Utkast till powerpoint program föreläsning, Draken

En presentation över ämnet: "Utkast till powerpoint program föreläsning, Draken"— Presentationens avskrift:

1 Utkast till powerpoint program föreläsning, Draken 140904.
PSYKISK OHÄLSA BLAND SVENSKA BARN OCH UNGDOMAR Björn Magnér specialist i Barn- och ungdomspsykiatri Utkast till powerpoint program föreläsning, Draken

2 BARNS psykiska hälsa, en”het potatis”
Hur barnen mår är ett av de starkaste uttrycken för hur ett samhälle lyckats. Goda samhällen skapar friska, lyckliga barn.

3 “Lösningen på morgon-dagens vuxenproblem beror i stora drag på det sätt våra barn växer upp i dag.”
- Margaret Mead, Antropolog

4 LITE FAKTA 2 miljoner barn bor i Sverige, 20% av befolkningen.
40% av barnen bor i storstäder. 13% lever i hushåll med låg inkomst (60% mindre än medianinkomsten). 4% lever med arbetslös pappa. 6% med arbetslös mamma (SCB 2010). 20% har en eller två utrikes födda föräldrar. Ensamkommande flyktingbarn har mer än 6-faldigats sedan sökte 2657 barn asyl. 20-25% av åringar lever med en förälder. Lägre siffra för yngre barn. Varje år är barn med om en skilsmässa.

5 I. HUR SER DEN PSYKISKA OHÄLSAN UT BLAND BARN OCH UNGDOMAR?

6 Vad säger studierna? Kan man lita på dom?
De flesta är enkätstudier där skolelever svarat på frågor. Ger högre ohälsotal än om frågor till föräldrar. Svårt att jämföra då och nu. Inga tillförlitliga studier förrän 80-talet Svårt med internationella jämförelser. Få studier med validerade mätinstrument som mäter funktionsnedsättning. Få studier på förskolebarn. Få studier som mäter biologiska markörer.

7 INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER FÖRÄDRARENKÄTER
Studier i 31 länder ( barn). Beteende- och emotionella problem, 6-16 år. (Rescorla L. et al. J Emot Behav Disorder, 2007;15) Resultat: Sverige näst bäst, bara Japan bättre. Studie på beteendeproblem bland förskolebarn ( barn) i 24 länder. (Rescorla L. et al, J Clin Child Adolescensc Psycho, 2011;40) Resultat: Sverige näst bäst, bara Danmark bättre.

8 INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER FRÅGEENKÄTER TILL BARNEN
Studie i 24 länder, år. Resultat: Sverige var ett av de 6 mest symtombelastade. (Rescorla L et al, J Consult Clin. Psychol. 2007;75 (2) Vill föräldrarna inte se eller mår barnen bättre än vad dom själva upplever? Barn överrapporterar sällan sin psykiska ohälsa.

9 AKTUELL FORSKNING OM PSYKISK OHÄLSA BLAND BARN OCH UNGDOMAR I SVERIGE
WHO (återkommande internationella undersökningar sedan 1985 på den psykiska hälsan bland skolbarn). Socialstyrelsen (SOU: 2006, samanfattning, slutbetänkande, Stress och psykisk ohälsa). Kungliga Vetenskapsakademin. (Hälsoutskottet, konferens 2010 kring Barn och psykisk hälsa). SCB (ULF, återkommande ) FHI Karolinska Institutet BRIS Mfl.

10 AKTUELLA STUDIER OCH RAPPORTER
WHO ”Psykisk ohälsa är det näst största hälsoproblemet i länder som Sverige. Denna kommer inom några år att passera hjärt-kärlsjukdomar och vara folkhälsoproblem nummer ett.” SOCIALSTYRELSEN ”Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland de bästa i världen. De senaste årtiondena har dock den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökat...” ”Det har blivit vanligare att ungdomar uppger att de är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk.” (2-3 ggr ökning sedan 1980-talet). KUNGLIGA VETENSKAPSAKADEMIEN SOU 2010:79 ”Företrädesvis flickor lider av inåtvända problem såsom ängslan, oro, depression, självskador och psykosomatiska symtom. Bland pojkarna är det vanligare med externaliserade problem som agerande- uppförandestörning, aggressivitet m.m.”

11 FHI/Folkhälsoinstitutet
Kartläggning av psykisk ohälsa bland barn och unga 2009 ”Problemtyngden visade sig vara större för elever i åk 9 jämfört med åk 6 och flickor rapporterade mer psykisk ohälsa än pojkar, med undantag av koncentrationssvårigheter. En ökning av psykosomatiska besvär hos 15- åringar konstaterades, framförallt flickor, där andelen som hade två eller fler symtom varje vecka hade ökat från 27% till 47% mellan 1985 och 2009.” ”Personer som vårdats inom psykiatrisk slutenvård hade minskat i alla åldersgrupper utom i gruppen år där man såg en kraftig ökning både för flickor och pojkar. Ökningen gällde depressioner och ångestsymtom.” FHI konklusion ang Svenska skolbarns hälsovanor ””Eleverna med självrapporterade psykiska och somatiska besvär är fortfarande omkring dubbelt så många som under mitten av 1980-talet.”

12 WHO Social determinants of health and well-being among young people 2012 ”Ser vi till 15-åringarna i studien rapporterar nästan varannan svensk flicka minst två psykosomatiska besvär i veckan mot var fjärde svensk pojke Jämför man de svenska resultaten med övriga nordiska länder så har de svenska flickorna sämre psykisk hälsa. Andelen 15- åriga svenska flickor som anger besvär ligger på nivåer som är nästan kring det dubbla jämfört med 15-åriga danska flickor.” SOCIALSTYRELSEN Folkhälsorapport 2008/2009 ”Avsiktligt självdestruktiv handling har ökat under hela perioden 1999- 2008. …I åldersgruppen år är det dubbelt så många pojkar som flickor som begår självmord. I samma åldersgrupp är det 3 gånger så många flickor som gör självmordsförsök.”

13 UNGDOMSSTYRELSEN Ung idag 2010:9
”Vård på sjukhus med anledning av ungas självmordsförsök, narkotikakonsumtion eller alkoholkonsumtion har ökat mellan år 2000 och Samma sak gäller unga som fått antidepressiva läkemedel på recept mellan 2006 och Ökningen gäller framförallt bland yngre tjejer.” Hon hen han 2010:2 ”I gruppen unga homosexuella, bisexuella och transpersoner finns en överrepresentation när det gäller psykisk ohälsa.””En fjärdedel av de unga homo- och bisexuella kvinnorna uppger att de har försökt ta livet av sig.” KAROLINSKA INSTITUTET School grades, parental education and suicide 2010 ” …dåliga skolbetyg från åk 9 ger tre gånger förhöjd självmordsrisk i åldersgruppen år.”

14 KAROLINSKA INSTITUTETS FOLHÄLSOAKADEMI
Självmord i Europa och världen 2010:31 ”Sverige är det enda land i Europa där man sett en stigande trend av självmord bland pojkar år mellan åren Sverige och Finland ligger högt i Europa när det gäller självmord bland flickor 15-19 år och även där fanns en ökande trend mellan ” KUNGLIGA VETENSKAPSAKADEMIN Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige 2010 ”Man ser vare sig inom forskarvärlden eller BRIS någon tillbakagång av den psykiska ohälsan bland unga, utan den ligger fortfarande på väldigt höga och oroväckande nivåer.” SvD 2013 Psykofarmaka till barn 0-17 år ökar kraftigt. Ökning i procent : Sömnmedel 170%, ADHD-preparat 178%, (förskolepojkar 220%), Antidepressiva 32%, Neuroleptika 27%.

15 PSYKISKT MÅENDE BLAND SVENSKA SKOLELEVER (enkätstudie 2010-2011, SCB)

16 16

17

18 Bris rapport Se hela mig, 2012
”Jag känner att jag inte orkar leva om ingen ser tecknen som jag visar.” ”…efter allt som har hänt är jag rädd för mig själv, för att jag ska försöka ta mitt liv. Jag vill inte vara ensam. Jag vill att någon vuxen människa ska hjälpa mig… stötta mig… tro på mig. Jag vill betyda något och vara värdefull. Allt jag behöver är att någon ser hela mig.” ”Jag förstör saker och oftast börjar jag också bråka med folk och börjar slåss och sånt. Sen // ångrar jag mig alltid sjukt mycket och får ångest över vad jag gör.” ”Till Mamma. Jag orkade inte väta längre... Väta på livet och lyckan. Jag har det bättre någon annanstans. Jag var från början dömd till att må dåligt, till att aldrig passa in. Jag hoppas jag träffar Johan dit jag reser. Eller att jag bara somnar för alltid.” (Tonårsflicka BUP)

19 FÖRSKOLEBARN OCH BIOMARKÖRER FÖR STRESS
Metaanalys, 9 studier av cortisol (biomarkör för stress) bland daghemsbarn jämfört med barn i hemmiljö i USA Resultat: Generellt förhöjda cortisolnivåer bland daghemsbarnen. De största stegringarna såg man på barn 0-3 år liksom anknytningsstörda barn. Cortisolstegringarna var också större på lågkvalitativa daghem. Svenska jämförande studier saknas. (Vermeer et van Ijzendoorn, 2006). I en annan studie i USA hade över 90% av 3-5 åringarna på daghem med hög till medelhög kvalitetsnivå förhöjda eftermiddagsnivåer. 75% normaliserades i hemmiljö. (M. Gunnar, 2003). Liknande cortisolhöjningar har också konstaterats på barn hos dagmammor (Gunnar M. ).

20 VAD VÅGAR MAN PÅSTÅ? Vissa delar av den psykiska ohälsan bland svenska barn år har ökat under de senaste decennierna. Oro, ångest och nedstämdhet har sannolikt ökat 2-3 ggr de senaste trettio åren. Trenden återfinns i många västländer. Såväl suicid som suicidförsök ligger jämförelsevis internationellt högt för både pojkar och flickor i åldersgruppen år och har till vissa delar ökat under det senaste decenniet. Självskadebeteenden är sannolikt vanligt bland högstadieelever och äldre tonåringar. Även koncentrationsproblem och vanliga psykosomatiska symtom (huvudvärk, magont, sömnproblem m m) har ökat kraftigt. Den psykiska ohälsan bland barn 0-10 år är svårt att uttala sig om.

21 II VAD BEROR DEN PSYKISKA OHÄLSAN PÅ?

22 PARADOX Sverige har länge varit ett av världens jämlikaste länder. Den somatiska hälsan bland barn ligger internationellt i topp. Vi har ett av världens mest utvecklade välfärdssystem runt våra barn. Ändå ökar den psykiska ohälsan. Varför?

23 REFLEKTIONER KRING ORSAKER
Internationellt sticker Sverige ut med kanske flest antal skilsmässor och flest antal barn som lever med en förälder? Kanske flest och yngst antal barn i förskola? Kanske flest och yngst dator- och internetanvändare m m? Vilken betydelse har det? Stillasittande livsstil utan tillräckligt med fysisk aktivitet? För lite utevistelse? För lite sömn? Onyttig mat? ”Fattiga” sociala stödjesystem med brist på vuxna kring barn? Hög vuxentäthet runt barn ”buffrar” stress. Många barn bor med en förälder? Att leva med bara en förälder dubblerar risken för psykisk ohälsa och fyrdubblar den för drogmissbruk. Trötta, stressade föräldrar präglade av ”arbetslinjen” som inte orkar med sina barn eller curlar dom till eviga tonåringar?

24 En mediestyrd sexualiserad tonårskultur frikopplad från vuxenvärlden där pedofili, nätmobbning och djungelns lag härjar? Kastar vi våra tonåringar till ”vargarna”? Överbelastar dagens barnomsorg våra allra minsta med frekventa tidiga separationer och toxisk stress? Sabbar det anknytningsfasen? Ett materialistiskt, individualistiskt, narcissistiskt tävlingssamhälle utan strukturer för tillhörighet och andlighet? ”Sköt dig själv och skit i andra!” Leder ökat materiellt välstånd över en viss nivå i inte till att människor blir friskare och lyckligare? Sverige har för länge sedan passerat den nivån.

25 Hög väntande arbetslöshet och en framtid präglad av tilltagande klimathot och ökande konflikter och krig i världen. Hur skall unga människor kunna känna tillförsikt och hopp? Allt hänger ihop! Många och komplexa orsaksfaktorer.

26 TOXISK STRESS -EN MINSTA GEMENSAM NÄMNARE
Mycket av den psykiska ohälsan är stressrelaterad. Men inte all. Psykisk ohälsa som ångest, oro, nedstämdhet och allehanda psykosomatiska åkommor men även neuropsykiatriska funktionshandikapp påverkas negativt av stress och minskar kognition och inlärningsförmåga.

27 KAN TOXISK STRESS PÅVERKA HJÄRNAN
OCH INLÄRNINGSFÖRMÅGAN?

28 STRESS OCH INLÄRNING Många av dom strukturer i hjärnan som är allra mest stresskänsliga är viktiga för inlärning.

29 TOXISK STRESS PÅVERKAR KOGNITION OCH INLÄRNINGSFÖRMÅGA
Koncentration, uppmärksamhet, uthållighet Arbetsminne Mentaliseringsförmåga Impulskontroll Motorisk inhibition Exekutiva funktioner som abstrakt tänkande, problemlösningsförmåga Sömn, långtidsinlagring av minnen

30 SKOLAN, PISA OCH DEN PSYKISKA OHÄLSAN
Är skolans problem och det låga resultatet på Pisastudien ett resultat av den ökande psykiska ohälsan? Är missförhållanden i skolan orsak till den psykiska ohälsan? Hur som helst: Ett psykiskt välmående barn presterar bättre i skolan och en välfungerande skola skapar psykiskt friskare barn!

31 BAKOM OHÄLSAN –TOXISK STRESS, OMSORGSBRIST OCH BARNDOMSTRAUMAN
En stor del av den psykiska ohälsan bottnar i förfärliga livshistorier med omsorgsbrist och många traumatiska upplevelser! Ofta uppstår grunden för ohälsan mycket tidigt i livet.

32 FÖRDRÖJDA EFFEKTER AV STRESS OMSORGBRIST OCH TRAUMAN
Kan dröja decennier innan en sjukdom presenterar sig

33 III. HUR VANLIGT ÄR DET MED MISSHANDEL, TRAUMAN, OMSORGSBRIST OCH ANNAN TOXISK STRESS UNDER BARNDOMEN?

34 RAPPORTERAD MISSHANDEL
Rapporterad misshandel mot barn har 3-dubblats på 30 år. Rapporterade våldtäkter mot barn under 15 år har fyrdubblades mellan 2004 och Mörkertalet är stort. Många anser att även de faktiska övergreppen mot barn ökar.

35 BARA TOPPEN PÅ ETT ISBERG

36 Hur vanligt är det bland BUP barnen. Gamlestadsstudien.

37 BUP Gamlestaden och exposition för våld i familjen
Ca 45% av BUP barnen i Nord-Ost hade utsatts för ett eller flera av: sexuella övergrepp, fysiskt våld eller bevittnat föräldrars våld mot varandra (Hultman, O. 2014). Om våld utanför familjen inkluderas är siffrorna 67% (Hultman, O. 2014)

38 HUR VANLIGT ÄR DET I BEFOLKNINGEN?
ACE-STUDIEN

39 NEGATIVA UPPLEVELSER I BARNDOMEN (ACE) OCH VUXENHÄLSA OCH SJUKDOM Turning gold into lead
Den största studien i sitt slag som någonsin gjorts för att undersöka vuxeneffekter av negativa barndomsupplevelser på hälsa och sociala förhållanden.

40 ACE STUDIEN Adverse Child Experiences Lipotti VJ, MD, Prof, Internist and Anda R, MD, Epidemiologist
Studien: medelklassamerikaner följs under sin livstid med avseende på effekter av negativa upplevelser i barndomen (före 18 år). 80% vita, 10% svarta, 10% asiater. 74% gått på college. Medelålder 57 år. Könsfördelning lika. Största epidemiologiska studien i sitt slag. Start Ytterligare på väg in i studien. Syfte: Att ta reda på hur stress och traumatiska erfarenheter under barndomen påverkar vuxenhälsan. Medicinska, sociala och ekonomiska konsekvenser studeras. Hypotes: Antalet ACE bestämmer folkhälsan. Kumulativ effekt. Ju fler negativa händelser under barndomen desto större sjukdomsrisk.

41 PREVALENS: KATEGORIER AV ACE
MISSHANDEL Psykisk (av föräldrar) % Fysisk (av föräldrar) % Sexuelll (vem som helst) % OMSORGSBRIST Emotionell % Fysisk % MISSFÖRHÅLLANDEN I HEMMET Alkoholism eller drogmissbruk % Förlust av förälder< age 18. Separation/dödsfall % Depression eller psykisk sjukdom % Våld mot mamma % Familjemedlem i fängelse % Prevalens (%)

42 MÅNGA HAR FLERA ACE KATEGORIER
Prevalens % % % % % 5 eller flera 11% 2 av 3 hade upplevt åtminstone en ACE-kategori. Ca1/3 hade upplevt 2–4 kategorier. Om 1 ACE var sannolikheten för ytterligare minst 1 ACE 87%. Kvinnor har 50% större risk än män att utsättas för fler än 5 kategorier.

43 ACE KATEGORIER I HÖGSTADIEKLASS

44 IV. KORRELATIONER MELLAN ACE/ TOXISK STRESS OCH OHÄLSA

45 ACE KORRELERAR MED KRONISK DEPRESSION
45

46 SUICIDFÖRSÖK BARN OCH VUXNA
ACEs have a powerful graded relationship to the risk of suicide attempts; this holds for attempts by men and women and attempts during adolescence or adulthood. This graph shows the proportion of child and adolescent attempts in blue and adult attempts in orange. Again extremely high prevalence of attempted suicide with high ACE scores. Corresponding OR adjusted for sex, race, education level,age Chi Square test for trend significant for both groups Strong influence of childhood trauma on past and future suicide attempts among incarcerated women persisted even after controlling for substance abuse and emotional distress.” Dube, S. R., Anda, R. F., Felitti, V. J., Chapman, D., Williamson, D. F., & Giles, W. H. (2001). Childhood abuse, household dysfunction and the risk of attempted suicide throughout the life span: Findings from Adverse Childhood Experiences Study. Journal of the American Medical Association, 286, 3089–3096.

47 ACE KATEGORIER OCH ANTIDEPRESSIVA FÖRSKRIVNINGAR
ca 50 år senare 5 eller flera Förskrivningsfrekvensi procent) 4 3 2 1 It would appear that depression has deep roots, often going back a half-century into childhood. ACE kategorier ACE Score

48 Kanske är depression en normal reaktion på onormala livsupplevelser?

49 ACE OCH HALLUCINATIONER
Misshandel Alkohol eller Droger Ever Hallucinated* (%) This slide is a bar graph titled ACE score and hallucinations. It presents the ACE scores of people who had abused alcohol or drugs and people who had not and the percent of each who had ever hallucinated. (Adjusted for age, sex, race, and education.) ACE Score Percentage of not ever hallucinated Percentage of ever hallucinated Greater than or equal to ACE Score *Korrigerad för ras, kön och utbildning

50 ACE OCH PSYKOS Dubblerad risk för psykos efter sexuella övergrepp.
2.5 ggr ökad risk för schizofreni. Barn i förpuberteten som utsätts för gruppvåldtäkt har 15 ggr ökad risk för psykos. Australisk longitudinell (30 år) megastudie (M Cutajar, 2010).

51 ACE och Borderline personlighetsstörning (BDP) Herman, van der Kolk & Perry, Studie 1989
87% av deltagarna med BDP bar på historier med allvarliga övergrepp i barndomen och/eller försummad/bristande omvårdnad före 7 års ålder.

52 ACE OCH UTVECKLINGSFÖRSENING
Barn med utvecklingsförsening ACE OCH UTVECKLINGSFÖRSENING ACE/Riskfaktorer

53 ACE OCH MINSKNING AV MINNE
ACE KATEGORIER OCH MINSKAT MINNE AV BARNDOMEN ACE OCH MINSKNING AV MINNE 4 3 Procent med minskat minne(%) 2 1 ACEkategorier

54 ACE vs. SANNOLIKHET FÖR> 50 SEXPARTNERS
Let’s now sample some disturbed social outcomes from adverse childhood experiences. Looking for love. The roles of promiscuity, and of pornography as the graphical depiction of the metaphor for love.

55 ACE VS OÖNSKADE GRAVIDITETER ELLER ABORTER
55

56 ACE vs. Sexuellt överförbara sjukdomar
ACE Score Adjusted Odds Ratio 0 1 4 or more 2.5

57 ACE OCH RISK ATT UTSÄTTAS FÖR VÅLDTÄKT
4+ 3 2 1 This slide is a bar chart titled childhood experiences underlie rape and presents the ACE scores and percentage of people reporting rape. ACE Score Percent reporting rape 4 or more

58 ACE och risk att bli utsatt för våld i familjen

59 __________________________________
ACE och risk att bli förövare i familjen Vi är vana att betrakta kvinnor som offer för mäns våld, men här visas att kvinnor nästan lika ofta är förövare. Därför att deras offer vanligtvis är barn vars historier sällan berättas. __________________________________ 15 Kvinnor Män 10 Risk för våldsövergrepp(%) 5 >5 >5 ACE Score

60 SEXUELLA ÖVERGREPP I BARNDOMEN OCH ANTAL OFÖRKLARADE SYMTOM
8 7 6 5 4 3 2 1 Effekterna av ACE upplevelser dyker ofta upp på vårdcentraler decennier senare som oförklarliga kroppsliga symtom

61 RÖKNING: DEBUTÅLDER < 18 ÅR
OR controlled for sex, age, race, education. P value for trend all signficant P<.001. Early initiation (before 18 years) Heavy smoking (>= 1 pack / day) ACEs increase the likelihood of early smoking initiation (before 18) with 21% of those with 4 or more ACES reporting early initiation of smoking compared to only 5.5% with no ACES. Moreover, ACEs lead to continued smoking, heavy smoking and while not shown here, the risk of Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD).

62 ALKOHOL: DEBUTÅLDER ACE KATEGORIER Added Neglect (CTQ) Attributable Risk Fraction (ARF) for early initiation of alcohol use was 55% Influence on initiation persisted for 4 birth cohorts dating back to 1900. Given the negative impact of early initiation of alcohol use on neurodevelopment and the evidence that ACES also impact neurodevelopment, these findings are concerning.

63 ACE OCH SJÄLVRAPPORTERAD VUXEN ALKOHOLISM
4+ 3 2 This slide is a bar chart titled child experiences versus adult alcoholism. ACE score Percent alcoholic 4 or more 1

64 ACE OCH INTRAVENÖST DROGMISSBRUK
It presents ACE scores and the percent of people who had injected drugs. The population size is 8,022 and the confidence level is less than .001.

65 ACEs ökar sannolikheten för hjärtkärlsjukdom
• Emotional abuse 1.7x Physical abuse 1.5x Sexual abuse 1.4x Domestic violence Mental illness Substance abuse 1.3x Household criminal 1.7x Emotional neglect Physical neglect * 1 When one looks at the group without conventional risk factors (diabetes, smoking, hyperlipidemia, etc) one discovers they are explained by the ACE Score. Chronic stress, dysregulation of the HPA axis and inflammatory cytokines are understood as a major cause of certain diseases previously seen as hardcore biomedical entities. Primary pulmonary fibrosis is one such example. There are thus 2 common pathways to disease -- via coping devices like overeating, heavy smoking, heavy drinking, promiscuity, street drugs -- AND BY the complex consequences of chronic stress. -

66 ACE/BARNDOMSTRAUMA OCH RISK FÖR SOMATISKA SJUKDOMAR Några studier:
Fysisk misshandel i barndomen gav 45% högre risk för hjärtsjukdom som vuxna (E Fuller-Thomson, 2010). Flickor som utsatts för SÖ (sexuellla övergrepp) eller svår fysisk misshandel hade ökad risk för stroke, hjärtkärlsjukdomar och övervikt som vuxna (Rich-Edwards, 2011. Män som utsatts för SÖ i barndomen hade 3 ggr ökad risk för hjärtattacker som vuxna (E Fuller-Thomson, 2012). Fysisk misshandel i barndomen gav 49% ökad risk för cancer i vuxenhet (Fuller-Thomson, 2009). Kvinnor utsatta för SÖ eller fysisk misshandel i barndomen hade 2 ggr ökad risk för arthrit och 30% ökad risk för obesitas (R Boynton-Jarret, 2012).

67 ACE OCH JOBBPROBLEM This slide is a bar graph titled ACE score versus serious job problems. ACE Score Percent with Job Problems 4 or more

68 Har man fler än 4 ACE kategorier har man multipla riskfaktorer för en rad folksjukdomar.
Har man fler än 6 ACE kategorier minskar den förväntade livslängden med 20 år. Med 0 ACE kategorier har majoriteten vuxna, få, om några, riskfaktorer för en rad folksjukdomar. 68

69 ACE OCH LIVSLÄNGD Expostion för våld under barndomen korrelerar med förkortade teleomerer vilket kan minska livslängden med mellan 5 och 10 år: A Longitudinal Study, Idan Shalev, Terrie Moffitt et al. Molecular Psychiatry, April 24th. doi: /mp En del av barnen som exponerats för två eller flera kategorier av våld hade signifikant ökad teleomerförlust jämfört med andra barn. Kortare teleomerer har kopplats till försämrad överlevnad och kronisk sjukdom.

70 ACE och DÖDLIGHET Individer med 6 eller fler ACE kategorier hade nästan en förkortad livstid på två decennier jämfört med dem som hade 0 ACE men därutöver likartade levnadsförhållanden.

71 ACE är starkast av alla ohälso- prediktorer!
RESULTAT Ju fler ACE ju sämre somatisk och psykisk hälsa och ju tidigare död. De 10 främsta dödsorsakerna korrelerar alla kraftigt med negativa barndomsupplevelser. ACE är starkast av alla ohälso- prediktorer!

72 V. HUR KAN TOXISK STRESS OCH NEGATIVA BARNDOMSUPPLEVELSER FÅ SÅ DJUPGÅENDE EFFEKTER? Det epigenetiska paradigmet.

73 VARFÖR HAR STRESS OCH TRAUMAN I BARNDOMEN SÅ DJUPGÅENDE EFFEKTER?
Dom första levnadsåren är en kritisk period för hjärnans utveckling med ökad känslighet för separationer, omsorgsbrist, trauman och andra stressande erfarenheter. Då livstidsprogrammeras generna, hjärnan och hela organismen enligt de erfarenheter barnet gör med syfte att garantera största framtida överlevnad. Barn/foster som exponeras för hot och fara prioriterar utveckling av primitiva överlevnadsfunktioner snarare än högre kognitiva. Får försvarsinställda överreaktibla hjärnor liksom hormon- och immunsystem. Blir reflexiva fight-flight varelser snarare än reflekterande socioemotionellt högutvecklade.

74 DEN GENETISKA DETERMINISMENS DÖD
Gener är inga självspelande pianon. Måste aktiveras/slås på. Sker ofta via kemiska signaler i omgivningen som väsentligen medieras via föräldrarna för små barn. Gener är extremt omgivningskänsliga och läser av omgivningen. Dess promotorregioner/regulatoriska DNA-områden, programmerar genuttrycket, dvs vilka gener som skall slås på, när, i vilka konstellationer osv. Målet är framtida överlevnad i enlighet med de erfarenheter barnet tidigt gör av sin omgivning. Evolutionärt logiskt. Promotorområdenas flexibilitet, inte antal gener, som gör människan unik. (En plattmask har gener).

75 DET EPIGENETISKA PARADIGMET
Alla sjukdomar uppstår mer eller mindre ”epigenetiskt”, dvs ur ett samspel mellan omgivningsfaktorer och gener. Epigenetik är den felande länken som förenar det till synes orelaterade: biologi/genetik och psykosociala faktorer; somatik och psykiatri. Negativa barndomsupplevelser/toxisk stress är en kraftigt undervärderad orsak till psykisk och fysisk ohälsa. ”Under täcket”, på molekylärnivå har många somatiska och psykiska sjukdomar liknande patofysiologi. Många sjukdomar kommer ur ”samma kran”. Stressrelaterade störningar i immun- hormon- respektive nervsystemet är likartad vid ett stort antal sjukdomar. Dagens psykiska ohälsa bland barn och ungdomar är väsentligen epigenetisk, dvs ett resultat av samspelet mellan gener och belastande omgivningsfaktorer. Den kommer till viss del också att vara morgondagens vuxenohälsa.

76 MÅNGA SJUKDOMAR/STÖRNINGAR STARTAR TIDIGT
Sjukdomar har alltid en historia. Ibland börjar de långt tillbaka i tiden. Misshandel, övergrepp och omsorgsbrist tidigt i livet kan starta en snöbollseffekt där känsligheten för stress och påfrestningar successivt ökar och på sikt manifesterar sig i neurobiologiska förändringar med psykisk och somatisk ohälsa, kriminalitet, våld och drogmissbruk.

77 SJUKDOMSFORMELN E x G x A= sjukdom (Enviroment x Gener x Age)

78 HUR FÖRSTÅR MAN EPIGENETIKEN OCH ACE-HYPOTESEN?
Primärt leder ACE till en genetisk omprogrammering av bl a immun- och stressresponssystemet med kronisk dysregulation av HPA-axeln, proinflammatoriska cytokiner m m. Barnet blir härigenom mera stresskänsligt och sårbart. Sekundärt försöker barnet/tonåringen/den vuxne kompensatorisk självreglering/självmedicinering med hjälp av hälsofarligt beteende (rökning, alkohol, droger, exessivt matintag, promiskuitet m m). Exempel: Omsorgsbrist/fysisk misshandel under tidiga levnadsår tonårsdepression/alkohol/droger vuxendepressioner/obesitas diabetes, hjärtkärlsjukdom för tidig död.

79 ALL OHÄLSA HAR EN HISTORIA ”In my beginning is my end”, T S Elliot.
Negativa barndomsupplevelser är den mest basala orsaken till hälsofarligt beteende, funktionsnedsättningar, sjukdomar, dödlighet och höga hälsokostnader.

80 INSIKTER FRÅN ACE STUDIEN
Negativa händelser i barndomen är vanliga men noteras oftast inte. Deras korrelation med problem senare i livet är hög, proportionerlig och logisk. De utgör samhällets mest basala hälsoproblem. Det är lätt att missta de intermediära mekanismerna för basala orsaker. Vad som presenterar sig som “problemet”’ kan i själva verket vara ett lösningsförsök. Att behandla den primära orsaken hotar ofta människor och får dom att undvika behandling. Motståndet mot förändring är stort trots enorma hälsovinster. How can we circumvent that resistance? Doing so might be the major advance in preventive medicine for the next several decades.

81 VI. KOSTNADER

82 KONKLUSION Toxisk stress (negativa händelser i barndomen) är den mest basala och långverkande orsaken till psykisk ohälsa, sociala problem, nedsatt prestationsförmåga i arbetslivet liksom till flera av de stora somatiska folksjukdomarna inklusive förtidig död. Det är därmed den främsta orsaken bakom ökande hälso-sjukvårdskostnader. I’ve given you some evidence to illustrate each of these. The rest is depicted in the seventy publications derived from the ACE Study thus far.

83 ACE OCH KOSTNADER They are the nation’s most basic public health problem. Gary S. Becker and James Heckman, winners in 1992 and 2000 of Nobel Prizes for Economics, have written extensively about the value of early childhood programs. They come to the same conclusions as we, but from a totally different research base.

84 BETALA NU ELLER SENARE Betala nu för program som kan buffra stressen eller betala senare med ökade hälsokostnader. “Högkvalitativa investeringar tidigt i barndomen har bestående effekter.” “För varje krona vi investerar får vi 10 kronor tillbaka” James Heckman, Gary Becker ( nobelpristagare i ekonomi 1992, 2000) 84

85 VII. SLUTORD

86 FRAMTIDEN Om vårt samhälle skall blomstra i framtiden måste vi se till att, alla barn skyddas från ACE. Först då får dom möjlighet att fullt ut utvecklas intellektuellt, socialt och emotionellt. 86

87 “VAD SOM ÄR FÖRUTSÄGBART ÄR OCKSÅ MÖJLIGT ATT FÖRHINDRA.”
Dr. Robert Anda

88 Effekterna av toxisk stress/ACE varar ofta ett helt liv
Effekterna av toxisk stress/ACE varar ofta ett helt liv men dom måste inte det BOT ÄR MÖJLIGT CYKELN KAN BRYTAS EPIGENETISKA OMPROGRAMMERINGAR KAN FÖRÄNDRAS 88

89 DEN STORA UTMANINGEN Vi kan och måste skydda alla barn mot effekterna av toxisk stress, omsorgsbrist och trauman. 89

90 RESILIENS DVS FÖRMÅGAN ATT KLARA AV MOTGÅNGAR, ÖVERLEVA OCH KLARA SIG VÄL TROTS ACE GÅR ATT STÄRKA
Resilience is the ability to “meet challenges, survive and do well despite adversity” –Kirmayer, 2009

91 SLUTORD Hälsa handlar om politik. Våra barns psykiska ohälsa är en avspegling av dagens samhälle. Ingen ohälsa uppstår ur intet. Den revolutionerande kunskapen om epigenetik och hjärnans föränderlighet innehåller nästintill oändliga möjligheter för människans utveckling men dessvärre också motsatsen Det är delvis möjligt att ”vaccinera” barn mot psykisk ohälsa. Anknytningsfasen är en kritisk period för hjärnans utveckling med enorma möjligheter att förstärka såväl socioemotionell kompetens som motståndskraft mot framtida stress. Tonårstiden utgör även den en kritisk period, ett slags ”andra chansen” med stora påverkansmöjligheter . Varje nytt barn är en ny möjlighet! Framtiden behöver framförallt socioemotionellt högutvecklade människor med stort klokskap.