – T) Bekämpar luftmål upp till ca 10 km, kan delas upp för att täcka en större yta X 2 Ingenjörbataljon Fältarbeten av olika slag, delas upp i moduler och fördelas där de behövs X 2 Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

HEMVÄRNET - ca personer Övervakning Bevakning av objekt Försvara objekt Tvingar en motståndare att avdela större resurser för att lösa en uppgift Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Armétaktik – för att slå krävs en allsidigt sammansatt och samövad ”brigad” Två bataljoner 60 stridsfordon 1000 man Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013 1 brigad = 120 stridsfordon, 50 stridsvagnar och 5000 man (3000 direkt stridande). Vi kan sätta ihop en sådan 2019.

? ? ? Armétaktik - princip ? ? ? X Motanfallsförmåga är
Försvara där angriparen kan växa till Du vet inte var angriparen kommer, försvarets uthållighet begränsad Försvar ger dock tid för motanfall ? ? ? Motanfallsförmåga är grundförutsättning för framgång ? X “Brigad beredd anfalla” ? ? Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Hela armén i Stockholm 3 infanteribataljoner 4 mekaniserade bataljoner 2 artilleribataljoner 3 Amfibiebataljon Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Understöd av Lv och Art Amfibiebataljon 3 infanteribataljoner 4 mekaniserade bataljoner Artilleri 30 km 2 artilleribataljoner 2 luftvärnsbataljoner Luftvärn 10 km Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

65% Mobilisering Dagar Transport Dagar Samövning & samordning Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Brister i IO 14 - om de ”30 miljarderna” inte tillförs Modernt stridsledningssystem för markstriden (dataöverföring, störskydd mm) Skyddat rörligt indirekt understöd på bataljonsnivå Broläggare för att korsa vattendrag och större diken Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Saknas i IO 14 - även om de ”30 miljarderna” tillförs Kvalificerad spaningsförmåga på såväl bataljons- som brigadnivå Brigadunderhållsförband Moderna pansarvärnssystem (framförallt med längre räckvidd) Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Marinen Organisation – uppträdande - förmåga – brister Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Marina krigsförband IO 14 2 korvettdivisioner (7 fartyg) (spaning, ytstrid, ubåtsjakt) 1 ubåtsflottilj (4 ubåtar) (spaning, underrättelseinhämtning, sjömålsbekämpning) 2 minröjningsdivisioner (5 fartyg) (minjakt) 1 röjdykardivision (2 fartyg) (minröjning, IED) 1 manöverbataljon amfibie (sjö- och markmålsbekämpning) © FM/FBB Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Marina krigsförband IO 14 1 bevakningsbåtskompani (havsövervakning) 2 underhållsdivision ( 2 fartyg) (sjöburet underhåll) 1 Marinbas (fördelad på två basområden) 1 Sjöinformationsbataljon (producerar sjölägesbild åt Marinen, Kustbevakningen och andra myndigheter) Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Marinens baser O-bas ÖHB Berga 1. Amfreg 4. Sjöstridsflj Först. T-bas Göteborg Sjöinfokomp AmfBevBkomp O-bas ÖHK Karlskrona Marinbasen 1. Ubflj 3. Sjöstridsfl SjöstridsC Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Kor Ytstridsföretag XX 3 korvetter på utgångsläge för att genomföra ytmålsstrid i Gotska sjön. Cirklarna utgör ungefärlig räckvidd. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Kor Ubåtsjaktföretag XX Exempel på område för ubåtsjakt av stor ubåt. För att lösa en uppgift inom detta område krävs 4 korvetter, ubåtsjakthelikopter, 6 minröjnings-fartyg, bevaknings-båtar, Sonarboj-fartyg. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Kor Ubåtsföretag XX Två ubåtsföretag med tänkt verkansräckvidd Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Kor Minröjnings- och amfibieoperationer XX Minröjnings-systemet kan röja och hålla leder till en hamn eller ett basområde öppna. Amfibiebataljonen kan skydda delar av ett basområde. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Havsövervakning Marinen övervakar och genomför insatser inom ramen för hävdandet av vår territoriella integritet, dygnet runt – året runt. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Kor ”Anfall mot Stockholmsområdet” KORVETT DIV MINR Hela Marinen löser en uppgift i ett geografiskt område. Ubåtar framskjutet Korvetter i ytstrid Amfibie håller ett basområde Mröj håller leder öppna inom basområdet Observera att Syd- och Västkusten nu står helt utan skydd. KORVETT DIV Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Saknas i IO 14 - även om de ”30 miljarderna” tillförs LV-robot med medellång räckvidd Sjömålsrobot ny Delar av ubåtsjaktförmåga (sonarbojfartyg, fasta sensorer, vapen (torped)) Förmåga att verka uthålligt och mer framskjutet till sjöss (större fartyg, fler fartyg) Logistik (uppbyggnad av basområde eller inköp av fartyg) Fåtalsproblematik (växlingstal internationellt 4:1). Besättningar måste få vila. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Flygvapnet Organisation – uppträdande - förmåga – brister Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Stridsflygdivision JAS 39 C/D = 16-20 (varav 4-8 ständigt klara för insats) X 4 Helikopterbataljon = 15 HKP 16 tp/MEDEVAC 12 HKP 15 för marksamverkan 8 HKP 15 för sjösamverkan 5 HKP 14 för ubåtsjakt 13 HKP 14 för tp/SAR X 1 Transportflyg- och special flygdivision X 1 Varje stridsflygdivision JAS 39 C/D disponerar flygplan, varav 4-8 kan vara ständigt klara för insats. Stridsflygdivisionerna kan lösa uppgifterna jaktförsvar, insats mot sjömål och insats mot markmål (enbart bomber och AKAN) Insatsfrekvensen är beroende av många faktorer såsom Antal piloter Typ av uppdrag Flygtid/uppdrag Betjäningskapacitet Helikopterbataljonen löser uppgifterna personal- och materieltransport, SAR och ubåtsjakt och specialförbandsunderstöd. Totalt innehåller bataljonen 53 helikoptrar enligt följande fördelning: 18 HKP 14 (NH-90) tung helikopter för taktisk transport och flygräddning (SAR). 5 av helikoptrarna är avsedda för ubåtsjakt (ASW) 20 HKP 15 (Augusta A109 AHUS) lätt helikopter varav 12 landbaserade för främst samverkan med markförband och 8 som kan baseras ombord för verksamhet över hav, exv ytspaning 15 HKP 16 (Blackhawk UH-60M) medeltung helikopter för personal- och materieltransport samt MEDEVAC Transportflygdivisionen består av 8 Tp-84, varav 1 är modifierad för lufttankning. Uppgifterna är personal- och materieltransport samt utbildning i lufttankning Sverige har också en transportresurs via HAW med flygplan C-17 Transport och specialflygdivisionen löser uppgiftena flygburen spaning och ledning samt signalspaning Därutöver finns transportkapacitet för personaltransporter genom kontraktering av flygplan från civila flygbolag. För luftburen stridsledning disponeras 2 flygplan av typ SF 340 (S100 D/ASC) med radarantenn och stridsledningspersonal ombord. Systemet kan bland annat utgör en sk gap-filler mellan de markbaserade radarstationerna men används också till exempel för sjölägesövervakning = 8 Tp 84 Herkules 2 S100 D/ASC 2 S102 B Signalspaning 5 TP100/102 Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Strilbataljon Luftbevakning Stridsledning Alarmering X 1 Flygbasbataljon Stöd och betjäning av flygförband (stridsflygdivisionerna). Upprätta flygplats X 2 För lutbevakning och stridsledning är en strilbataljon organiserad. Information från landets markbaserade och flygburna radarstationer kan tas ner till flera sk StriC. Det innebär att ledningscentralerna kan alternera som nav i ledningskedjan och därmed öka uthålligheten i systemet. Två flygbasbataljoner (F21 och F17) med vardera 4 flygbaskompanier och två flygunderhållskompanier. Bataljonerna med ingående kompanier kan delas upp för att betjäna upp till 8 baser Flygunderhållskompanierna stödjer och betjänar flygförband (Ej HKP och TP som har egna betjäningsresurser i HKP-bat och Transportflygenhet). Stöd innebär att stödja med vädertjänst, log (drivmedel etc) och ledning (förbindelser till högre stab). Betjäna innebär flygunderhållstjänst (klargöring, service, reparation). Flygbaskompanierna upprättar flygplats. Med detta avses R3 (Räddning=Brand/Sjukv, Röjning=amröj, Reparation=banrep), flygterminaltjänst (hantering tp-flyg lastning/lossning/bagage/pax), ATS (flygledare), SIS, METOC, UND, Log och skydd. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Vintersymposium 14 februari 2013

JAS 39 RÄCKVIDDER Ombasering från F 21 krävs för kraftsamling till Mälardalen, Gotland och/eller Västkusten Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

FLYGSTRIDSKRAFTERNAS SYSTEMPRINCIP Flygstridskrafterna är uppbyggda av system av system vilka alla krävs för att uppnå maximal effekt. Det yttersta syftet är att stridsflygförbanden skall kunna verka mot angivna mål, vare sig de är i luften, till sjöss eller på land samt att kunna genomföra transporter och ubåtsjakt. För att kunna stridsleda, reglera beredskap, fördela och prioritera insatser krävs ett ledningssystem som får sin information från markbundna och flygburna radarsensorer. Även JAS 39 utgör en sensor. Andra informationskällor är signalspaning från marken eller från flygburna plattformar, marin- och arméförband. Flygförbanden verkar från flygbaser där klargöring och underhåll sker, vilket i såväl fredstid som krigstid sker från flottiljflygplatserna. I kristider och vid krigsfara kan utbasering av vissa förbandsdelar ske till krigsflygbaser och andra lämpliga baser. En mycket viktig faktor för flygstridskrafternas möjlighet att verka är att basen kan skyddas från infiltration och markangrepp genom marktrupp. Basbataljonerna en begränsad förmåga och kapacitet till skydd av flygbas varför gruppering av armé- och hemvärnsförband kring baserna är nödvändig. Skydd från luftangrepp (fram för allt kryssningsrobotar) är absolut en nödvändighet för att stridsflygförbanden skall kunna verka uthålligt. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Vintersymposium 14 februari 2013

FLYGLEDNING Insats Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

UTHÅLLIGHET – 80 (100) JAS 39 C/D Incidentberedskap 24/7 Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

UTHÅLLIGHET – 80 (100) JAS 39 C/D Incidentberedskap 24/7 Ingripa mot kränkningar (2 JAS 39 kontinuerligt) Vecka/dagar ? Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

UTHÅLLIGHET – 80 (100) JAS 39 C/D Incidentberedskap 24/7 Ingripa mot kränkningar (2 JAS 39 kontinuerligt) Luftförsvara mot anfall (exv SU-35) Vecka/dagar ? Dygn ? Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Brister 2019 – även om de ”30 miljarderna” tillförs Luftförsvarsluftvärn Långräckviddiga markmålsvapen till JAS 39 Utöver redovisat har IO 14 också en svaghet/brist i Spridningsmöjligheter Ledningsredundans Uthållighet (personalredundans) Personalredundans Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Det operativa dilemmat Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Studiens frågeställningar
Råder det en trovärdig balans mellan säkerhetspolitisk doktrin och försvarets styrka? Kan IO 14 försvara hela landet? Skapar IO 14 en trovärdig förutsättning för att kunna ta emot hjälp? Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Viktiga utgångspunkter
NATO:s militära styrka har minskat USA fokuserar alltmer på Stillahavsområdet Ryssland har moderniserat försvaret och ökar sin militära potential Sverige är alltjämt alliansfritt och förlitar sig på solidaritetsdoktrinen Södra Sverige är nyckeln för NATO att försvara Baltikum Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Operativa strategiska grundvärden En kris i närområdet kommer att involvera NATO (blå länder) Basering av NATO flyg- eller marin-stridskrafter i Baltikum väldig risk, alternativa lösningar krävs: basering och anflygningsvägar. Räckvidder för existerande luftvärns- och markrobotsystem grupperade i Ryssland Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Tänkbara ryska mål och syften Kris i Arktis, kanske samtidigt med spänningar i Östersjöområdet Största hotet: tidiga angrepp mot begränsade områden varifrån NATO verksamhet kan påverkas och vår motstånds-kraft snabbt brytas Slå ut riksledning, gruppera långräckviddiga system, hindra NATO basering. Strypa försörjning och mottagning av hjälp. Gruppera långräckviddiga system. Gruppera långräckviddiga system, hindra NATO basering, egen basering av sjöstridskrafter. Förhindra NATO basering. Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Konfliktbild någon gång under 2020-talet
Den globala säkerhetssituationen har snabbt försämrats Våra östra grannar ber om stöd NATO vill ha med Sverige i en NATO-ledd stabiliseringsoperation Ryssland protesterar Sverige inleder samarbete med NATO Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Ryssland vidtar åtgärder för att tvinga Sverige att avbryta samarbete med NATO Studerade typfall Gotland besätts och Sverige sätts i blockad Viktig infrastruktur utsätts för sabotage och robotanfall Luftlandsättningar mot geografiskt begränsade mål Alla angreppen förstärks med omfattande cyberattacker Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Typfall 1 – Gotland under attack
Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

EN sjöstyrka - VAR? Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Typfall 2 – Robot- och flygangrepp mot baser och infrastruktur

Typfall 3 –Gotland intaget och angrepp mot Blekinge

Hur kan NATO stärka försvaret
Endast en i fred planerad förstärkning med omfattande förhandslagring kan ge rimligt tidig effekt Hur föra in resurser? Samordning kan inte improviseras Samordning genom geografisk separation Hur påverkar regeringen försvaret i överlämnat område? Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Råder det en trovärdig balans mellan säkerhetspolitisk doktrin och försvarets styrka? Kan IO 14 försvara hela landet? Skapar IO 14 en trovärdig förutsättning för att kunna ta emot hjälp? Det råder inte balans mellan säkerhetspolitisk doktrin och försvarets styrka Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Råder det en trovärdig balans mellan säkerhetspolitisk doktrin och försvarets styrka? Kan IO 14 försvara hela landet? Skapar IO 14 en trovärdig förutsättning för att kunna ta emot hjälp? Det råder inte balans mellan säkerhetspolitisk doktrin och försvarets styrka Hela landet kan inte försvaras Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Råder det en trovärdig balans mellan säkerhetspolitisk doktrin och försvarets styrka? Kan IO 14 försvara hela landet? Skapar IO 14 en trovärdig förutsättning för att kunna ta emot hjälp? Det råder inte balans mellan säkerhetspolitisk doktrin och försvarets styrka Hela landet kan inte försvaras Solidaritetsförklaringen (att ta emot hjälp) saknar trovärdighet Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Det operativa dilemmat Var gruppera arméförbanden? Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Det operativa dilemmat Var gruppera arméförbanden? Flottan i Östersjön eller Västerhavet? Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Det operativa dilemmat Var gruppera arméförbanden? Flottan i Östersjön eller Västerhavet? Stridsflygförbanden för luftförsvar eller attackroll? Kungl. Krigsvetenskapsakademien Vintersymposium 14 februari 2013

Kan vi försvara Sverige en vecka?”

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Kan vi försvara Sverige en vecka?”"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Kan vi försvara Sverige en vecka?”

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Kan vi försvara Sverige en vecka?”"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss