Norrtälje Ingrid Westlund

En presentation över ämnet: "Norrtälje Ingrid Westlund"— Presentationens avskrift:

1 Norrtälje 2014-11-17 Ingrid Westlund
Läxor och lärande Norrtälje Ingrid Westlund

2 Varför är läxor så intressanta nu?
Vissa politiker hävdar att läxor är ett sätt att främja ett lands tillväxt Andra politiker vill att läxorna ska klaras av på skoltid Förslag om obligatorisk läxhjälp Ett stort antal läxföretag har etablerat sig och är en växande marknad. Rutavdrag för läxhjälp?

3 Läxors värde Politiskt värde – tillväxt och konkurrenskraft
Fostransvärde – lära sig planera/organisera tiden, disciplinering, uppskjuten behovstillfredsställelse Informations- och samarbetsvärde – läxor för att främja samarbetet mellan hem och Resultatrelaterat värde – effekter tas för givna, svårt att undersöka läxors effekter. Motstridiga resultat.

4 Vad är en läxa? Det finns många definitioner och det blir allt svårare att finna konsensus om vad en läxa eg. är (Hellsten, 2000) Den vanligaste/mest traditionella: läxor är uppgifter som läraren tilldelar elever att göra efter skoltidens slut (Cooper, 2001; NE) En precisering kan handla om det arbete elever gör på håltimmar och raster (Cooper & Valentine, 2001) Ytterligare en är att eleverna själva väljer vilka uppgifter de vill göra efter skoldagens slut (Hellsten, 2000) Ansvaret att organisera det egna arbetet kan innebära att skoluppgifter inte kan skiljas från hemuppgifter (Skolverket, 2009) När elever i hög utsträckning själva planerar sitt arbete kan de välja att utföra skoluppgifter i hemmet, istället för i skolan. Detta gäller även när elever inte hinner med sitt beting i skolan (Sackerud i Forskning och framsteg, 2010/2)

5 Min definition ” Läxor är en svårfångad hybrid som finns någonstans i gränslandet mellan uppgift och tid, arbete och fritid, skola och hem, individ och kollektiv” (Westlund, 2004 s. 78)

6 Läxors effekter Generellt har läxor större effekt på elevernas kunskapsutveckling ju äldre eleverna är (Strandberg, 2012) Ett problem är att läxor ofta generaliseras som om de vore lika varandra. Det framgår ofta inte vilka läxor som studerats. Hattie (2012) finner att läxor kan ha vissa effekter, men effektstorleken måste sättas i relation till andra typer av insatser (läxor ranking 88). Svenska forskare har i liten grad intresserat sig för läxors effekter. Ett undantag är Gustafssons studie (2013) som funnit ett positivt samband mellan den tid klasser i år 8 lägger ner på matteläxor och resultat på matteprov. Han menar att effekterna måste ses på klassnivå och inte på individnivå. Om det på individnivå inte finns några effekter, så kan det göra det på klassnivå. Svårigheter då högpresterande elever inte får lika många läxor och ändå presterar högt.

7 Läxornas plats i undervisningen
Eleverna värdesätter att läxorna har en tydlig koppling till undervisningen och att de förstår på vilket sätt (Xu, 2009) Vi lyckas bättre med uppgifter som vi upplever meningsfulla och som vi förstår syftet med (Håkansson och Sundberg, 2012) Hur kan läxorna sättas in i ett tydligt undervisningssammanhang?

8 Introducera läxan När elever gör sina läxor ska elever klara en uppgift utan att läraren är tillgänglig. Om eleverna inte förstår uppgiften finns risk att de fastnar i felaktiga strategier eller ytinlärning (Löwing, 2004). Komma ifatt-läxor kan innebära att de elever som behöver mest stöd hänvisas till stöd i hemmet. Det kan också innebära att högpresterande elever får mindre läxor än andra elever. Detta kan vara en förklaring till de svaga samband som finns mellan tid för läxor och prestation (Gustafsson, 2013).

9 Uppföljning av läxor Många läxforskare pekar på vikten av att läxorna följs upp (Strandberg, 2013). Om ingen återkoppling sker upplevs läxor som meningslösa vilket medför att motivationen att göra läxan minskar (Gu & Kristoffersson, 2010). I en nordisk studie visar Grönmo (2013) att de finska lärarna i hög utsträckning följde upp läxorna genom att bearbeta dem i klassrummet (kollektiv feed back) De svenska och norska lärarna ägnade sig mer åt att rätta och bedöma läxorna (individuell feedback). I studien dras slutsatsen att det kollektiva samtalet om läxan på ett mer effektivt sätt främjar elevernas kunskapsutveckling.

10 Läxan och bedömningsfrågan
Grönmo (2013) beskriver två olika sätt att se på hur läxor ska följas upp: 1. läxorna bedöms summativt dvs ligger till grund för betyg 2. Läxorna bedöms formativt dvs är ett underlag för ett fortsatt lärande. Hon finner att svenska lärare i högre utsträckning bedömer läxorna summativt än vad ex. norska lärare gör.

11 Läxorna och likvärdigheten
Både i Sverige och internationellt riktas kritik mot att läxor förstärker skillnader i studieresultat (Österlind, 2001; Strandberg, 2013). Läxor kan bidra till elever missgynnas beroende på socioekonomisk bakgrund, migrationsbakgrund eller föräldrarnas utbildningsnivå (Österlind, 2001; Strandberg, 2013). Studier har också visat att de elever som saknar studiero i hemmet missgynnas av läxor (Bembechat, 2011). Elever upplever att när läxorna är för svåra finns risken att eleverna tappar motivationen för att göra dem (Westlund, 2004).

12 Samarbets- och/eller konfliktprojekt?
I många studier framkommer att läxor leder till konflikter mellan vuxna och barn (Forsberg, 2007; Gu & Kristoffersson, 2010). Läxor kan uppfattas som om de också vore ämnade för föräldrar (Ibid) Yngre elever har svårt att förstå syftet med läxan (Warton, 2001). Läxor kan dock användas för att skapa ett närmare samarbete mellan skola och hem – s.k samarbetsläxor (Strandberg, 2013). Studier visar också att om föräldrarna förväntas vara lyssnare istället för undervisare, så får föräldrarna en mer positiv inställning till skolan och samarbetet hem och skola (Van Voorhis, 2009; Strandberg, 2013).

13 Läxor – ett elevperspektiv
Eleverna upplever att läxorna inte är anpassade efter den nivå elever ligger på- samma läxa för de flesta (Gu & Kristoffersson, 2010) De anser att de får dålig återkoppling på läxorna när de är färdiga (Ibid) Eleverna upplever att läsning av glosor är den bästa läxan och att det i vissa fall är lugnare i hemmiljön än i skolan (Ibid) MEN den övervägande upplevelsen av läxor är negativ (Ibid)

14 Varför gör inte elever läxorna?
Wilson (2010) som undersökt varför elever inte gör sina läxor Hemuppgifterna upplevs inte som meningsfulla – de innebär bara ”slit” Eleverna förstår inte vad läxor kan bidra till Förstår inte läxinstruktionerna, irrelevant innehåll, dålig feed back på läxan Tips till läraren! Låt elever börja med läxan på lektionerna Ha en bestämd dag för läxor i olika ämnen Variera läxorna Uppskatta den tid läxorna tar så att de inte slukar barns hela fritid

15 Elevperspektiv igen Elever upplever att läxuppgifterna var för omfattande och svåra i förhållande till den tid de hade till förfogande (Westlund, 2004) Därför efterfrågade flera elever mer tid för läxan och vissa önskade längre skoltid i utbyte mot en läxfri fritid. (Ibid) De ger också uttryck för att lärarna inte samarbetar så att läxbördan blir mer jämnt fördelad (Ibid) Läxor och stress hänger i många fall samman. I s.k läxklasser (klasser som upplever att de har krävande läxor) finns också tydliga uttryck för stress (Ibid).

16 Obalans mellan uppgift och tid skapar stress
för lite tid vi måste få mer tid kort tid i vissa ämnen Uppgift många läxor och prov flera dead-lines samma dag Stress prioritera bort slarv hinner ej bli klar arbeten blir inte bra många hinner inte med

17 Maria Leijnses undersökning - exemplet Rotundaskolan i Västerås
Inga läxor pga hälso- och arbetsmiljöskäl Längre skoldagar (1200 timmar 1-9 dvs. trekvart om dagen) Jobba mer fokuserat och ansvarsfullt i skolan Forskningen stödjer Rotundaskolan – läxor där föräldrarnas kunskaper behövs- stjälper vissa elever Läxor en ryggmärgsreaktion hos lärarna? Läxor utmanar tanken om likvärdighet ”Man får bra med tid för det man ska göra.” (Elev) Leijnse, Maria (2012). Godkänt? Stockholm: Natur & Kultur

18 Bra läxor Uppgifter som elever förstår, men behöver färdighetsträna på - repetition Tidssatta läxor – annars kan vissa elever få ”oändliga” läxor och tappa motivationen Väl avgränsade och ”okomplicerade” läxor ”shorter is better” Som inte kräver extralärare hemma Läxor som är väl förberedda och som följs upp i klassen (ytterligare lärtillfälle) Läxor där hemmiljön i sig kan nyttjas