Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Patientnämndens verksamhet Vårdförbundet

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Patientnämndens verksamhet Vårdförbundet"— Presentationens avskrift:

1 Patientnämndens verksamhet Vårdförbundet
November 2013

2 Lag om patientnämndsverksamhet SFS 1998:1656 (uppdaterad 2011)
stödja och hjälpa enskilda patienter (landsting, tandvård kommun, skolhälsovård, privat vård med avtal) bidra till kvalitetsutveckling och en hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården informera om sin verksamhet uppmärksamma SoS/IVO på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn samt lämna sin årsredovisning Kom till på försök som ett komplement till HSAN

3 Stödpersonsverksamhet
Patienter inom tvångsvård har enligt lag rätt att få en stödperson Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) Smittskyddslagen (SmL) Det är patientnämnden som rekryterar, utser och förordnar dessa stödpersoner.

4 Patientnämndens ledamöter 2011-2014
Kent Alriksson, ordf (m) Bo Dalesjö, vice ordf (s) Sven-Erik Svensson (c) Nils-Erik Carlström (fp) Maria Svensson Lundin (kd) Jerker Nilsson (v) Gullvi Andersson (mp) Jan Lorentzon (sd) Patientnämndens handläggare: Annika Lundgren Carina Rissvik Patientnämndens uppgifter är rådgivande och har inga disciplinära befogenheter. Nämndens ledamöter och tjänstemän har tystnadsplikt

5 Arbetsgång i korthet: Inkommen ”anmälan” , fråga, klagomål, synpunkt.
Vissa frågor besvaras av handläggarna direkt Rådgivning som underlag för patientens eget agerande (Patientförsäkring, SoS, Läkemedelsförsäkring, DO, rättsväsendet t.ex) Ärendet registreras enl gemensamma rubriker och synpunkterna vidarebefordras sedan till vården enligt patientens önskan Svaret från vården återkopplas till patienten…. …som då är nöjd (el. inte nöjd) Samtliga ärenden presenteras för nämnden. Berörd chefläkare ser samtliga avslutade ärenden.

6 Ärenden till patientnämnden ökar Totalt registrerade och totalt registrerade under kategorin Bemötande

7 Mycket vanlig kommentar:
”Jag vill inte att detta ska hända någon annan patient !”

8 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen Patient med komplikation efter förlossning en söndagskväll. Vid gynundersökningen upptäcker kvinnan att ett instrument var blodigt och sa detta till läkaren. Personalen upptäcker då att rummet inte rengjorts sedan föregående patient. Man tror att övrigt material som använts varit engångsmaterial. Kvinnan har nu fått besöka Infektionskliniken för provtagning och bl.a. vacc mot Hepatit. Hon tror inte hon drabbats av någon smitta men upplever det mycket obehagligt.

9 Man som varit inlagd på sjukhuset. Har synpunkter och tankar runt detta. Upplevde att städningen var dålig under sin vårdtid. En städerska kunde inte torka bort en fläck på väggen, då det endast var golv som var deras uppdrag. På en annan avd var det väldigt äckligt och ostädat på toaletten. En sal med många män, varav en del med prostatabesvär, hade en gemensam toalett.

10 2. vara lätt tillgänglig Anhörig som har synpunkter på telefontillgängligheten på en av mottagningarna på sjukhuset. I brev till patienten står det att man kan ringa varje dag mellan kl Då de ringer är det hela tiden fullt i teleQ , de hänvisas till att ringa nästa dag men då får de samma besked. De undrar nu över tillgängligheten om de ska behöva uppsöka akuten för att komma fram?

11 Kvinna som bl a har bröstcancer
Kvinna som bl a har bröstcancer. Ringde nu 1177 och fick besked att ringa sin VC för att få en tid, kvinnan fick olika besked om när hon skulle ringa sin VC, kl 06 kl 07 och kl 08. Kvinnan menar att man på 1177 borde veta vilken tid som är lämplig att ringa till teleQ för att få en telefontid.

12 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
Patient som under lång tid behandlats för cancer. Upplever sig själv ha fått kämpa mycket, för att få information och för att få vara delaktig i sin vård. Patienten har haft en läkare som inte alltid funnits tillgänglig på kliniken vilket upplevs ha påverkat kontinuiteten negativt. Har inte alltid fått full information om vare sig sitt tillstånd eller vad som planeras i vården. Patienten har fått information om sitt tillstånd när vården har vetat om det ett tag innan: ”Vi har inte sagt något till dig men du har ju inte heller frågat”. Att man som svårt sjuk inte frågar behöver inte vara samma sak som att man inte vill veta.

13 En man ringer ang ett besök på vårdcentralen
En man ringer ang ett besök på vårdcentralen. Var där idag med sitt barn för att få ett finger omlagt, när de skall gå säger sköterskan till hans fru "ta av dig slöjan", "du är inte fin i den". När mannen säger att det är enligt deras religon säger sköterskan "är det du som bestämmer över henne". Mannen berättar att han varit i Sverige i 17 år men aldrig blivit bemött så här. Kvinnan känner sig också kränkt och är ledsen.

14 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen
Mamma kontaktar PAN ang sin son. Han har aktivitetsersättning som går ut om någon månad, behöver ett nytt läkarintyg. Patintens personliga ombud har tidigare varit i kontakt med läkaren för 14 dagar sedan och blivit utlovad en läkartid inför ett nytt läkarintyg, denna har inte kommit. Mamman säger att det varit bekymmer med detta vid tidigare tillfälle. Mamman berättar också att hon sedan tre månader försökt få en kontakt med en personal X, har ringt otaliga gånger och lämnat meddelande men blir inte uppringd. Säger också att kontakten med X har fungerat bra, men är besviken att X inte hör av sig. X har tidigare sagt att det är bara att höra av sig om problem uppstår.

15 Patient med cancer som upplever att behandlande läkare är nonchalant och besvärad när patienten hör av sig och vill få svar på sina frågor. Försökt många gånger att få tid på telefon, blir lovad att dr ska ringa upp men det sker inte alltid. Sjuksköterskorna frågar läkaren och ringer sedan upp patienten. Patienten har nu tröttnat på läkarens beteende, vill framföra detta till ansvarig så att det uppmärksammas och inte händer någon annan patient. Själv kommer patienten att försöka byta läkare.

16 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården.
Kvinna i 45 årsåldern som opererats för bröstcancer för ett par år sedan. För 1 år sedan ont i ryggen och har vid flera tillfällen sökt sin VC, träffat olika läkare nästan varje gång. Rekommenderats värktabletter, och sjukgymnastik. Får sedan på ganska kort tid två olika skelettskador och man ser i samband med röntgen av armen en tumör. Det visar sig att det är flera tumörer i ryggraden. Får nu behandling, men fått besked om att prognosen är dålig. Sambo undrar varför man inte har reagerat på VC när kvinnan under 1 års tid sökt för ryggsmärtor? Med tanke på att hon har en tidigare cancerdiagnos.

17 Kvinna som drabbades av svår magsmärta, kom till lasarettet där man trodde att det berodde på någon bakterie, skickades hem. Hon hade svåra smärtor, kräktes ,magen var svullen, anhöriga tänkte att det inte kunde stämma att det var någon kräksjuka . Maken körde in henne till sjukhuset igen och efter någon dag så opererades hon för tarmvred, stor bit av tarmen fick tas bort. Kommer nu att behöva näringsdropp för att kunna försörja sig i framtiden. Anhöriga har nu synpunkter på hur man tog emot kvinnan till att börja med, varför gjordes ingen röntgen först? Kan det ha spelat roll att patienten pga en tidigare stroke hade svårt att verbalt, uttrycka sin smärta?

18 Är bemötande patientsäkerhet?
Internationella studier visar att patienter i Sverige i mindre grad än övriga länder upplever att man blir uppmuntrad att ställa frågor i mötet med vården. Trygghet är en nyckel. Är patienten trygg vågar han/hon berätta, och är villig att ta emot information. ”Bemötandet av patienter i sjukvården kan uppfattas som en etikettsfråga. Men det finns numera indikationer på att bemötandet kan ha effekter på patienters sjukdomsupplevelse och därmed tillfrisknande.”

19 Patientnämnderna tar emot cirka ärende per år, av dessa var 601 (2012) från Kronoberg. I en medborgarpanel som genomfördes i Landstinget Kronoberg hade 43 % haft synpunkter på vården men avstått från att höra av sig för att man inte orkade just då.

20 Gott bemötande → nöjda patienter → gott rykte → positivt inställda patienter → förtroende och tillit → patienten följer våra råd och instruktioner → patientsäkerhet?!

21 Bemötande innebär uttryck i tal, gester, handlingar, tonfall och ansiktsuttryck En blick, ett leende, en nick eller bara visat intresse är lika betydelsefullt som orden som utväxlas. Vårdaren har alltid ett överordnat ansvar att ge de bästa förutsättningarna för att den som vårdas ska uppleva mötet som betydelsefullt

22 Patientcentrering Lyssna utan att avbryta de första 3 min Bejaka känslomässigt Sammanfatta Medicinsk undersökning Samråda och komma överens Avsluta med fråga om patient har fått svar

23 Forskning visar att patienter minns och förstår mindre än hälften av det vårdpersonal förklarar för dem. Mycket uppfattas dessutom felaktigt. Att fråga vad patienter minns och be dem upprepa vad som är sagt är en av de bästa metoderna för att uppnå patientsäkerhet. Det är det som teach-back handlar om, en metod för att säkerställa att patienten har uppfattat informationen.

24 Tack för att ni lyssnade! Telefon: 0470-58 85 42 E-post
Brev Patientnämnden Landstinget Kronoberg, Växjö Hemsida På via Mina vårdkontakter


Ladda ner ppt "Patientnämndens verksamhet Vårdförbundet"

Liknande presentationer


Google-annonser