Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

eHälsa och nya kommunikationsvägar

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "eHälsa och nya kommunikationsvägar"— Presentationens avskrift:

1 eHälsa och nya kommunikationsvägar
Brukardialogberedning 3 Kunskapssammanträde 29 oktober 2014 Reza

2 Brukardialogberedning 3
Reza Zarenoe, ordf. (FP) Rebecca Hägg, vice ordf. (S) Jens Lindell (MP) Riitta Leiviskä-Widlund (S) Reza Viola Ingvarsson (M) Kerstin Nordenberg (M) Karin Starkhammar (KD) Charlotte Sand, tjänstemannastöd

3 eHälsa ett nationellt utvecklingsområde
Charlotte Vad är eHälsa?; det handlar om att använda (IKT), dvs informations- och kommunikationsteknologi för hälsa för att, till exempel, kommunicera med och behandla patienter, genomföra forskning, utbilda studenter, spåra sjukdomar och övervaka folkhälsa”. Sedan 2007 drivs utvecklingen av eHälsa gemensamt av landets landsting, regioner och kommuner. Arbetet leds och koordineras av Inera på uppdrag av huvudmännen – (Landsting och regioner i samverkan för eHälsa), tidigare , dvs innan 2014 var det Center för eHälsa i samverkan. Det nationella eHälsoarbetet handlar om hur framtidens vård och omsorg ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Och man pratar om 3 huvudsakliga målgrupper. Individen/patienten närstående som ska ha tillgång till information och olika etjänster. Vård- och omsorgspersonal, tillgång till elektroniska o kvalitetssäkrade beslutsstöd. Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha verktyg för att kunna följa upp kvalitet och säkerhet samt få ett bra beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Målbild eHälsa 2018 ” Invånare/patienter, medarbetare inom vården och beslutsfattare har rätt att förvänta sig att eHälsotjänster utvecklas snabbt och effektivt och ger nytta i vardagen” Den enskilt viktigaste frågan är att öka varje individs möjlighet att delta mer i sin egen vård. Beredningen har i sitt arbete fokuserat på det som berör invånarperspektivet.

4 Vad är invånartjänster?
Kvalitetssäkrad information och möjlighet till fördjupad kunskap om hälsa, vård och omsorg Vägledning till vård, tandvård och omsorg Personliga råd om hälsa, vård och omsorg Personliga tjänster och journalen Internetbaserad behandling Charlotte Vad är invånartjänster? Kvalitetssäkrad information och möjlighet till fördjupad kunskap om hälsa, vård och omsorg Vägleding till vård, tandvård och omsorg - hitta och jämföra vård och omsorg Personliga råd om hälsa, vård och omsorg - telefonrådgivning, vårdguiden, frågetjänst Personliga tjänster som att boka och ändra tid, förnya recept och journalen - Internetbaserad behandling - videokonsultation, KBT Utelämna i muntliga redovisningen Syftet: Invånartjänster bidrar till bättre hälsa och livskvalitet hos allmänheten, att få effektiva verktyg för att hantera sin egen hälsa och vård. förutsättningar till ökad delaktighet i vården bättre överblick över vårdprocesserna. Invånartjänsterna förbättrar också tillgängligheten till vården, och stödja i invånarnas val av vårdgivare. Men invånartjänsterna skapar också nytta hos vårdens medarbetare. De ger möjlighet till bättre användning av vårdens resurser och stödjer ett effektivare arbetssätt. Invånartjänsterna skapar förutsättningar för en ökad kvalitet i mötet med patienten, genom att hänvisa rätt patient till rätt vårdnivå i rätt tid, och genom att ge patienter möjlighet att förbereda sig, fördjupa sig och därmed bli mer motiverade och ta större ansvar för sin egen vård.

5 Mål i nationella handlingsplanen
2015 40 % av besöken till vården bokas via MVK 80 % av invånarna når samtliga intyg via MVK 100 % av inv. kan se överblicka sina vaccinationer via MVK 2016 100 % av patienterna kan följa sin remiss via MVK 2017 100 % av invånarna kan nå sin journal-information via MVK 60 % av invånarna använder MVK som första kontakt med vården Charlotte 75 % av invånarna känner år 2014 till hur man ansluter sig till ”Mina eHälsotjänster”. 70 % av invånarna anser år 2014 att 1177 på internet och telefon är ett bra komplement för kontakt med sin vårdcentral. 100 % av invånarna har år 2014 möjlighet att nå delar av sin journalinformation avseende vård enligt hälso- och sjukvårdslagen via ”Mina eHälsotjänster”, integrerat med faktainformation från 1177.se. 40 % av besöken till vården bokas år 2015 via ”Mina eHälsotjänster”. 80 % av invånarna har år 2015 möjlighet att nå samtliga intyg som utfärdats inom hälso- och sjukvården via ”Mina eHälsotjänster”. 100 % av invånarna har år 2015 möjlighet att samla och överblicka sina vaccinationer via ”Mina Hälsotjänster”. 100 % av patienterna har år 2016 möjlighet att följa sin remiss via ”Mina eHälsotjänster”. 100 % av invånarna har år 2017 möjlighet att nå sin journalinformation för all vård och omsorg via ”Mina eHälsotjänster”. 60 % av invånarna använder år 2017 ”Mina eHälsotjänster” (inklusive sjukvårdsrådgivningen via telefon) som sin första kontakt med vården. 80 % av användarna av ”Mina eHälsotjänster” anser sig år 2018 vara mer delaktiga i sin egen vård än tidigare.

6 Strategier eHälsa i Landstinget i Östergötland
Öka kontakterna med invånarna via digitala kanaler Flytta över manuella ärenden till digitala kanaler där det finns en stor patient- och verksamhetsnytta Erbjuda kvalitetssäkrade råd om vård och hälsa via 1177.se Öka kännedomen om 1177.se och e-tjänster / Mina vårdkontakter Charlotte Ehälsa i Målbild 2016 Medborgarna ska ha god tillgänglighet till bra information och bra självbetjäningstjänster Kunna boka, avboka, omboka tider, förnya recept, få provsvar, få råd, ställa frågor till min läkare och få svar samma väg. Läsa min egen journal

7 Inledande kunskapsuppbyggnad
Verksamhetsföreträdare Kommunikationsenheten IT-centrum Allergimottagningen Lambohov VC Lyckornas VC Psykiatriska kliniken Ungdomsmottagning Föreningsföreträdare Internationella kvinnoföreningen HSO Astma och allergiförbundet PRO SPF Rebecca Kunskapsinhämtningar Nationella rapporter, skrifter etc Del 1. Kommunikatör, Kommunikationsenheten Webbstrateg, Kommunikationsenheten Systemförvaltare, IT-centrum IT-strateg, IT-centrum Del 2. Internationella kvinnoföreningen HSO (Handikapporganisationerna) Astma och allergiförbundet PRO (Pensionärernas riksorganisation) SPF (Sveriges pensionärsförbund) Del 3. Verksamhetschef och sjuksköterska, Allergimottagningen Verksamhetschef Lambohov VC Medicinskt ledningsansvarig läkare Verksamhetsutvecklare, Psykiatriska kliniken Verksamhetschef, ungdomsmottagningen

8 Frågeområden Möjligheter och risker
Vilka tjänster känner man till och använder Patientjournalen på nätet Rapportering av egna mätvärden Hur värderas information på nätet Hur vill man kommunicera med hälso- och sjukvården Forskningsenkäter Rebecca

9 Dialoger Fokus-grupp Antal deltagare Gruppsammansättning 1 7 SPF 2 9
IFS 3 PRO 4 HBTQ-personer 5 Vuxenelever – Vård- och omsorgsprogrammet 6 8 Gymnasieelever – Vård- och omsorgsprogrammet SFI-elever Tonåringar HSO (representanter från totalt 5 föreningar) 10 Småbarnsföräldrar 11 Personer som bor och lever i sluten klostermiljö 12 Arbetsplatsträff - lagerpersonal Reza

10 Vad tycker medborgarna?
NULÄGE FRAMTID STYRKOR SVAGHETER MÖJLIGHETER HOT SWOT Reza

11 STYRKOR Hög tillit till 1177 och UMO.se Tidseffektivt
Alternativa kontaktvägar Lättillgängligt Delaktighet Överblick över sin vård Information på olika språk Kvalitetsgranskad information Bekvämt och enkelt Frigör tid för personalen Informationsfönster mot hela världen Ökad insikt om symtom och sjukdomar Rebecca STYRKOR ”Det är positivt med sjukvårdsrådgivningen, man känner sig lugnare när man får prata med någon. De har hög trovärdighet och man känner tillit.” ”Första gången var jag lite orolig hur det skulle gå. Jag var inne på Mina vårdkontakter på helgen och beställde recept och bokade tid. Jag fick svar på måndagen.” ”På 1177.se står det ju vem som har författat texten, och allt är kvalitetsgranskat.”

12 SVAGHETER Särskilda grupper riskerar att hamna utanför
Stort eget ansvar för patienten Risk för missförstånd, läkarspråk Utbudet motsvarar inte förväntningar Medarbetares inställning till nya arbetssätt Svårt hitta kontaktuppgifter på 1177.se IT-system som inte pratar med varandra Ökad belastning för patient­ organisationerna efter att landstingskatalogen togs bort Rebecca SVAGHETER ”För några år sedan fick jag hem brev på ”läkarspråk”, jag förstod ingenting och ringde 1177 för att få hjälp att tolka brevet, men de fick inte säga något, så då googlade jag och fick fram att jag hade en tumör på njuren, ska det gå till så?” ”Mina vårdkontakter, det är många enheter och kliniker som inte har startat. Effekten avtar när det är högre förväntningar hos användaren än befintligt utbud.” (”Det finns en risk i att det blir en övervältring mot handikappföreningarna, man ringer till oss och frågar om information och kontaktuppgifter till vården. Det har ökat efter att landstingskatalogen togs bort.”) Reza har med detta citat men jag tycker att det passar bättre till min ruta egentligen… ”Det är svårt att hitta kontaktuppgifter på hemsidan se, ibland är det lättare att googla eller ringa till växeln. Sökfunktionen A-Ö funkar, men alla kliniker finns inte med där. Och söker man får man ofta upp information som man inte vill ha, om interndebitering eller personalinformation.”

13 HOT Särskilda gruppers olika behov och förutsättningar
Språksvårigheter, dyslexi, afasi, annat modersmål Verksamhetens inställning till utveckling och utbud av eHälsotjänster Obehöriga kan läsa min journal Minskad fysisk kontakt med vården IT-säkerhet Ökad onödig oro Risk för felbehandling vid distanskommunikation Reza Hot; ”För mig som har dyslexi är det ett helvete. Jag kommer inte att använda mig av nätet så mycket, för mig är det bättre att ringa och prata.” ”Det finns en risk i att det blir en övervältring mot handikappföreningarna, man ringer till oss och frågar om information och kontaktuppgifter till vården. Det har ökat efter att landstingskatalogen togs bort.” ”Det finns en viss risk att man känner sig ännu sämre om man läst i sin journal.”

14 MÖJLIGHETER Ombudsfunktion, utöver småbarnsföräldrar
Appar för olika målgrupper PMO.se Kvalitetssäkrade patientberättelser Distansbehandling Läkemedelsgenomgångar Uppföljning via videolänk Teknikdrivande Mailkontakt med vården Egenrapportering Reza Möjligheter; ”Tänk till exempel att en specialist i ett land kan guida en annan specialist i ett annat land under pågående operation, via videolänk. Det är ju fantastiskt bra!” ”Rätt skött, är ju internettekniken underbar. Till exempel vårdcentralen kan knappa in uppgifter och direkt kan de på ortopeden eller kirurgen i en annan stad se anteckningarna. Det ger ju snabbare vårdflöde.” ”Videouppföljning, klart det är bra! Det är en framtidstanke.”

15 Tänk om man har läst journalen på mobilen och mobilen blir stulen…
1177.se och UMO.se är jättebra. Där finns information om allt möjligt som man vill veta, men inte vågar fråga om. Jag fick medicin av doktorn, men kom inte ihåg vad han sa. Då skulle man kunna läsa i sin journal, det är bra. Men för mycket information kan också göra att man blir orolig. Reza Den personliga kontakten är också viktig! Det ska vara säkert också! Vad då eHälsa? Blir man doktor själv på nätet, eller vad är det?

16 Rekommendation från BDB 3
Att Landstinget i Östergötland ska verka för en gemensam nationell informationskampanj om eHälsa 2016. Rebecca


Ladda ner ppt "eHälsa och nya kommunikationsvägar"

Liknande presentationer


Google-annonser