Handläggningsprocessen i vårdnadstvister

En presentation över ämnet: "Handläggningsprocessen i vårdnadstvister"— Presentationens avskrift:

1 Handläggningsprocessen i vårdnadstvister
Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

2 Bakgrund och tendenser
Antalet barn som årligen upplever att deras föräldrar går skilda vägar är stabilt – knappt per år. Däremot ökar antalet vårdnadstvister -under perioden 2000 – 2006 ökade antalet vårdnadstvister med 5 % -under perioden ökade antalet vårdnadstvister med 58 %

3 Vad har hänt… eller varför funkar det inte?
Dela era spontana tankar kring varför antalet vårdnadstvister ökar?

4 Befintlig forskning visar att…
Det inte finns EN enkel förklaring Möjliga förklaringar finns på olika nivåer Individ Myndigheter Samhällsnivå

5 Individnivå

6 Vem utvecklar en vårdnadstvist?
Dela era spontana tankar kring vilka föräldrar som utvecklar en vårdnadstvist!

7 Tidigare forskning visar att …
Vårdnadstvisten inte är klassbunden föräldrarna generellt sett är ett gift par i års åldern utbildningsnivå

8 … men det finns en överrepresentation av föräldrar med …
- en snabb familjebildning. - utländsk härkomst. - en splittrad eller instabil familjebakgrund. - låga inkomster eller svag förankring på arbetsmarknaden. missbruksproblem psykisk ohälsa kriminalitet

9 …och som genomgår parallella livskriser…
Utöver separationen har det vanligtvis inträffat något allvarligt i familjen ett till två år innan vårdnadskonflikten är ett faktum. Våld Ett återupptaget missbruk Psykisk ohälsa Otrohet eller andra svek Oväntade dödsfall i familjen Arbetslöshet Somatisk ohälsa Utvisning

10 Andra förklaringar på individnivå
Bente och Gunnar Öberg har visat att föräldrarna ofta har ett ”bagage” eller olösta knutar som leder till konflikter och kommunikationsproblem. Margareta och Lars-Christer Hydén har visat att olika moraliska uppfattningar om barn, uppfostran och omsorg kan leda till konflikter.

11 Vad bråkar föräldrarna om?
Dela era spontana tankar kring vad konflikten handlar om!

12 Tidigare forskning visar att …
Konflikter kan vara av olika karaktär… och bör hanteras på olika sätt …

13 Intressekonflikter – två fungerande föräldrar som bråkar om ett odelbart barn
Till intressekonflikter hänförs frågor som handlar om; föräldrars tid med barnet, barnets boende, föräldrarnas boende, semesterplanering, hämtning och lämning av barn, ekonomi, tillgång till information om barnet

14 Värdekonflikter – två föräldrar som har olika uppfattning om omsorgs- eller samarbetsförmåga
Till värdekonflikter hänförs frågor som rör barnets skolgång, barnets hälsa, religiösa skillnader, kulturella skillnader, skillnad i synen på uppfostran, föräldrars missbruk eller hälsa våld eller hot, barnets skyddsbehov konflikt kring nya partners och familjebildningar kan utgöras av både intresse- och värdekonflikt.

15 Olika typer av konflikter som bör hanteras på olika sätt …
Lagstiftare, domare, familjerättssekreterare, advokater, föräldrar definierar konflikten på olika sätt. Intressekonflikt – lagens utgångspunkt (gemensam vårdnad). - Samarbetssamtal, samförståndslösning, medling. Värdekonflikt - föräldrars utgångspunkt, (riskbedömning – föräldrars möjlighet att kunna skydda sina barn). - Domstolsavgörande.

16 Myndighetsnivå

17 Vilket stöd erbjuder samhället?
Samarbetssamtal Handläggning i domstol - domarmedling - huvudförhandling Det saknas evidensbaserade metoder – ett problem världen över.

18 Omfattningen på stöd genom samarbetssamtal
Föräldrar går i genomsnitt på 1,75 samtal. Ett samtal varar i cirka 90 minuter. Föräldrar får samtalsstöd under 2,5 timmar. Spridningen är stor, 1-5 samtal. Föräldrar med djupa och svåra konflikter har i medeltal fått samtalsstöd under 7,5 timmar (per samtalsserie).

19 Vad gör man under ett samarbetssamtal?
Hjälper föräldrarna att förhandla med varandra 60 % Hjälper föräldrarna att kommunicera med varandra 25 % Verkar aktivt för en lösning 6 % Försöker uppnå vapenvila 2 % Utreder problem

20 Hur genomförs samarbetssamtal?
Det saknas utprövade metoder för att genomföra samarbetssamtal. 57 % av kommunerna uppgav att de inte arbetar utifrån någon specifik metod. Varje samtalsledare har sitt eget sätt. 43 % av kommunerna uppgav att de arbetar utifrån en metod.

21 Hur gör man? Metoder för samtalens genomförande
43 % av kommunerna använder en metod som verktyg Andel Egna metoder – inspirerade av erfarenhet 30 % Lösningsfokuserad metoder 20 % Tjersland/Guldbrandsen interv.guide/nätverksträd 20 % Emtestam/Svensson – fam.rådgivning. 16 % Systemterapi 7 % Medling

22 Barns medverkan i samtal
12 % av kommunerna låter barnen medverka i samarbetssamtalen. 28 % av kommunerna genomför särskilda barnsamtal.

23 Domarmedling – hur går det till?
Domare ska i handläggningen av vårdnadsmål klarlägga om det finns förutsättningar för förlikning eller samförståndslösning. 20 % klarlägger inte förutsättningarna. För sent – konflikten är för djup. 80 % klarlägger förutsättningarna

24 Hur genomförs domarmedlingen?
Domare saknar utprövade arbetsmetoder för att verka för samförståndslösningar. Varje domare utarbetar sitt eget sätt. Ny arbetsuppgift – ”att fungera som kurator eller psykolog”.

25 Hur genomförs domarmedlingen?
Av domarna uppgav: 60 % att deras domarmedling är inriktad på att få igång kommunikationen mellan parterna. Göteborgsmodellen (tre tingsrätter) 28 % att de argumenterar utifrån lagstiftningen - barnets bästa. 7 % att de remitterar föräldrarna till samarbetssamtal eller medlare. 2 % att de har utvecklat en modell för att ”tjata”.

26 Externa medlare … anlitas av tingsrätt
7 % anlitar ofta externa medlare. 61 % anlitar externa medlare ibland. 32 % anlitar aldrig externa medlare.

27 Varför förordnas inte externa medlare?
”Gammal vana” ”Förlänger processen” ”Dyrt för skattebetalarna” ”Blir inte bättre än när jag själv medlar” ”Parterna vill inte” ”Svårt att få tag på medlare”

28 Huvudförhandling Huvudförhandlingen genomförs i enlighet med processrättsliga bestämmelser. Beslutsunderlaget är generellt sett för tunt. Kvaliteten på underlagen varierar. Barnperspektivet - barnet är vanligtvis en bifigur i utredningarna.

29 Varför funkar det inte? Diskutera utifrån era respektive professioner och arbetsplatser
Vilka möjliga förklaringar finns till att antalet vårdnadstvister ökar?

30 Varför funkar det inte? Utifrån ett rättssociologiskt perspektiv
Individnivå Målgruppen är varken identifierad eller differentierad Konflikten är inte differentierad Myndighetsnivå Avsaknad av evidensbaserade metoder Avsaknad av målgruppanpassade interventioner Intressekonflikten dominerar – definition av konflikten och tillvägagångssätt (samarbetssamtal/avtal, samförståndslösning, medling och huvudförhandling – FB gemensam vårdnad

31 Varför funkar det inte? Samhällsnivå
FB och förarbeten – vårdnadstvisten ses företrädesvis som en intressekonflikt Det saknas ett helhetsgrepp om handläggningsordningen - Avsaknad av samarbete/samverkan mellan myndigheter trots en komplex problematik Handläggningen saknar progression (informationssamtal, screening - individanpassade interventioner …. dom). Handläggningen är inte kvalitetssäkrad – stora variationer mellan olika kommuner och tingsrätter.

32 Diskutera – utifrån era professioner och arbetsplatser
Vad behöver göras för att bryta trenden med ökande antal vårdnadstvister?

33 Vad har hänt sedan 2006? 2006 års reform av FB ökade möjligheten att beakta värdekonflikter – samarbetssvårigheter.

34 Hur hanteras värdekonflikter?
Berätta för varandra hur ni inom respektive profession och arbetsplats hantera föräldrar som huvudsakligen har värdekonflikter? Vilka interventioner finns för barn som lever i en värdekonflikt? Vilka interventioner finns för föräldrar som driver en värdekonflikt?

35 Vad kan vi göra? Några reflektioner utifrån ett rättssociologiskt perspektiv
Kartlägg föräldrar och konflikten – definiera målgruppen. Kartlägg föräldrars och barns behov av stöd under HELA konfliktförloppet. Dokumentera och utvärdera eventuella lokala metoder. Kompetensutveckla er i nya beprövade metoder. Vidareutveckla samarbetet internt och externt.

36 Samverkan några tankar …
- Vad görs ex. under samarbetssamtal, domarmedling och extern medling? ”More of the same” eller är det möjligt att utveckla en ordning som innehåller olika typer av medling och en progression? Kan innehållet och formen för vårdnadsutredningen vidareutvecklas? Om så hur? Kan barnets rätt att komma till tals säkerställas bättre i handläggningen? Om så hur? Behöver kunskapsöverföringen förbättras? Om så hur och när?

37 Tack för er uppmärksamhet

38 Underlag för presentationen
Avhandling: Vårdnadstvister. En rättssociologisk studie av tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt i barnets bästa. 120 vårdnadstvister avgjorda 1993, enkätundersökningar riktade till professionella aktörer och föräldrar ( ). Finansiär FAS och Crafoordska Stiftelsen. Post-dok: Vårdnadstvister och barnets bästa. En studie av alternativa modeller för tvistlösning på familjerättens område. Enkätundersökningar riktade till familjerättssekreterare och domare vid TR. Totalundersökningar som genomfördes 2005/2006 och Finansiär RB. Barns rättigheter i vårdnadstvister, sex kommuner, Allmänna Barnhuset och Socialstyrelsen High-conflict families, nio kommuner och sex tingsrätter, Vetenskapsrådet