Välkomna till PTS marknadsdag! Berns, 17 mars 2009

En presentation över ämnet: "Välkomna till PTS marknadsdag! Berns, 17 mars 2009"— Presentationens avskrift:

1 Välkomna till PTS marknadsdag! Berns, 17 mars 2009
Telekombranschen 2015 – PTS bjuder in till diskussion om möjliga framtider

2 För- middag 9.00-9.05 Lars Dahmén, IDG, moderator
Marianne Treschow Aktuella frågor på PTS Katarina Kämpe Bred och långsiktig analys… Åsa Torstensson, infrastrukturminister Den framtida svenska IT-politiken Nicklas Lundblad, Google Framtiden inom elektronisk kommunikation KAFFE Bo Martinsson Hur ska Internet förvaltas? David Troëng Framtidsscenarier accessnät LUNCH & MINGEL

3 Efter- middag 13.00-13.30 Teresia Widigs Ahlin Tillgänglighet
Bernd Langeheine, EU-kommissionen Ett europeiskt perspektiv KAFFE Per G Andersson Spektrumförvaltningen mot 2015 PANELDEBATT Sebastian Cederschiöld, STOKAB Erik Heilborn, TDC Peder Ramel, 3 Sara Andersson Urban Landmark David Troëng Marianne Treschow Avslutning

4 Generaldirektör Marianne Treschow
Aktuella frågor på PTS Generaldirektör Marianne Treschow

5 Några aktuella frågor Behovet av en politisk vision och målsättning på bredbandsområdet. Möjligheterna i frekvensutrymmet som tidigare rymde analoga tv-sändningar – MHz-bandet. Framtiden för tillstånden i 900 MHz-bandet.

6 Behov av politisk vision och målsättning på bredbandsområdet
Tillgängligheten till IT-infrastruktur allt bättre. Viktigt skilja på ”golvnivå” som alla ska ha rätt till och vilken vision vi har och vilka målsättningar vi ska arbeta mot. Flera länder satsar på bredband i rådande kristider – kan ge skjuts åt tillväxt och produktivitet. Viktigt med svenska mål att samlas kring – annars riskerar vi att tappa vår tätposition.

7 800 MHz-bandet – en stor möjlighet för mer mobilt bredband i Sverige
800 MHz-bandet: 72 MHz spektrum i ett lågt frekvensutrymme – lämpligt för god yttäckning och för att möta kraven på ökad kapacitet i mobila bredbandsnät. Likartat agerande i Europa ökar möjligheterna – Sverige, Finland, Frankrike, Schweiz är redan med och förhoppningsvis snart Storbritannien. Pågående arbete med harmonisering – gemensamma tekniska regler för bandet. Sverige: licensiering planeras ske 2010.

8 900 MHz-bandet – lösning för fortsatt GSM-verksamhet och teknikutveckling
Gemensam ansökan från GSM- och UMTS- operatörerna. PTS krav på operatörerna – behåll befintlig täckning för mobiltelefoni, frigör utrymme för ytterligare operatör. Säkerställer fortsatt GSM-verksamhet med bibehållen täckning och tillgänglighet för de svenska konsumenterna. Utrymme för migrering från GSM till mobila tjänster med hög kapacitet (teknikneutralitet).

9 Bred och långsiktig analys för området elektronisk kommunikation
Stf. generaldirektör Katarina Kämpe

10 "Skate to where the puck's going, not where it's been."
Walter Gretzky (Waynes pappa)

11 Uppdragets syfte och omfattning
PTS ska beskriva och analysera utvecklingen inom området elektronisk kommunikation, ur ett strategiskt perspektiv. identifiera och föreslå åtgärder som effektiviserar myndighetens arbete med att uppnå målen för området elektronisk kommunikation.  Arbetet ska resultera i en rapport som ska ge PTS vägledning i kommande arbete och åstadkomma ökad förutsägbarhet på marknaden.

12 Vilka trender är viktigast  2015?
Efterfrågan på mobilitet överallt Ökad efterfrågan på bandbredd Högt beroende i samhället av elektroniska kommunikationer Ökade trafikvolymer driver operatörernas investeringar i infrastruktur Säkerhetsfrågor och personlig integritet har hög prioritet

13 Fokusområden i rapporten
Tillgänglighet Spektrum Utveckling av infrastrukturbaserad konkurrens i accessnätet Samtrafik Broadcasting Säkerhet och integritet

14 Tillgänglighet Formulera mål och strategier för tillgänglighet.
Uppgradera funktionellt tillträde till Internet. Utveckla kommunernas roll när det gäller tillgång till bredband. Ge Vägverket i uppdrag att vid ny- och ombyggnation av vägar förlägga kanalisation. Överväg villkorade skattesubventioner för investeringar i kanalisation och fiberbaserad infrastruktur. Implementera möjligheten att inrätta en fond för finansiering av USO i LEK enligt direktivet.

15 Tillgänglighetsaspekter blir allt viktigare i PTS konkurrensarbete och i spektrumfrågorna!

16 Spektrum Genomför en översyn av frekvensbanden för att förbättra spektrumeffektiviteten och upprätta en handlingsplan. Avskaffa den särställning som marksänd tv har när det gäller frekvenstilldelning. Frigör spektrum från Försvarsmakten genom avgifter som står i proportion till innehavet. Anslå medel till forskning om dynamisk spektrumanvändning, s.k. kognitiv radio.

17 Utveckling av infrastrukturbaserad konkurrens i accessnätet
På kort sikt krävs fortsatt reglering i accessnätet. På längre sikt kan reglering minska genom: konkurrens från trådlös teknik ökad konkurrens genom trådbunden teknik likabehandling via teknikneutral funktionell separation Marknadsutvecklingen och graden av infrastrukturbaserad konkurrens är styrande för regleringsbehovet på längre sikt.

18 Samtrafik På kort sikt bibehålls nuvarande prisreglering (LRIC) – det ger stabilitet På längre sikt krävs en modell som svarar mot de trender vi ser på marknaden, t.ex. utveckling mot IP-baserade nät och tjänster samt en högre andel mobil trafik.

19 forts. Samtrafik Inför tredje generationens SMP-beslut bör följande modeller utvärderas: LRIC med särkostnad Reciproka priser fast/mobil Bill & Keep Val av reglering och övergångstakten anpassas till den tekniska utvecklingen och konsumenternas efterfrågan. Ett viktigt mål är att främja kommersiella överenskommelser och öka förutsägbarheten på marknaden.

20 Broadcasting Det finns problem avseende marksänd digital tv – ett skäl är konflikter mellan olika intressen. Konkurrensproblem tas om hand i SMP-analyser, men bristande förutsägbarhet på marknaden leder till exempelvis investeringsproblem. PTS föreslår att en statlig utredning tillsätts för att ta fram en målbild för marknätet. Den bör tydliggöra vilka krav som ska ställas utifrån närings-, kultur- och ägarpolitiska intressen och hur konflikter däremellan ska hanteras.

21 Den framtida svenska IT politiken
Åsa Torstensson PTS marknadsdag 17 mars 2009

22 Först på to do-listan Marknaden efterfrågade bättre konkurrens
Effektivare LEK (Karlströmutredningen) Funktionell separation – ikraftträdande 1 juli 2008 Reglering av internationell roaming Övergång till digital-TV – effektiv frekvensanvändning Regeringen ser över postlagen

23 Framtida aktiviteter EU-ordförandeskapet hösten 2009
underlag till en förnyad IT-agenda inom EU genom en IT-konferens om framtidens IT-politik inom EU Visby Agenda – creating impact for an eUnion 2015 Östersjöstrategin Harmonisering av frigjorda frekvenser e-förvaltning

24 Framtida aktiviteter Förnyad nationell IT-agenda - nationell strategi
Minskade digitala klyftor – uppdrag till Handisam Tillgänglig elektronisk kommunikation Utredning om bredband Utredning om spektrum Proposition om ändrade regler för radiotillstånd i maj Ett klimatanpassat informationssamhälle Handlingsplan för att åstadkomma ett klimatanpassat informationssamhälle e-delegationen Telekompaketet, direktiv tas troligen under 2009 USO

25 Några tankar om framtiden
Fungerande marknader Internet som en demokratiskt redskap Öppna nät

26 Några tankar om framtiden
Fungerande marknader Internet som en demokratiskt redskap Öppna nät Tack för mig!

27

28 elektronisk kommunikation
Framtider elektronisk kommunikation

29

30 causa materialis causa formalis causa efficiens causa finalis

31 causa materialis causa formalis causa efficiens causa finalis

32 causa materialis causa formalis causa efficiens causa finalis

33 <causa formalis>

34

35 <träd/skog>

36

37

38 <stjärna>

39

40

41 <ring>

42

43

44 <mesh>

45

46

47

48

49

50 <causa finalis>

51

52 Hur ska Internet förvaltas?
Bo Martinsson, nätsäkerhetsavdelningen

53 Är allt frid och fröjd?

54 Eller är det strid och maktkamp?

55 Innehållet i presentationen
Innebörden av begreppet Internet Governance Nytt uppdrag från regeringen till PTS Samordningen i Sverige Övergripande områden som omfattas Aktuella frågor i dagsläget Internationella fora där sådana frågor diskuteras

56 Innebörden av begreppet Internet Governance
Arbetsdefinition från WSIS 2005: Internet Governance is the development and application by governments, the private sector and civil society, in their respective roles, of shared principles, norms, rules, decision-making procedures, and programmes that shape the evolution and use of the Internet.

57 Nytt uppdrag från regeringen till PTS
PTS ska i samråd med näringsdepartementet löpande ansvara för beredning av frågor rörande Internets förvaltning i internationella organ. PTS ska företräda Sverige i dessa organ, t.ex. HLIG, IIG, GAC, IGF och ITU. PTS ska redovisa till näringsdepartementet senast 30 juni och 31 december 2009: Hur insatserna bereds och genomförs för att på ett effektivt sätt företräda Sverige i dessa sammanhang. Hur myndigheten kommunicerar frågorna med berörda organ och andra intressenter på nationell nivå.

58 Samordningen i Sverige
PTS har skapat en referensgrupp (RGIG) där PTS är ordförande. Exempel på deltagare: näringsdepartementet, riksdagen, Sida, .SE, Netnod, ISOC-SE, Cisco, KTH, operatörer Syftet är att öka transparensen genom att i ett nationellt forum kunna diskutera aktuella frågor och svenska ståndpunkter. Referensgruppen har tre möten per år, men diskussion kan också ske via e-postlista. Intresserade att delta kan kontakta mig, Nästa möte är den 28 april, kl. 9-12

59 Områden som omfattas av samordningen
Hantering av frågor relaterade till: domännamn, såsom gTLD:er, ccTLD:er och IDN ccTLD:er. domännamnssystemet. adressering, såsom IPv4, IPv6 och AS. säkerhet och robusthet, såsom skydd av Internets fysiska och logiska infrastruktur. I övrigt frågor kring tillgång, öppenhet, mångfald m.m.

60 Aktuella frågor i dagsläget
Framtiden för IGF Makten över Internets kritiska resurser Utvecklingen av ICANN efter att avtalet med USA:s handelsdepartement löper ut i september 2009 GAC:s roll inom ICANN Implementering av internationella domännamn, IDN ccTLD Implementering av nya generiska toppdomäner, gTLD Införande av IPv6 och hantering av ledigt IPv4- adressutrymme Införande av DNSSEC på rotzonsnivå

61 Internationella fora där sådana frågor diskuteras
På global nivå: ICANN inklusive GAC IGF ITU (främst CWG WSIS, WTPF och ITR) På europeisk nivå: HLIG IIG RIPE CEPT WG ITU/PT3

62 ICANN och GAC ICANN är en privat- rättslig organisation:
arbetar för att främja Internets användning och operationella stabilitet. ansvarar för tilldelning av IP-adresser. ansvarar för domännamns- systemet (DNS). GAC är en rådgivande kommitté till ICANN: öppen för regeringar och vissa andra organisationer.

63 Framtidsscenarier accessnät
David Troëng, chef konkurrensavdelningen

64 Stora utmaningar för framtiden!
Osäkerhet om tillväxt i efterfrågan och betalningsvilja för ökad bandbredd Två ytterligheter: Fiberaccess till hushåll och företag. Mobilt bredband komplement. Många likvärdiga alternativ: koax, LTE, fiber, VDSL… Behov av finmaskigt fibernät

65 Förutsättningar för ökad infrastrukturkonkurrens
Trådlösa tekniker kan bli substitut till fasta accesstekniker Hur mycket kommer slutkundernas efterfrågan på bandbredd öka till 2015 och hur snabbt? Affärsmodeller och slutkundernas betalningsvilja Trådlösa teknikens prestanda Fiber för anslutning av basstationerna Tillgång på spektrum

66 forts. Förutsättningar för ökad infrastrukturkonkurrens
Trådbundet accessnät PTS bedömer att det i huvudsak saknas kommersiella förutsättningar för etablering av parallella fiberaccessnät i Sverige p.g.a. befolkningens storlek och densitet. Migrering till fiber har påbörjats och TeliaSonera har betydande konkurrensfördelar såsom nationellt utbredd kanalisation och en stor befintlig kundbas. Vissa kommunala aktörer har fördelar framför privata investerare. Av fiberleverantörerna är TeliaSonera ett av få vertikalt integrerade företag.

67 Risker för minskad infrastruktur-konkurrens
LLUB-investeringar hotas vid migrering från koppar till fiber Utfasning av telestationer tvingar samlokaliserade operatörer att upphöra med sina tillträden. Kan också orsaka kapitalförluster vid kort framförhållning vid nätförändringar. Uteblivna fiberinvesteringar Tillgång på kapital och möjlighet till avkastning. Avsaknad av infrastrukturbaserad konkurrens kan medföra att det är rationellt för TeliaSonera att avvakta för att minska osäkerhet. Digitala klyftan riskerar att öka i vissa områden.

68 PTS målbild för accessnätet
Långsiktigt hållbar konkurrens, dvs. en konkurrenssituation utan sektorsspecifik reglering och med fungerande köp- och säljrelationer mellan operatörerna. Förhindra återmonopolisering av accessnätet. Tillträdesregleringen ska främja att operatörerna ges möjlighet att genomföra kapitalkrävande investeringar i infrastruktur. Effektivt resursutnyttjande av spektrum. Minska regulativ osäkerhet.

69 PTS utkast till regulativa åtgärder på kort sikt (1-3 år)
Fortsatt reglering av kopparnätet Reglerade villkor för utfasning av telestationer Reglerat fibertillträde i accessnätet Begränsad reglering av tillträde till kanalisation Väl avvägd prisreglering av fiber och kanalisation

70 Forts. PTS utkast till regulativa åtgärder på kort sikt (1-3 år)
Utreda fiberkapacitet till basstationer Väl avvägd reglering av tillträde på mer förädlade nivåer (bitström) Dialog med privata och kommunala aktörer om negativa effekterna av exklusivitetsavtal mellan operatör och fastighetsägare

71 Möjliga regulativa åtgärder på lång sikt
Regellättnad till följd av effektiv/hållbar konkurrens genom trådlös och trådbunden teknik Regellättnad till följd av effekterna av funktionell separation Fortsatt reglering av koppar, fiber och kanalisation om effektiv/hållbar konkurrens uteblir Om lokala fibermonopol etableras kan tillträdesreglering krävas

72 Teresia Widigs Ahlin, konsumentavdelningen
Tillgänglighet Teresia Widigs Ahlin, konsumentavdelningen

73 ”Idag har väl nästan alla bredband, eller?”

74 Grundläggande förutsättningar till bredband, 2008 (andel av befolkningen i procent)
98 % 35 % 37 % 94 % 99 % xDSL Fibernät Kabel-TV HSPA CDMA 2000 Trådbunden bredbandsaccess Trådlös bredbandsaccess

75 ”Men, om man väljer att bedriva sin verksamhet eller att bo långt ut i skogen, då får man väl skylla sig själv?”

76 Med ökad efterfrågan krävs en långsiktig strategi

77 ? Hur kan vi möta morgondagens efterfrågan?
Hur nära kunden måste vi ha fiber?

78 Tillgänglighet till IT-infrastruktur handlar lika mycket om att kunna nå som att kunna bli nådd.

79 Positionerna på bredbandsområdet behöver flyttas fram
Sverige bör formulera en tydlig, långsiktig nationell målsättning för tillgången till bredbandsinfrastruktur. Sverige bör främja utbyggnad av bredband genom samverkan mellan privata aktörer och riktade upphandlingsinsatser. Offentlig-privata samarbetsinitiativ kan bidra till att avhjälpa geografiska digitala klyftor. Sverige bör ge kommunerna större möjlighet och ansvar att planera, underlätta och driva på bredbandsutbyggnad lokalt.

80 MARKNADSDAGEN Stockholm, 17 March “The future of EU Telecoms Regulation” Bernd LANGEHEINE(*) European Commission, Information Society and Media Directorate-general (*) The views expressed are those of the author

81 The State of the Telecoms Sector
Economic Performance expected to slow down in 2009 – but the Telecoms sector is doing better than other sectors (positive cashflows) Positive growth of 1.3% compared to 0.9% real growth of the economy Operators need to refinance some € 60 bn debt by mid-2010 but situations differ considerably Operators need to innovate, reduce costs and move to new (value-added) services

82 Regulatory Challenges Ahead
Economic Regulation Promoting the roll-out of Next Generation (Access) Networks Maintaining Competition as a driver for growth and innovation Promoting wireless services – flexibility in the attribution of spectrum Creating a level playing field for all market players

83 Consumer Protection Regulation
Transparency / Choice (triple play offers / roaming) Net freedoms / Net neutrality (traffic prioritisation) Security of personal data (data breach notification)

84 Regulatory Work in Progress
Review of the e-Communications Directives Recommendation on Termination Rates Recommendation on Next Generation Access Networks Review of Universal Service concept Second Roaming Regulation

85 Review of EU Framework for e-Communications
Main topics include: Spectrum – flexibility/availability Investments in Next Generation Networks Functional Separation Enhanced consistency of regulation Stronger role for national regulators (BERT/GERT or BEREC ?) Extension of Art. 7 FWD oversight (veto on regulatory remedies)

86 Spectrum – Main issues Spectrum policy action plan (involvement of EP)
General authorisations (as a default or in selected bands ?) Harmonisation of bands (for trading – and beyond ?) Spectrum trading (harmonised bands – but also conditions ?)

87 Investments in Next Generation Networks
Investment is driven by need to reduce costs and to upgrade networks to provide new services (audio-visual/triple play) Regulatory holidays are not an option in view of the risk of re-monopolisation But investment risk needs to be rewarded – risk sharing is problematic – risk premium can be included in access prices Cooperation and facility sharing can be useful (within the limits of competition law) – as can be symmetrical remedies in certain circumstances.

88 Functional Separation
Instrument designed to ensure fair and non-discriminatory access of competitors Introduced or under consideration in several Member States (UK, Italy, Poland, Sweden) Problem : Effectiveness – no deterioration of the rights/position of third parties (competitors of SMP undertaking) – notification to Commission Proposal for new Art. 13a FWD - Pr.: according to EU legislators large number of conditions need to be fulfilled (e.g. failure of traditional regulation, no prospect of infrastructure based competition, social « balance sheet »)

89 More consistent regulation – The « Body »
Improve capacity and efficiency of ERG – draw on knowledge and experience of national regulators (NRAs) Nature, structure and tasks are still being discussed by EU institutions – Not included any more: security (ENISA) and spectrum Community body or private law body ? BERT, GERT or BEREC ? Unitary structure or two tiers (Board of Regulators/Office) Financing / Staff

90 More consistent regulation – Veto on Remedies
Commission’s amended proposal : veto only in agreement with BEREC – otherwise comitology procedure (advisory) EP Position : as Commission but regulatory comitology procedure (in case of disagreement with BEREC) Council Position : no veto but only recommendations/opinions Art. 19 FWD – General guidance via decisions or recommendations

91 Universal service – which way forward?
« Broadband for all » as a policy objective Last Commission review did not suggest to include broadband Commission Communication launched wide-scale reflection on the future of Universal Service Porposal in the context of the Review to include broadband and let the appropriate speed be decided at national level (amendment of recital 8 of the US Directive)

92 The Second Roaming Regulation
Commission Proposal Voice roaming: Price caps extended by a further three years. Principle of per second billing (plus set-up charge) for all roaming calls (20% consumer savings) Texting abroad: A wholesale (4c) and retail price cap (11c) Data roaming: anti-”bill shock” transparency measures + safeguard wholesale cap (€1 per MB)

93 Outlook Review of Framework : 31 March : vote in EP Committees / end April : vote EP plenary / 12 June : Telecom Council Agreement in 2nd reading (or conciliation under Swedish Presidency ?) Recommendation on Termination Rates : Adoption end March/early April Recommendation on NGAs : foreseen for Third Quarter 2009 Second Roaming Regulation : adoption foreseen for June 2009

94 How to regulate less More infrastructure-based competition : Spectrum for wireless applications – some symmetrical remedies to accompany access to passive network elements (ducts, dark fibre etc.) Low termination rates may lead to « Bill-and-keep » solutions Functional separation as a means to replace regulatory day-to-day intervention by private incentives / self-regulation

95 Spektrumförvaltningen mot 2015
Per G Andersson, spektrummarknadsavdelningen

96 Spektrum – en begränsad resurs
Vilka frekvensband är (tekniskt) lämpliga för yttäckande tjänster? > 300 MHz < 3 GHz Vilka frekvensband är (ekonomiskt) lämpliga för yttäckande tjänster?

97 Tre modeller för spektrumförvaltningen
Administrativ tilldelning Staten bestämmer Marknadsmekanismer Marknaden bestämmer Kollektiv användning Användarna bestämmer

98 Liberalisering av spektrumförvaltningen
Övergång från administrativ tilldelning till marknadsmekanismer och kollektiv användning Teknik- och tjänsteneutralitet WAPECS

99 Marknadsmekanismer Auktioner som metod att tilldela spektrum
Överlåtelse av tillstånd Hur ser vi till att hänsyn tas till allmänintresset?

100 Kollektiv användning Hur mycket spektrum ska avsättas för kollektiv användning (undantag från tillståndsplikt)? Kan tekniken lösa problem som har att göra med efterfrågan på en begränsad resurs? Vilka affärsmodeller är realistiska?

101 Mot 2015 Hur kan vi tillgodose den ökade efterfrågan på spektrum?
Försvarsmaktens spektrum Spektrum för marksänd tv – ”the Digital Dividend” 800 MHz-bandet (790–862 MHz) Kognitiv radio – en teknik för framtiden?

102 Rapporten ”Bred och långsiktig analys för området elektronisk kommunikation” och dagens presentationer hittar du på: