Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Masshantering i samband med ett större infrastrukturprojekt – exempel från Uppsala kommun Trafikverkets utbyggnad av dubbelspår genom Gamla Uppsala.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Masshantering i samband med ett större infrastrukturprojekt – exempel från Uppsala kommun Trafikverkets utbyggnad av dubbelspår genom Gamla Uppsala."— Presentationens avskrift:

1 Masshantering i samband med ett större infrastrukturprojekt – exempel från Uppsala kommun Trafikverkets utbyggnad av dubbelspår genom Gamla Uppsala

2 Trafikverkets utbyggnad av dubbelspår genom Gamla Uppsala
Syfte med presentationen: Beskriva några frågeställningar inom masshantering vi har ställts inför i ett stort infrastrukturprojekt . Syftet med utbyggnaden av dubbelspåret: Minska risken för trafikstörningar, göra det möjligt att köra fler tåg på sträckan samt förbättra säkerheten

3 Trafikverkets utbyggnad av dubbelspår genom Gamla Uppsala
Det nya dubbelspåret blir cirka 4 km långt och sträcker sig från Tycho Hedéns väg i söder till E4 i norr, där det ansluter till dubbelspåret mot Gävle. Omläggning av väg 676 Vittulsbergsvägen och Vattholmavägen. 610 m lång tunnel byggs Två huvudaktörer (Trafikverket och Svevia) samt underentreprenörer.

4

5 Inre och yttre VSO

6 Lång process Utkast till järnvägsplan, MKB och systemhandling framtagna 1998, förstudie slutförd 2006 Detaljplan laga kraft 2011, järnvägsplan laga kraft 2012 och arbetsplan vägar laga kraft 2013. 2012 inleddes prövningen av tillstånd enl. 11 kap miljöbalken att bortleda grundvatten mm. i samband med byggande och drift av dubbelspårig järnvägstrafik. Dom från MMD meddelades december Domen innehåller villkor om grundvattenbortledning, buller och vibrationer samt utsläpp av vatten till recipient (Samnan) Trafikstart beräknas 2017

7 G:a Uppsala dubbelspår tidplan
* Best=Ban-, el-, signal- och telesystem

8 Styrdokument MKB mm handlingar i prövningsprocessen
Generell masshanteringsplan från 2012 (utkast): Inom projektet används KM och MKM. Trafikverket (fd Banverket) har en egen riskklassning i 5 nivåer. Masshanteringsplan som bygghandling 2013 för en längre vägsträcka (exempel): massor uppdelade i fall-A och fall-B. Förorenad jord klassas enl. NV 5976 (KM och MKM) och där laktester gjorts enl. NFS 2010:4 (deponiföreskriften). Samtidigt nämns även 2010:1 och återanvändning utanför projektet, där MRR tillämpas. Kontrollprogram entreprenör Plan för användning inom arbetsområde (pågår)

9 Schaktmassor Projektet kommer att generera ca m3 schaktmassor. Till det tillkommer m3 från grävning av dammar, diken samt rivning av delar av befintlig banvall. Överskott av jordmassor uppgår till ca m3 och överskott av lera m3. Underskott av bergmaterial. 1 lastbilslass rymmer ca 10 m3 Exempel på arbeten: Spontning, schaktning, vägomläggningar, sprängningar, byggnation av sedimentationsdammar och mycket mycket mer…

10 Exempel på provresultat från åkermark längs nya tågsträckan
Grönt <= KM Gult KM =< MKM Orange > MKM

11 Och vad gör man med massorna?
Trafikverket utrett förslag till möjlig återanvändning av massor: Bullerskyddsvallar Tegeltillverkning ”Terrängmodellering” på två platser Täckning av deponier i kommunen Återställning av grustäkter Återställning av fd lertäkt på åkermark Även möjlighet till minskade schakter har utretts under projektering.

12 Och vad gör man med massorna?
När entreprenör upphandlades överlämnades även huvudvärken med överskottsmassor (fall-B massor som inte återanvänds inom projektet). Alternativ som tittades närmare på (entreprenören i kontakt med Lst och miljökontoret): ”Återställa” grustäkter – Nej! Deponitäckning – massorna skulle behöva mellanlagras och levereras vid rätt tid. ”Terrängmodellering”, återställning av lertäkt och annan uppläggning för anläggningsändamål då?

13 Är massorna avfall? Naturvårdsverket stödjer tolkningen att schaktmassor är avfall. Trafikverket och entreprenören anser inte att begreppet ”avfall” kan användas när det gäller schaktmassor som ”nyttiggörs” eller återanvänds. Alltså ska egentligen inte 2010:1 tillämpas? Tillsynsmyndigheten har bedömningsgrunderna i 2010:1 att tillämpa för sina överväganden.

14 Tillsyn och hantering av anmälan
Anmälan inkom till mik om uppläggning på närliggande områden bl.a. på skogsmark, skidbacke, åkermark och för att återställa fd lertäkt. Det är bråttom. Kontakt och samarbete med Lst – 12:6 samråd eller C-anmälan? Inget över ringa risk, däremot fråga om det finns anläggningsändamål. Belägenhet av uppläggning inom vattenskyddsområde ledde till C-anmälan i några fall. Samt behov av vattenskyddsdispens. Flera frågor att beakta men kulturmiljö och arrendeavtal är faktorer som också påverkar. Utfallet blev..

15 Tillsyn och hantering av anmälan
Skogsmark – 12:6 samråd med Lst, på remiss till MHN Förbättring av skidbacke – klockrent anläggningsändamål, tyvärr blev inte av. Åkermark – blev inte prövat fullt ut pga att tillstånd enligt kulturmiljölagen (KML) kunde inte lämnas. Återställning av fd lertäkt – föreläggande om försiktighetsåtgärder, endast rena massor får användas dvs motsvara naturlig bakgrundshalt i närområdet Nya förslag till uppläggningsplatser kan bli aktuella för att få plats med alla överskottsmassor Fortsatt tillsyn över projektet

16 Tillbaka till planprocessen – det löser sig…
Järnvägsplan:” Jordar som inte återanvänds inom projektet kommer att återanvändas i andra närliggande projekt eller läggas i upplag”. Låter enkelt.. MKB 2010: Hushållning med resurser lyfts fram, avsikten är att minimera transporter och möjliggöra återanvändning och deponering är det sista alternativet. Påpekas att det blir ett överskott som kommer att behöva transporteras bort. Masshanteringsplan kommer att upprättas. Rent konkret vad innebär det? Avsättning av ytor eller behov av massor inom kommunen hanteras inte i planprocessen

17 Några funderingar Styrdokument inte uppdaterade – 2010:1?
I en lång process lämnas masshanteringsproblemet över till entreprenören Stora mängder överskottsmassor att hantera Hur kan planprocessen involvera masshantering? Prövning hos nämnd, Lst (12:6) eller deponi? Olika tolkning mellan parter av 2010:1 om schaktmassor är avfall eller inte Svårt med bedömning om det föreligger ett anläggningsändamål? Och var slutar nyttiggörande och var börjar deponeringen? Schaktdeponierna då?

18 ..och några till.. Görs det tillräckligt med provtagningar av huvudmannen i tidigt skede? Görs det provtagningar utifrån KM/MKM eller MRR? Trafikverket anser att frågan hanteras på olika sätt mellan kommuner, ej likartade bedömningar Tar underlag till upphandling av entreprenör hänsyn till 2010:1? TM behöver fatta beslut som väger mellan angelägenheten att genomföra projektet, tidsramar, minimering av transporter å ena sidan och att beslut blir praxis å andra sidan, ”ringar på vattnet”


Ladda ner ppt "Masshantering i samband med ett större infrastrukturprojekt – exempel från Uppsala kommun Trafikverkets utbyggnad av dubbelspår genom Gamla Uppsala."

Liknande presentationer


Google-annonser