UML och SAMBA för modellering i hälso- och sjukvård

En presentation över ämnet: "UML och SAMBA för modellering i hälso- och sjukvård"— Presentationens avskrift:

1 UML och SAMBA för modellering i hälso- och sjukvård
fogare Magnus Fogelberg Stockholm

2 Vem är jag? neurolog informatikkoordinator Västra Götalandsregionen
fd projektledare elektronisk journal SU, svenska CONTsys och SAMBA ledamot SIS/TK 334 och dess AG II ordförande CEN/TC 251/WG II ledamot av SIS/TK 115 projektledare i ISO/TC 37/SC 1/WG 5 för ISO WI 24156

3 Disposition Om modeller Minikurs i UML Terminologisk begreppsanalys
Statiska och dynamiska begrepp Processanalys Vårdprocessen med begreppsmodeller

4 Ämnet för dagen informatik handlar om information
kommunikation och lagring av data data – information - kunskap

5 Vad är det i vårt språkbruk som kan förorsaka problem i dokumentation?
Fokus Vad är det i vårt språkbruk som kan förorsaka problem i dokumentation? Hur kan arbetsprocessen göras begriplig för en dator? Hur skall informationen struktureras i IT-system?

6 Språket mångtydigt förändras över tid allmänspråk och fackspråk
kommunikation via IT-stöd

7 Kommunikation mellan alla enheter
Klinik A Mott Klinik B Avd Klinik B Mott åb VC Avd Kom- mun Hem VC åb Viktigt med väl definierade termer och fastställd informationsstruktur för kommunikation mellan olika enheter

8 Modellering

9 Modeller Begreppsmodell Processmodell Informationsmodell Datamodell
Verksamhetsmodellering Olika typer av modeller används beroende på syfte! Begreppsmodeller beskriver begreppens statiska samband utan att visa deras samverkan i dynamiska processer. Processmodeller beskriver hur arbetsmoment, aktiviteter, påverkar förädlingsobjekt. Flödesmodeller visar hur parallella processer samverkar och åskådliggör en arbetsordning. Informationsmodeller beskriver hur begreppen representeras i en informationsstruktur som tar hänsyn till hur begreppen hanteras i processerna. Datamodeller beskriver den logiska strukturen hos lagrad information. Verksamhetsmodeller fokuserar på uppgiften för en viss verksamhet och hur processer stöder verksamhetens syfte.

10 Begreppsmodellering Beskriver inte ett flöde
Beskriver samband mellan de olika begreppen Varje begrepp är unikt och har unika kännetecken

11 Processmodellering Beskriver ett flöde
Följer förädlingen av ett objekt Bör vara repetitiv i sin helhet Beskriver inte tidsaspekten i processen Processmodeller kan ”kopplas” till varandra genom att visa om en ”inkommande process” är styrande eller är resurs in i huvudprocessen (=som beskrivs).

12 Informationsmodellering
Beskriver objekt som är viktiga att hålla information om Redovisar attribut till objekten Beskriver samband mellan objekten Objekt i en informationsmodell behöver inte vara samma objekt som återfinns i begreppsmodell för “samma” uppdrag

13 Datamodellering Beskriver objekt nödvändiga för viss funktion i ett system Beskriver inte vilken information dessa objekt ska förmedla Redovisar attribut till objekten Optimeras för prestanda, inte för systematisk klarhet

14 UML

15 UML Unified Modeling Language Grady Booch Ivar Jacobson James Rumbaugh
Unified Modeling Language (UML) tillkom som en syntes av tre objektorienterade utvecklingsspråk i samarbete mellan Grady Booch, Ivar Jacobson och James Rumbaugh. Ivar Jacobson fann behovet av ett språk för objektorienterad utveckling när han arbetade med Ericsons AXE-växlar, som alltså har bidragit till dagens objektorienterade programmering. Språket är stort och täcker modellering av de i ett system ingående objekten till hårdvaruarkitekturen. Det innefattar statiska och dynamiska bilder för att visa begreppssamband, onjektens statusförändringar och aktivitetsföljden i mjukvaran.

16 UML språket har skapats för systemutveckling
har sin styrka i informationsmodellering fördel: bästa stöd för systemutvecklare ett språk genom hela utvecklingen

17 UML strukturella bilder dynamiska bilder

18 UML strukturella bilder klassdiagram

19 UML klass = begrepp (abstraktion) instans = objekt (konkretisering) ö
Visingsö : ö

20 Relationer (samband) generalisering association

21 Relationer (samband) generalisering generisk/hierarkisk/logisk
vattendrag å bäck generisk/hierarkisk/logisk

22 Relationer (samband) generalisering vattendrag å bäck

23 Relationer (samband) generalisering vattendrag å bäck

24 Relationer (samband) generalisering isa-relation vattendrag å bäck
är en isa-relation is a

25 UML: objekt och länk länk objekt objekt = klassinstans
besök :vårdkontakt Sven Karlsson:patient Erik Brattvette:hälso- och sjukvårdspersonal objekt objekt = klassinstans

26 UML: klass och association
namnriktning association association vårdkontakt deltar i deltar i 0..* 0..* associationsnamn 1..* 0..1 patient hälso- och sjukvårdspersonal multiplicitet klass association = beskrivning av förbindelsen mellan klassinstanser

27 Partitiv association aggregation delarna bildar helheten * avdelning
sjukhus består av 1 .. 1 * ..

28 Partitiv association aggregation delarna bildar helheten sjukhus
avdelning

29 Generalisering Indelningsgrund

30 Terminologi

31 Vad är ett begrepp? Begrepp = kunskapsenhet skapad genom en unik kombination av kännetecken (ISO , rev 2000, direkt översatt) Varje kännetecken är själv ett begrepp

32 Begrepp Kunskapsenhet som vi kan äga vetskap om
Begrepp görs kända för oss genom sinnena ISO har valt att byta ordet ”tankeenhet” mot ”kunskapsenhet” när standarden 1087 reviderades Jag uppfattar det så att man i definitionen inte kräver att begreppet skapas i en persons tankevärld men skall ha möjlighet att skapas där.

33 Den semiotiska triangeln
Referent = den verkliga företeelsen (bordet, drömmen) Begrepp Begrepp = kunskapsenhet semiotik = teckenlära Referent Term Term = den språkliga beteckningen

34 Begreppstetraedern Begrepp Referent Term Definition
Referent = den verkliga företeelsen (bordet, drömmen) Begrepp Begrepp = kunskapsenhet Referent Term Term = den språkliga beteckningen Definition Definition = entydig språklig beskrivning

35 Begreppsmodellering Informationsmodellering

36 Geografisk karta

37 Modellering å ö association

38 Geografisk karta

39 Modellering ö å ligger i .. * .. 1 Multiplicitet

40 Begreppssystem Dä ä e å, å i åa ä e ö. ö å ligger i .. * .. 1

41 Informationsmodeller
innehåller bara den information om verkligheten som vi behöver begreppsmodell informationsmodell datamodell utgår från förser 0..* 0..* 0..* 0..*

42 Informationsmodeller
innehåller bara den information om verkligheten som vi behöver begreppsmodell informationsmodell datamodell utgår från förser 1..* 0..* 1..* 0..*

43 Förekomst av öar i Sveriges åar 2001
STATENS ÅVERK Förekomst av öar i Sveriges åar 2001 Statens åverk rapport 2002:25986

44 Begreppsmodell - informationsmodell
Begreppsmodell ”öar i åar” ö å ligger i .. * .. 1 å ligger i ö 1 .. * Informationsmodell ”öar i åar”

45 Begreppsmodell - informationsmodell
Begreppsmodell ”öar i åar” ö å ligger i .. * .. 1 Informationsmodell ”öar i åar” ö å ligger i .. * 1 .. 1

46 Terminologiskt arbete i praktiken
Fånga informationsinnehåll och bestämma term Identifiera begrepp med dess kännetecken Beskriva termanvändning för det identifierade begreppet med ett visst term Begreppsanalys, kan stödas av begreppsmodellering Språklig definition av begrepp

47 Ellipsen (igelkotten)
Kännetecken Arbetsmiljö: • inre miljö Typ av: • yttre miljö Variabel Lokalisation : • arbetar som…. • ort • företag Intervall: Tidsaspekt: • dagtjänst ARBETE • debut • nattjänst • avslut • skiftarbete • antal år Mängd: Består av: Karaktär: • heltid • varierande arbetsuppgifter • fysiskt påfrestande • deltid • avlönade arbetsuppgifter • % Termanvändning : Information om nuvarande eller tidigare arbetsuppgifter med uppgift om anställningsförhållanden och arbetsmiljöfaktorer samt eventuell sjukskrivning. Definition : avlönad uppgift som utförs av person

48 Begreppsmodellen Definition : avlönad uppgift som utförs av person

49 Begreppssystem logiska – klassifikationer, trädstruktur, över- och underordnade begrepp ontologiska – associerade system utan rangordning

50 Organ Hjärta Förmak Klaff Kammare Bakterie Streptokock Diagnos
vänster Hjärta Organ orsakar orsakas av lokaliserad till är ett del av Bakterie Streptokock Diagnos Endocardit är en höger

51 Exempel på ontologiska begreppssystem i hälso- och sjukvård:
SNOMED CT

52 Statiska och dynamiska begrepp
statiska begrepp är passiva instanserna kan inte påverka instanser av andra begrepp instanserna kan ändras av andra begreppsinstanser dynamiska begrepp är aktiva instanserna kan påverka instanser av andra begrepp

53 Dynamiska begrepp handlingar händelser utförs med viss avsikt
inträffar utan mottagarens kontroll

54 Gemensamma kännetecken
alla dynamiska begrepp har kännetecknen: tid plats en handling utförs, och en händelse inträffar, vid en viss tidpunkt och under visst tidsförlopp på en identifierbar plats

55 Kännetecken för handlingar
agent avsikt metod förhållanden

56 Kännetecken för händelser
påverkande faktor sätt

57 Handling: blindtarmsoperation
agent: opererande kirurg med eventuell assistans avsikt: att få bort blindtarmen metod: appendektomi, en definierad kirurgisk åtgärd förhållanden: att patienten bedöms ha blindtarmsinflammation (för denna typ av handling indikation)

58 Händelse: plötslig blödning
sätt: kärlet brister påverkande faktor: högt blodtryck, förkalkat kärl eller missbildat kärl

59 Processlära

60 Process Mål Process Tillstånd Tillstånd Aktör Utsträckning i tiden
ansvarig för processen Process Tillstånd Tillstånd Förädlingsobjekt Förädlingsobjekt Utsträckning i tiden

61 Process ISO 9000:2000 (Internationella standardiseringsorganisationen) ”grupp av samverkande eller varandra påverkan-de aktiviteter som omformar insatser till utfall”

62 SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur ITHS 2-projekt
Processmodell för vård av enskild patient Modellen beskrivs ur ett producentperspektiv Modellens avsikt är att utgöra en generell bild över hälso- och sjukvård i Sverige Processmodellen är ett verktyg som bl a kan användas vid verksamhetsutveckling

63 Structured Architecture for Medical Business Activities
SAMBA Används även utanför Sverige, uppmärksammat i ISO och CEN Bakgrundsmaterial till CONTsys 2, standard för begrepp om arbetsflöde Structured Architecture for Medical Business Activities

64 SAMBA Presenterat vid MIE 2005 i Genève av Maria Areblad, Linköpings universitet

65 Process ISO 9000:2000 (Internationella standardiseringsorganisationen) ”grupp av samverkande eller varandra påverkan-de aktiviteter som omformar insatser till utfall” SAMBA tilläggsbeskrivning för ”process” värdehöjande för någon har ett förädlingsobjekt definierat mål någon är ansvarig disponerar resurser har en utsträckning i tiden en tydlig start och ett tydligt slut skall kunna repeteras helt eller delvis

66 Process processen är en handling den har en agent
den genomförs med avsikt metoden är de ingående aktiviteterna

67 Aktivitet aktiviteten är en handling den har en agent
den genomförs med avsikt metoden är aktivitetens arbetssätt

68 Processen ”är en …” Aktiviteten ”är en …”

69 Tjänst Alla tjänster är aktiviteter Vad särskiljer tjänsten?
Definitioner i BRAA CONTsys förstandard Beskrivning i EU-direktiv Tjänsters fria rörlighet Tjänster ställs parallellt med varor En tjänst erbjuds En aktivitet utförs

70 Tjänst Troligen kan en tjänst bestå av flera processer Rekursion!

71 Undvik krångel! SAMBA har analyserat processbegreppet i hälso- och sjukvård Talar inte om tjänster utan endast aktiviteter

72 Process Mål Process Tillstånd Tillstånd Aktör Utsträckning i tiden
ansvarig för processen Process Tillstånd Tillstånd Förädlingsobjekt Förädlingsobjekt Utsträckning i tiden

73 Process Vårdprocess Klinisk process

74 Process Vårdprocess Klinisk process

75 Process Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut Klinisk process
Kommunikationsprocess

76 Process Processpaket Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut
Klinisk process Kommunikationsprocess

77 Processpaket

78 Processpaket Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut Klinisk process
Kommunikationsprocess

79 Processpaket (Patientens process) (Resursprocess)
Klinisk producentprocess (Annan vårdinrättnings process)

80 Processpaket

81 Processpaket Klinisk process Styrprocess Kommunikationsprocess
In the following presentation of the SAMBA process model, we have cut the process leaving a quarter cake and turned it back with the core process on top. Styrprocess Kommunikationsprocess

82 Processerna i paketet enligt SAMBA
Klinisk process förädlingsobjekt: patientens samlade hälsotillstånd såsom det uppfattas av HoS-personalen (uppfattat tillstånd) Styrprocess förädlingsobjekt: mandat baserat på vårdbegäran och vårdåtagande med innehåll avseende planering och beslut Kommunikationsprocess förädlingsobjekt: information avseende resurser, handlingar, meddelanden

83 Modellens byggstenar Arbetsflödet Förädlingsobjektets väg Objekt
Aktivitet Förädlingsobjektets väg

84 Modellens byggstenar Aktivitet i processen

85 Process i aktiviteten Aktivitet

86 Process i aktiviteten Process Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut
Kärnprocess Kommunikationsprocess

87 Begrepp i processen

88 Processens begreppsmodell

89 Processens begreppsmodell

90 Processens begreppsmodell

91 Processens begreppsmodell

92 Processmodell med resurslager
Adm data Anamnes Status Bedömning Mål Resultat Åtgärd Utvärdering

93 Övning: vårdprocessen

94 Sätt det hela i arbete! Processanalys Begreppsanalys
Informationsanalys

95 Begreppsmodell modellen omfattar alla begrepp
modellen delas upp i vyer/bilder varje bild visar ett fåtal relaterade begrepp varje bild bör byggas kring ett centralt begrepp en bild av hela modellen är imponerande men oöverskådlig

96 Modelleringsteknik skriv upp alla ord som har med det centrala begreppet att göra tag bort alla exakta kopior ordna orden i kategorier dubbelkolla placera och relatera avgör vilka begrepp som behövs för definition skall följa med till informationsmodellen

97 Processmodell Vårdbegäran mottas
Vårdbegäran tas emot i kommunikationsprocessen, som startas med detta. Den mottagna vårdbegäran blir föremål för beslut om bedömning. Om det inte finns administrativ grund för bedömning, hänvisas vårdbegäran. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess - information

98

99

100 Vårdbegäran beslut om bedömning
Styrprocess - mandat besluta om bedömning Vårdbegäran tas emot i kommunikationsprocessen, som startas med detta. Den mottagna vårdbegäran blir föremål för beslut om bedömning. Om det inte finns administrativ grund för bedömning, hänvisas vårdbegäran. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess - information

101 Vårdbegäran bedöms Klinisk process - uppfattat tillstånd
bedöma tillstånd uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat besluta om bedömning beslut att bedöma vårdbegäran Om det finns skäl bedöma vårdbegäran fattas beslut om detta. Beslutet att bedöma vårdbegäran är det ingående förädlingsobjektet i styrprocessen. Tillståndet görs bekant i den kliniska processen genom uppgifter i vårdbegäran, och detta tillstånd är det ingående förädlingsobjektet i den kliniska processen. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess- information

102

103

104 Klinisk process - uppfattat tillstånd
Styrprocess - mandat Klinisk process - uppfattat tillstånd Kommunikationsprocess- information vård- begäran motta mottagen besluta om bedömning beslut att bedöma vårdbegäran bedöma tillstånd uppfattat Rutin i några landsting pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

105 Matchning mot vårdutbud vårdåtagande görs
Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat tillstånd matcha mot vårdutbud hanterbart tillstånd identifiera hälsoproblem Styrprocess - mandat beslut att att bedöma vårdbegäran besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat hälso- och sjukvårds- mandat Om vårdutbudet är adekvat för handläggning av patientens tillstånd beslutas att hälso- och sjukvårdsmandat skall accepteras, och därigenom görs ett vårdåtagande. Nästa steg är att ur det uppfattade tillståndet identifiera hälsoproblem. Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran

106

107

108

109 vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd
matcha mot vårdutbud hanterbart tillstånd besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat hälso- och sjukvårds- mandat Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information identifiera hälsoproblem uppfattat vårdåtagande beslut att att bedöma vårdbegäran mottagen vård- begäran pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

110 Problemkomplex, mål i vårdplan
Klinisk process - uppfattat tillstånd hälsoproblem inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat tillstånd bedöma vårdbehov behovs- bedömt tillstånd Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårds- mandat avgränsa problemkomplex problem- komplex prioritera, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran matcha mål mot till- gängliga aktiviteter

111

112

113

114

115 Klinisk process - uppfattat tillstånd
inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat tillstånd avgränsa problemkomplex mål i vårdplan i HoS- mandat Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information matcha mål mot till- gängliga aktiviteter hälso- och sjukvårds- hälsoproblem mottagen vård- begäran prioritera, formulera problem- komplex bedöma vårdbehov behovs- bedömt pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

116 Vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat
behovsbedömt tillstånd välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att planera vård planerings- beslut fastställa vårdplan En aktivitetslista skapas innehållande de aktiviteter som bedöms nödvändiga och tillgängliga. Med utgångspunkt från aktivitetslistan beslutas om planering av vården, och detta beslut är vägledande när man på bas av det kända uppfattade tillståndet, redovisat som en förädlad problemgrupp, väljer ut de aktiviteter som skall utföras (det kan förstås vara hela aktivitetslistan, men man kan i den kliniska processen bedöma att några aktiviteter kan avvaktas för att senare rent av avstås, medan övriga skall genomföras). När tillståndet är beskrivet i förhållande till aktivitetsplaner med lista över aktiviteter som kliniskt bedöms rimliga att genomföra fastställs en vårdplan. Termen vårdplan betecknar här en systematisk lista över vad som skall göras med patienten inom ramen för det accepterade mandatet och gjorda vårdåtagandet. Vårdplanen styr bokning av resurser, och med detta uppdateras aktivitetslistan så att den är tidsatt, försedd med namn på aktörer i de planerade aktiviteterna, uppgifter om bokning av salstid och rekvisition av externa resurser (läkemedel att använda i handläggningen hos hälso- och sjukvårdsproducenten, operationsgaller, rullstol som skall utprovas som handläggningsåtgärd, TNS-apparat som skall utprovas etc.). Aktivitetslistan har också rensats från de aktiviteter som i den kliniska processen inte bedömts aktuella att ta med. Utifrån aktivitetslistan och med utgångspunkt från vårdplanen fattas beslut om användning av planerad aktivitet. aktivitets- lista Kommunikationsprocess - information

117 Vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat
behovsbedömt tillstånd välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att planera vård planerings- beslut fastställa vårdplan vårdplan En aktivitetslista skapas innehållande de aktiviteter som bedöms nödvändiga och tillgängliga. Med utgångspunkt från aktivitetslistan beslutas om planering av vården, och detta beslut är vägledande när man på bas av det kända uppfattade tillståndet, redovisat som en förädlad problemgrupp, väljer ut de aktiviteter som skall utföras (det kan förstås vara hela aktivitetslistan, men man kan i den kliniska processen bedöma att några aktiviteter kan avvaktas för att senare rent av avstås, medan övriga skall genomföras). När tillståndet är beskrivet i förhållande till aktivitetsplaner med lista över aktiviteter som kliniskt bedöms rimliga att genomföra fastställs en vårdplan. Termen vårdplan betecknar här en systematisk lista över vad som skall göras med patienten inom ramen för det accepterade mandatet och gjorda vårdåtagandet. Vårdplanen styr bokning av resurser, och med detta uppdateras aktivitetslistan så att den är tidsatt, försedd med namn på aktörer i de planerade aktiviteterna, uppgifter om bokning av salstid och rekvisition av externa resurser (läkemedel att använda i handläggningen hos hälso- och sjukvårdsproducenten, operationsgaller, rullstol som skall utprovas som handläggningsåtgärd, TNS-apparat som skall utprovas etc.). Aktivitetslistan har också rensats från de aktiviteter som i den kliniska processen inte bedömts aktuella att ta med. Utifrån aktivitetslistan och med utgångspunkt från vårdplanen fattas beslut om användning av planerad aktivitet. aktivitets- lista boka resurser Kommunikationsprocess - information

118 Vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat
behovsbedömt tillstånd välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att planera vård planerings- beslut fastställa vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet En aktivitetslista skapas innehållande de aktiviteter som bedöms nödvändiga och tillgängliga. Med utgångspunkt från aktivitetslistan beslutas om planering av vården, och detta beslut är vägledande när man på bas av det kända uppfattade tillståndet, redovisat som en förädlad problemgrupp, väljer ut de aktiviteter som skall utföras (det kan förstås vara hela aktivitetslistan, men man kan i den kliniska processen bedöma att några aktiviteter kan avvaktas för att senare rent av avstås, medan övriga skall genomföras). När tillståndet är beskrivet i förhållande till aktivitetsplaner med lista över aktiviteter som kliniskt bedöms rimliga att genomföra fastställs en vårdplan. Termen vårdplan betecknar här en systematisk lista över vad som skall göras med patienten inom ramen för det accepterade mandatet och gjorda vårdåtagandet. Vårdplanen styr bokning av resurser, och med detta uppdateras aktivitetslistan så att den är tidsatt, försedd med namn på aktörer i de planerade aktiviteterna, uppgifter om bokning av salstid och rekvisition av externa resurser (läkemedel att använda i handläggningen hos hälso- och sjukvårdsproducenten, operationsgaller, rullstol som skall utprovas som handläggningsåtgärd, TNS-apparat som skall utprovas etc.). Aktivitetslistan har också rensats från de aktiviteter som i den kliniska processen inte bedömts aktuella att ta med. Utifrån aktivitetslistan och med utgångspunkt från vårdplanen fattas beslut om användning av planerad aktivitet. aktivitets- lista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information

119

120

121

122

123

124 Klinisk process - uppfattat tillstånd
välja aktiviteter besluta att planera vård planerings- beslut Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information boka resurser aktivitets- lista tillstånd med aktivitetsplaner behovsbedömt tillstånd mål i vårdplan i HoS- mandat resurssatt aktivitetslista fastställa besluta om användning av planerad aktivitet pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

125 Aktiviteter - utredning
Klinisk process - uppfattat tillstånd tillstånd med aktivitetsplaner utföra un- dersökan- de aktivitet beslut att utföra aktivitet Styrprocess - mandat Beslutet att utföra en aktivitet styr självklart utförandet, som påverkar patientens hela tillstånd. I det följande har strikt följts principen ”undersökning – bedömning – behandling – utvärdering”, där ett eller flera processteg kan genomlöpas på nolltid men samtliga steg alltid skall övervägas. När tillståndet efter utredande aktivitet och bedömning är bedömt, ligger detta till grund för uppdatering av målet i vårdplanen. Den tidigare målsättningen kan visa sig orealistisk när vi fått ökad kunskap om patienten, och målet måste omprövas och uppdateras. Utgående objekt är ett absolutvärde och kallas därför ”mål i vårdplan …” och inte ”uppdaterat mål i vårdplan …”. Målet matchas åter mot tillgängliga tjänster, men nu i avsikt att finna behandlande aktiviteter. resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess- information

126 tillgängliga tjänster
Aktiviteter - utredning Klinisk process - uppfattat tillstånd tillstånd med aktivitetsplaner utföra un- dersökan- de aktivitet undersökt tillstånd bedöma tillstånd bedömt tillstånd beslut att utföra aktivitet ompröva mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Styrprocess - mandat Beslutet att utföra en aktivitet styr självklart utförandet, som påverkar patientens hela tillstånd. I det följande har strikt följts principen ”undersökning – bedömning – behandling – utvärdering”, där ett eller flera processteg kan genomlöpas på nolltid men samtliga steg alltid skall övervägas. När tillståndet efter utredande aktivitet och bedömning är bedömt, ligger detta till grund för uppdatering av målet i vårdplanen. Den tidigare målsättningen kan visa sig orealistisk när vi fått ökad kunskap om patienten, och målet måste omprövas och uppdateras. Utgående objekt är ett absolutvärde och kallas därför ”mål i vårdplan …” och inte ”uppdaterat mål i vårdplan …”. Målet matchas åter mot tillgängliga tjänster, men nu i avsikt att finna behandlande aktiviteter. resurssatt aktivitetslista matcha mål mot tillgängliga tjänster Kommunikationsprocess- information

127

128 utföra aktivitet undersökande bedöma tillstånd åtgärdande utvärdera resultat

129 Klinisk process - uppfattat tillstånd
utföra un- dersökan- de aktivitet beslut att utföra aktivitet Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess- information matcha mål mot tillgängliga tjänster undersökt tillstånd tillstånd med aktivitetsplaner ompröva mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat resurssatt aktivitetslista bedöma bedömt pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

130 Aktiviteter - åtgärder
Klinisk process - uppfattat tillstånd bedömt tillstånd utföra åtgärdan- de aktivitet Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat förnya vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet beslut att utföra aktivitet Utifrån den nya aktivitetslistan uppdateras vårdplanen, resurser bokas, och ett beslut att utföra aktivitet styr nu utförande av en behandlande aktivitet. aktivitets- lista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess- information

131 Aktiviteter - åtgärder
Klinisk process - uppfattat tillstånd bedömt tillstånd utföra åtgärdan- de aktivitet åtgärdat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat förnya vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet beslut att utföra aktivitet Utifrån den nya aktivitetslistan uppdateras vårdplanen, resurser bokas, och ett beslut att utföra aktivitet styr nu utförande av en behandlande aktivitet. aktivitets- lista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess- information

132 Klinisk process - uppfattat tillstånd
utföra åtgärdan- de aktivitet vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess- information åtgärdat tillstånd förnya beslut att aktivitet bedömt mål i i HoS- mandat besluta om användning av planerad aktivitets- lista resurssatt aktivitetslista boka resurser pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

133 Kvalitetskontroll Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess
åtgärdat tillstånd utvärdera resultat bedömt tillstånd matcha till- ståndsutfall mot mål Styrprocess - mandat beslut att utföra aktivitet kontrollera kvalitet kvalitets- utfall Det behandlade tillståndet bedöms vad avser behandlingsresultatet, och det bedömda tillståndet ligger till grund för kvalitetsutvärderingen. Denna omfattar en jämförelse mellan verkligt resultat av aktiviteten i förhållande till åsyftat resultat (utfall/syfte, utgående uppfattat tillstånd/förväntat utgående tillstånd). Därmed beskriver resultatutfallet också eventuella avvikelser. Kvalitetsutfallet beskrivs här som styrning av att dels vårdinformation skapas, dels utfallet skall matchas mot målet. I vårdinformation inkluderas därför i denna del av processen eventuell avvikelserapportering, vilket inte visas explicit i modellen. Eftersom aktivitetskedjan också genomgåtts finns grund för ekonomisk rapportering och statistikrapportering. Tillståndutfallet matchas mot det övergripande målet, och detta ligger till grund för eventuell ändring av målet i vårdplan. resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information

134 Kvalitetskontroll Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess
åtgärdat tillstånd utvärdera resultat bedömt tillstånd matcha till- ståndsutfall mot mål kvarvarande vårdbehov Styrprocess - mandat beslut att utföra aktivitet kontrollera kvalitet kvalitets- utfall ompröva mål i vårdplan Det behandlade tillståndet bedöms vad avser behandlingsresultatet, och det bedömda tillståndet ligger till grund för kvalitetsutvärderingen. Denna omfattar en jämförelse mellan verkligt resultat av aktiviteten i förhållande till åsyftat resultat (utfall/syfte, utgående uppfattat tillstånd/förväntat utgående tillstånd). Därmed beskriver resultatutfallet också eventuella avvikelser. Kvalitetsutfallet beskrivs här som styrning av att dels vårdinformation skapas, dels utfallet skall matchas mot målet. I vårdinformation inkluderas därför i denna del av processen eventuell avvikelserapportering, vilket inte visas explicit i modellen. Eftersom aktivitetskedjan också genomgåtts finns grund för ekonomisk rapportering och statistikrapportering. Tillståndutfallet matchas mot det övergripande målet, och detta ligger till grund för eventuell ändring av målet i vårdplan. resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information

135

136

137 Klinisk process - uppfattat tillstånd
matcha till- ståndsutfall mot mål kvalitets- utfall Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information bedömt tillstånd avseende vårdbehov kontrollera kvalitet åtgärdat tillstånd beslut att utföra aktivitet ompröva mål i vårdplan resurssatt aktivitetslista utvärdera resultat bedömt pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

138 Slut på processen målet nått
Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att vård- åtagande skall avslutas Alternativ 1 Om det omdefinierade målet är sådant att det nu anses uppfyllt startar avslutningen av hela processen. Det uppfattade tillståndet läggs till grund för beslut att vårdåtagandet skall avslutas (mandatet upphöra). Med detta har den kliniska processen som slutprodukt ett uppfattat tillstånd som förädlats från det ursprungligen ingående tillståndet sådant det beskrevs i vårdbegäran. Den kliniska processen är oåterkalleligen slut. Beslutet om avslut av vårdåtagande styr den information som skall lämnas vid avslut. Avslutsbeslutet är slutprodukt i styrprocessen och är därmed en förädling av beslutsunderlaget i vårdbegäran, när beslut togs om att vårdbegäran skulle bedömas. Styrprocessen är också oåterkalleligen slut. Sist utfärdas någon form av avslutsmeddelande. Det kan vara en information till patienten/annan vårdare om hur det gått, en epikris, ett remissvar eller i labprocessen ett eller flera mätetal med eller utan kommentar. Detta är i och för sig slutprodukten i kommunikationsprocessen och därmed i det processpaket vi kallar hälso- och sjukvårdproducentens vårdprocess avseende en enskild patient. Det är vad som exponeras mot omgivningen och den slutliga förädlingsprodukten av vårdbegäran. Medan klinisk process och styrprocess inte kan återväckas, skulle kommunikationsprocessen kunna återväckas genom att avslutsmeddelandet betraktas som resurs i en ny kommunikationsprocess, där en ny vårdbegäran också med knapphändigt innehåll (”god dag, jag vill gärna ha en ny tid, för jag känner att jag inte blivit riktigt bra”) räcker för att utlösa den nya processen. Med utgångspunkt från detta resonemang står det hälso- och sjukvårdsproducenten fritt att definiera den nya processen som helt ny eller som en process kopplad till den förra. Detta måste styras i regelverk. Exempel: en patient har sökt och vårdats för ledvärk. Under processen/behandlingen minskar värken, men man beslutar att målet inte bara är att patienten är värkfri utan även att denna värkfrihet har en karaktär av beständighet som man inte riktigt tror på. Det gör att man inte lämnar processen och avslutar den utan genomfar processen flera gånger med ”vila” förebeslut om genomförande av aktivitet. Alternativt säger man till patienten att ärendet är avslutat, men att hon får höra av sig vid behov. Att höra av sig är då en ny vårdbegäran, men på nivån kommunikationsprocess kan den nya vårdbegärans processtart kopplas till föregående process med samma process-id. Detta kräver en regel för hur lång tid det får dröja till dess patienten hör av sig, och modellen tillåter automatiskt avslut av kommunikationsprocessen efter viss tids tystnad. Denna processuppbyggnad medför också, att uppföljningsansvaret ligger i kommunikationsprocessen (att ärendet inte kommer bort vid avvaktan), medan det strikt kliniska ansvaret och beslutsansvaret helt saknas när dessa processer inte löper utan kommunikationsprocessen är ensam ärendebärare. Detta hindrar inte att hälso- och sjukvårdpersonal ställs till ansvar för en miss i detta avseende, men det rör sig då om ett förvaltningsansvar och inte ett kliniskt ansvar. vårdin- formation Kommunikationsprocess - information

139 Slut på processen målet nått
Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att vård- åtagande skall avslutas avslut av vårdåtagande Alternativ 1 Om det omdefinierade målet är sådant att det nu anses uppfyllt startar avslutningen av hela processen. Det uppfattade tillståndet läggs till grund för beslut att vårdåtagandet skall avslutas (mandatet upphöra). Med detta har den kliniska processen som slutprodukt ett uppfattat tillstånd som förädlats från det ursprungligen ingående tillståndet sådant det beskrevs i vårdbegäran. Den kliniska processen är oåterkalleligen slut. Beslutet om avslut av vårdåtagande styr den information som skall lämnas vid avslut. Avslutsbeslutet är slutprodukt i styrprocessen och är därmed en förädling av beslutsunderlaget i vårdbegäran, när beslut togs om att vårdbegäran skulle bedömas. Styrprocessen är också oåterkalleligen slut. Sist utfärdas någon form av avslutsmeddelande. Det kan vara en information till patienten/annan vårdare om hur det gått, en epikris, ett remissvar eller i labprocessen ett eller flera mätetal med eller utan kommentar. Detta är i och för sig slutprodukten i kommunikationsprocessen och därmed i det processpaket vi kallar hälso- och sjukvårdproducentens vårdprocess avseende en enskild patient. Det är vad som exponeras mot omgivningen och den slutliga förädlingsprodukten av vårdbegäran. Medan klinisk process och styrprocess inte kan återväckas, skulle kommunikationsprocessen kunna återväckas genom att avslutsmeddelandet betraktas som resurs i en ny kommunikationsprocess, där en ny vårdbegäran också med knapphändigt innehåll (”god dag, jag vill gärna ha en ny tid, för jag känner att jag inte blivit riktigt bra”) räcker för att utlösa den nya processen. Med utgångspunkt från detta resonemang står det hälso- och sjukvårdsproducenten fritt att definiera den nya processen som helt ny eller som en process kopplad till den förra. Detta måste styras i regelverk. Exempel: en patient har sökt och vårdats för ledvärk. Under processen/behandlingen minskar värken, men man beslutar att målet inte bara är att patienten är värkfri utan även att denna värkfrihet har en karaktär av beständighet som man inte riktigt tror på. Det gör att man inte lämnar processen och avslutar den utan genomfar processen flera gånger med ”vila” förebeslut om genomförande av aktivitet. Alternativt säger man till patienten att ärendet är avslutat, men att hon får höra av sig vid behov. Att höra av sig är då en ny vårdbegäran, men på nivån kommunikationsprocess kan den nya vårdbegärans processtart kopplas till föregående process med samma process-id. Detta kräver en regel för hur lång tid det får dröja till dess patienten hör av sig, och modellen tillåter automatiskt avslut av kommunikationsprocessen efter viss tids tystnad. Denna processuppbyggnad medför också, att uppföljningsansvaret ligger i kommunikationsprocessen (att ärendet inte kommer bort vid avvaktan), medan det strikt kliniska ansvaret och beslutsansvaret helt saknas när dessa processer inte löper utan kommunikationsprocessen är ensam ärendebärare. Detta hindrar inte att hälso- och sjukvårdpersonal ställs till ansvar för en miss i detta avseende, men det rör sig då om ett förvaltningsansvar och inte ett kliniskt ansvar. vårdin- formation meddela avslut av vårdåtagande avslutsmed- delande Kommunikationsprocess - information

140

141

142 Klinisk process - uppfattat tillstånd
avslut av vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information kvarvarande vårdbehov besluta att vård- åtagande skall avslutas meddela bedöma om mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd avslutsmed- delande mål i vårdplan i HoS- mandat resurssatt aktivitetslista pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

143 Slut på processen målet ej nått
förnyat vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan ej är uppfyllt uppfattat tillstånd inventera hälsoproblem, identifiera tillkom- mande hälsoproblem Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat förnya hälso- och sjukvårdsmandat hälso- och sjukvårds- mandat Alternativ 2 Om det omdefinierade målet är sådant att det inte anses uppfyllt måste hälso- och sjukvårdsmandatet uppdateras med ett beslut att vårdåtagandet kvarstår/förnyas. Därefter kommer de kvarstående hälsoproblemen att inventeras, och eventuellt nytillkommande problem föras in i handläggningen. vårdin- formation Kommunikationsprocess - information

144 förnyat vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd
hälso- och sjukvårds- mandat Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information kvarvarande vårdbehov förnya hälso- och sjukvårdsmandat bedöma om mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd mål i vårdplan i HoS- inventera hälsoproblem, identifiera tillkom- mande hälsoproblem förnyat vårdåtagande resurssatt aktivitetslista pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

145 Problemkomplex, mål i vårdplan upprepning om målet inte nåtts
Klinisk process - uppfattat tillstånd hälsoproblem inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat tillstånd bedöma vårdbehov behovs- bedömt tillstånd Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårds- mandat avgränsa problemkomplex problem- komplex prioritera, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Den fortsatta handläggningen är identisk med föregående gång processen genomlöpts, och denna bild (13) är därför identisk med bild 6, där processen alltså fortsätter. Nästa bild i alternativ 2 är bild 7. Kommunikationsprocess - information vårdin- formation matcha mål mot till- gängliga aktiviteter

146 Informationsmodellering
Ett exempel: Samordnad vårdplanering enligt RIV

147 RIV Regelverk för elektronisk Interoperabilitet i Vård och omsorg
Principer för utveckling av informationsspecifikation för IT-utveckling

148 RIV informationsspecifikation
Verksamhetsanalys Arbetsflöde Informationsflöde Informationsmängder Grupperade informationsmängder Termer och definitioner Informationsobjekt (arketyper, GPICar, datatyper) Domäninformationsmodell

149 prEN 13940 EHRCom Electronic health record communication
Principer för journalutdrag Inför begreppet arketyp Schema för struktur och innehåll i informationsmängder Restriktioner för dataomfång och datatyp

150 EN 14822 GPIC General purpose information components
Lista över kliniska och icke kliniska standardobjekt för informationsförmedling

151 Informationsmodellering
Utgår från studiet av informationsflöden Identifierar informationsmängderna Definierar informationsmängdernas innehåll Definierar informationsmängdernas samband

152 Uppdraget Att beskriva informationsmängder som skall vara gemensamt tillgängliga för sjukhus, primärvård och kommun när patienter som vårdas på sjukhus behöver kommunala insatser efter utskrivningen

153 Översikt Sjukhus

154 initiativ hos-pers. beslut patienten bedöm ankommer vårdbehov
mottagningen bedöm vårdbehov återsänd 0..* vårdbegäran inlagd hos-pers. beslut bedöm behov av inskr.medd behov nej och har inga insatser sänd inskriv- ningsmed- delande behov ja och/eller har redan insatser känd av omsorgen 1 inskrivnings- meddelande

155 sänd underlag vårdplanering erhåll bestäm tid mottagnings- för möte
behov nej erhåll mottagnings- bevis bestäm tid för möte känd av omsorgen behov ja föremål för betalningsansvar dag 0 föremål för tidsbestämt vårdplaneringsmöte mottagnings- bevis avser 0..1 1 vårdplane- ringsunderlag återkallelse (0..1) kallelse vårdplanering återkallelse (0..1) genomför SVPL meddela utskrivnings- klar vårdplanerad patient utskrivningsklar patient upprättad vårdplan utskrivnings- meddelande

156 besluta utskrivning skriv ut avsluts- meddelande

157 Domäninformationsmodell

158 Del av informationsmodellen

159 Informationsobjekt

160 Arketyper Upprättad vårdplan och dess attribut

161

162 Arketyp

163

164 fogare

165 GPIC

166

167 Arketyp

168

169

170 Arketyp

171

172

173 Tack! Grafisk bearbetning av SAMBA-modellen: Lars Björkman
Xml-schema InfoVU: Ted Wigefeldt Materialet i bildspelet är sammanställt och bearbetat av Maria Areblad och Magnus Fogelberg fogare binder samman begreppen

174