Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation –Boende – Skola - Arbete Fördelning/fattigdom.

En presentation över ämnet: "Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation –Boende – Skola - Arbete Fördelning/fattigdom."— Presentationens avskrift:

1

2 Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation –Boende – Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World Values Survey

3 LEV II Empati och High-tech
Anders Ekholm vVD

4 LEV – PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE/LEV
Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders Ekholm, Pontus Johansson, Lisa Brouwers, Nils Janlöv, Josepha Lindblom, Kalle Mäkilä, Karin Mossler och Drasko Markovic

5 Syftet med LEV Bakgrund: en åldrande befolkning
Analysera långsiktig utveckling av efterfrågan på, och kostnader för, sjukvård och äldreomsorg Lyfta fram vilka faktorer som är centrala för utvecklingen Ta fram olika scenarier för hur efterfrågan och kostnaderna kan komma att utvecklas under olika antaganden om hälso- och teknologiutveckling Analysera scenariernas effekter på nuvarande finansieringssystem

6 Bakgrund: en åldrande befolkning

7 Demografisk försörjningskvot
”hur många personer – förutom sig själv – måste varje person i arbetsför ålder försörja” Ca 20 % försämring av försörjningskvoten mellan Antal personer i förvärvsaktiv ålder i relation till ej förvärvsaktiva. En kvot = 1 innebär att varje förvärvsaktiv ”finansierar” en ej aktiv förutom sig själv. Arbetsför ålder:

8 Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110
Ålder Källa: Human Mortality Database.  University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB.

9 Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110
Ålder Källa: Human Mortality Database.  University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB.

10 Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110
Ålder Källa: Human Mortality Database.  University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB.

11 Kostnad för hälso- och sjukvård och äldreomsorg, total kostnad och kostnad per person fördelat per åldersgrupp Källa: HEK 2006, Finansdepartementet 2006. - 11

12 ADL och/eller DEMENS (65 +)
Sesim år 2010

13 Vi kommer leva längre - men blir det sjuka eller friska år?
Vad består de extra 2.5 åren av? Tre scenarier: Utökad sjuklighet Adderar sjuka år Uppskjuten Adderar friska år Komprimerad Adderar fler friska år, tiden i sjukdom förkortas

14 Befolkningens komposition
Komprimerad sjuklighet Lancet

15 Befolkningens komposition
Komprimerad sjuklighet Lancet

16 Befolkningens komposition
Komprimerad sjuklighet Lancet

17 Livet 1845

18 Livet 2010

19 Vård och äldreomsorg – inklusive ambitionshöjning/teknologieffekt
Vård och äldreomsorg – inklusive ambitionshöjning/teknologieffekt. Sektorns andel av BNP. En historisk kostnadsökning om 0,8 procent per år har lagts till den demografiskt betingade utvecklingen

20 Resultat Till 2050 väntas kostnaderna för: Äldreomsorg öka med 70%
Hälso- och sjukvård öka med 30% med ökad ambition/teknologinivå 80%

21 Vård och omsorgs andel av BNP 2050
Stiger från 13% till 16% Motsvarar ökning med 110 miljarder i dagens priser Kostar idag ca 330 mdr

22 Finansieringsmodeller, Besparingar eller Effektivisering ?
Vägval Finansieringsmodeller, Besparingar eller Effektivisering ? Nuvarande: skatt, avgift, ”pay as you go”, utjämning mellan verksamheter, kvalitet dragspel, det finns effektivitetsförbättringar att göra….

23 Personalbrist inom äldreomsorg år 2030 per län
Brist år 2030 Riket ca Bristen är mest springande: Gotland Norrbotten, Dalarna och Västerbotten

24 Effektiviseringar, bättre hälsa och fler arbetade timmar
Simuleringarna visar att behoven av vård och äldreomsorg 2050 innebär en utmaning, men att det finns tid att förändra Det finns en stor potential i effektiviseringar i verksamheten; att göra rätt saker och göra dem på rätt sätt Det går att påverka sjuklighet och funktionsförmåga och minska dess hindrande verkan Det finns möjligheter att öka antalet arbetade timmar genom fler i arbete och längre tid på arbetsmarknaden - 24

25 Många bäckar små… konkreta exempel på sätt att minska kostnaderna
Förbättrad folkhälsa – simuleringarna visar en potential på 16,3 miljarder kr Fallolyckor – en halvering miljarder kr Vårdskador – undvikbara vårdskador inom slutenvård 5 miljarder kr Vårdrelaterade infektioner – direkt vårdkostnad 3,7 miljarder kr Demenssjukdom –skjuta upp insjuknandet 5 år halverar 12 miljarder kr Högt blodtryck – sänkning av blodtryck -> mindre stroke 3 miljarder kr Effektiv vård och omsorg –lika bra som effektivaste landstingen10 miljarder kr Totalt 54 av 110 miljarder

26 Årlig procentuell produktivitetsförändring
1890- 1930 1931/1935- 1951/1955 1951/1955- 1971/1975 1971/1975- 2001/2005 Jordbruk med binäringar 1,4 1,8 4,9 3,6 Industri 2,7 2,5 5,5 3,7 Byggnadsverksamhet 0,7 3,5 Transporter 0,9 3,1 4,4 2,9 Privata tjänster 2,1 1,9 Offentliga tjänster 0,5 1,3 -0,2 0,2

27 Slutsats: de framtida behoven kan mötas!
Med en produktivitetsökning på 0,6 – 0,7 procent per år inom vård- och omsorg kan det ökade behovet mötas utan att öka sektorns andel av BNP Det är möjligt att kombinera åtgärder för att möta de ökande behoven: Bättre hälsa och funktionsförmåga minskar behovet av vård och omsorg Tillgänglighet och hjälpmedel Fler arbetade timmar bidrar till tillväxten En effektivare vård och omsorg kan innebära bättre resultat och/eller minskade kostnader Nytänkande, utveckling och forskning Organisationsinnovationer och kapitalintensitet Informationssida 27

28

29 Värderingar

30 World Values survey

31 Källa: World Value Survey

32 Källa: World Value Survey

33 Källa: World Value Survey

34 Källa: World Value Survey

35 Autonomi -extremt viktigt för vår välfärd
Vi kan och vi vill! Vi vill ha hjälpmedel, jmf glasögon Men inte alla och inte alltid! Ofta är personalen och strukturen broms för utveckling

36 Teknik

37 Big data De som är bäst på data är de som kommer att bli bäst på verksamhet, om de även kan implementera Integritetsdiskussion Maskininteraktion Användarinteraktion Internet 2.0, Semantic web, från textmassa till information

38

39 IBM Watson -Algoritmbaserad vård
Världens bästa jepardy-spelare Efter 2011 har watson ”suttit” på en Cancerklinik för att ge beslutstöd Förstår naturligt tal (i skrift) Läser igenom några hundratusen forskningspapper Alla kliniska riktlinjer osv Jämför med andra historiska patienter

40 Hög kompexitet och behov av koordinering - de 1% med högst vårdkonsumtion besöker minst 6 kliniker per år Besökta kliniker * per person, 2011 Antal 1 diagnos 2 diagnoser >2 diagnoser 1% med högst vårdkonsumtion av personer med kronisk diagnos Samtliga personer med kronisk diagnos Inklusive vårdcentraler Källa: VIP i vården? - Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom

41 Revolutionerande teknik på ingång
Videokommunikation – Nattfrid Giraffe Bestic - Äthjälpmedel Duschautomater Hårtvättsrobotar GPS på dementa C-Path, självlärande system för patologiska analyser Utandningsluft analyserare, för infektioner och lungcancer Salivtest för infektioner EEG och EKG i mobilen Kuddar som känner aktivitet, hållning, puls mm. Blodsocker, antikoagulantia etc Quantify-self rörelsen

42 Självtester -egenvård
All vård och omsorg kan utgå från en så komplett bild av varje människa som möjligt Vissa vill inte dela data – det måste vi acceptera, fast de kommer att få en allt sämre vård och omsorg

43 LEV-II Ett scenario för hälso- och äldrevård år 2050
Sökes: Empati och High-tech Finnes:Tradition

44 Rapport 2 från LEV projektet
Rapporten ska ses som ett tankeexperiment Iakttagelser från andra branscher som kan inspirera till nytänkande Leder förhoppningsvis till mer experiment med alternativa sätt att utföra hälso- och omsorgstjänster

45 Framtiden är här nu, den är bara ojämnt fördelad
Alla de exempel vi anger finns idag Utmaningen är att sy ihop den nya syntesen Ändra organisation och processer Koppla upp patienter och anhöriga

46 Branscher där teknik tvingat fram avgörande skiften
Telekom Bank post försäkring Musik, itunes, spotify Jordbruk Tillverkningsindustri Detaljhandel

47 Drivkrafter / megatrender
Teknik / kunskapsutvecklingen Förväntningsutvecklingen Disponibelinkomstutvecklingen LU Underifrån Acceleration Big data Decentraliserat ansvar Co-production

48 Biologi är komplext De flesta sjukdomar beror på många gener, epigenetik, proteom och en lång rad andra underliggande orsaker. De allra flesta sjukdomar finns kvar men lidandet har minskat kraftigt. Läkemedelskonsten har byggt på kraftigt förenklade antaganden om orsak och verkan Läkemedelsforskningen förändrar karaktär. De flesta nya mediciner fungerar för små grupper av patienter, vissa är personliga Det är omöjligt att vara allmänläkare Sociala nätverk och vård- och omsorgsystemen är också komplexa system

49 Förväntningar Man förväntar sig att slippa träffa vården
Man förväntar sig att direkt få träffa vården Vården är en app bland många hälsorelaterade 2,8 läkarbesök i Sverige mot 15 i japan 7 i tyskland. Man kan uppenbarligen välja Synen på personlig integritet är kraftigt förändrad. De allra flesta vill dela med sig av sin sjukdomshistorik för att bidra till forskning och utveckling Vem vill gå till ett ställe med köer och en massa smittsamma sjuka människor för att bli frisk?

50 Telekom – osannolik utveckling
Fasta telefoner från en leverantör Mobiltelefoner Smart phones Statens roll är att bestämma standarder och dela ut licenser. Viktigt att tjänsterna/applikationerna får växa fram genom evolution Nya tjänster med befintlig hårdvara är revolutionärt Telekom har inte bara blomstrat, den har börjat tränga undan andra branscher med sämre utveckling av tjänster/applikationer (tv, radio, musik, spel, kameror etc) Sjukvården?

51 Telekom – allt är commodities
Inte bara nya tjänster – lägre priser Konkurrens och de väldefinierade gränssnitten har lett att alla komponenter är commodities Växlar, basstationer, debiteringssystem

52 Banksektorn – osannolik utveckling
Betala räkning på kontor – dyrt och långsamt Betala räkning i datorn – snabbare E-fakturor i mobilen – ett klick Autogiro - inget arbete alls Enklare och säkrare Ingen vill någonsin ställa sig i kö på bank längre

53 Musikbranschen LP och CD skivor Nerladdningsbar musik
Kunderna vill betala fast avgift för obegränsad musik Större fokus på koncerter och andra tjänster

54 Hälsovård – kan denna osannolika utveckling inträffa
Diagnoser i hemmet med mikrolab och expertsystem Rätt dos vid rätt tidpunkt Hitta flesta sjukdomar i stage 0 Vem vill gå till ett ställe med köer och en massa smittsamma sjuka människor för att bli frisk??

55 Ensamhet/empati Ensamheten minskar enligt ULF, Men:
Ensamhushållen ökar 70 % av omsorgen görs av anhöriga Empatin dåligt inbyggd i dagens system Hur mycket sällskap ska skattefinansieras? Finns andra sätt?

56 Motion & livsstil Allt större vikt läggs på att uppmuntra till motion
Forskningen visar på allt starkare band mellan kost, motion och god hälsa Mycket av åldrandet beror på att kroppen inte får tillräckligt med motion. Både fysisk och psykisk Kroppen är programmerad att stänga av funktioner som inte används. Muskler och annat. Även sociala kontakter befrämjar hälsa

57 Vi är i ett revolutionerande skifte
IT DNA, epigenetik, proteom, konnektom Utbildningsnivå Komplexitetförståelse Fysik teori (molekylinterationer scanners osv, mikroskopi) Sensorer Nano lab Hårdvara, algoritmer och statistiska metoder Internet 2.0 semantic web HUGO, blue brain project Simuleringsmodeller av system och individer

58 Vi är i ett revolutionerande skifte
Vi kan odla: Mushjärtan Hud Bronker Urinblåsor 3D-printa blodkärl, mm Det finns Regenerativa möss Proteser uppkopplade till hjärnan Genmanipulerande botemedel, osv Självdialys Det finns inga gränser för medicintekniken! Det tar bara tid. Framförallt för implementation

59 Varför behöver vi hjälp av beslutsfattande maskiner?
Gregor Mendels arbete om genetik 1865 uppmärksammades inte förrän runt 1900 Semmelweis om handhygien BMJ 17 år Pubmed 17 milj artiklar ökar med per år

60 Vi fattar inte rationella beslut, Därför är det svårt att förbättra verksamheter
Begränsad rationalitet Inkonsistenta tidspreferanser Imperfekt information Vi kan inte värdera vår kvalitet, vem är den sämste i rummet? Vi (många) är default emot förändringar, jmf bussar i London

61 Vi kan inte rätt värdera vår produktionskvalitet
97 % av college professorer anser sig till höra den bästa halvan 75 % av svenska akademiker samma Dito svenska förare Dvs vi inser inte att vi, patienter eller profession, behöver hjälp, därför måste jämförelserna och stöden diskret byggas in i vardagen.

62 Isabel - expertsystem Feldiagnos står för 30 % av felbehandling
Obduktionsdata är ett trist sätt att få rätt diagnos – 20% helt fel sjukdomar 30 % rätt diagnos jämfört med slutlig diagnos i akuten i vanliga fall 95 % med Isabel 8 av 136 studier i olika områden är människan bättre på att fatta beslut.

63 Människa eller maskin? All skatte och
transfereringspolicybeslut simuleras noggrant som underlag Skatte, tull och transfereringar automatiska beslut Har vi lägre eller högre värde? Kapitalintensitet ger högre produktivitet = högre löner Isabel 500 kr per månad för en vårdcentral

64 Beslutsfattare Produktivitet Resultat Nöjdhet Folkhälsa
Ytterligare år i hälsa Ekonomi

65 En bild av framtiden

66 Hälsoutveckling År 2050 är många 70 åringar lika alerta fysiskt mor och farföräldrar var vid 50 år ålder. Många sjukdomar har skjutits fram minst 15 år Fler kroniker kräver mer och mindre uppmärksamhet Livsstilsförändringar kräver uthållighet Hälften av de som föds idag blir 100 år Med ökande livslängd blir varje liv mer värdefullt – ökad riskaversion – färre olyckor

67 Den nya hälsovården All rutiniserad sjukvård inklusive psykiatri är automatiserad Läkare träffar enbart intressant sjuka Kirurgi minskar som botemedel, och av olyckor, men mer plastik och regenerativa ingrepp Nästan all personlig kontakt med vård och omsorg går via den personliga mentorn som med stöd av AI- beslutsstöd stöttar och motiverar. Främst livsstil och välbefinnande Patienter stöttar och hjälper varandra

68 Systemets roll Systemen är milt invasiva, dvs ger diskret råd och valmöjligheter där default är det rätta baserat på den totala mängden data kring individen och hela samhället Systemen är alltid med, Varje kontaktpunkt består av minst två deltagare av fem möjliga: Patient/brukare, systemet, andra i samma situation, sociala kontakter, professionen I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin I huvudsak är det AI system som diagnosticerar Terapi sköts av människor med en ökande andel robotar

69 Den nya hälsovården All rutiniserad sjukvård inklusive
psykiatri är automatiserad Läkare träffar enbart intressant sjuka Nästan all personlig kontakt med vård och omsorg går via den personliga mentorn som med stöd av AI- beslutsstöd stöttar och motiverar. Främst livsstil och välbefinnande Patienter stöttar och hjälper varandra I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin I huvudsak är det AI system som diagnosticerar Terapi sköts av människor med en ökande andel robotar

70 Mentorernas roll Mentorn uppmuntrar, stödjer, tjatar, medel 50 adepter
Tre mentorer under livstiden: 0-35, och 70- Mentorn har inte avancerade kliniska eller andra fackkunskaper och fattar inte beslut, det gör expertsystemen. Mentorn är framförallt empatisk/kommunikativ I mentorn kombineras skolkuratorn, skolsyster, SYV, försäkringskassehandläggaren, primärsvårdsläkaren, arbetsförmedlaren, biståndsbedömaren, sjukgymnasten och den personliga tränaren Eftersom mentorn och adepten känner varandra väl, och har stor tillit (annars byts mentorn) finns det inte mycket reglering kring sjukersättning, eller andra åtgärder kvar. Poolade resurser. Ett litet antal avböjer att ha mentorer, leder till moraldebatt

71 Den nya hälsovården Primärvården läggs succesivt ner, blir något nytt
Hemdiagnostik Omplåstring - färre olyckor - palpation Färre hus - mer hembesök – ambulerande Labb & röntgen på tunnelbanan, spårvagnen, i affärer Kontakterna i vården initieras automatiskt eller av en mentor efter avvikande mätvärden/vanor Utökad screening gör att sjukdomar upptäcks i stage 0 -> Hälsovård istället för sjukvård Behandlar risker och inte främst sjukdomar

72 Som profession Allt enkelt jobb bort, tidsbokning, påminnelser, nästa steg i processen De enkla självklara besluten bort Kompetensväxling till maskiner, andra professioner, till patienter, brukare, Subsidiaritetsprincipen Automatisk monitorering, larm vid avvikelser, automatiska sms osv Beslutsstöd, vad funkar, hitta tvilling patienter, experiment Kontinuerlig datamining och uppföljning Om empatisk, så motiverande samtal, stöd etc Om teknisk, så underliga diagnoser, knepiga fall osv

73 Förebyggande sjukvård
DNA-analys tillgängligt för alla. Används vid val av mediciner och för när olika typer av screening ska göra. Upptäcker tidigt obalanser i kroppen och levnadsvanor Analyser av utandningsluft kan hitta många sjukdomar inklusive cancer, tex med hundar Motivera användare till sundare livsvanor genom två metoder: åldersspegling (scared straight) och aktivitsloggning (utnyttjar tävlingsinstinkt) samt aktiva mentorer Screeningfrekvens baseras på individuell risk

74 Vårdpersonalens roll Många patienter är pålästa om sina åkommor.
Vårdpersonalen har mer tid för att stötta patienterna då de endast träffar rejält sjuka och processerna optimerats De flesta diagnoser ställs av expertsystem Specialisterna mer specialiserade, vanligt med gränsöverskridande konsultationer Läkare träffar enbart intressant sjuka Mentorer är primärkontakten

75 Medicinering - fixa det som inte fungerar idag med enkel teknik
Rätt doser - dynamisk doseringen beroende på gener, exakt vikt, aktuella symptom, klockslag Rätt tidpunkt - unika id i varje tablett gör det möjligt att hålla reda på medicineringen exakt. Inga interaktioner - mycket precisare kontroll av interaktioner. De flesta äldre får färre mediciner. Nästan hela befolkningen får mediciner, som förbygger och kompenserar individuella risker I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin

76 Hälsa för mig En helt avgörande del i ”Big Data”
För att bygga besluts/simuleringmodeller för varje individ För att styra och administrera vårdinsatser För att ge tidiga insatser För att snabbt byta strategi om det inte fungerar För att utveckla citizen science För att hitta statistika tvillingar

77 Hälsa för mig

78 Utvecklingen sker när teknologier kombineras
23andme är intressant men inte så användbart. 23andme+curetogether ger dig bästa sättet att bota dina åkommor för dina DNA för vissa personer  23andme+curetogether+nano-lab eller 23andme+curetogether+expertsystem eller 23andme+curetogether+mentorssystem kan leda till kraftigt förändrade processer i sjukvården

79 Vanliga mediciner förbättras
Genom att ta hänsyn till, vikt, aktuell hälsostatus, genome, konnektome och proteome kan doseringen göras mycket mer effektiv. Medicinerna är mer riktade så att de lämnar färre biverkningar. Rutinmässig DNA-profilering ger rekommendationer om vilka preparat som är lämpliga och lämpliga för patienten.

80 Nya typer av mediciner Regenerativ medicin har gjort stora framsteg men är fortfarande dyrt och komplicerat Nanopartiklar används som contrast agents för att kunna fokusera strålbehandling på extremt effektivt sätt och behandla många typer av cancer innan de knappt är synliga i screeningar År 2050 finns fortfarande bara exprimentella specialiserade molekylära maskiner. De har möjlighet att ta sig genom cellmembran och reparera skador i DNA eller enzymbrist

81 Fokus på avvikelser Systematiskt hålla reda på hur patient mår under hela sin livstid. SMHI har lagrat väderobservationer på ett systematiskt sätt sedan Och inte bara när det är dåligt väder utan all vid tillfället tillgängliga data. De som så önskar gör sina mätningar i huvudsak i hemmet, en del automatiskt, en del till och med genom inopererade sensorer. De som inte har resurser eller intresse kallas in på regelbundna mätningar och screeningar som är beroende på genetik, vanor och miljö.

82 Allt är uppkopplat Sensorer i äldre varnar för fall och skickar automatisk position till sjukvårdssystemet. Det går enkelt att dela ut sin position till vänner och föräldrar. Äldre kan också välja att dela med sig av sin position och vitala värden till e-hälsan om något skulle hända. Alla data paketeras med meta-data som identifierar och beskriver datat. Dessutom kan denna typ av utfall används för att utvärdera mediciners effektivitet för olika patientprofiler.

83 Vårdsystemet Alla patientflöden är automatiserade
På mikronivån har inspirationen för de rutinmässiga processerna hämtats från snabbmatsrestauranger. Dessa är mästare på att skripta processer och se till att skripten följs. Navigering inomhus finns tillgängligt för dem som är nya/förvirrade/robotar. Augmented reality används för instruktioner av utrustning och behandlingar. Expertsystemen bygger i huvudsak på statistiska metoder. Datamängden som ligger till grund för systemen är faldigt större än dagens expertsystem. Det går att se att den vård och omsorg som ska levereras har levererats och vilken kvalitet den håller mot tidigare och mot andra vårdenheter.

84 Minimera suboptimering
Med ett integrerat system för stora delar av av hälsovården finns det möjligheter att räkna fram externa effekter för olika typer av åtgärder. En del av de positiva externa effekterna kommer att kunna att användas monetärt incitament för att uppmuntra dessa insatser. Ta fram incitament för bättre fördelning av vården mellan olika vårdformer. När det lämpar sig för en patient att övergå från medicinering till en mentor som dagligen hjälper honom ändra kost och motion. Ett kraftfullt verktyg för en sån komplex struktur är att ha största möjliga transparens.

85 Konstanta utvärderingar
Mobila enheter används för autenticering och utvärdering. Programvaran i enheterna sätter identifierar kontinuerligt sammanhanget, vad som just för tillfället kan vara intressant att utvärdera varför användarens insats minimera. 1. Onödiga transporter av vårdpersonal, patienter och utrustning. 2. Brist eller överskott på personal eller utrustning. 3. Dålig utnyttjandegrad av kritisk utrustning eller personal. 4. Dåliga resultat av behandlingar. Inom mentalvården används biometriska mätare som komplementerar patienternas utvärderingar då det ger ett mer objektivt resultat.

86 Lärande organisation Målet är att bygga upp en allt mer komplett bild av varje individuell patient – Brukare - personliga simuleringsmodeller Ett parallellt mål är att bygga upp kunskap om behandlingars effektivitet på olika patientprofiler. Kombinera mätvärden med vårdgivares och patienters subjektiva värderingar. För varje ny undersökning får vården bättre kunskap om behandlingars effektivitet givet en patients genetik, sjukdomshistorik och en mängd andra faktorer. AI – system som kontinuerligt förändrar råd, baserat på data just nu – inga kliniska riktlinjer! Ögonblicklig feedback, ”SMS”, mail och mer

87 Rädsla för läkare/framtida sjukdomar
Många får idag vård för sent eller fel vård för att de är rädda för sjukhus och är rädda för vad som kan komma upptäckas. Unintrusive checkups, mikrolab i hemmet, utandningsluft och blod. Ingen stress från sjukhus besök. Huvudsakliga interaktionen görs med mentorn vars personlighet är noga matchad. DNA analys görs men triggar endast screening i framtiden, patienten behöver ingenting veta om resultaten om den inte vill Labb finns i vardagsmiljön tex på tunnebaneperronger

88 Äldreomsorg Industrialisera basbehoven, välfärdsrobotik
Samma effektivitet och struktur som i snabbmatsrestauranger för renlighet, fysisk terapi och mat. Sensorer för att minimera fusk och tidsbrist. Underlätta än mer för äldre att träffa släkt Uppkopplade rullatorer som kan visa bilder från promenaden Personalen ska istället ägna tid åt att få de äldre att umgås.

89 Äldreomsorg Det mesta av städning, matlagning och personlig hygien sköts numera av robothjälpmedel. Resurser har används för att ordna verksamhet och en värdig vardag Istället för som för femtio år sedan då empatin var industrialiserad och allt som kunde vara mekaniserat var manuellt, är i stället empatin manuell och det andra arbetet industrialiserat

90 UR och SKUR äldreboende
Fysiskt aktiva äldre mår bättre. Ge dem som vill ha fysisk aktivitet större möjligheter

91 Hjälpmedel blir husdjur
Robotsälen Paro är bara början Rollatorerna/exoskeletten hoppar och vill gå ut på promenad Rollatorerna är uppkopplade till varandra och vet när vännerna går ut och var de är, och styr promenaden dit De vet även vem som antagligen kan vara en intressant ny bekantskap och styr stegen dit Kylen påminner om att äta

92 Empati Människans natur att må bra av uppmärksamhet och uppskattning.
För många är det betydligt svårare att ge uppskattning än att ta emot. Dagens vårdsystem har incitament som motverkar givande av empati. Stor del av vårdprocesserna går åt till moment som inte ger patienten empati. Egenvård och sociala hälsonätverk har inte brist på tidsresuser.

93 Exempel på åtgärder för att underlätta/driva på utvecklingen
Dataflöde Frivårdsreform Ta bort alla regler i experimentområden. Den enda regeln ska vara att man måste övervaka resultat och säkerhet i realtid, tex av tillsynen, som kan avbryta direkt SUB Simulerings- och utvecklingsbolaget, med SKL, experiment och utveckling tillsammans med alla, av välfärdsteknologi och datadrivet beslutsstöd Finansiera patientorganisationer

94 Staten som systemintegratör
Definiera gränssnitt för tekniska/administrativa system inom formella och informella vården. Gemensam säker infrastruktur Boknings, process och dataväxel Regelverksförenkling / experimentområden Kontinuerligt evidensbaserade processer inbyggda i systemen Automatisera allt! Å backa på det som inte funkar Expertsystem på webben Central webb Dr Google och telefonstöd

95 Var har förändringen börjat?
Runkeeper Patients like me Cure together 23andme Självdialys Diabetesvården (Kapital + co-production) Isabel beslutsstöd Företagshälsovården I alla andra branscher

96 Produktivitet Knut Wicksell

97 Exempel på vad morgondagens vinnare i sjukvården gör idag
Mentorerna i USA - Healthways Diabetesvården – patienterna har avancerad mätutrustning och de bestämmer själva dosering av livsfarliga mediciner Reumaregistret bygger ihop forskningsregister, beslutsstöd och vårdprocess Självdialys Aktiv hälsostyrning / profilering Distriktsköterskor skriver ut vissa läkemedel Watson, IBMs Jeopardy dator

98 Vad gör system idag som kommer att vara ledande imorgon?
Decentraliserad / automatiserad läkemedelsförskrivning Etablerings- och formfrihet Experimentlust misslyckandetolerans Frivård? Jmf friskolor Bygger simuleringsmodeller för system, flöden och individer Distribuerade labb funktion Öppna system Gödslar med sensorer / egenvårdsapparater Big Data genererade algoritmer Bra kontinuerlig personlig kontakt Påverkar livsstil Bygger nya integrerande IT-system (de finns inte att köpa)

99 Exportindustri Norden kommer år 2050 vara ett av de få länderna som har en hållbar utveckling när det gäller hälso- och äldrevård Det nordisks välfärdssamhället lämpar sig väl för den nya typen av sjukvård pga registertradition och vilja att prova nytt Acceptansen för modern teknologi hör till de högsta i världen. Den största delen av exporten sker i form av konsulting och expertsystem om förebyggande vård och behandlingsprocesser samt välfärdsteknologi

100 Vad utmärker patienter om får den bästa vården under en övergångsperiod?
Envisa Pålästa Relativt friska Hög inkomst Bor i storstad Tekniskt adaptiva Leder under en övergång till ökade klyftor i såväl hälsa som vilken vård man får

101 Patient/brukarcentrerad vård och omsorg på riktigt
Egentligen är det först med den nya tekniken vi kan utgå från varje patient/brukare Det är först med den nya tekniken vi kan uppnå jämlikhet i hälsa och omsorg Vi måste inse att vi inte kan kunna manuellt, vård och omsorg är alltför komplext

102 Det nya kommer underifrån trots rådande aktörer
Datadrivet utvecklingsarbete Misslyckas mer och mindre Koppla upp befolkningen Inse att det är komplexa system!

103 ILD (Inner Leadership Development) Manifesto
Allting som kan göras av maskiner (datorer, video, dataprogram, dataspel osv) skall göras av maskiner  Allting som kan göras/beslutas av konsumenter (patienter, anhöriga, volontärer) skall göras/beslutas av dem Allting som kan göras enkelt, effektivt och roligt skall göras så Allting som kan mätas ska mätas Du och jag skulle vilja vara patienter där Du och jag skulle vilja arbeta där. © Copyright Ruslan Savitskij, Siv Johansson. Innernet AB

104 Hälsa är inte allt för att må bra, att må bra är viktigt för hälsa
Musik ger liknande effekt neurologisk effekt som sex och mat Bejaka andlighet. Meditation och bön reducerar stress, ångest och spänning Hjälp någon annan. Låta de som orkar hjälpa andra få möjlighet att göra det Visualisera lycka och fokus på positiva tankar. Människor har en unik förmåga att kunna visualisera och dagdrömma. Visualisera positiva tankar istället för tänka negativt och få ångest. Berätta din livshistoria. Berätta historier. Dåliga minnen tynar bort snabbare om de återberättas. Aldrig för sent att prova nya saker.

105 Slutsatser för informationsförsörjning
Det går inte att få säker effektiv och dynamiskt utvecklande vård och om sorg utan massiva datamängder. Realtid + massiva datamängder => samtycke går inte Data har egentligen tre ägare; Individen, producenten samt det allmänna (FoU samt utvärdering, planering mm) Alla system måste vara öppna för appar och apparater, Kanske ska individerna själva kunna bestämma autenticeringsnivå?

106 Tack!

107 Förebyggande diabetesvård
Läkare som agerar mentorer för dem som är i riskzonen att få diabetes. Appar/Smartphones ger regelbunden info till mentorn Kräver inga stora investeringar kan ge stora besparingar i minskad framtida vård och lidande.

108 Nyasketism? Inspirerat av Apple En pryl gör många saker - färre saker
Miljöhänsyn gör att färre har bil Mindre behov av att köpa saker - mobila enheten tar död på många hobbies

109 Empatitrenden vänder? Föräldrar spenderar xx% mer tid med sina barn än för 30 år sedan. Svårt att tid över till de äldre (om de inte är med och hjälper till med barnen) Flergenerationsboende relativt ovanligt Ej samma tradition som I södra europa att ta hand om äldre. Fortfarande inte helt ovanligt att ett syskon ägnar sig åt föräldrarna på heltid.

110 Finansiering - skippa Allmän tillgång, gemensam finansiering
Tillväxt löser inga problem, typ. Det är ett fördelningsproblem Avgifter kan inte finansiera, rik & frisk Konton (eget tvångssparande) kan inte finansiera, skeva risker Obligatoriska inkomstbaserade försäkringar har samma neg effekter, men är dyrare än skatter

111 Ständigt lärande/organisation
Utmaningar - skippa Finansiering Ensamhet/empati Ständigt lärande/organisation Teknikutveckling Förväntningar Hälsoutveckling Holism

112 Vikt-bort Tonåringar ser sig själva som överviktiga.
Våra kroppar är programmerade att lagra upp fett. Det är lättare att äta för mycket än rätt. Men senare i livet är tendensen att allt mindre se sin egen övervikt. Neurologisk blockerad från att se sig själva på ett neutralt sätt, smitta Större portioner och förpackningar samt socker är ett hot mot hälsan.

113 Vilka nya krav på verksamheten?
Prevention Integrerad del omsorg re- och habiliteringsinsatser Kvalitetsregister, behov, insats, resultat Öppna jämförelser på personnivå X-price, innovationsfond? Co-production dvs en samproducerad tjänst Uppkoppling av hjälpmedel till register/journaler Pressbyrån och Travet Beslutstödssystem och ruttoptimering Simulering kontrafaktiska analyser Decision room Användarinvolvering för utveckling

114 Krav på professionsrollen
Empati och High-Tec Patientcentrering vs producentcentrering Resultatfokusering; personens livskvalitét Co-Production vs ”ge vård” Punktproduktivitet vs systemproduktivitet Big data – profilering - simulering Systematiskt förbättringsarbete Träffa aldrig patienter! (i onödan)

115 Krav på byggnader Färre sjukhussängar?
Fler sjukhemssängar i anslutning? Mer seniorboende, kanske med mer sjukhusinfrastruktur, gaser, sensorer etc Inomhusnavigering jmf GPS Smart positionering av alla personer & objekt, kameror Flödesprocessoptimerade byggnader Mobila specialistenheter, tex tandvård på sängkanten, operationsrum Robotvänligt, tex städ- och sociala robotar

116 Den svåra konsten att styra Gävleborg
Anders Ekholm

117

118

119 ”What’s get measured gets done!”
Styrning Uppföljning Utvärdering Tillsyn

120 Ökade krav på styrning Snabbare omvärldsförändringar Globalisering
Ökad individualisering Demografi

121 Krav för ett styrt system
Det måste finnas möjligheter att påverka systemets tillstånd – Handlingskriteriet. Det måste finnas möjligheter att avgöra systemets aktuella tillstånd – Observerbarhetskriteriet Det måste finnas ett mål – Målkriteriet Det måste finnas en modell av systemet – Modellkriteriet

122 Feedbackloop Information – Aktuella läget
Reaktion – Kolla mot mål, jämför med modell Implementation – ev Handling

123 Frekvens

124 Frekvens

125 Frekvens

126 Frekvens

127 Frekvens Om indikatorn ska användas för styrning eller om man vill följa utvecklingen noggrant av andra skäl, tex snabbt se trendbrott: Mätfrekvensen=dubbla förvåningsfrekvensen Dimensionering efter värsta scenariot

128 Aktualitet Hur länge får en oönskad utveckling pågå oupptäckt?
Hur gammal får beskrivningen av det aktuella läget vara? Hur många obs för att se trendbrott? Hur lång tid tar en komplett feedbackloop? Information-reaktion-implementation

129 Olika aktörer – olika info
Staten – eu statistik och produktionsdata Kommuner och landsting indikatorer och produktion Anläggningsnivå – produktionsdata frekvent Individnivå personal – medborgare Forskare konsistenta data - statistik Taxonomi

130 Tillsyn – Den lägsta accepterade nivån
Uppfylls gällande lagar och regler? För att hålla sanitära olägenheter borta Odynamisk process Behöver inte vara del i en styrd process

131 Uppföljning – Vad får vi?
Kontinuerlig ström av data Bör finnas mål Bör vara mätbara mål Måste designas innan Måste vara del i en styrd process

132 Utvärdering – Tycker vi om det vi fick?
Analys och resultatbedömning / betygsättning Måste inte ha fördefinierade mål, men det skadar inte Kvalitativt Subjektivt Komplext – resonerande Behöver inte vara del i en styrd process

133 Alternativ Feedbackloop
Expressen ”folkstorm” Panikåtgärd Slarvig implementering Slarvig implementering………

134 Vad fungerar?

135 Cochrane effective Practice and Organization of Care Review Group
7(8) in BMJ series:Closing the gap between research and practice: an overview of interventions to promote the implementation of research findings Interventions that promote behavioural change among health professionals. Interventions that have no or little effect Educational materials (distribution of recommendations for clinical care, including clinical practice guidelines, audiovisual materials and electronic publications) Didactic educational meetings (such as lectures) Interventions of variable effects Audit & feedback (or any summary of clinical performance) Use of local opinionleaders Local consensus process Patient mediated interventions Consistently effective interventions Outreach visits, reminders, multifaced interventions combining one or two of following: audit and feedback, reminders, local consensus process, marketing

136 Mjuk normering/kunskapsstyrning  Driva utveckling
Hård normering/Säkerställa golvet Normering Tillsyn, patientsäkerhet Patientvalsinformation Utvärdera systemeffektivitet Säkra data kvalitet 1 Prioritera, skapa förändringstryck och sätt mål – få alla att gå åt samma håll Öppna jämförelser, resultatstyrda statsbidrag så som kömiljard, äldresatsning, patientsäkerhet, lagstiftning (t ex tillgänglighet), internationella jämförelser, Myndigheten för vårdanalys 2 Kunskap om handlingsalternativ – visa det är möjligt att nå målen Visa hur man tar sig mot målen. Riktlinjer, kunskapsöversikter, SBU rapporter, benchmarking med öppna jämförelser. 3 Stimulera systematisk förbättring – gör förbättringar på riktigt Förbättrade resultat och ökad effektivitet blir på riktigt först när praktiken förändras. Överenskommelse med SKL om utveckling och analyser baserat på ÖJ, eHälsostrategin, ledarskapsutveckling, forskning (vinnvård). Stimulera även spridning genom att stödja önskvärda beteenden 4 Bibehålla och föra vidare goda resultat – visa förbättringar och fall inte tillbaks i det gamla Hälsodataregister, nationella kvalitetsregister, olika undersökningar som t ex baslinjemätningen inom cancerområdet, uppdrag till Socialstyrelsen etc. 5 eHälsa och ledarskap – håller samman, ger inriktning och driver på Omfattar även att hitta nya sätt att involvera patienter i tjänstedesignen: Co-design, Co-decide, Co-deliver, Co-assess. Inte minst krävs det ett ledarskap som ger inriktning, prioriterar, frågar efter resultat, inspirerar och skapar ett innovativt klimat som släpper fram medarbetarna.

137

138 Har storleken betydelse?

139

140

141 Vad har mätning och styrning gemensamt?
Den svåra konsten att mäta Observationskriteriet

142 1 Deskriptiv ”Statistik”
På den mest övergripande nivån, den strikt statistiska, kan man övergripande följa basala förhållanden som vissa volymer, totala kostnader osv, ofta på aggregerade nivåer med årsdata med ganska låg aktualitet. Det mesta vad gäller flöden, effekter, effektivitet, kvalitet osv är i princip okänt annat än i vissa lokala öar. Det går inte heller att jämföra olika producenter eller anläggningar. Informationen används för lägesbeskrivning men i princip inte för styrning eller kvalitetsförbättring Detta är i princip dagens situation.

143 2 Producentstödjande Stöd till producenterna för utvärdering av olika metoder Möjliggör jämförelser mellan olika anläggningar och producenter Bra stöd på den lokala producerande nivån att följa upp sin egen verksamhet och kunna jämföra sig Gör det möjligt att följa upp verksamheten Det krävs automatisk datainsamling på minst månadsnivå, men hellre på veckobasis. Eller realtid Att alla strukturrelaterade data finns tillgängliga, givet att behov och metoder finns som gemensam terminologi och används. Data bör vara händelseorienterad, tex datum tidpunkt för besök av vilken vårdare med vilken kompetens som utför vilken insats, dvs strukturerade journalanteckningar. Tillsammans med forskning med experimentell ansats ger goda möjligheter att evidensbasera verksamheten Med resultat från brukarens perspektiv finns då möjligheter till breda kvalitetsregister för att utvärdera metoder och producenter.

144 3 Processtödjande Den mest ambitiösa nivån stödjer den direkta produktionen i det att den kopplar samman de olika producenternas informationsflöden i realtid. Det gör det möjligt att direkt ge IT –stöd för att ta helhetsansvar för kunden/brukaren/patienten. I princip gäller det samma typ av information som i nivå två, men med mer av gemensam journal, dvs med mer löptext, tidbokning, flöden Systemet stödjer även processinformation i vårdkedjor som går över producentgränser som tidsbokning ansvarsförhållanden, vårdplaner etc. Expertsystem som ger beslutstöd till ansvariga vårdare / sjukhuspersonal, eller larmar vid olämpliga läkemedelkombinationer, Riktlinjer

145 Slutsatser Holism vs sektorisering Taxonomi Statistik vs produktion
Integritet vs koll Analys vs presentation Indikatorer vs register Medborgare vs producentperspektiv Anläggningsnivå vs huvudmännen Kundval/privatisering vs resultatkontroll Flöden vs statik, risker och simulering Frekvens / aktualitet Mål vs ständiga förbättringar

146 Slutsatser för eget arbete
Vet man inte vad man gör, kan man inte förbättra sig! All koordination är information! Ska ni ha bästa och mest kompletta informationen? Satsa på analyskapacitet, centralt och lokalt Simuleringsmodeller Integritet Big Data!

147 Inre effektivitet Gör vi saker rätt Minska slack i organisationen
Fokus på detta i offentlig verksamhet Minska styckpriser

148 Yttre effektivitet Gör vi rätt saker?
Nödvändigt med slack i organisationen Öka effekten av samma resurser Experiment

149 Vad driver innovation? Till skillnad från utveckling?
Lust Eldsjälar Probemlösning Användarna ”lead users” 1,5 % av befolkningen kreativa Hur locka dem? Hur stödja dem?

150 Vad gör innovativa organisationer?
Inre effektivitet, yttre effektivitet Google, kickstarter Tid för egna godtyckliga projekt Shell, ge tid/resurser till proof of concept

151 Innovationstruktur Experimentera med algoritmbaserad vård och omsorg
Öppna system för API:er (kräv?) appstore, tävling i skolor Infrastruktur för ”algorithmstore” i hälsokonton? SM i välfärdsrobotik DARPA X-price

152 Exempel på åtgärder för att underlätta/driva på utvecklingen
Avsett 1-2% av budgeten till experiment och utveckling Dataflöde Frivårdsreform Ta bort alla regler i experimentområden. Den enda regeln ska vara att man måste övervaka resultat och säkerhet i realtid, tex av tillsynen, som kan avbryta direkt SUB Simulerings- och utvecklingsbolag experiment och utveckling tillsammans med alla, av välfärdsteknologi och datadrivet beslutsstöd Finansiera patientorganisationer

153 Bestäm er! Ett system som är i genomsnitt bra, eller Ett system som är för alla? Stor skillnad! Fokus på mikrosystemen, på användarnytta, på patienten, både som servicemottagare, vårdproducent och som innovatör. Big data! + analytiker….

154 Tack!

155