Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Bibliometrin och Humaniora

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Bibliometrin och Humaniora"— Presentationens avskrift:

1 Bibliometrin och Humaniora
en bibliometrisk analys av litteraturvetenskapen Handledare: Fredrik Åström Biblioteks- och informationsvetenskap i Lund Björn Hellqvist Hur jag blev intresserad av ämnet; Fredrik; Var jag är nu… Biblioteksdagarna 2008

2 Bibliometri ”mätning av böcker”
Kvantitativa analyser av publikationer (vetenskapliga) Andra namn Informetri (bredare begrepp) Scientometri (vetenskapen) Webbometri (webben) Direkt översatt; främst vetenskapliga (hur man definerar det) Biblioteksdagarna 2008

3 Vad studerar man? Producenter Produkter Begrepp Citeringar
Producenter: enskilda författare, institutioner; länder… Produkter: enskilda böcker, artiklar eller indextermer, klassifikationer… Begrepp: författarnas egna termer t.ex. titlar och texter (text-mining) eller index-termer och klassifikationer… Citeringar: vad motiverar citering; hur citerar man? Biblioteksdagarna 2008

4 Bibliometrins kontext
Utanför biblioteks- och informationsvetenskapen? En bit från biblioteksprofessionen: Samband mellan hur man citerar och hur man letar efter litteratur? Illustration från Lundberg 2006, s. 9. Översatt av Gornitzki & Graffner (2007). Biblioteksdagarna 2008

5 Bibliometrins tre användningsområden
(1) Bibliometri för bibliometriker (metodologiska problem) (2) Bibliometri inriktad på enskilda discipliner (vetenskaplig information) (3) Bibliometri för vetenskapspolitik och styrning (utvärderande) 1. Främst utveckling av matematiska lösningar (indikatorer etc.) 2. Kartläggning av vetenskapliga discipliner nära relation till vetenskapssociologin. 3. Den största och mest efterfrågade inom universitet och administration. Biblioteksdagarna 2008

6 Problem Begränsade databaser Publicering i monografier
Nationella publik / språk Citerar på annat vis? De stora databaserna WoS och nu konkurrenten scopus indexerar bara artiklar… stora delar av forskningen kommer inte med? Nationella publik och språk innebär liten spridning av texter: få citeringar men Horace blir glad! Citerar främst teori och källmaterial och inte forskaren i rummet bredvid? Biblioteksdagarna 2008

7 Metod Urval av 38 litteraturtidskrifter i Web of Science
11855 artiklar från åren analyserade och citeringar till författare räknades med hjälp av bibexcel (Persson 2007) You did something wrong! Biblioteksdagarna 2008

8 De mest citerade inom litteraturvetenskapen (anglosaxisk)
Shakespeare W. (brittisk dramatiker) Foucault M. (fransk idéhistoriker) Derrida J. (fransk språkfilosof) Freud S. (österrikisk psykoanalytiker) Barthes R. (fransk litteraturforskare och semiotiker) Jameson F. (brittisk marxistisk litteraturteoretiker) Benjamin W. (tysk marxistisk litteraturkritiker) Butler J. (amerikansk feministisk teoretiker) Deleuze G. (fransk filosof och litteraturkritiker) Greenblatt S. (amerikansk litteraturteoretiker) Bibeln (helig skrift, gamla testamentet) Lacan J. (fransk psykoanalytiker) Bakhtin M.M. (sovjetisk litteraturforskare) Kristeva J. (fransk litteraturkritiker och psykoanalytiker) Bourdieu P. (fransk sociolog) Biblioteksdagarna 2008

9 Samciteringsanalys Text A citerar text B och C så etableras en relation mellan B och C. Hellqvist 2007 Den första som genomförde en samciteringsanalys var Karl-Erik Rosengren som 1966 publicerade sin licentiat avhandling Det Litterära Systemet. Studerade recensioner från 1800-talets slut och hur författare samnämns. Skapade ”Kartor” med egna uträkningar och uppritade med skrivmaskin! Persson, 1994 Åström 2002 Biblioteksdagarna 2008

10 Samciteringsanalys Desto fler texter (A1, A2…) som citerar B och C tillsammans desto starkare samband. Kan göras på text-, författar-, tidskrifts- och ämnesnivå. Omvandlas till kartor med hjälp av multidimensional scaling Ge exempel på nivåerna…. Karta över all världens vetenskap (ej humaniora dock) Biblioteksdagarna 2008

11 Samförekomst – topp 50 Biblioteksdagarna 2008
De femtio mest citerade – samciteringsanalysen. Stressvärde.Osäkert. Ihoptryckt. Biblioteksdagarna 2008

12 Samförekomst – topp 50 Biblioteksdagarna 2008
Tyskarna – citerar man en så slinker gärna någon annan med också… Biblioteksdagarna 2008

13 Samförekomst – topp 50 Biblioteksdagarna 2008
Postkoloniala teoretiker OCH författare Biblioteksdagarna 2008

14 Samförekomst – topp 50 Biblioteksdagarna 2008
Samband mellan forskare och deras material Biblioteksdagarna 2008

15 Teoretiker och litteraturvetare
Verkat under 1900-talet och bidragit med teorier eller forskning om litteratur… Nietsche galen… Tysk professor… Biblioteksdagarna 2008

16 Teoretiker och litteraturvetare
Teori / Text Teori / Social Grov uppdelning och självklart stämmer det inte på alla… Bordieu. Men tyvärr speciellt i mitten där länkarna är många är tillförlitligheten låg. Empiri / Text Empiri / Social Biblioteksdagarna 2008

17 Skönlitterära författare
Biblioteksdagarna 2008

18 Skönlitterära författare
Prosa Poesi Tid Biblioteksdagarna 2008

19 Slutsatser Citerar både primär- (Bibeln) och sekundärlitteratur (Derrida). Unikt biologen hänvisar knappast till en växt (undantag patenterade möss…) Biblioteksdagarna 2008

20 Slutsatser Citerar både primär- (Bibeln) och sekundärlitteratur (Derrida). Disciplinen präglas av teoretisk pluralism i allmänhet och polyteoretiska forskare i synnerhet. Inget kuhnskt paradigm utan flera olika synsätt samtidigt. Forskare har olika teorier: Kristeva kan vara feminist, strukturalist och psykoanalytiker (självklart är hon alla). Biblioteksdagarna 2008

21 Slutsatser Citerar både primär- (Bibeln) och sekundärlitteratur (Derrida). Disciplinen präglas av teoretisk pluralism i allmänhet och polyteoretiska forskare i allmänhet. Eklektisk till sin natur – humaniora delar teoretiker? Foucalt, Derrida etc. är stora kulturteoretiker inom många humanistisk ämnen, vilket visar att gränserna inte är så tydliga och de blir knappast tydligare. Bygger på iden om att man applicerar nya teorier på gamlat material böcker och artiklar om Shakespeare sen 1800-talets slut… Biblioteksdagarna 2008

22 Möjligheter Kartläggning av discipliner.
Utvärdering? Brist på användbara databaser; citerat på annat sätt? Användning inom humaniora kanonforskning Intertextualitet Discipliner: främst användbart på ett stort material: teoretiska strömningar och ej vilket universitet eller vilken forskare som är bäst Biblioteksdagarna 2008

23 Framtiden Allt fler texter indexeras i databaser, även böcker.
Förändrat publiceringsmönster inom humaniora? Utveckla metoder inom bibliometrin? Fortsatt forskning om humanistiska discipliner och bibliometri. Tveksam till framtidsanalytiker…historiker som tror att framtiden är bestämd. Anpassa bibliometrin till humaniora och inte tvärtom! Risken finns om man inför utvärderingssystem på humaniora som styr (t.ex. Frida-systemet en bok 4 artiklar…osv) Biblioteksdagarna 2008

24 Tack! Biblioteksdagarna 2008


Ladda ner ppt "Bibliometrin och Humaniora"

Liknande presentationer


Google-annonser