Ekonomisk foderoptimering

En presentation över ämnet: "Ekonomisk foderoptimering"— Presentationens avskrift:

1 Ekonomisk foderoptimering
Svensk Mjölks Mjölkföretagardagar 2008

2 Kort om NorFor Plan Nytt system för foderstatsplanering och optimering
Utvecklat från vårt nuvarande fodervärderingssystem Beskriver fodrets nedbrytning och omsättning i kon Beräkning av foderintag Strukturvärdering

3 Varför är NorFor Plan bra ?
Mer som kon och fodret fungerar; ökad lönsamhet bättre hälsa och fertilitet minskad miljöbelastning Optimering av foderstater biologi ekonomi

4 Gårdsexempel Amalienlund
292 ha åker Växtodling 2007: 70 ha vall, 113 ha spannmål,46 ha oljeväxter, 14 ha betor + träda Mjölkproduktion 2007: 140 kor (150 platser) + rekrytering 9240 kg mjölk - 4,4% f - 3,4% p → 9624 kg ECM SLB och SRB Varm lösdrift, blandfoder

5 Fett och proteinbetalning i Skånemejerier
Bashalter: 4,0% fett 3,4% Protein Fett: +/-2,2 öre per 0,1% Protein: +2,8 öre per 0,1% >3,4% -4,0 öre per 0,1% <3,4% (på den aktuella gården ger kvalitets- och kvantitetsbonus m.m. ytterligare ca 14 öre över baspriset för dec på årsbasis på 327 öre/kg mjölk) Målsättningen med optimeringen var att visa möjligheten att beräkna foderstaten i NorFor för att nå en önskad fett- och protein halt och inte utgå från den befintliga. Med Skånemejeriers betalningssystem (kvantitetsbonus på kg-basis och låga tillägg för fett- och protein samt höstens 50 öre extra för varje kg mjölk utöver baskontraktet) gäller högsta möjliga leverans med högsta möjliga kvalitet.

6 Använda optimeringsinställningar
Min Max FVL (7,8-9,8) , ,8 Fettsyror, g/kg ts (20-45) Energibalans, % , ,5 PBV, g/kg ts (15-40) Vombel., g/g NDF ,45 Tuggningstid, min/kg ts AAT-balans, % , ,0 Råprotein, g/ kg ts Stärkelse, g/kg ts Foderstatskontroller dito + NDF P.g.a. alltför stor andel vallfoder till lågmjölkarna, sänktes FVL till minimum 7,1 från 7,8. Vallfodrets låga proteininnehåll medförde stora kraftfodergivor till dem. PBV sänktes därför från dåvarande minimigränsen 15 g / kg ts till 5. För att underlätta optimeringen med ett sämre vallfoder och undvika stora kraftfodergivor användes AAT-balans istället för AAT/NEL som optimeringsparameter. Råprotein och stärkelse ligger med för att inte hamna på orimliga nivåer jmf. nästa bild om värdet av invanda parametrar. Stärkelsenivån är avpassad till en majsfoderstat, eftersom majs tillåts i de flesta foderstatsalternativen.

7 Använda fodermedel Ens. 1:a sk: 10,3 MJ 89 g rp 470 g NDF
Ens. Hög kv.: 11,4 MJ 156 g rp 449 g NDF Majsensilage: 11,3 MJ 79 g rp 360 g NDF 305 g stärkelse, 110 öre/kg ts Unik 32, 267 öre/kg Unik 52, 254 öre/kg Halm, 50 öre/ kg Sojamjöl 330 öre/kg NorFor-analysen på första skörden uppgav 470 g NDF/kg ts trots ett flertal omkörningar. Den låga NDF-nivån känns orimlig i förhållande till det låga innehållet av råprotein och omsättbar energi. Ett högre NDF-värde hade påverkat iNDF och därmed FVL och resulterat i att 1:a skörds ensilaget inte hade behövt begränsas

8 Antagna prisförändringar
HP-Massa 100 öre/kg ts → 120 öre kg ts Korn, Vete 180 → 140 öre/ kg Produktionskostnad vall 105 → 145 öre/kg ts De antagna prisförändringarna skall illustrera hur valet av fodermedel och odlingsstrategi påverkas av prisutvecklingen

9 Ta vara på gamla erfarenheter!
I samtliga alternativ ligger råprotein och NDF på nivåer som kändes acceptabla i AAT/PBV-systemet Ingen optimering på mineraler för att undvika att mineralkraven styr fodermedelsvalet Mineraler går i praktiken att justera i efterhand

10 Unik 32; 30,4 kg ECM (4,4-3,5) - Mjölkpris: 353 öre (halter + 11,6)
Fodermedel 45 kg ECM 42,6 kg mjölk 35 kg ECM 33,1 kg mjölk 25 kg ECM 23,7 kg mjölk Ens 1 6,5 Ens 3 3,0 Halm 0,7 2,0 HP-Massa 2,5 2 Korn 8,5 7,0 Unik 32 7,3 5,4 3,4 Soja Foderkostnad kr/dag 46,2 37,0 28,8 Mjölk-foder kr/dag 104,2 79,8 54,9 Optimering på kg ECM med halterna ovan, alltså den foderstat lantbrukaren använde innan förändringen med de då beräknade ensilagemängderna. Endast ensilage och HP-Massa mixades i den stationära blandaren.

11 Unik 52, soja 30,4 kg ECM (4,0-3,4) - Mjölkpris: 341 öre (halter +/0)
Fodermedel 45 kg mjölk 35 kg mjölk 25 kg mjölk Ens 1 6,0 Ens 3 3,0 Halm 0,5 2,2 HP-Massa 4,0 2,5 Korn 7,0 2,0 Unik 52 7,1 5,1 Soja 0,9 0,6 0,8 Foderkostnad kr/dag 46,8 36,6 28,2 Mjölk-foder kr/dag 106,7 82,8 57,1 Foderstaten optimerad för att uppnå samma kg ECM i medeltal, men då med 4,0 % fett och 3,4% protein (kg mjölk alltså = kg ECM). I praktiken beräknades mixen för att täcka 27 kg ECM med 0,8 kg soja, 2 kg korn, 3,5 kg ts HP-Massa samt 0,5 kg halm i mixen utöver ensilagemängderna ovan.. Halm ges även på foderbordet separat. Resten av kornet ges i kraft-foderstationerna till kor som mjölkar över 27 kg.

12 På besättningsnivå: Ø 28,8 kg mjölk 4,4% f 3,5% p med Unik 32:
68,7 kr i mjölk-foder/ ko och dag Ø 30,4 kg mjölk 4,0% f 3,4% p med Unik 52 + soja: 72,0 kr i mjölk-foder/ ko och dag Ändring av foderstaten genomfördes i slutet av november. Vid provmjölkningen i slutet av december låg besättningen på 31,2 kg mjölk med 4,1% fett och 3,4 % protein, mjölkkvaliteten var oförändrad. Besättningen har jämn kalvningsfördel-ning, så det var inte fler nykalvade kor i december än i november. Tanken var att försöka anpassa produktionen till en maximerad vinst, d.v.s. maximerat mjölk-foder.

13 Lite olika scenarier Fullfodermix för 36 kg mjölk 4,0% fett
3,4% protein Mjölkpris 341 öre/kg Följande bilder är scenariooptimeringar med en antagen mixnivå på 36 kg för att kunna få med effekter för högavkastande besättningar

14 Majs + nuvarande priser
Ens ,0 (begränsad) Ens ,0 (begränsad) Halm 0,0 (OBS! Fys. struktur) HP-Massa ,4 Majsensilage 3,0 Korn 3,4 Vete 0,0 Unik ,0 Unik ,5 Soja 1,4 Foderkostnad kr/dag 35,34 Mjölk-foder kr/dag 87,42 Båda ensilagepartierna är begränsade, eftersom programmet själv valde drygt 8 kg ts av 1:a skörden och 6 kg ts av tredje skörden. Första skörden gick in med så mycket tack vare den låga NDF-nivån, tredje skörden p.g.a. det högre proteininnehållet och ett bättre energivärde. Tillgången till tredje skörden tillät i praktiken max 3 kg ts/ ko och dag. Halmen går antagligen inte in för att hjälpa upp FVL p.g.a. 1:a skördens låga proteininnehåll. Majsen stannade på 3 kg ts även utan begränsningar på ensilaget, eftersom HP-Massan fortfarande konkurrerar prismässigt.

15 Majs + nuvarande priser + högkv.vall
Ens hög kv ,0 Halm ,5 HP-Massa ,0 Majsensilage 5,0 Korn ,4 Vete ,0 Unik ,0 Unik ,7 Soja ,0 Foderkostnad kr/dag 35,76 Mjölk-foder kr/dag 87,00 OBS! Ev. brist på ess. aminosyror Ett högkvalitativt ”önskeensilage” med mycket låga syror förändrar scenariot som förväntat: ensilage och majs går in i stora mängder. Halmen kommer med och Unik 52 täcker proteinbehovet utan soja. Denna variant kan fungera i praktiken om ensilagets proteinkvalitet är genomgående lika god och utfodringsrutinerna optimala.

16 Majs + HP 120 öre/kg ts Ens 1 3,0 (begränsad) Ens 3 5,0 (begränsad)
Halm 0,3 HP-Massa ,9 Majsensilage 3,0 Korn 4,6 Vete 0,0 Unik ,0 Unik ,1 Soja 0,6 Foderkostnad kr/dag 36,5 Mjölk-foder kr/dag 86,2 HP-Massan minskar i konkurrenskraft, men går fortfarande in, programmet vill nu ha 10 kg ts av tredje och 5 kg ts av första skörden. För att få en fungerande foderstat måste ensilagemängderna begränsas. Majsen stannar utan begränsning på 3 kg ts. Den klarar alltså inte att konkurrera ut HP-Massan i kombination med dessa ensilagekvaliteter. Soja krävs för att klara AAT-behovet.

17 Majs – ingen HP Ens 1 3,0 (begränsad) Ens 3 5,0 (begränsad) Halm 0,5
HP-Massa ,0 Majsensilage 5,0 (begränsad) Korn 0,0 Vete 3,1 Unik ,0 Unik ,1 Soja 1,7 (intvingad p.g.a. rp och aminosyror) Foderkostnad kr/dag 36,6 Mjölk-foder kr/dag 86,2 Nu låtsas vi att det inte finns tillgång på HP-Massa, ensilagemängderna i fri optimering är som ovan, men nu vill programmet ha 9 kg ts majs. Då landar råproteinet på drygt 13 % eftersom ingen nedre gräns är satt i optimeringsinställningarna. När HP-Massan försvinner byts korn mot vete, eftersom PBV ökar, när massan försvinner. För att nå ca 16 % råprotein som i de övriga varianterna, krävs 1,7 kg Soja. Med tanke på ensilagekvaliteten är det dessutom svårt att ro att de essentiella aminosyrorna räcket till utan soja.

18 Vall + 40 öre Ens 1 5,0 (begränsad) Ens 3 5,0 (begränsad) Halm 0,5
HP-Massa ,1 Majsensilage 5,0 (begränsad) Korn 1,47 Vete 0,0 Unik ,0 Unik ,8 Soja 1,6 (intvingad p.g.a. rp och aminosyror) Foderkostnad kr/dag 38,8 Mjölk-foder kr/dag 84,0 När vallfoderpriset ökar, vill programmet fortfarande ha samma mängd vallfoder och majs som i alternativet ovan, trots det högre priset och kvaliteten. HP-Massa tillåts igen till ett pris av 120 öre/kg ts och går då genast in i en liten mängd. Vetet byts mot korn igen, eftersom en något större halmmängd och HP-Massa sänker PBV. Resonemanget kring begränsade vallfodermängder och intvingad soja är samma som ovan, här hamnade rp på 14 % utan soja.

19 Vall + 40 öre, spm -40 öre Ens 1 3,0 (begränsad) Ens 3 1,8 (begränsad)
Halm 0,5 HP-Massa ,2 Majsensilage 5,0 (begränsad) Korn 4,4 Vete 0,0 Unik ,0 Unik ,6 Soja 0,9 Foderkostnad kr/dag 38,3 Mjölk-foder kr/dag 84,5 Slutligen sänks spannmålspriset med 40 öre, öriga priser enligt ovan. Här väljer programmet utan begränsningar nästan dubbla mängderna av båda ensilagesorterna och närmare 9 kg ts majs och ingen halm. Hp-Massan går n med mängden ovan samt något mindre spannmål och en större mängd soja för att klara AAT- och PBV-gränserna. Spannmålsandelen ökar självklart, men även här blir naturligtvis spannmålssorten korn. Den styrda varianten känns betydligt mer funktionssäker och liknar med undantag för att det används vete istället för korn, foderstaterna under torrare år i östra Skåne. Slutsatsen av dessa optimeringar är, att NorFor prioriterar även sämre vallfoder framför andra fodermedel.