Möte mellan IT-chefsnätverket i Kalmar län & länsnätverket SPLITvision 6:e maj 2010 Johan Engdahl.

En presentation över ämnet: "Möte mellan IT-chefsnätverket i Kalmar län & länsnätverket SPLITvision 6:e maj 2010 Johan Engdahl."— Presentationens avskrift:

1 Möte mellan IT-chefsnätverket i Kalmar län & länsnätverket SPLITvision 6:e maj 2010
Johan Engdahl

2 Min roll på AV-media Driva på och stödja i skolutvecklingsfrågor kopplade till IKT i Kalmar län. Samhällsperspektiv Lärandeperspektiv Våren jobbar jag även deltid med Lärarutbildningen på Linnéuniversitet i Projektet Ung kommunikation. Berättar om den vid presentationen

3 Hur kan IT-chefsnätverket och SPLITvision tillsammans skapa bättre förutsättningar för ett mer utvecklat pedagogiskt IT-användande i Kalmar läns skolor och förskolor?

4 Idag Skolans utmaningar i informations och kommunikationsssamhället. Presentation av SPLITvision. Ett kommunexempel Pedagogiska exempel DIALOG

5 IT för skolan 12 olika kommuner framför mig…. Tänkbara kategorier: Nöjda Rätt nöjda Missnöjda Ointresserade Detta är bra vi har vitt skilda erfarenheter det kan vi dra nytta av

6 1995 Vad hade vi för tankar om IT och skolutveckling 1995?
Hur har det gått för skolan jämfört med övriga samhället. Hur ser det ut på arbetsplatserna jämfört med skolan. Är skolan en kraft att lita på i kommunikationsamhället? Hur ser skolan ut om 15 år…. ITIS

7 2010 Skolverksutredning Reviderad läroplan för grundskola - Digital kompetens en av 5 nyckelkompetenser Ny lärarutbildning Samhällets IT-utveckling/användning stannar inte. Den digitala klyftan byter successivt form. Tekniken mognar. Nästan allt är en del av Internet, WEB 2.0 och bärbart/mobilt och det mesta blir billigare. 1 till 1 rörelsen PIM Och säkert mycket mer Verksamheter och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användning förskola, grundskola och vuxenutbildning U2008/8180/s Skolverksutredning den bifogar jag sen Skolan står inför stora utmaningar Passus tekniken mognar men det beror även på hur vi begränsar. Tex IT-enhetens arbetsmetoder vi bygger klyftor i skolan hemma skola kan inte göra samma

8 Verksamheter och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användning i förskola, grundskola och vuxenutbildning U2008/8180/s

9 Mellan åtta och nio av tio lärare använder IT varje dag utanför lektionerna, för att planera lektioner, söka material och förbereda. Ungefär hälften av lärarna i grund- och gymnasieskolan använder IT på lektionstid någon gång varje vecka. Bland förskolepersonal är IT-användningen lägre, 30 procent av gruppen använder aldrig IT i barngrupp. Lärare i fristående skolor – på alla nivåer – använder IT mer frekvent för arbetsuppgifter både under och utanför lektionstid. Inför lektioner använder lärare IT i första hand för att söka information och referensmaterial på Internet. Mer sällan skapar man presentationer, men en majoritet av lärarna uppger att man någon gång använder IT för detta ändamål. Andelen lärare som uppger sig i hög grad använda IT på lektionerna får nog betraktas som låg. I grund- och gymnasieskola använder en fjärdedel av lärarna IT varje dag, i vuxenutbildning är andelen markant högre, fyra av tio lärare.

10 Många lärare uppger att de begränsas av brister i skolans utrustning, framför allt i kommunala grundskolor. Tillgänglig utrustning och programvara inte alltid används då den är trasig, komplicerad att få igång eller inte i praktiken anpassad till behoven. I andra sammanhang återfinns beskrivningar av felköp, investeringar i dyra system, ej avpassade för verksamheten och höga ambitioner som ändar i besvikelse Myndigheten för skolutveckling konstaterade i sitt arbete att huvudmän och skolor i många fall saknade en genomtänkt strategi för sitt IT-arbete som kunde genomsyra planering och drift. Det delade ansvaret inom exempelvis en kommun ökar riskerna för ad hoc-mässiga beslut utifrån bristande analyser av verksamheternas faktiska behov. En konsekvens av detta kan bli en minskad användning av befintliga resurser, och i värsta fall att resurser, till exempel projektorer och digitala skrivtavlor, används i begränsad omfattning. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har granskat de på marknaden vanligaste lärplattformarna ur ett tillgänglighetsperspektiv. Resultatet är nedslående, ingen plattform klarar granskningen utan samtliga kräver anpassning för att vara tillgängliga för alla elever. 19 Skolverket (2009). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vux-enutbildning 20 Myndigheten för skolutveckling (2004). Strategi för IT i skolan 21 Skolverket (2009). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vux-enutbildning 22 Skarin, T (2009). Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan. 23 Ramböll (2006). E-learning Nordic 2006 24 Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009). Digitala utbildningsplattformar Det råder brister i infrastruktur och tillgänglighet Såväl undersökningar som erfarenheter från MSU pekar på att utrustning och system i skolorna inte är helt anpassade till verksamheternas behov och förutsättningar. En orsak som bland annat verifierats i arbetet med den mjuka infrastrukturen är att befintliga system inte fungerar ihop eller tillsammans med nationella system och tjänster. Skolor är inlåsta i de egna systemen, vilket begränsar kommunikationen. Resultatet blir att befintliga resurser inte nyttjas fullt ut, vilket dels är ineffektivt, dels skapar irritation och frustration hos användarna. Därtill finns risk för att framtida utveckling försvåras, vilket kan resultera i att skolor och huvudmän får svårt att uppfylla omvärldens krav. En annan orsak till brister kan vara frånvaro av strategiska ställningstaganden avse-ende pedagogisk IT-användning. Sex av tio grund- och gymnasieskolor har IT-planer, som oftast omfattar den egna verksamheten19, ibland är man del i en kom-munal helhet. Inköp av utrustning beslutas ofta på skolnivå. Vissa strategiska val och inköp, till exempel av lärplattformar, sker dock på kommunal nivå. Skolverkets undersökning har inte närmare belyst IT-planernas strategiska status och innehåll. Myndigheten för skolutveckling konstaterade i sitt arbete20 att hu-vudmän och skolor i många fall saknade en genomtänkt strategi för sitt IT-arbete som kunde genomsyra planering och drift. Det delade ansvaret inom exempelvis en kommun ökar riskerna för ad hoc-mässiga beslut utifrån bristande analyser av verk-samheternas faktiska behov. En konsekvens av detta kan bli en minskad använd-ning av befintliga resurser, och i värsta fall att resurser, till exempel projektorer och digitala skrivtavlor, används i begränsad omfattning. Avseende underhåll och tillgång till support finns brister, vilket hämmar använd-ningen. En förhållandevis stor andel av datorerna är äldre än tre år och skolorna själva skattar sina investeringsbehov som höga, framför allt i gymnasieskolan. Många lärare uppger att de begränsas av brister i skolans utrustning, framför allt i kommunala grundskolor21. Synpunkter från personal, elever och föräldrar ger vid handen att tillgänglig utrustning och programvara inte alltid används då den är tra-sig, komplicerad att få igång eller inte i praktiken anpassad till behoven22. I andra sammanhang återfinns beskrivningar av felköp, investeringar i dyra system, ej av-passade för verksamheten och höga ambitioner som ändar i besvikelse23. Det finns anledning att reflektera över beställarkompetensen hos huvudmän och skolor. En undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)24 har granskat de på marknaden vanligaste lärplattformarna ur ett tillgänglighetsperspek- Redovisning av regeringsuppdrag (29) Dnr :3780 tiv. Resultatet är nedslående, ingen plattform klarar granskningen utan samtliga kräver anpassning för att vara tillgängliga för alla elever. Det finns anledning att reflektera över beställarkompetensen hos huvudmän och skolor

11 . För åtta år sedan delade 8,4 elever på en dator i den kommunala grundskolan Lärare/dator Elever/dator Ålder på utrustningen Pedagogiska program Plattform för kommunikation Kommunala grundskolor 3 6 Äldre än friskolorna Större tillgång än friskolorna På 4 av 10 grundskolor Friskolor Färre än 3 per dator 4,5 Nyare än kommunala STORA skillnader! Idag har i princip alla landets förskolor och skolor tillgång till IT och Internet, men många lärare och förskollärare delar dator med kollegor. I grundskolan har en knapp tredjedel av lärarna egen dator, i förskolan är andelen ännu lägre. Lärare i fristående skolor har i högre grad tillgång till egen dator än lärare i kommunala skolor. På samma sätt varierar elevernas tillgång till datorer med skolform och huvudman. I kommunala grundskolor går det sex elever per dator, i fristående grundskolor 4,5. Skillnaderna mellan skolor är också stora oavsett huvudman när det gäller tillgången, de här redovisade siffrorna ger bara ett medelvärde. Såväl Skolverkets uppföljning som tidigare erfarenheter från MSU visar snarast på en stor spridning från skolor där man genomfört s.k. en-till-ensatsningar till andra där det bara finns tillgång till ett begränsat antal relativt gamla datorer för elevernas bruk. En enkel fallstudie15 i tre kommuner som genomfördes våren 2009 bekräftar denna bild med exempelvis en variation från 2 elever per dator till 11 elever dator i kommunens skolor. När det gäller lärares tillgång till egen dator var variationen ännu större, på en skola hade alla lärare egen dator och på en annan hade ingen detsamma. Utrustningen skiljer sig åt mellan skolor. I fristående skolor är utrustningen nyare än i kommunala, liksom i gymnasieskolan jämfört med grundskolan. Internet finns på alla skolor, i fyra av tio grundskolor och sju av tio gymnasieskolor finns en platt-form för kommunikation. I kommunala skolor är tillgången till pedagogiska program högre för eleverna än i fristående skolor. Beslut om inköp av datorer och utrustning fattas oftast på skolnivå, medan beslut om plattformslösningar och större system sköts av huvudmannen. En ungefärlig jämförelse över tid visar att datortätheten i skolan ökat sedan 2001, men inte i någon större omfattningr16, att jämföra med dagens sex elever. Den största ökningen har skett inom fristående skolor där antalet elever per dator minskat från 7,6 till 4,5 i grundskolan och från 2,8 till 1,6 i gymnasieskolan.. Lärares tillgång till datorer är i princip oförändrad. I ett internationellt perspektiv är svenska skolor förhållandevis väl rustade17. Datortätheten är relativt hög, bland EU:s länder placerar sig Sverige på femte plats avseende såväl tillgång till dator och användning i klassrummet. Svenska lärare har hög IT-kompetens och hamnar på plats tre i jämförelsen. Det enda område där svenska förutsättningar är något sämre än EU:s i gemen är avseende bredband, där skolor i tolv andra länder har högre täckningsgrad än Sverige. Skolor använder IT framför allt för att dokumentera resultat, närvarohantering och kontakt med vårdnadshavare. Flertalet förskolor och skolor har en webbplats, från sju av tio förskolor till nästan samtliga gymnasieskolor

12 Varför har det som blivIT blivIT IKT i skolan?
Många aktörer och ickeaktörer organisation (ansvar, kommunikation, person) Kunskap Vision Handlingskraft

13

14 IT i undervisningen Som att skjuta på rörligt mål.
Svårt men himla kul då man tränat och lärt sig. Kan utvecklas hela tiden och träffa flera mål efter hand.

15 Erfarenheter från MSU ger vid handen att stora skillnader råder såväl mellan som inom skolor och kommuner. Skillnaderna verkar delvis relaterade till : den enskilda lärarens kompetens och attityd till IT som pedagogiskt verktyg, ”eldsjälar” En mer betydelsefull orsak till skillnaderna är dock förekomsten av uttalade strategier för IT-användning på skolnivå. I skolor med en genomtänkt strategi för IT-användning, där lärarna har god kompetens och kontinuerligt arbete pågår kring utveckling är IT integrerat i det dagliga arbetet på ett genomtänkt sätt.

16 Det finns emellertid kritiska synpunkter:
Vissa lärare betraktar IT som överskattat och betonar att IT bara är ett verktyg. Förskollärare framför allt väljer medvetet bort datorer till förmån för utevistelse och sociala aktiviteter. I en del fall uppfattas utrustningen som en begränsande faktor. På kommunala grundskolor uppger hälften av lärarna att de begränsas av gamla, krånglande datorer och otillräcklig utrustning. Även bristande tillgång till teknisk support upplevs som begränsande. Vidare uppger många lärare att de har behov av kompetensutveckling för att kunna använda IT i sitt arbete.

17 Vem styr skolans IKT-pedagogiska utveckling 2010?
Är det: Pedagogerna Skolchefen Eleverna IT-chefen Rektorerna IT-enheten Kommunchefen Politikerna Föräldrar Forskare Skolverket Annan…. Låt dem diskutera tänkbara bestämmare om tid finns

18 Det ser olika ut beroende på i vilka grupper vi befinner oss i
Det ser olika ut beroende på i vilka grupper vi befinner oss i. Oavsett vilket så är det bra att fundera kring och ta hänsyn till. Utifrån denna bild t ex så är det nog klokt att satsa på kompeteninsatser som t ex PIM men även den har brister t ex inget förhållningssätt till lärande och sociala medier, dramaturgi etc. Hur smörjer vi arbete och samarbete inom kommunerna

19 2010-01-12 Mobbning på Facebook
Fem skolelever anslöt sig under jullovet till en grupp på Facebook som uttryckte hat mot en 13-årig klasskamrat, skriver Aftonbladet. Föräldrarna valde att polisanmäla gruppen. Gruppen förblev synlig på sajten för alla i tre veckor och försvann inte förrän Aftonbladet nyligen kontaktade Facebooks representant i Sverige. Inför vårterminen är organisationen Friends inkopplade på elevens skola för att få stopp på mobbningen. Vet inte hur stor del IT frågorna tar av er vardag men den är kanske större än vad vi först tänker och ibland kanske end del av lösningen på olika problem

20 IKT i skolan Fler möjligheter till variation, samarbete uppföljning, uttryck och intryck, informationsdelning osv…. men naturligtvis även en del problem. Tillsammans i länet har vi mycket erfarenhet.

21 Ung kommunikation IKT i lärarutbildningen
Kunskap hos lärarutbildare Erfaren-heter från fältet Forskning RUP RUC LPO VFU HUT Mer digitalt kompetenta nya lärare AVM

22 Ledarskaps-kompetens
Pedagogisk kompetens Ämnes-kompetens Teknisk -kompetens Ledarskaps-kompetens Den moderna skolan Bild från Fredrik Svensson ”Tänk om”

23 SPLITvision Nätverk av kommunala nyckelpersoner inom, IT- och lärandeutveckling, AV-Media, Reaktor, Linnéuniversitetet. Delar erfarenheter inom gruppen och sprider exempel. splitvision.ning.com (Visa) En vision och vilja kring ökad samverkan och erfarenhetsdelning inom skola i Kalmar län där vi vill börja där vi står. Detta är på gång…

24 Förslag Handlingsplan 2010-2011 från SPLITvision
Splitvision möter IT-chefer Bett 2011 samordnad resa Länskonferens 1.1 höst 2010 Skola och digitala möjligheter i Kalmar län För skolledare, IT-pedagoger, IT- chefer, politiker, kommunchefer, utvecklingsledare, lärarutbildare Johan Engdahl Exempel från länet urplockade från Ung kommunikation Exempel mikroföreläsningar Erfarehetsutbyten Leva som vi lär exempel under dagens pedagogik (adobe connect, webbplattform/blogg eller annat.) Diskussioner Openspace Skolverket Skola i förhållande till kommuniktionssamhället Bo dalbom Vi ska försöka att genom dagen också skapa en dag som i sig andas IT-pedagogik. Länskonferens 1.2 vår 2011 Skola och digitala möjligheter i Kalmar län Pedagoger, IT-tekniker,

25 IT-skola omvärld, näringsliv, forskning, skolmyndigheten
Beställarkompetens Erfarenhetsutbyten/goda exempel Diskussions möjligheter

26 Sedan kan detta vara en plattform för senare samverkan.
Konferensen kanske ska vara ett stående inslag Vad kan vi göra tillsammans? Behovsinventering Kompetensinsatser ???

27 En början till ett gemensamt krafttag i Kalmar län kring användandet av IKT i undervisningen

28 AV-Media och Regionförbundet
Kommunerna Lärarutbildning AV-Media och Regionförbundet Splitvision

29 Interaktiva skrivtavlor
Hur ser utbildningsbehoven ut? Vart tar goda exempel vägen? Har det slagit hos er?

30 Film Den bärbara datorn Lika självklar som pennan? Skolfront (klipp: Ut med pennan in med datorn) Intressant perspektiv att inte lägga massa tid på att forma bokstäver…

31 RUPEN Idag Revidering målsättningar aktiviteter ambitioner

32 Diskussion Vilka funderingar har ni nu
Diskussion Vilka funderingar har ni nu? Vilka problem och möjligheter står vi inför? Hur kan vi gå vidare tillsammans? bikupa Styrdokumentskonflikter Resurs gap Vilka beslut ska tas Hur kan splitvision bära hem Möjlighet AVM workshops

33 www.avmkl.se http://splitvision.ning.com
Oavsett vad ni bestämmer er för som grupp så finns vi På avmedia med som stöd på resan. Forum fortbildningar nätverkande Alla behöver inte följa med på konferenser och men är några på så kör vi bäst om alla hänger med.